Den ökande anslutningen till ett globalt system för övervakning av antibiotikaresistens är ett viktigt framsteg. Det menar Världshälsoorganisationen, WHO, som nu publicerar sin tredje rapport om the Global antimicrobial resistance and surveillance system, GLASS.
Fem år efter starten 2015 har nu 91 länder och territorier i världen anslutit sig till systemet. Det innebär att täckningsgraden närmar sig 50 procent (det finns 193 FN-länder i världen samt ytterligare några regioner med varierande grad av självständighet).
Resistens ökar oroväckande
De anslutna länderna följer den egna utvecklingen av resistens bland sjukdomsframkallande bakterier och rapporterar in sina data till GLASS.
Samtidigt som anslutningen ökar visar rapporten dock också på en oroande fortsatt ökning av bakterieinfektioner som är resistenta mot antibiotikabehandling.
– I takt med att vi samlar mer evidens ser vi allt mer tydligt och oroväckande hur snabbt vi förlorar effekten hos kritiskt viktiga antimikrobiella läkemedel över hela världen, sade WHO-chefen Tedros Adhanom Ghebreyesus i samband med att den nya rapporten släpptes.
– Dessa data understryker hur viktigt det är att både skydda de antibiotika vi har och att utveckla nya.
Risk att covid-19 förvärrar
Experter på antibiotikaresistens, bland annat inom WHO, är dessutom oroliga att covid-19-pandemin ytterligare kommer att förvärra resistensläget.
Visserligen visar forskning att bara en liten andel av covid-19-patienter drabbas av behandlingskrävande bakterieinfektioner i spåren av virusinfektionen. Men experterna är rädda att den kunskapen inte ska få tillräckligt genomslag. Att många covid-19-patienter kommer att få antibiotika som de egentligen inte behöver.
Liknande farhågor förs även fram av bland andra det fristående internationella expertnätverket React.
I sin senaste version av behandlingsrekommendationen för covid-19 har WHO nu därför lagt till tydliga rekommendationer om antibiotika. Riktlinjen är att avstå från antibiotika vid mild covid-19 och att vid måttlig covid-19 enbart antibiotikabehandla vid klar misstanke om bakterieinfektion.
Vid svår covid-19 är rekommendationen dock rekommendationen i stället att så snabbt som möjligt sätta in antibiotika för att förebygga vanliga bakteriella komplikationer.
– Vi tror att denna tydliga vägledning om användning av antibiotika vid covid-19 kommer att hjälpa länderna att tackla pandemin effektivt. Samtidigt tror vi den kan förhindra att pandemin leder till ökad antibiotikaresistens, sade Hanan Balkhy, bidträdande chef för WHO:s arbete mot antimikrobiell resistens, när den nya rapporten om övervakningssystemet GLASS presenterades.
Stora skillnader mellan länder
De resistensdata som den aktuella rapporten presenterar gäller 2018. Rapporten återspeglar laboratorieresultat för över två miljoner patienter på 64 000 provtagningsställen i 66 länder.
Resultaten visar på en hög frekvens av resistens mot antibiotika som används mot vanliga infektioner. Majoriteten (79 procent) av de rapporterade infektionerna med resistenta bakterier var urinvägsinfektioner. På andra plats (20 procent) kom infektioner i blodet.
Meticillinresistenta stafylokockinfektioner i blodet är ett av de särskilt kritiska resistenshot som WHO har pekat ut. Medianfrekvensen av sådana infektioner var enligt rapporten 2018 drygt tolv procent. Ett annat kritiskt hot är blodinfektioner med E.coli som är resistenta mot tredje generationens cefalosporiner. Medianfrekvensen var här hela 36 procent.
Rapporten om övervakning av antibiotikaresistens visar också på en kraftig variation mellan länderna. Exempelvis varierade frekvensen av resistens mot ciprofloxacin hos E. coli-bakterier från 8,4 till 92,9 procent. Ciprofloxacin används ofta mot urinvägsinfektioner. Låg- och medelinkomstländer rapporterade högre resistenssiffror än höginkomstländer.
