Trots drygt 200 apotek till och nästan fördubblade öppettider har risken att som kund komma till ett apotek som inte har det läkemedel man behöver ökat.
Det konstaterar Johan Wallér, vd på Apoteksföreningen.
– Vi har ingen bra statistik, men min uppskattning är att var tjugonde kund inte expedieras direkt.
Och expedieras man inte direkt då är sannolikheten relativt stor att man inte heller kommer att få läkemedlet inom de stipulerade 24 timmarna, säger han. Till det finns många skäl, men ofta beror det enligt Johan Wallér på omständigheter som apoteken inte rår över.
– Men det är vi som får skäll.
Det har varit mycket fokus på att apoteken inte klarar tillhandahållandeskyldigheten, det vill säga att receptkunder ska få sina förskrivna läkemedel inom ett dygn. När Riksdagens socialutskott tidigare i vår anordnade en hearing om det första omreglerade året var just problemet för apoteken att tillhandahålla läkemedlen i tid en fråga som diskuterades.
På monopoltiden hade Apoteket AB ett eget åtagande att 24-timmarsregeln skulle gälla, visserligen inte under helger – då var ju apoteken stängda – och inte i glesbygd där tiden istället var 48 timmar.
När marknaden omreglerades blev det tidigare frivilliga åtagandet förvandlat till en föreskrift. Enligt regeringen skulle det dock knappast bli något problem »eftersom apoteken i en konkurrenssituation vinnlägger sig om att kunna expediera så många kunder som möjligt vid deras första besök på apoteket och anpassar sin lagersituation efter detta«.
Hur ofta det händer att kunden får vänta mer än ett dygn finns det inte någon redovisad statistik för. Inte heller på Läkemedelsverket. Vid sina påbörjade inspektioner har Läkemedelsverket inte bett om någon sådan redovisning. Signalerna hittills har inte varit så allvarliga, menar Annika Babra på myndigheten, och generellt är leverenskapaciteten hög.
– När vi tittat närmare på orsaken har det ofta visat sig att produkten varit restnoterad, det vill säga den har inte gått att få tag på.
– Men däremot har vi förstått att det finns olika meningar om vad regeln betyder, när den så att säga börjar gälla; är det från när kunden kommer in och frågar efter produkten eller är det när apoteket lagt sin beställning hos leverantören.
Enligt socialdepartementet råder det inga tvivel, de 24 timmarna tickar igång när kunden frågar efter varan, är svaret.
Från apoteksbranschens håll ligger problemet främst på distributionssidan och att leverantörerna av periodens generika inte kan leverera.
– Den gamla distributionspraxisen, med leveranser till apotek en gång varje vardag fungerar inte och finns inte varan hos leverantören då finns det inget vi kan göra, säger Johan Wallér.
De många fler och mer öppna apoteken innebär att fler apotek ska expediera samma antal recept.
– Kunderna har ju inte blivit fler eller sjukare, men det blir så att säga en utspädning av receptvolymerna som gör att de 24 timmarna prövas oftare än tidigare.
Nya apotek med nya kundgrupper som ännu inte hunnit lära sig vilka läkemedel kunderna i deras område använder gör det också svårt att veta vad man ska ha på lager. Mindre lager eftersom apoteken inte vill riskera att sitta på varor de inte kan returnera är också skäl till varför tillgängligheten tycks vara sämre trots 200 nya apotek.
