Annons

Månads arkivering februari 2025

Ema håller fast vid sitt ja till Leqembi

Helene Wallskär
-
0
Ema håller fast vid sitt ja till Leqembi

Läkemedelsmyndigheten Ema och dess expertkommitté CHMP står fast vid sin tidigare rekommendation om ett ja till Leqembi (lekanemab) i EU. Det meddelar CHMP efter sitt möte denna vecka.

CHMP anser inte att det behövs någon uppdatering av novemberbeslutet att rekommendera EU-godkännande av ursprungligen svenskutvecklade Leqembi mot tidig Alzheimers sjukdom.

Hade nya frågor

Som Läkemedelsvärlden tidigare rapporterat fick CHMP för någon månad sedan en ovanlig begäran från EU-kommissionen. Normalt brukar kommissionen följa CHMP:s rekommendationer utan ytterligare diskussion. Men nu ville man att kommittén skulle svara på nya frågor om Alzheimerläkemedlet.

Dels ville kommissionen att CHMP skulle överväga säkerhetsinformation om läkemedlet som sades ha kommit fram efter beslutet om ja till Leqembi. Och dels bad kommissionen att CHMP skulle diskutera om det behövs några förtydliganden av de föreslagna åtgärderna för att minimera riskerna med behandlingen.

Dessa frågor har CHMP nu diskuterat under mötet denna vecka. Slutsatsen är att det inte behövs någon uppdatering av rekommendationen, vilket kommittén har skrivit i ett brev till EU-kommissionen. Kommissionen återupptar nu beslutsprocessen kring Leqembi.

Sa ja till Leqembi

Leqembi är ett resultat av ett långvarigt samarbete mellan svenska Bioarctic, grundat av antikroppen lekanemabs upptäckare Lars Lannfelt, och japanska Eisai.

Höstens beslut att säga ja till Leqembi var en omsvängning från CHMP:s sida. Detta eftersom kommittén sommaren 2024 sa nej till läkemedlet på grund av att risk-nytta-balansen inte ansågs vara positiv för patienterna.

Det handlade om att kommittén ansåg att behandlingens nytta var för liten i relation till risken för hjärnbiverkningar som svullnad och blödningar.

Uteslöt högriskgrupp

Men genom att göra målgruppen för behandlingen smalare kunde CHMP senare säga ja till Leqembi. Förändringen innebar att CHMP uteslöt patienter med dubbel uppsättning av genen ApoE4 eftersom de har störst risk för hjärnbiverkning.

Varnar att insulinpumpar kan krångla på flyget

Helene Wallskär
-
0
Varnar att insulinpumpar kan krångla på flyget

Medicinteknikföretaget Medtronic och Läkemedelsverket varnar för att företagets insulinpumpar kan ge felaktiga doser när man flyger. I säkerhetsmeddelanden till patienter respektive vårdpersonal skriver företaget att det därför är viktigt att patienter som har de aktuella pumparna övervakar sina glukosvärden extra noga när de flyger.

Säkerhetsmeddelandena handlar om insulinpumpar i serierna Minimed paradigm, Minimed 600 och Minimed 700. Medtronic har under de 21 åren mellan juli 2003 och maj 2024 fått 138 klagomål som företaget bedömer kan vara kopplade till det aktuella säkerhetsproblemet.

Insulinpumpar i test

Medtronic skriver att nyligen genomförda tester av pumparna visar att förändringar i lufttrycket ibland kan orsaka oavsiktlig insulintillförsel eller för låg tillförsel. När lufttrycket snabbt sjunker, som när ett flygplan lyfter vid start, kan det göra att insulinpumpen avger för mycket insulin.

Patienten kan då drabbas av för lågt blodsocker, hypoglykemi.

Och när planet landar och lufftrycket stiger, kan pumpen tvärtom ge för låg dos. Det kan leda till för högt blodsocker, hyperglykemi.

Feldoseringarna kan inträffa även om man stängt av pumpen eller ställt in insulintillförseln på noll.

Viktigt vara vaksam

Personer med lägre dagliga insulindoser och de med hög insulinkänslighet kan uppleva större förändringar i glukosnivåer vid förändringar i lufttrycket än personer med högre insulindoser och/eller lägre insulinkänslighet.

Företaget uppmanar patienterna att hålla noggrann koll på sina glukosvärden när de flyger och vara beredda att behandla för högt eller för lågt blodsocker.

Apotek ger felaktiga bristbesked

Anna Bäsén
-
0
Apotek ger felaktiga bristbesked

Henrik Fant är Regulatory manager vid läkemedelsföretaget Gedeon Richter nordics AB. Företaget säljer läkemedel inom kvinnohälsa. Han berättar att Gedeon Richters säljare minst en gång i veckan blir kontaktade av läkare och patienter som av apoteket fått höra att företagets läkemedel är slut. Detta trots att företaget har läkemedlet i lager.

– Det är inte så här det ska gå till. Det är frustrerande att inte kunna hjälpa patienterna, säger Henrik Fant.

”Kritiskt att behandlingen inte avbryts”

Ett av de läkemedel som patienter fått felaktiga bristbesked om på apoteket är Ryeqo (estradiol, noretisteron, relugolix). Det använder man för att behandla de gynekologiska diagnoserna myom och endometrios.

Och ännu större bekymmer har det varit med Bemfola (follitropin alfa). Bemfola används i samband med fertilitetsbehandling hos par som har svårt att bli gravida. Läkemedlet stimulerar utvecklandet av fler folliklar, som innehåller ägg, samt för att stimulera ägglossning hos kvinnan.

– Patienter som står på kontinuerlig behandling måste kunna få tag på sitt läkemedel och för vissa läkemedel, till exempel vid IVF, är det är kritiskt att behandlingen inte försenas eller avbryts, säger Henrik Fant.

Skapar ytterligare hinder för patienterna

För vissa av Gedeon Richters läkemedel har det ibland förekommit leveransproblem och restsituationer.

Henrik Fant påpekar att situationen förvärras ytterligare av att apoteken säger att läkemedlet inte går att beställa fast det faktiskt gör det.

– Det blir ytterligare ett onödigt hinder för patienterna och det skadar också förtroende för läkemedelsbranschen.

Har letat på fem olika apotek

Henrik Fant berättar om en patient som gått runt till fem olika apotek och fått samma besked överallt: Att läkemedlet inte gick att beställa. Men samtidigt fanns det då i lager hos distributören.

– Om patienten inte får Bemfola i tid så kan hela IVF-behandlingen gå till spillo. Dessutom är IVF-behandling något som patienter i vissa fall själva betalar mycket pengar för.

– Vi upplever att det här problemet förekommer hos i stort sett alla apotekskedjorna. Vi kämpar för att hjälpa patienterna att få läkemedel, men vi har egentligen inte personal och tid för att ringa runt och hjälpa till.

Båda patienter och läkare larmar

Larmen om att läkemedlen inte går att beställa kommer från olika håll, både från läkare, sjuksköterskor och patienter.

