Ytterligare remissinstanser sällar sig nu till dem som efterlyser mer analys av vilka effekter regeringens förslag om högkostnadsskyddet får för patienter och samhälle. Många varnar också för att försämringen av högkostnadsskyddet kan göra att de ekonomiskt svagaste patienterna avstår från viktig behandling.
Många efterlyser mer analys
Som Läkemedelsvärlden tidigare rapporterat i ett flertal artiklar har regeringens förslag om försämrat högkostnadsskydd väckt livlig debatt. Förslaget innebär att en patient kan få betala upp till 900 kronor mer per tolvmånadersperiod ur egen ficka för receptläkemedel.
Förändringen är tänkt att träda i kraft 1 juli i år och förslaget har den senaste tiden varit ute på remiss. I går gick remisstiden ut och departementet har fått ett digert material, där de flesta svar är mer eller mindre kritiska, att gå igenom.
En av de oftast återkommande synpunkterna är att departementet inte analyserat effekterna av förslaget tillräckligt. Det skriver även flera aktörer som ändå inte helt vill stoppa förslaget.
Apotekarsocieteten vill ha kunskapsunderlag
Ett av de senaste remissvaren kommer från föreningen Apotekarsocieteten. I sitt svar efterlyser även Apotekarsocieteten mer utredning och analys. Föreningen anser visserligen att ”det är förståeligt att man vill se över högkostnadsskyddet som ett led i att uppnå en hållbar finansiering av läkemedelskostnaderna.”
Men Apotekarsocieteten ser flera risker med förslaget och menar att det kan resultera i ökade kostnader på längre sikt, på grund av utebliven läkemedelsbehandling. Föreningen anser att ”konsekvensanalysen för utsatta grupper och kroniskt sjuka patienter är otillräcklig och att förslaget riskerar att bidra till ojämlik vård och andra oönskade effekter”.
Bland annat därför vill Apotekarsocieteten att regeringen tar fram ett kunskapsunderlag med tydligare konsekvensanalys.
Läkaresällskapet vill se genomlysning
Också Svenska läkaresällskapets remissvar inriktar sig på vilka frågor som behöver undersökas närmare.
Läkaresällskapet ”anser sammantaget att förslaget drabbar redan utsatta grupper i samhället oproportionerligt, och riskerar att få diskriminerande effekter utan tillräcklig genomlysning som grundval för prioritering”.
En särskilt utsatt grupp är, skriver Svenska läkaresällskapet, SLS, patienter med psykossjukdom som kan behöva livslång behandling och ibland saknar sjukdomsinsikt. SLS menar att det kan få allvarliga konsekvenser att göra det svårare för denna grupp att få behandling.
SLS föreslår därför att ”regeringen skyndsamt ger TLV i uppdrag att utreda frågan om hur patienter med bristande sjukdomsinsikt kan få tillgång till för dem nödvändiga läkemedel kostnadsfritt genom en samlad nationell lösning”.
Varför sjunker egenavgiftens andel?
Vidare tar Svenska läkaresällskapet, SLS, upp regeringens önskan att återställa patienternas egenavgiftsandel för receptläkemedlen från dagens 17 procent till 21 procent, som läget var 2012.
SLS pekar på att det finns många förklaringar till att patienterna i dag betalar en lägre andel. Det handlar bland annat om att behandlingar som tidigare skedde på sjukhus i allt större utsträckning sker hemma, med receptläkemedel.
Därför vill SLS ha en bättre analys även när det gäller orsakerna till sjunkande egengiftsandel.
Inspel från Läkemedelsindustriföreningens
Läkemedelsindustriföreningen, Lif, tillstyrker som helhet regeringens förslag. Men även Lif anser att det finns fler saker som behöver utredas. Lif föredrar en successiv höjning i mindre steg av egenavgifterna och föreslår att Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, ska få i uppdrag att utreda hur man kan skapa ett system som åstadkommer det.
Under tiden skulle man kunna dela upp den nu föreslagna förändringen av skyddet i två steg, skriver Lif. Detta för att ”undvika att personer avstår från att hämta ut
sina förskrivna läkemedel”.
Lif vill också att regeringen utreder om det går att öka patienternas möjligheter att få delbetala sina läkemedel.
