Att viktiga läkemedel allt oftare tar slut är ett problem som engagerar många. Det märktes även vid Läkemedelsvärldens och Apotekarsocietetens välbesökta frukostmöte om restnoteringar på tisdagen.
Frågorna och kommentarerna var många i den välfyllda salen när de medverkande ur sina olika perspektiv målade en bild av en mycket komplex svensk läkemedelsförsörjning, en läkemedelsförsörjning med stora brister när det gäller överblick, helhetsansvar, informationsutbyte och samverkan.
– Våra patienter kan inte vänta längre. Det måste komma förändringar nu!
Det sade Elin Karlsson, kirurg vid Södertälje sjukhus och ordförande i läkarförbundets råd för läkemedel, it och medicinteknik som var en av de medverkande vid frukostmötet. Hon berättade hur läkare inför utskrivning av en patient ibland får söka runt på apotek efter apotek för att se till att patienten kan få tag i de nödvändiga läkemedlen.
– Vi behöver kunna få upp information om tillgången på olika läkemedel automatiskt när vi förskriver. Och jag skulle önska att vi kunde få tydliga signaler redan i förväg när ett läkemedel håller på att ta slut, sade hon.
Fredrik Boström, chefsfarmaceut, Sveriges apoteksförening, beskrev att det vanligen är först när patienten kommer till apoteket som det upptäcks att läkemedlet på receptet inte finns i lager.
– Apoteken får hjälpa till att leta alternativ och sedan ofta hänvisa tillbaka till vården. Med dagens regelverk är det ganska låst vad vi kan hjälpa till med. I vissa andra länder har apoteken större möjligheter att byta till andra alternativ om det förskrivna läkemedlet är slut, sade han.
“Vi måste få kanaler till vården”
Magnus Wassén från läkemedelsföretaget Mylan beskrev hur svårt det kan vara för ett företag att snabbt och effektivt nå ut med restinformation till förskrivarna – fortfarande kan det handla om att skicka brev.
– Vi måste ha digitala kanaler in till vården och det behövs en plattform där olika aktörer kan utbyta information, sade han.
Karin Gårdmark Östh, Läkemedelsverket, framhöll att den efterfrågade informationen ofta finns hos hennes myndighet. Läkemedelsverket samlar in, sammanställer och publicerar sedan ett par år fortlöpande information om restnoteringar.
– Våra listor finns, men sedan gäller det att få ut informationen ända ut i journalsystemen, sade hon.
I det regeringsuppdrag som Läkemedelsverket ska redovisa del för del mellan 31 januari 2020 och 31 mars 2023 ingår också, påpekade hon, både att föreslå hur samverkan mellan aktörerna i läkemedelskedjan ska förbättras och hur verkets egen informationsspridning kan utvecklas.
Men Elin Karlsson från Läkarförbundet underströk att det brådskar att lösa problemet med bristande restinformation till vården.
– Det är bra att många har en vilja att bidra men det räcker inte med viljan, det måste satsas resurser! sade hon.
Vem ska ha helhetsansvaret?
De medverkande var inte oväntat ense om behovet av en samordnande aktör med helhetsansvar för läkemedelsförsörjningen. Detta behov lyftes också fram i rapporten ”Resursförstärkt läkemedelsförsörjning inför kris, höjd beredskap och krig” vars projektledare krisberedningsstrategen Eva Leth från Lunds tekniska högskola var en av frukostmötets medverkande.
– Det behöver inte vara en ny myndighet, som vi föreslog i rapporten, det kan också vara en annan aktör. Det viktiga är öka samordningen av de fragmentiserade och komplexa försörjningskedjorna, sade hon.
– Men vad kan göras i väntan på kommande utredningsförslag och andra åtgärder som ligger längre fram i tiden? Finns det något vi kan göra här och nu? frågade frukostmötets moderator Ingrid Helander, chefredaktör för Läkemedelsvärlden, de medverkande.
– Redan att alla aktörer nu höjer sin medvetenhet om den här frågan kan vara till hjälp. En konkret situation där frågor om läkemedlens tillgänglighet redan i dag kan uppmärksammas mer är vid avtalsskrivningar, sade Eva Leth, Lunds tekniska högskola.
Karin Gårdmark Östh framhöll dels att Läkemedelsverket ytterligare kan förenkla handläggningen av ansökningar om dispenser och licenser. Och dels att det gäller för många aktörer att på olika sätt hushålla bättre med de läkemedel som har levererats.
– Det kan bland annat handla om att underlätta att i kritiska situationer fördela om läkemedel inom landet.
Magnus Wassén återkom till behovet av en digital samverkansplattform där leverantörer och vårdgivare enkelt kan nå varandra och dela information.
– Det finns en jättevilja att få på plats en sådan plattform. Jag hoppas vi kan ha den redan före jul inom ramen för Läkemedelsverkets uppdrag.
Fotnot: Medlemmar i Apotekarsocieteten kan ta del av en webbinspelning av frukostmötet via denna länk.
