Brittiska och iranska forskare publicerade nyligen i the Lancet en studie av en så kallad polypill-strategi för att förebygga hjärt-kärlsjukdom. Studien har väckt internationell uppmärksamhet. Den är den första större undersökningen som visar en positiv effekt av att ge alla i en viss åldersgrupp ett förebyggande kombinationspiller med flera läkemedel i, ett ”polypill”.
Undersökningen genomfördes i ett 100-tal byar på den iranska landsbygden. Byarna lottades till en av två grupper. I hälften av byarna erbjöds alla mellan 50 och 75 år information och rådgivning om hälsosamma levnadsvanor som förebygger hjärt-kärlsjukdom. I de andra byarna erbjöds alla 50-75-åringar både livsstilsråden och förebyggande läkemedelsbehandling.
Behandlingen bestod av ett piller om dagen med fasta doseringar av fyra olika hjärt-kärlskyddande läkemedel i. De läkemedel som ingick i pillret var proppförebyggande acetylsalicylsyra, statinet atorvastatin mot höga blodfetter, blodtryckssänkaren hydroklortiazid samt antingen enalapril eller valsartan, båda mot högt blodtryck.
Det spelade ingen roll om personen hade en hjärt-kärlsjukdom eller ej – alla i åldersgruppen fick pillret.
Färre allvarliga hjärt-kärlhändelser
De cirka 6 800 deltagarna följdes under fem år. Efter den tiden hade det inträffat 202 allvarliga hjärt-kärlhändelser bland de 3 421 personer som erbjudits pillret. I kontrollgruppen på 3 417 personer som inte fick pillret hade det inträffat 301 allvarliga hjärtkärlhändelser.
Detta innebär att knappt sex procent av dem som fick kombinationstabletten och knappt nio procent av dem som inte fick den drabbades av en allvarlig hjärt-kärlhändelse under uppföljningstiden. Det motsvarar en minskning av antalet hjärt-kärlhändelser med 34 procent i polypill-gruppen jämfört med kontrollgruppen.
Författarna av studien, som kallas PolyIran, anser att polypill-strategin kan få stor sjukdomsförebyggande betydelse i låg- och medelinkomstländer. Kombinationspillret är billigt och ett enkelt sätt att påverka riskfaktorerna för hjärt-kärlsjukdom i länder där den förebyggande hälso- och sjukvården är dåligt utbyggd.
– Vi har tagit fram evidens för att det här är en strategi som är värd att överväga i utvecklings- och medelinkomstländer – och det är väldigt många länder, sade en av forskarna, professor Tom Marshall, University of Birmingham, till BBC News.
I höginkomstländer har vården större möjligheter att individualisera den förebyggande behandlingen för varje patient och anpassa läkemedelsval, doser och livsstilsråd på ett annat sätt, menar han.
Kritiker pekar på risker
Studiens kritiker har bland annat pekat på att den riskminskning kombinationspillret gav varje enskild individ var liten (omkring tre procent). Att motivera personer till en daglig läkemedelsbehandling för en så pass liten riskminskning kan vara svårt, menar kritikerna.
En annan vanlig invändning är att det finns stora risker med att läkemedelsbehandla en hel befolkningsgrupp med samma läkemedel i samma doser utan individuell riskbedömning.
I studien var biverkningsfrekvensen ungefär lika stor i pillergruppen som i kontrollgruppen. Trovärdigheten i detta resultat har ifrågasatts med tanke på den kända biverkningsprofilen hos de läkemedel som ingick i pillret.