– Vi kan bara svara: Vi har produkten i lager. Det är inte vi som restar.

Henrik Fant påminner om att apoteken har tillhandahållandeskyldighet. Det innebär att apotek är skyldiga att beställa hem läkemedel så att patienten kan hämta ut det inom 24 timmar. Denna skyldighet är så förpliktande att den är inskriven i lagen om handel med läkemedel.

– Jag vet inte om det är tidsbrist eller dåliga IT-system som skapar problemen, men så här får det inte vara. Apoteken måste erbjuda sig att beställa hem läkemedlet till patienten. De kan inte säga att det är slut när det inte är det.

Hoppas på snar förbättring

Henrik Fant säger att han har förståelse för apotekens svårighet att hitta rätt på läkemedlet i sina datasystem.

Exempelvis kan det, som i fallet med Bemfola, finnas flera olika leverantörer, som parallelldistributörer. Situationen kan ytterligare kompliceras ytterligare av att det finns många olika styrkor av ett läkemedel.

– Dessutom kan det vara så att parallelldistributörerna har slut på sitt lager medan originalföretaget har produkten i lager.

Detta kan vara en förklaring. Trots detta är det dock fortfarande apotekens skyldighet att beställa hem läkemedlet om något företag har det i lager, understryker han.

Henrik Fant ber Apoteksföreningen om hjälp

Nu har Henrik Fant vänt sig till Sveriges Apoteksförening och fått hjälp med kommunikation till apotekskedjorna.

Samma problem har nämligen drabbat andra läkemedel.

–  Apoteksföreningen säger att det inte är ett okänt problem och de har varit hjälpsamma. Jag hoppas vi snart ser en förbättring av situationen.

Apoteksföreningen: ”Ett misslyckande för apoteket”

Anna Bäsén
-
0
Apoteksföreningen: ”Ett misslyckande för apoteket”

Enligt Fredrik Boström på Sveriges apoteksförening är det inget nytt problem att patienter felaktigt får veta att deras läkemedel är helt slut och att de tvingas vända hem tomhänta. Trots att läkemedlet finns i lager hos grossisterna och att apoteken kan beställa hem dem.

– Det är inte ett okänt problem. Det händer, säger Fredrik Boström, chefsfarmaceut på Sveriges apoteksförening.

Larmade Apoteksföreningen

Patienter som försökt hämta ut Bemfola och Ryeqo har, som Läkemedelsvärlden berättat, fått besked av farmaceuterna på apoteken att läkemedlen inte finns att få tag på, trots att det inte stämmer.

Så får det inte vara, tycker Henrik Fant, Regulatory manager vid Gideon Richter, läkemedelsföretaget som tillverkar de båda läkemedlen. När många desperata patienter hörde av sig till läkemedelsföretaget slog han larm om problemet till Sveriges Apoteksförening.

Men det här är ingen unik situation, enligt Fredrik Boström.

– Det händer kanske vartannat år att det kommer sådana här fall till vår kännedom på Apoteksföreningen.

”Är ett misslyckande för apoteket”

Men det får ju väldigt allvarliga konsekvenser för de här patienterna, som kanske måste avbryta en svår och kostsam IVF-behandling. Vad tänker du om det?

–  Det är förstås ett misslyckande för apoteket. Det är tråkigt att det blir så, de här patienterna behöver sina läkemedel i tid.

Men apoteken är ju skyldiga att tillhandahålla ett läkemedel inom 24 timmar, beställa hem det om det finns i lager. Vad tänker du om det?

– Det finns säkerligen förklaringar till att man inte lyckats i det enskilda fallet, men apoteken och farmaceuterna har alltid ambitionen att hjälpa patienten få sina läkemedel.

Mänskliga misstag enligt Apoteksföreningen

Fast en patient hade ju gått runt till fem apotek och fått samma besked, hur kan det bli så?

– Jag undrar om det i just det fallet kan ha varit så att man misslyckat med informationen och att patienten inte har förstått.

Kan det vara så att apoteken tycker att de har så mycket att göra att de inte hinner hålla på att leta efter läkemedel åt patienten?

– Det har jag aldrig stött på, det har jag svårt att tänka mig. Apoteken finns ju för att sälja läkemedel. Man struntar inte i det, det rör sig om mänskliga misstag.

Men vad beror det på i så fall?

– Det är alltid svårt att svara på i specifika fall. I det här fallet rör det sig om läkemedel som inte används av så stora patientgrupper. Det är läkemedel som apoteken oftast inte har hemma utan måste beställa hem.

– En utmaning kan vara att det sig om produkter i olika styrkor som också är parallellhandlade av olika aktörer. När apoteken då går in i grossisternas system för att beställa så finns det många olika produkter i varulistan och många av dem kanske inte är tillgängliga.

Apoteksföreningen: ”Borde inte vara krångligt”

Jaha, så är det många olika system som farmaceuten måste gå in och kolla i som gör det svårt?

– Nej, det är två olika system hos grossisterna Oriola och Tamro. Det borde inte vara så krångligt. Sen vet jag inte om funktionaliteten mellan apotekens egna system och grossisternas system inte är tillräckligt bra, så att man inte hittar rätt produkt. Jag vet inte vad som kan förklara det.

Men har inte apoteken och grossisterna ansvar att ha system som är funktionella att hantera för farmaceuterna?

– Jo, det har de.

Vad gör Sveriges apoteksförening åt problemet?

– Jag har skickat ett mejl till vårt kvalitetsråd. Där sitter de högsta ansvariga för kvaliteten inom respektive företag. Syftet med mejlet är att de ska kunna sprida informationen vidare på det sätt de anser är bäst för att nå ut, jag gissar att det är intranätet eller per mejl.

TLV utreder subvention av fetmaläkemedel

Helene Wallskär
-
0
TLV utreder subvention av fetmaläkemedel

Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, har fått ytterligare en ansökan om subvention av fetmaläkemedel. Sedan tidigare har tillverkaren Eli Lilly begärt hos TLV att läkemedlet Mounjaro (tirzepatid) mot obesitas ska få subvention inom läkemedelsförmånssystemet. Det har Läkartidningen rapporterat.

Nu meddelar även Novo nordisk som tillverkar det konkurrerande fetmaläkemedlet Wegovy (semaglutid) att företaget har ansökt hos TLV om subvention av produkten. I ett pressmeddelande skriver företaget att en ansökan har lämnats in.

Vill ha subvention av fetmaläkemedel

Sedan 2023 är parallellimporterat Wegovy tillgängligt i Sverige utan subvention. På grund av den tidigare bristen på både Wegovy och diabetesläkemedlet Ozempic med samma substans har Novo nordisk avvaktat med sin svenska lansering av fetmaläkemedlet.

Men nu lanserar Novo nordisk Wegovy i Sverige. Läkemedlet kommer att vara tillgängligt från och med 4 mars, skriver företaget. Ansökan om nationell subvention av läkemedlet gäller de personer med obesitas som har högst risk för allvarliga hälsorisker.

