I slutet av sommaren analyserade forskningsinstitutet Rise och dess avdelning Kemi och material ett vattenprov från en sjö i industriområdet Hyderabad i Indien.
I området ligger ett flertal fabriker för tillverkning av läkemedel. Redan för mer än tio år sedan visade Göteborgsforskaren Joakim Larsson och hans kollegor i flera vetenskapliga artiklar på stora utsläpp av antibiotika vid tillverkningen, något som Läkemedelsvärlden rapporterat om.
Även analysen som Rise gjort på uppdrag av Apotek Hjärtat visar på höga halter av läkemedelsrester. Bland substanserna med högst utsläpp fanns nevirapine som används i hiv-läkemedel, fluconazole (svampläkemedel), losartan (högt blodtryck) och levetiracetam (antiepileptikum).
Utsläpp från tillverkning
De uppmätta halterna ligger så högt som på 1 900 mikrogram per liter för nevirapine till 410 och 200 mikrogram per liter för fluconazole respektive losartan.
– Det är väldigt höga värden och så höga att de inte kan förklaras av att man kissar ut dem efter användning. Den enda rimliga förklaringen är att det är från tillverkningen, säger Joakim Larsson.
Av analysen, eller information från Apotek Hjärtat, framgår inte om det analyserade vattnet är renat eller inte, men det har mindre betydelse enligt Joakim Larsson.
– Det har ju nått miljön och någon ytterligare rening lär inte ske.
Sedan Joakim Larsson med kollegor gjorde sina avslöjanden har flera studier kommit som visat samma sak. Diskussionen om industrins ansvar, och krav på åtgärder från densamma, har också varit ständigt närvarande. Trots det tycks alltså lite ha förändrats.
”Måste ta ansvar”
Den nu genomförda mätningen är en del i en kampanj från Apotek Hjärtat om läkemedelstillverkning och dess miljöpåverkan. Förutom analysen från Rise består den av en kort film.
– Vi vill visa och tydliggöra att utsläpp från tillverkning av läkemedel är ett problem och uppmärksamma på att vi behöver ta ansvar för att skapa en mer hållbar läkemedelsbransch, säger Cecilia de Pedro, hållbarhetschef på Apotek Hjärtat.
Hon pekar på att majoriteten av de läkemedel som tillhandahålls på apotek omfattas av förmånssystemet där utbudet styrs av lägsta pris. I dagsläget ställs inga miljökrav på dessa läkemedel.
– Men kunderna ställer frågor och vi kan inte längre bara tillhandahålla det billigaste, utan vill att det ska ställas miljökrav på det receptbelagda sortimentet, säger Cecilia de Pedro.
Kritiserar industrin
Med kampanjen riktar man också kritik mot läkemedelsindustrin, som man menar gör det svårt att ställa miljökrav på läkemedel. I dag är information om var den aktiva substansen tillverkas otillgänglig för i stort sett alla utom för de regulatoriska myndigheterna.
– Vi vill att transparensen om hur och var läkemedel tillverkas ökar. Det måste vara öppet, annars kan man som upphandlare inte ställa några krav, säger Cecilia de Pedro.
Även Joakim Larsson har under åren påpekat bristen på öppenhet från läkemedelsindustrin, och ser ett värde med den nya rapporten.
– Det är bra att det mäts. Det behövs granskning utifrån för att få till en förändring, för läkemedelsindustrin rapporterar inte själva vad de släpper ut, säger Joakim Larsson.
