Igår kom beskedet från Datainspektionen om att de avstyrker lagförslaget om en nationell läkemedelslista. Flera skäl ligger bakom beslutet. Det första är att lagförslaget inte har sin utgångspunkt i de nya EU-regler för behandling av personuppgifter som ska börja gälla från och med maj 2018.
Den nya dataskyddsförordningen, som om ett år alltså ersätter dataskyddsdirektivet och personuppgiftslagen, är den förordning som förslaget om nationell läkemedelslista måste vara förenligt med. Någon analys om förslagets förenlighet med den nya dataskyddsförordningen har inte gjorts, skriver Datainspektionen.
Men Datainspektionen har mer kritik. Myndigheten ifrågasätter också att stora delar av förslaget utgår från vårdgivares behov av information från andra vårdgivare. Om vårdgivare är i behov av information som de idag enligt patientdatalagen inte har tillgång till, är det patientdatalagen som behöver ändras, skriver Datainspektionen. De skriver också att de saknar en problematisering av konsekvenserna som ”ett fragmenterat regelverk och spretig ansvarsfördelning kan leda till”.
Maarten Sengers är kansliråd på socialdepartementet och en av dem som tagit fram lagförslaget. Han är inte förvånad över remissvaret från Datainspektionen.
Varför har ni inte haft er utgångspunkt i den nya dataskyddsförordningen?
– Dataskyddsförordningen har funnits med i vår analys hela tiden. Men det pågår en utredning som ska vara klar i augusti om hur den påverkar socialdepartementets lagar och förordningar, säger han. I den tittar man på vad som kan påverkas av den nya lagen. Utredningens arbete är mer grundläggande än vad vi har kunnat ta höjd för i vårt uppdrag.
Men har ert arbete inte varit lite i onödan då, om ni inte haft med den lag som ska gälla?
– Vi har inte velat föregå utredningens grundläggande tolkningar av dataskyddsförordningen, säger Maarten Sengers. Men vi har i våra förslag anpassat oss så mycket som möjligt. Vi har förhållit oss till de delar som gått att förhålla sig till.
Maarten Sengers säger att det inte hade varit möjligt i deras arbete att ta fram förslaget på något annat sätt.
– Jag förväntade mig det här remissyttrandet från Datainspektionen, säger han. Det blir ju ett byte av lagstiftningen och det är ett faktum att vårt arbete sker i skarven.
Remissvaret från Datainspektionen är ändå utformat på ett annat sätt än tidigare, då de också avstyrkt förslag om det som då kallades för en samlad läkemedelslista, påpekar Maarten Sengers.
– De avvägningar som vi gjort kan man ändå bygga vidare på efter en ny genomgång, säger han. Vi har gjort mycket arbete som hade behövts göras i alla fall.
Vad säger du om kritiken om att det är patientdatalagen som behöver ändras?
– Vi vet ju om att det finns starka önskemål om detta. Men att se över patientdatalagen ingick inte i vårt uppdrag. Vi ska fortsätta studera remissvaret och vid behov ta en dialog med Datainspektionen för att få ett klargörande om den kommentaren, eftersom det i vårt förslag i första hand handlar om att dela information mellan patient, vårdgivare och apotek.
Så att möjliggöra att vårdgivare emellan ska kunna dela data har alltså inte ingått i ert uppdrag?
– Det är klart att den nationella läkemedelslistan handlar om att dela information om patientens läkemedelsanvändning, säger Maarten Sengers. Men patientdatalagen rör all medicinsk data kring patienter som kan delas direkt mellan vårdens egna system. Den nationella läkemedelslistan ska vara ett nationellt register som ligger hos E-hälsomyndigheten, precis som dagens receptregister och läkemedelsförteckning. Dessa register regleras inte av patientdatalagen.
Maarten Sengers förklarar att den nationella läkemedelslistan är tänkt att fungera som ett nationellt register utanför vårdens egna system. För att till exempel en läkare på ett akutsjukhus ska kunna se vad en äldre patient fått för läkemedel utskrivna av sin husläkare, kommer läkaren behöva få åtkomst till uppgifter i det nationella registret. Det handlar alltså inte om att dela information direkt mellan vårdens journalsystem.
– Därför undrar jag om Datainspektionens kommentar var av generell karaktär eller om det specifikt handlade om vårt förslag. Vi får studera svaret närmare och vid behov ställa frågor, säger Maarten Sengers.
Vad händer nu?
– Vi ska granska alla remissvar och sen får vi se hur vi går vidare. Det finns flera parallella utredningar och fler remissvar än Datainspektionens som vi måste förhålla oss till. Vi har en ambition att så småningom lägga fram en lagrådsremiss och en proposition, säger Maarten Sengers.