– Det är viktigt för Novo nordisk att Wegovy kan introduceras i Sverige på ett ansvarsfullt och jämlikt sätt. Det innebär att personer som löper högst risk för allvarlig sjukdom i första hand bör erbjudas effektiv behandling mot sin obesitas. Vår strikta hållning är att läkemedlen ska användas ändamålsenligt där rätt behandling når rätt patient. Vi riktar därför vår ansökan om subvention till denna patientgrupp, säger Maria Eklind, medicinsk direktör för Novo nordisk i Sverige, i pressmeddelandet.

Tidigare sagt nej

TLV har, som Läkemedelsvärlden rapporterat, tidigare flera gånger sagt nej till ansökningar om subvention av fetmaläkemedel. Senast 2023 då ansökan gällde läkemedlet Saxenda (liraglutid) från Novo nordisk. TLV ansåg inte att kostnaden för behandlingen var rimlig.

Datormodell tar molekyljakt till ny nivå

Helene Wallskär
-
0
Datormodell tar molekyljakt till ny nivå

Forskare vid Uppsala universitet har utvecklat en metod för att med datormodeller söka igenom ett ofattbart stort antal molekyler i jakten på den bästa läkemedelskandidaten. De presenterar sina resultat i en studie i Nature communications.

I studien visar de hur man använder datoralgoritmer för att hitta potenta molekyler som skulle kunna bli läkemedel mot inflammation. Det antal alternativ som går att söka igenom skrivs som tio upphöjt till 22, alltså en etta med 22 nollor efter. Ett näst intill svindlande antal molekylalternativ.

Datormodeller ökar tempot

Inom läkemedelsutveckling är en av de största utmaningarna att hitta rätt kandidat bland ett enormt antal potentiella molekyler. I den aktuella studien visar Uppsalaforskarna att det går att hitta läkemedelsmolekyler genom att modellera dem med hjälp av datoralgoritmer.

− Vi utnyttjar datormodellerna för att söka igenom databaser med flera miljarder molekyler. Metoden kommer kunna snabba upp den kostnadskrävande läkemedelsutvecklingsprocessen, säger Jens Carlsson, en av författarna till studien, i ett pressmeddelande.

Jens Carlsson är professor i beräkningsbiokemi på institutionen för cell- och molekylärbiologi vid Uppsala universitet. I den aktuella studien, som är ett samarbete med Karolinska institutet och Stockholms universitet, fokuserade han och hans medarbetare på enzymet OGG1. Det är ett protein som reparerar skador på cellens DNA.

Forskarna ville hitta en molekyl som kunde binda till detta målprotein och på så sätt påverka enzymets aktivitet för att motverka inflammation.

Som att lägga ett pussel

Traditionellt har läkemedelsutveckling fokuserat på att screena stora kemiska bibliotek som innehåller läkemedelsliknande molekyler. Metoden är tids- och kostnadskrävande.

I den aktuella studien använde forskarna i stället så kallad fragmentbaserad läkemedelsdesign. Det innebär att man först identifierar en mycket liten molekyl som kan binda till målproteinet. När man hittat en sådan molekyl kan forskarna stegvis vidareutveckla den för att skapa ett läkemedel.

− Det är som att lägga ett pussel. Vi startar med en pusselbit och bygger sedan upp en läkemedelsmolekyl succesivt genom att addera nya bitar. Till slut har vi en läkemedelsmolekyl som passar perfekt i målproteinet, säger Jens Carlsson.

Datormodeller klarar enormt antal

I studien tog forskarna hjälp av ett företag som tillverkar molekyler på beställning. De skapade datorprogram som kan söka igenom alla miljarder molekyler som i dag finns att köpa och utforska vilka av dessa som kan binda till målproteinets yta.

− Vi letade först bland miljarderna, där kunde vi snabbt få molekylerna tillverkade och testade. Och det gick bra, vi hittade molekyler som fungerade. Mot slutet av studien började vi tänka – hur långt kan vi gå, om vi inte har kravet att vi måste kunna köpa dem? berättar Jens Carlsson.

Det var då doktoranden Andreas Luttens skrev ett nytt datorprogram som kunde generera alla möjliga molekyler. Antalet potentiella alternativ landade på redan nämnda 10 upphöjt till 22. Forskarna såg även att sökmetoden från köpemolekylerna fungerade även på detta enorma antal.

− Vi kommer inom en snar framtid att kunna testa alla möjliga läkemedelsmolekyler i våra datormodeller, ett genombrott som har stor potential, säger Jens Carlsson.

− Det är fantastiskt att vi idag kan designa molekyler och visa att de faktiskt fungerar exakt som vi hoppats. Samma strategi kommer att fungera för många andra proteiner och sjukdomar.

Ställer nya krav

Men även om det nu finns beräkningskraft att utforska ett enormt antal molekyler i jakt på nya läkemedel är det inte alltid säkert att de nya substanserna faktiskt går att tillverka.

− Framtiden kommer att kräva utveckling av nya tillverkningsmetoder för att lyckas ta fram molekylerna som datorberäkningarna så snabbt kan designa.

Tvååring ännu frisk efter behandling i livmodern

Helene Wallskär
-
0
Tvååring ännu frisk efter behandling i livmodern

I en unik studie fick en ofödd flicka behandling före födelsen mot den allvarliga genetiska sjukdomen spinal muskelatrofi, SMA. Nu har hon blivit två och ett halvt år och uppvisar ännu inga symtom på sjukdomen.

Det rapporterar forskarna och läkarna bakom studien i en artikel i New England journal of medicine.

Dödlig genetisk sjukdom

Spinala muskelatrofier är en grupp ärftliga sjukdomar där nervceller som styr muskler förtvinar och dör. Cellerna dör av brist på proteinet SMN (survival motor neuron) som orsakas av en genmutation. Resultatet blir tilltagande muskelsvaghet och muskelförtvining. SMA delas in i olika svårighetsgrader.

Barn med svår SMA är friska när de föds. Men tidigt börjar symtomen komma. Barnet blir slappt i kroppen, rör sig mindre och klarar inte att hålla upp huvudet. Den motoriska utvecklingen stannar av och barnet får med tiden också svårare att svälja och att andas.

Före 2017, när den första bromsbehandlingen kom, dog de flesta av dessa barn före två års ålder. De första SMA-läkemedlen var så kallade antisens-oligonukleotider som påverkar funktionen hos en av de två gener som styr produktionen av proteinet SMN. Därigenom höjer de SMN-halten och kan bromsa sjukdomsutvecklingen.

Ett av dessa läkemedel är den orala lösningen Evrysdi (risdiplam), som användes i den aktuella studien.

Ville ge behandling före födelsen

I en artikel i Nature berättar den läkare och forskare som ledde studien om fallet. Han heter Richard Finkel och är verksam vid St. Jude children’s research hospital i Memphis, USA. Han beskriver i intervjun att det var föräldrarna som under graviditeten först kom upp med tanken att börja ge behandling före födelsen.

