Den särskilda utredaren Göran Stiernstedt lämnade på tisdagen över sitt slutbetänkande till regeringen. Det heter ”Digifysiskt vårdval – tillgänglig primärvård baserad på behov och kontinuitet” och innehåller en lång rad förslag till förändringar av systemen för patienters vårdval, finansieringen av primärvården, regionernas styrning av denna vård samt av systemet för nätläkare.
Bland annat föreslås att en fastare typ av listning införs så att patienten mer långsiktigt väljer en vårdcentral som å sin sida får tydligare åtaganden gentemot sina listade patienter.
Ändrat system för nätläkarna
Som Läkemedelsvärlden rapporterade fick utredningen 2018 ett tilläggsuppdrag att se över nätläkarnas roll i vårdsystemet. I slutbetänkandet framhåller Göran Stiernstedt att nätläkarna har tillfört mycket positivt genom sin utveckling av digitala verktyg och arbetssätt.
Men han är kritisk mot det sätt som de privata nätläkarbolagen kommit in i den offentligt finansierade vården. Genom det decentraliserade vårdvalet räcker det att en nätläkare har etablerat sig som vårdgivare i en enda region för att digitalt kunna ta emot patienter från hela landet, med ersättning från patienternas hemregioner.
– Det här att du registrerar dig på en vårdcentral i någon region och sedan kan komma åt hela systemet, det är orimligt, säger Göran Stiernstedt i en TT-intervju om slutbetänkandet.
I en debattartikel i Dagens nyheter beskriver han det också som en ”krock mellan det decentraliserade vårdvalet i primärvården och ett mer nationellt system för digital vård”. Han framhåller att det skapats separata system med olika ekonomiska villkor för digital vård och annan vård. Den uppdelningen är, anser han, inte långsiktigt hållbar.
Därför föreslår han i utredningen att nätläkarnas verksamhet ska integreras i det förändrade system för vårdval som han vill se. Det kan exempelvis innebära att den nätläkare som vill fortsätta att ha offentlig finansiering måste ansöka om etablering i alla regioner där företaget vill verka. Det kan även införas krav på att nätläkare även ska kunna erbjuda fysisk vård.
Listning blir styrande
Ett huvuduppdrag för Göran Stiernstedts utredning var att utvärdera effekterna av den så kallade vårdvalsreformen 2010. Då infördes etableringsfrihet för vårdgivare och människor fick rätt att välja mottagning själva och ändra sitt val hur ofta de vill.
Men Göran Stiernstedt ifrågasätter vilka fördelar denna valfrihet har gett patienterna i praktiken i och med att vårdens resurser är begränsade.
”Det är inte ovanligt att patienter tvingas hoppa runt mellan olika vårdcentraler i jakt på att över huvud taget få tillgång till vård”, skriver han i debattartikeln. Han anser att det nuvarande vårdvalet bidrar till att göra primärvården mer ojämlik, efterfrågestyrd, fragmenterad och ineffektiv.
Det är för att motverka detta som han föreslår att det nuvarande vårdvalet ersätts med att patienterna får lista sig hos en viss vårdgivare och att detta val bara kan ändras två gånger per år. Vårdgarantin i primärvården ska i första hand gälla där patienten är listad. Ett förslag i utredningen är också att besöksavgiften ska vara lägre där man är listad och lika i hela landet – en besöksavgift på 100 kronor föreslås.
Fördelen för vården sägs bli en större kontinuitet som gör det lättare att planera verksamheten. För patienten kan, menar utredare, förslagen öka både tillgänglighet och kontinuitet.
Att tillgängligheten måste ökas är något som han trycker starkt på. Han anser att den offentliga vården bör lära av nätläkarna och öppna upp digitala kontaktvägar så att patienten kan ta kontakt när som helst på dygnet.
