Svenska läkaresällskapets kampanj Kloka kliniska val syftar till att mönstra ut vård som tester och och läkemedel som inte tillför tillräcklig patientnytta, så kallad lågvärdevård. I vissa fall orsakar onödig vård mer skada än nytta. Dessutom tränger den undan insatser som verkligen behövs.
Exempelvis visar en OECD-rapport att omkring 20 procent av vårdens resurser används till vård som ger mycket liten eller ingen patientnytta. Detta inkluderar över- och felförskrivning av läkemedel som kan leda till onödiga biverkningar, interaktioner och förlorad behandlingsnytta.
Läkemedelsvärlden berättade om Satsningen Kloka kliniska val när den sjösattes förra året.
Informerar om Kloka kliniska val
Nu tar Svenska läkaresällskapet nästa steg och startar kampanjen ”Mer är inte alltid bättre!”. Häromdagen arrangerades en temadag.
Man lanserar också ett kostnadsfritt startkit som ska hjälpa läkare och annan vårdpersonal samt patienter att fatta bättre beslut.
Startkitet innehåller bland annat filmer med digitala föreläsningar, fickkort för läkare med en checklista med frågor att använda vid patientmöten, fickkort för patienter med frågor att reflektera över och en väntrumsfilm.
– Vi hoppas att det ska spridas internt i vården och vi vill gärna ha med oss allmänheten på tåget också, säger Johan Bengtsson, ST-läkare i psykiatri och forskare vid Uppsala universitet, som lett arbetet med att ta fram det nya informationsmaterialet.
Ger konkreta verktyg för kloka kliniska val
Kampanjen syftar till att ge läkare och annan vårdpersonal konkreta verktyg och material för att komma igång att arbeta med kloka kliniska val på sin vårdcentral eller sitt sjukhus.
– Vi vill öka dialogen mellan läkare och patient om vad som gör bäst nytta i det enskilda fallet. Vi vill att man frågar sig vad individen behöver, vilka risker som finns med en insats, går det att avvakta, vad händer om man inte gör något och väntar en vecka?
– Det finns många exempel där för mycket vård orsakat skada, onödiga behandlingar som ger biverkningar eller undersökningar som skapar oro. Exempelvis kan det handla om multisjuka äldre i livets slutskede som får vårdåtgärder de inte önskat eller insatser som ger biverkningar.
Uppmuntrar till högre krav på läkarna
När vården organiseras utifrån enskilda sjukdomar med egna vårdprogram finns det risk att helhetssynen går förlorad, poängterar Johan Bengtsson.
Har patienten flera sjukdomar blir det snabbt oöverskådligt. Medicinlistan blir längre och längre, men det är inte säkert att varje nytt piller tillför så mycket. Risken för onödig och kanske skadlig medicinering är uppenbar.
För att bedriva evidensbaserad medicin måste läkarens kliniska omdöme och patientens värderingar vägas in i alla medicinska beslut, tillsammans med vetenskaplig evidens.
– Här är utbildning av patienter är essentiellt. Att patienten tar upp med läkaren vilka risker det finns med en insats och vilken nyttan är. Ställ läkaren på prov lite, ställ högre krav än att läkaren slaviskt följer vårdprogram! uppmanar Johan Bengtsson.
Mönstrar ut lågvärdevård
Arbetet med Kloka kliniska val gör viktiga framsteg, framhåller Johan Bengtsson. Socialstyrelsen tar fram så kallade ”icke-göra rekommendationer”, insatser som inte ska göras alls.
– Vi har vind i seglen! Exempelvis har regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att stödja regionernas utmönstring av lågvärdevård.
Riktlinjer för att undvika onödig läkemedelsförskrivning är en viktig del av kampanjen Kloka kliniska val.
– En stor del av vården är ju så klart olika läkemedelsbehandlingar. Här gäller det att i större utsträckning se till hela hela patienten. Finns det samsjuklighet, har patienten andra läkemedel som kan ge interaktioner och är det kombinationer av läkemedel som inte är studerade?
Att ge bensodiazepiner mot generaliserat ångestsyndrom, paniksyndrom eller social fobi är exempel på läkemedelsbehandlingar som står på Socialstyrelsens icke-göra lista.
Rekommenderar Kloka kliniska val
Fem specialitetsföreningar arbetar med Kloka kliniska val och gör egna rekommendationer om insatser som bör undvikas. Ytterligare tre-fyra specialitetsföreningar är på gång.
Svensk internmedicinsk förening har exempelvis tagit fram rekommendationer om att endast skriva ut protonpumpshämmare vid klar indikation eftersom det finns risk för biverkningar.
Arbetet med Kloka kliniska val sker ideellt. Johan Bengtsson hoppas att de framöver kan få ekonomi för att kampanja mer mot allmänheten. Norge och Kanada är förebildsländer som kommit längre i arbetet med att fasa ut onödig och skadlig vård.
– Men engagemanget är stort. Jag tycker att vi har fått en fin grund och en bra start att stå på, säger Johan Bengtsson.