De hade tidigare förlorat ett barn på grund av SMA och tester visade att det väntade barnet bar på en genprofil som ger den värsta formen av sjukdomen

– De hade redan upplevt en förlust från denna fruktansvärda sjukdom och ville veta om det fanns behandlingsalternativ de kunde börja med innan födseln, förklarar Richard Finkel för Nature.

Tanken har en bakgrund i den växande kunskapen om hur viktigt det är att sätta in behandling mot SMA så tidigt som möjligt hos ett barn. Något som Läkemedelsvärlden tidigare har rapporterat om.

Behandlar livslångt

USA:s läkemedelsmyndighet FDA gav sitt godkännande för att pröva behandling före födelsen i detta speciella fall.

Mamman tog sedan risdiplam dagligen under sex veckor från graviditetsvecka 32 och framåt. När flickan föddes visade hon inga tecken på SMA. Tester av navelsträngsblod visade att läkemedlet nått barnet under graviditeten.

Dock föddes hon med en utvecklingsstörning som läkarna bedömer uppkom tidigt under fostertiden, innan mamman började ta SMA-läkemedlet risdiplam.

En vecka efter födelsen började man behandla flickan med risdiplam. Barnet har hittills inte visat några tecken på muskelsvaghet och har normal muskelutveckling. Hon kommer att fortsätta behandlingen hela livet.

Talar för tidig behandling

Forskarna konstaterar att resultaten i detta försök inte kan översättas till att gälla alla familjer i liknande situationer. Men de menar att resultaten ändå talar för att överväga behandling före födelsen om SMA diagnostiseras då. Och att de ger starkt stöd för att sätta in behandling så tidigt som möjligt.

I Sverige ingår spinal muskelatrofi sedan 2023 i nyföddhetsscreeningen. Det föds i vårt land varje år mellan fyra och åtta barn med den vanligaste och svåraste formen, SMA typ 1. Rekommendationen till vården är att i första hand erbjuda nyfödda med svår SMA den botande genterapin Zolgensma (onasemnogen abeparvovek).

Barn och vuxna med lindrigare former kan erbjudas behandling med risdiplam, som numer ingår i högkostnadsskyddet.

”Antidepressiv behandling bör anpassas vid demens”

Helene Wallskär
-
0
”Antidepressiv behandling bör anpassas vid demens”

En nypublicerad svensk studie visar på kopplingar mellan antidepressiv behandling och snabbare kognitiv försämring hos personer med demens. Studien, som är publicerad av BMC medicine, tyder också på att vissa antidepressiva läkemedel är mindre skadliga än andra.

Antidepressiv behandling viktig

Antidepressiva läkemedel används ofta för att lindra symptom som oro, depression, aggressivitet och sömnstörningar hos demenssjuka.

– Depressiva symtom kan både förvärra den kognitiva försämringen och försämra livskvaliteten, så det är viktigt att behandla dem, säger Sara Garcia Ptacek, forskare vid Karolinska institutet och studiens sistaförfattare, i ett pressmeddelande.

Samtidigt verkar det, enligt resultaten av den nya studien, också vara viktigt att välja rätt antidepressivt läkemedel för att undvika att förvärra demenssymtomen.

Omfattande analys

Studien är ett samarbete mellan forskare vid Karolinska institutet i Stockholm och Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg. Den bygger på data från Svenska Demensregistret (SveDem).

Forskarna gjorde en omfattande analys av registerdata om 18 740 patienter, varav ungefär 23 procent behandlades med antidepressiva läkemedel. Under studiens gång registrerades totalt 11 912 förskrivningar av antidepressiva läkemedel, där selektiva serotoninåterupptagshämmare, SSRI-preparat,  stod för 65 procent.

I analysen studerade forskarna patienternas kognitiva utveckling över tid och jämförde både medicinerade och ej medicinerade grupper samt olika typer av antidepressiva läkemedel sinsemellan.

Mirtazapin mest skonsamt

Resultatet visar att antidepressiv behandling är kopplad till ökad kognitiv försämring. Studien svarar inte på hur mycket av denna ökning som beror på läkemedlen respektive depressionen. Men eftersom forskarna även såg skillnader mellan olika läkemedel menar de att den nya kunskapen är viktig att sprida.

– Våra resultat kan hjälpa läkare och annan sjukvårdspersonal att välja antidepressiva läkemedel som är bättre anpassade för patienter med demens, säger Sara Garcia Ptacek.

Det läkemedel som i studien var kopplat till snabbast kognitiv försämring var SSRI-preparatet escitalopram. Därefter kom SSRI-preparaten citalopram och sertralin. Mirtazapin, som har en annan verkningsmekanism, hade mindre negativ kognitiv påverkan än escitalopram.

Vill forska vidare

Nu vill forskarna gå vidare och undersöka om vissa patientgrupper, exempelvis personer med specifika demenstyper eller biomarkörer, svarar bättre eller sämre på olika antidepressiva läkemedel.

– Målet är att hitta de här undergrupperna för att skapa en mer individanpassad vård, säger Sara Garcia Ptacek.

Studien har finansierats av Vetenskapsrådet, Region Stockholm, Stiftelsen Svensk demensforskning, Alzheimerfonden samt New Innovative Roads Call – ett privat initiativ från familjen Leif Lundblad med flera. Forskarna rapporterar inga intressekonflikter.

Bristen på Ozempic och Wegovy över i USA

Helene Wallskär
-
0
Bristen på Ozempic och Wegovy över i USA

Bristen på Ozempic och Wegovy mot diabetes respektive fetma är över i USA, enligt landets läkemedelsmyndighet FDA. Myndigheten har nu förklarat den tidigare bristsituationen för avklarad.

Det förändrar, rapporterar nyhetsbyrån Reuters, marknadsläget för de företag som under den långa bristperioden under större delen av 2024 kunde sälja billiga kopior av de eftertraktade läkemedlen.

I Sverige råder det fortfarande brist på Ozempic (semaglutid) som är godkänd och subventionerad mot diabetes typ 2. Fetmaläkemedlet Wegovy med samma substans och från samma tillverkare, Novo nordisk, finns däremot är tillgå men är inte subventionerat.

Apotek gör kopior

I USA tillåter regelverket att särskilda apoteksföretag som sysslar med tillverkning kopierar patentläkemedel som det är brist på. Det har därför pågått en omfattande försäljning av billigare kopior av Ozempic och Wegovy medan det varit brist på GLP-1-analogerna med semaglutid.

I och med FDA:s uttalande om att bristsituationen är över kommer denna försäljning att stoppas, rapporterar Reuters.

Motsvarande hände i fjol med kopieförsäljningen av de andra fetma- respektive diabetesläkemedlen Zepbound och Mounjaro (båda med GLP 1-analogen tirzepatid).

