Från och med den 1 juni nästa år tas receptfriheten för dikofenak bort, meddelar Läkemedelsverket. Anledningen är att de tidigare kända riskerna för hjärt-kärlbiverkningar med läkemedlet, som tillhör gruppen NSAID-läkemedel, icke-steroida antiinflammatoriska medel, också kan ses vid lägre doser och kortare behandlingstider.
Redan för ett år sedan ifrågasattes diklofenaks receptfrihet, vilket Läkemedelsvärlden rapporterade om.
En stor studie i den vetenskapliga tidskriften BMJ bekräftade då tidigare forskning som visat att diklofenak ökade risken för allvarliga hjärt-kärlproblem som förmaksflimmer, ischemisk stroke, hjärtsvikt, hjärtinfarkt och död. Risken syntes även vid lägre doser (mindre än 100 mg/dygn) och vid kortare behandlingstider.
Studien har bidragit till att medlemsländerna i EU nu uppmanas att ompröva receptfriheten för diklofenak nationellt.
– Den nya studien ger stöd för att den ökade risken för hjärt-kärlbiverkningar som man känt till sedan tidigare även finns vid lägre doser och vid korttidsanvändning. Beslutet att receptbelägga diklofenak ökar säkerheten för patienten genom att läkare dels kan informera om riskerna och dels kan göra en helhetsbedömning av om det föreligger risk för hjärtkärlpåverkan, säger Paulina Tuvendal, klinisk utredare på Läkemedelsverket, i ett pressmeddelande.
Diklofenak har en inflammationsdämpande, smärtlindrande och febernedsättande effekt. Som ersättning vid egenvård rekommenderar Läkemedelsverket i stället att använda produkter som innehåller paracetamol, ibuprofen och naproxen.
Diklofenak finns även som gel för att stryka på huden. Denna typ av produkter ökar inte risken för hjärt-kärlsjukdom meddelar Läkemedelsverket och inte heller av indragningen av receptfriheten.
