Regeringen har beslutat att fortsätta arbetet med att införa Nat-test (Nat är en förkortning av nucleic acid testing) för screening av alla svenska blodgivare.
Socialstyrelsen får totalt 41 miljoner för att leda förberedelserna med ett stegvist införande av de mer känsliga testerna, som kan upptäcka smitta tidigare än dagens metoder.
Som Läkemedelsvärlden rapporterade i somras förberedde Socialstyrelsen redan då införandet av testet.
Myndigheten har redan tidigare argumenterat för införandet av Nat-test. Men då har regionerna nobbat på grund av de ökade kostnaderna det extra säkerhetstestet innebär.
Men nu går regeringen alltså på Socialstyrelsens linje och införandet av Nat-test tar nästa steg.
Kräver att Sverige inför Nat-test
Idag är Sverige det enda landet i hela EU som inte använder NAT-test som smittscreening av blodgivare.
Syftet med Nat-test är att förbättra smittskyddet vid blodgivning genom att identifiera virus och bakterier i ett tidigare skede.
Kraven på förbättrad svensk blodsäkerhet kommer från många håll – som Nato och EU. Att Sverige inte använder Nat-test gör att utbyte av blod med andra EU- och Natoländer försvåras.
Redan 2022 konstaterade EU att NAT-test är ”state of the art”, den modernaste och bästa analysmetoden för att upptäcka smittor som hiv, HTLV I och HTLV II, hepatit B, hepatit D, Epstein-Barrvirus och cytomegalovirus.
EU:s nya förordning om blod och blodprodukter träder i kraft 2027. Alla EU-länder måste följa förordningen om blodsäkerhet.
Vi behöver klara internationella blodkrav
En rad omständigheter gör behovet av ökad blodsäkerhet i Sverige extra tydligt. Det handlar exempelvis om Ukrainakriget och andra konflikter i vår omvärld, Sveriges medlemskap i Nato och utredningar som visar på behovet av stärkt blodberedskap.
Ett av skälen till regeringens satsning är att Sverige ska uppfylla internationella krav på smittskydd inom blodgivning.
Försvarsmakten deltar i Nato blood Panel, ett samarbetsinitiativ för harmoniserade blodförsörjningsregler inom militären.
Eftersom de flesta andra Nato-länder redan använder Nat-test, behöver Sverige följa efter för att kunna delta i blodutbyten vid krig och katastrofer.
Nat-test kan öka tillgången på blod
Nat-test detekterar inte alla smittor. Testet är ett tillägg till dagens serologiska prover.
Däremot är en mycket viktig fördel med Nat-test är att det upptäcker smitta mycket tidigare än de serologiska testmetoder som Sverige använder idag.
Nat-test minskar risken för att smittat blod hamnar i sjukvårdssystemet. Det kan samtidigt förkorta karenstiderna för blodgivare.
Kortare karenstider kan i sin tur öka antalet blodgivningar per år och därigenom bidra till en stabilare blodförsörjning.
Dessutom är det ett steg mot att fler personer, oavsett sexuell läggning, ska kunna ge blod framöver, vilket ytterligare kan öka antalet blodgivare och säkerställa en stabil blodförsörjning.
– Införandet av Nat-tester är ett viktigt steg för att öka säkerheten vid blodgivning i Sverige. Dessa känsligare tester kan upptäcka smitta tidigare, vilket minskar karenstiderna. Detta kan leda till att fler ger blod och fler blodtappningar per år, säger sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson i ett pressmeddelande.
Skåne får 31 miljoner för Nat-test
Nu ansluter sig alltså även Sverige till övriga länder som använder Nat-test.
I slutet på juni i år gav regeringen Socialstyrelsen i uppdrag att betala ut 27 miljoner för arbete med säkrare screening av blodgivare.
Socialstyrelsen påbörjar förberedelser för ett stegvist införande av NAT-tester i Sverige i alla regioner.
Region Skåne är pilotregion för införandet av Nat-test. Socialstyrelsen får uppdraget att betala ut 31 miljoner till Region Skåne för det fortsatta arbetet med testerna. Pengarna ska användas till förbättrad logistik, IT-system och förberedelser för upphandling av nödvändig utrustning och reagenser.
Dessutom vill regeringen vill att Socialstyrelsen inte bara stöttar Skåne med införandet, utan även närliggande regioner.
Regeringen tilldelar Socialstyrelsen fem miljoner för myndighetens eget arbete.
Gör om föreskrifter för Nat-test
Socialstyrelsen får också uppdraget att bistå med ett nationellt perspektiv. Nat-test ska införas på ett kostnadseffektivt sätt i blodverksamheterna, trots att regionernas organisationsformer varierar.
Myndigheten ska också uppdatera om sina föreskrifter om blodverksamhet för att göra det möjligt att införa Nat-test.
Myndigheten ska även betala ut fem miljoner till Sveriges kommuner och regioner, SKR, för samordning och stöd till ett successivt införande i alla regioner. Pengarna ska också användas till att anpassa processer och IT-lösningar.
En säkrare blodgivning i Sverige
Regeringen ser införandet av Nat-test som ett steg mot en mer modern och säker blodgivning.
På längre sikt kan NAT-testerna bidra till att fler människor blir blodgivare, oavsett sexuell läggning, genom en övergång till individbaserad riskbedömning istället för generella karensregler.
Socialstyrelsen ska slutredovisa uppdraget till regeringen senast den 15 juni 2026.