Tillverkningsapoteken får dock en 60 till 90 dagars övergångsperiod på sig innan de måste avsluta kopietillverkningen.

Om bristen på Ozempic i Sverige

Även i Sverige kan bristen på Ozempic vara på väg att lätta. Enligt Läkemedelsverkets information om pågående restnoteringar väntas tillgången bli tillräcklig för att täcka efterfrågan i månadsskiftet mars-april.

Här kan du se en aktuell sammanställning av vilka GLP1-analoger som fortfarande är restnoterade och vilka som är tillgängliga. Den är framtagen av läkemedelsteamet inom vårdkvalitetsenheten i Region Uppsala.

Nej till subvention av effektivt bältrosvaccin

Helene Wallskär
-
0
Nej till subvention av effektivt bältrosvaccin

De flesta som vill få skydd av ett effektivt bältrosvaccin får även fortsättningsvis betala själva. Det är den sannolika följden av en ny rekommendation från regionernas gemensamma organ för införande av nya terapier, NT-rådet.

Ett effektivt bältrosvaccin

Det handlar om vaccinet Shingrix från företaget Glaxo Smith Kline, GSK. Shingrix är ett mycket effektivt bältrosvaccin – enligt Region Stockholms expertgrupp för vaccinationer minskar det förekomsten av bältros (herpes zoster) med över 96 procent hos personer i åldrarna 50-69 år. Hos personer från 70 år och uppåt minskar vaccinet vidare förekomsten av bältros med drygt 91 procent.

Det finns även ett annat bältrosvaccin, men det har inte lika hög skyddseffekt.

Som Läkemedelsvärlden tidigare rapporterat kom Folkhälsomyndigheten i maj i fjol med rekommendationer om både vattkoppor och bältros.

De två sjukdomarna orsakas av samma virus. Många får vattkoppor som barn och blir då immuna mot denna sjukdom. Men viruset stannar kvar i kroppen i vilande form. Senare i livet kan olika faktorer aktivera det igen och då orsakar viruset den ofta smärtsamma sjukdomen bältros.

Rekommendation från Folkhälsomyndigheten

Efter en tidsmässigt utdragen utredning rekommenderade Folkhälsomyndigheten att vaccin mot vattkoppor kan ingå i det nationella barnvaccinationsprogrammet. Det betyder att det blir gratis och finansieras av staten.

Men när det gäller bältros anser Folkhälsomyndigheten inte att kriterierna för att ingå i ett nationellt vaccinationsprogram är uppfyllda. Detta eftersom bältrosvaccin inte skyddar mot smittspridning i befolkningen, vilket myndigheten anser är ett krav enligt smittskyddslagen. Bältros är ju ingen smittsam sjukdom utan orsakas av att man har haft vattkoppor som barn.

Folkhälsomyndigheten rekommenderade i stället regionerna att stegvis införa subventionerad Shingrixvaccinering. Motivet var den medicinska nyttan för individen. Rekommendationen är att starta med den riskgrupp som har störst risk för allvarlig sjukdom. Det vill säga personer 18 år och äldre med immunbrist orsakat av sjukdom eller läkemedelsbehandling.

Förhandlingar gick i stöpet

Regionernas gemensamma förhandlingsfunktion började därför förhandla med läkemedelsföretaget. Inriktningen var att få fram ett tillräckligt lågt pris på Shingrix för att det ska vara kostnadseffektivt att vaccinera de omkring 320 000 personerna i riskgruppen med immunbrist.

Men det misslyckades, meddelar NT-rådet. Därför rekommenderar rådet regionerna ”att inte finansiera generell vaccination med Shingrix”. Dock öppnar rekommendationen dörren för att subventionera vaccinet för gravt immunsupprimerade patienter genom att ge det via sjukhusanknuten verksamhet.

De flesta kommer dock även fortsättningsvis att få bekosta effektivt bältrosvaccin själva. Grundvaccinering med Shingrix består av två doser och kostar sammanlagt runt 5 000 kronor hos privata vaccinatörer.

Fäller GSK för att ha vilselett om partikelstorlek

Anna Bäsén
-
0
Fäller GSK för att ha vilselett om partikelstorlek

Informationsgranskningsnämnden, IGN, fäller Glaxo Smith Kline, (GSK), för vilseledande marknadsföring i en informationsfilm om partikelstorlek i kol-medicinen Trelegy ellipta.

IGN:s granskning visar att påståendena om partikelstorlek saknar stöd i produktresumén.

IGN anser att filmen vilseleder om Trelegy elliptas effekt och beslutar att GSK ska betala en sanktionsavgift på 110 000 kronor.

Partikelstorlekens roll i marknadsföringen

Den granskade filmen, med titeln ”Betydelse av partikelstorlek”, beskriver hur partikelstorleken påverkar spridningen av inhalerade läkemedel i luftvägarna.

Filmen visar att inhalatorn Ellipta levererar partiklar i storleksintervallet två till fem mikrometer. Vilket gör det möjligt att nå de nedre luftvägarna vid behandling av kroniskt obstruktiv lungsjukdom, kol.

IGN tolkar denna information som att företaget hävdar att Trelegy ellipta har en särskild fördel tack vare sin partikelstorlek, trots att produktresumén inte stöder det.

Läkemedelsbranschens etiska regelverk, LER, kräver att all marknadsföring bygger på vetenskapligt underbyggda påståenden. Dessa påståenden ska verifieras genom den godkända produktinformationen.

Hänvisar till riktlinjer om partikelstorlek

GSK bestrider IGN:s bedömning. Bolaget hävdar att filmen syftar till att förklara inhalatorns funktion snarare än att framhäva läkemedlet Trelegy ellipta specifikt.

Företaget betonar att filmen utelämnar läkemedlets namn och dess aktiva substanser, vilket innebär att den inte utgör direkt marknadsföring av Trelegy ellipta.

GSK hänvisar till riktlinjer från exempelvis europeiska läkemedelsverket Ema som bekräftar att partikelstorlek styr var i luftvägarna läkemedlet deponeras.

Partikelstorlek inte i produktresumén

Men IGN anser att dessa referenser inte räcker för att styrka filmens påståenden om partikelstorlek.

Nämnden kopplar filmens budskap till Trelegy ellipta eftersom filmen publicerats på läkemedlets specifika sida, trots att namnet inte nämns.

Vidare påpekar IGN filmen måste bedömas av att sidan där filmen visas har rubriken ”Trelegy ellipta”. Den innehåller också minimitext för detta läkemedel.

För den som ser filmen blir det därför naturligt att koppla filmens påståenden om partikelstorlekens betydelse till effekten av detta läkemedel, resonerar IGN. Och eftersom kopplingen är så stark måste påståendena ha stöd i produktresumén.

Nämnden påpekar också att GSK tidigare anmält en konkurrent till IGN för samma sak – en informationsfilm om partikelstorlek på en hemsida för en astmainhalator.

Måste betala straffavgift

Därför ålägger nämnden läkemedelsbolaget att betala en sanktionsavgift på 110 000 kronor.

IGN uppmanar även företaget att i framtiden säkerställa att allt marknadsföringsmaterial överensstämmer med gällande regelverk och att påståenden om partikelstorlek alltid ska ha tydligt vetenskapligt stöd.

Johan Wallér: Sverige borde göra som Danmark!

Anna Bäsén
-
0
Johan Wallér: Sverige borde göra som Danmark!

Johan Wallér, vd för Sveriges apoteksförening, tycker att Sverige borde följa Danmarks exempel. Också svenska farmaceuter borde få större möjlighet att byta läkemedel i bristsituationer.

– Jag tycker att det danska initiativet är jättebra. Danmark ligger före Sverige när det gäller utvecklingen av apotekens roll, där har vi mycket att lära, säger han.

Johan Wallér: ”Ganska okontroversiellt”

Sveriges apoteksförening driver frågan om att svenska farmaceuter borde få större befogenheter sedan flera år tillbaka.

Det handlar om möjligheten att kunna erbjuda läkemedel i en annan styrka, byta till en annan förpackningsstorlek eller ett annat läkemedel när exakt det som står på kundens recept inte finns. Utan att farmaceuten ska behöva kontakta den förskrivande läkaren.

I apoteksbranschen kallas det att ”bryta och byta”.

– Egentligen är det ganska okontroversiellt. Exempelvis att apoteken skulle kunna få ge patienten tabletter på 50 milligram i stället för 100 milligram, med instruktion om att ta två tabletter i stället för en.

– Patienterna tror att vi får göra det redan, att det är självklart. Men det får apoteken alltså inte göra. Men vi vill bara lösa problemet, så att patienten kan få sitt läkemedel så smidigt som möjligt.

Johan Wallér får mothugg

Svenska farmaceuter borde också ha möjlighet att byta ut ett läkemedel mot ett annat när det är läkemedelsbrist, enligt ett särskilt uppsatta bestämmelser, tycker Johan Wallér.

Men när han skrev en debattartikel om frågan i DN för ett par år sedan fick han mothugg och sura kommentarer i sociala medier.

– Kritiker tyckte att det skulle vara osäkert om det inte var läkare inblandade. Men det är ju inte så att det skulle vara ett okontrollerat läkemedelsutbyte på något sätt, säger han och fortsätter:

– Man gör det efter ett särskilt protokoll, som de gör i Danmark. Det bygger ju på protokoll från myndigheter eller på överenskommelser mellan apotek och sjukvård.

Varnar för att Sverige halkar efter

Sverige har halkat efter när det gäller att utveckla apotekens roll och stärka medborgarnas tillgång på läkemedel, menar Johan Wallér.

– Tidigare har Sverige legat i framkant inom många områden, inte minst apoteksområdet. Andra länder har tittat på Sverige, exempelvis när det gäller införandet av e-recept och utvecklandet av bra system för läkemedelsdistribution, säger han.

– Men nu har våra grannländer gått om och Sverige vi halkar efter. Vi är lite ängsliga och tittar inte på lösningar, fast vi har stora problem med läkemedelsbrist. Detta medan våra grannländer inför farmaceutiska tjänster och möjlighet att göra extraexpeditioner av recept.

Människor kommer inte att dö

Sverige borde lära av det danska exemplet tycker han.

– Det går att göra förändringar och ta lärdom av länder som gått före och har provat. Sverige behöver inte gå vår egen väg och hitta på något nytt och eget. Vi kan titta på andra länder, se vad som fungerat och inte och kopiera det som är bra.

– Det är ju inte så att människor kommer att dö på gator och torg för att farmaceuter får större befogenheter att byta ut läkemedel.

Läkemedelsverket utreder frågan

Frågan om apoteken ska få ”bryta och byta”, möjlighet att byta ut ett läkemedel till en annan styrka eller en annan förpackningsstorlek, ligger just nu hos Läkemedelsverket.

Om farmaceuter ska få byta från ett läkemedel till ett annat behandlas inte.

Läkemedelsverket ska redovisa sitt regeringsuppdrag i vår.

”Det är redan en sorts kris”

Johan Wallér tycker att det är lite konstigt att myndighetens uppdrag att utöka svenska apotekares befogenheter, så att de får ”bryta och byta”, är kopplat till kris och beredskap.

Han framhåller att situationen redan är akut. Apoteken behöver bättre verktyg för att kunna att mildra konsekvensen av läkemedelsbristerna redan idag. Att läkemedel inte finns är vardag på svenska apotek.

– Jag kan ju tycka att det är redan är en sorts kris, när apotek inte kan få tag på det läkemedel som läkaren har förskrivit. Och mitt budskap är att vi ska ta det enkla först – att apoteken ska kunna byta styrka på läkemedlet och storlek på förpackningen.

– Sen kan man ta tag i det som är lite svårare, som att apoteken kan byta ut ett läkemedel mot ett annat när det är brist, som de gör i Danmark.

Danska apotek får byta till nytt läkemedel vid brist

Anna Bäsén
-
0
Danska apotek får byta till nytt läkemedel vid brist

Nu ska danska farmaceuter få kraftigt utökad rätt när det gäller läkemedelsbyte.

De ska få rätt att ändra förpackningsstorlek och till en annan styrka på läkemedlet.

Dessutom kan de även byta patientens läkemedel mot en helt ny medicin, en annan läkemedelssubstans, än det läkaren skrivit ut.

Förändringen görs i en försöksverksamhet som pågår i två år.

Läkemedelsbyte ska mota läkemedelsbrister

Syftet är att apoteken i större utsträckning ska kunna hjälpa till att mildra konsekvenserna av läkemedelsbristerna.

– Målet är att göra det enklare för patienter att få sin medicin och samtidigt avlasta läkarna, så att de slipper lägga tid på att skriva nya recept när ett läkemedel är restnoterat, skriver Jesper Gulev Larsen, ordförande i Danmarks apotekerförening, i ett mejl till Läkemedelsvärlden.

Apoteken larmar om allvarlig läkemedelsbrist

Läkemedelsbristen i Europa är allvarlig. År 2023 noterades ett rekordhögt antal restsituationer, och de kvarstående utmaningarna är betydande.

Europeiska apotek slår larm om att läkemedelsbrist får negativa konsekvenser för både kunder och apotek, som Läkemedelsvärlden nyligen berättat.

En färsk undersökning från apotekens europiska branschorganisation PGEU, The pharmaceutical group of the european union, visar att alla 28 länder som svarat hade problem med läkemedelsbrist under förra året.

Försöksprojekt med läkemedelsbyte

Det är kritiska läkemedel, som hjärt-kärlmediciner och antibiotika, som saknas. Konsekvenserna är allvarliga – utöver den oro det skapar hos patienter och den frustration som uppstår på apoteken, tvingas vissa patienter till avbrott i sin behandling.

Varken Danmark eller Sverige är förskonade.

Nu prövar Danmark ett nytt grepp för att mildra konsekvenserna av restnoteringar och läkemedelsbrister.

I form av en försöksverksamhet kommer farmaceuter på danska apotek att kunna byta ut läkemedel vid leveransproblem, något danska tidningen Dagens pharma rapporterat om.

Efterfrågar utökat läkemedelsbyte

Försöksprojektet är en del av ett tvåårigt avtal mellan Danmarks apotekerförening och Inrikes- och hälsoministeriet i Danmark om ekonomi och nya initiativ inom apotekssektorn.

Två miljoner årligen avsätts till det tvååriga projektet, alltså fyra miljoner totalt. Finansieringen står apoteken för, via en extra avgift på andra varor än läkemedel.

Syftet är att säkerställa att patienterna får tillgång till nödvändig medicin och att stärka apotekens roll i det nära vårdsystemet.

– Apotek och läkare har efterfrågat en sådan lösning i flera år, kommenterar Jesper Gulev Larsen.

Så ska läkemedelsbyte gå till

Det är Lægemiddelstyrelsen, den danska motsvarigheten till svenska Läkemedelsverket, som avgör vilka läkemedel som kommer att omfattas av försöksprojektet. När det uppstår brist på ett specifikt läkemedel kan myndigheten utfärda ett så kallat substitutionsprotokoll.

Erfarenheter från restordre.dk kan spela en roll i urvalsprocessen, berättar Jesper Gulev Larsen. Sajten uppdaterar om det är leveransproblem för viktiga läkemedel och vad apoteken har i lager dagligen. Den ger också läkarna en översikt över vilka läkemedel som kan användas som alternativ.

Lægemiddelstyrelsens substitutionsprotokoll ger apotekens farmaceuter tillstånd att tillfälligt lämna ut en annan styrka eller förpackningsstorlek av samma läkemedel. I vissa fall får farmaceuterna också byta till ett annat läkemedel, om det anses bättre än att avbryta behandlingen.

Får byta till ett helt annat läkemedel

Det är inte bestämt i förväg vilka läkemedel som kommer att omfattas. Dock förväntas läkemedel med hög beroenderisk, som morfin och fentanyl, inte att omfattas, enligt Jesper Gulev Larsen.

Danska farmaceuter kommer alltså att få byta ut en läkemedelssubstans mot ett helt annan.

– Man strävar dock efter den minst ingripande lösningen och föredrar att ändra förpackningsstorlek eller styrka av samma läkemedel, snarare än att byta till ett helt annat läkemedel, berättar Jesper Gulev Larsen.

På frågan om det är farmaceuten eller läkaren som ansvarar för att patientens läkemedelsbehandling blir korrekt när en läkemedelssubstans byts ut mot en annan på apoteket svarar ordförande för Danmarks apotekerförening så här:

– Läkemedelsstyrelsen fastställer substitutionsprotokollen som apoteken ska följa, och läkaren ska informeras om eventuella byten.

Försöksverksamheten får lovord

Mottagandet från apotek och experter hittills är positivt, enligt Jesper Gulev Larsen.

Exempelvis hyllar Anton Pottegård, klinisk farmaceut och professor vid Syddansk universitet, försöksverksamheten.

– Det är en mycket spännande och mycket nödvändig åtgärd. Problemet med restnoteringar kommer inte att minska i framtiden. Därför är det uppmuntrande att man nu börjar undersöka mer grundläggande förändringar inom läkemedelshanteringen, sade Anton Pottegård till danska Dagens pharma.

Läkarna stöttar apotekens läkemedelsbyte

Dessutom har försöksverksamheten stöd från danska läkare som har efterfrågat just detta, poängterar Jesper Gulev Larsen.

– De ser det som en bra lösning, då den minskar behovet av att patienter ska behöva återvända till läkaren för ett nytt recept vid leveransproblem. Läkarna vill gärna vara med och utveckla verksamheten så att den blir ändamålsenlig för alla.

Idag finns ingen fastställd modell för hur försöksprojektet ska utvärderas. Målet är att utveckla en modell som fungerar i praktiken. Vidare berättar Jesper Gulev Larsen att de kommer att samarbeta med relevanta parter för att säkerställa att lösningen är effektiv.

Danmarks Apotekerförening vill redan nu att försöksverksamheten med att ge farmaceuterna utökade befogenheter, att de får byta till en annan styrka på läkemedlet, förpackningsstorlek och till ett helt nytt läkemedel, ska permanentas.

Risk för farligt dosfel med risperidon till barn

Helene Wallskär
-
0
Risk för farligt dosfel med risperidon till barn

Det finns risk för oavsiktliga överdoseringar med läkemedlet risperidon till barn. Det skriver Läkemedelsverket och de två läkemedelsföretagen Janssen‍-‍Cilag AB och Sandoz A/S i ett gemensamt informationsbrev till hälso- och sjukvården.

Varningen vilar enligt informationsbrevet på en rapport från EU:s läkemedelsmyndighet Ema som undersökt ett flertal fall av felmedicinering med risperidon i oral lösning till barn i åldrarna 5-15 år. Merparten av överdoseringarna var allvarliga och ledde till sjukhusvård.

Barn får lösning med risperidon

Risperidon är ett antipsykotiskt läkemedel för behandling av schizofreni och av maniska episoder i samband med bipolär sjukdom. Det är också godkänt som korttidsbehandling av ihållande aggressivitet dels hos patienter med Alzheimers sjukdom, dels hos barn från fem år med så kallad uppförandestörning.

Till barn använder man i vanligen läkemedlet i form av oral lösning. Både Janssen‍-‍Cilag AB och Sandoz A/S marknadsför risperidon i oral lösning i Sverige.

För att få rätt mängd ska man mäta upp lösningen med ett doseringshjälpmedel som följer med i förpackningen. Men utredningen av de oavsiktliga överdoserna till barn visar att det kan vara svårt att göra detta på rätt sätt.

Kan ge allvarliga följder

I de flesta av fallen hade den som gett läkemedlet gjort ett decimalkommafel och därmed gett en tio gånger för hög dos.

De oavsiktliga överdoseringarna ledde till symtom som dåsighet, störd hjärtrytm, för lågt blodtryck, motoriska störningar och kramper. En del av dessa biverkningar kan vara livshotande för känsliga patienter, skriver Läkemedelsverket och företagen.

En av de möjliga orsakerna till att det lätt blir fel är att barn ska ha mycket lägre doser än vuxna och att man då kan råka välja fel dosering. En annan orsak kan, enligt informationsbrevet, också vara att olika preparat har olika doseringshjälpmedel.

Dessutom finns det rapporter om personer som har missförstått hur man ska använda doseringshjälpmedlet.

Farmaceuter ska förebygga

Därför riktar nu Läkemedelsverket och företagen en särskild uppmaning till farmaceuter. De uppmanas bland annat att ge noggrann doseringsinformation till vårdgivare och vårdnadshavare som ska ge risperidon till barn.

Inte minst ska farmaceuten visa hur man håller det medföljande doseringshjälpmedlet när man avläser volymen, och hur man tolkar skalan, speciellt när det gäller små volymer.

Dessutom ska farmaceuter tydligt tala om för vårdgivare och vårdnadshavare att det är viktigt att snabbt söka vård om barnet får symtom som tyder på överdosering.

Statskontoret: Ge Strama ökad statlig finansiering

Helene Wallskär
-
0
Statskontoret: Ge Strama ökad statlig finansiering

Regeringen bör ge Strama ökad statlig finansiering. Det anser Statskontoret som nu publicerat sin analys av det nationella arbetet mot antibiotikaresistens i Sverige.

Som Läkemedelsvärlden tidigare rapporterat har Statskontoret gjort analysen på uppdrag av regeringen. Bakgrunden är att regeringens nuvarande strategi för det nationella arbetet mot antibiotikaresistens sträcker sig till slutet av 2025.

I sin rapport lämnar Statskontoret förslag om hur arbetet bör utvecklas efter det.

Efterlyser delmål i strategin

Som helhet får det nationella arbetet mot antibiotikaresistens ett gott betyg av Statskontoret. Myndigheten skriver i rapporten att den svenska modellen fungerar väl och inte kräver några genomgripande förändringar.

Det handlar om en modell med en nationell strategi med övergripande mål, en tvärsektoriell handlingsplan kopplad till strategin och en samverkansfunktion där 42 myndigheter ingår.

På några punkter vill dock Statskontoret vässa arbetssättet. Ett av förslagen är att man bör införa delmål i strategin. Delmålen ska vara lätta att följa upp och göra att prioriteringarna i arbetet blir tydligare. Överhuvudtaget vill Statskontoret se en mer systematisk uppföljning av insatserna mot antibiotikaresistens.

Vill ge Strama ökad statlig finansiering

Med ett undantag går förslagen i rapporten, enligt Statskontoret, att genomföra utan att staten behöver skjuta till mer pengar än i dag. Undantaget är förslaget om en ökad statlig satsning på det omfattande arbete mot antibiotikaresistens som görs inom det nationella nätverket Strama.

Statskontoret bedömer att Stramas arbete nationellt och inom vården ute i regionerna kommer att behövas under en lång tid framöver. Och att framför allt de regionala Stramagrupperna måste få bättre och mer jämlika förutsättningar för sitt arbete.

”Stramas förutsättningar är i dagsläget varken långsiktiga eller likvärdiga mellan landets regioner”, konstaterar Statskontoret. Vissa regioner har en särskild budget för den regionala Stramagruppen, andra inte. Statskontoret ser en risk att en del regioner prioriterar ned Stramaarbetet.

Skillnader mellan regioner oroar

Enligt en enkät som genomfördes inom Stramanätverket finns det regioner där Stramagruppen inte har ett tydligt uppdrag från ledningen och inte kan följa upp antibiotikaförskrivningen tillräckligt noga.

”Det innebär en risk för att smittspridning och antibiotikaresistens inte motverkas i tillräcklig utsträckning”, menar Statskontoret.

Därför anser Statskontoret att staten bör skjuta till medel till Stramarbetet inom hälso- och sjukvården för att garantera en lägsta nivå i hela landet. Nivån på statsbidraget kan enligt förslaget beräknas utifrån en modell för minimiresurser som Strama tagit fram.

Statskontoret föreslår att Folkhälsomyndigheten får i uppdrag att betala ut bidragen och hålla reda på att de används på rätt sätt.

Föreslår mer långsiktigt stöd

Dessutom föreslår Statskontoret att regeringen bör ge även den nationella arbetsgruppen inom Strama, NAG Strama, bättre ekonomiska förutsättningar. Det handlar framför allt om att se till att det statliga stödet blir mer stabilt och långsiktigt.

I fjol tilldelade regeringen NAG Stramas arbete tre miljoner kronor via en överenskommelse med Sveriges kommuner och regioner, SKR. SKR förmedlade pengarna vidare till Region Uppsala som koordinerar NAG Strama.

I budgetpropositionen för 2025 står att regeringen fortsatt finansierar den nationella arbetsgruppen.

Vill ändra hanteringen av anslag

Men Statskontoret vill att regeringen ska gå ifrån modellen att med kort varsel meddela finansiering för ett år i taget. I stället vill Statskontoret se en stabil och långsiktig finansiering av NAG Strama för att underlätta planeringen av arbetet mot antibiotikaresistens.

Statskontoret föreslår därför att ett årligt bidrag på tre miljoner kronor i fortsättningen bör betalas ut via ett särskilt anslag som regeringen eller Folkhälsomyndigheten hanterar.

”Läkemedel mot rökning bör användas mycket mer”

Fredrik Hedlund
-
0
”Läkemedel mot rökning bör användas mycket mer”

Receptläkemedel mot rökning och annat tobaksberoende var, som Läkemedelsvärlden rapporterat, under några år svåra att få tag på. Men nu finns det två nya preparat som avsevärt ökar möjligheterna till behandling för rökare som vill sluta.

– Nu gäller det bara att börja använda dem, menar Matz Larsson, lungläkare och expert på tobaksavvänjning i Örebro.

Två nygamla läkemedel mot rökning

För mindre än ett år sedan blev två nya läkemedel mot nikotinberoende godkända i Sverige. Eller nya och nya, det ena är ett generikum av ett tidigare läkemedel som nu har dragits tillbaka. Och det andra har personer i Östeuropa som vill sluta röka använt sedan 1960-talet.

Varenicline Teva innehåller substansen vareniklin som tidigare såldes under namnet Champix. Originalläkemedlet har inte varit tillgängligt i Sverige sedan 2021. Detta först på grund av restnotering och sedan på grund av att man funnit alltför höga halter av misstänkt cancerframkallande nitrosaminer i produkten. Tillverkaren har nu helt har dragit tillbaka Champix.

Det andra läkemedlet heter Asmoken och innehåller substansen cytisiniklin. Det är en plantalkaloid som finns i bland annat frön från växten gullregn. Den kemiska strukturen liknar nikotin.

Precis som vareniklin är cytisiniklin en partiell nikotinreceptoragonist och mekansimen för båda två är att de konkurrerar ut nikotinet tack vare en starkare bindning till receptorn. Samtidigt minskar de graden av abstinenssymtom.

Vinner många levnadsår på rökstopp

I Sverige var andelen som rökte dagligen 2024 nere på  internationellt sett låga 5,3 procent, enligt statistik från Folkhälsomyndigheten. Men det handlar ändå om runt en halv miljon människor. Och eftersom rökning en av de mest hälsoskadliga fenomen som existerar inom lagens ramverk är vinsterna med att sluta röka stora.

– Ja, är man 30 år och slutar röka så finns det forskning som talar för att man vinner tio levnadsår. Är man över 50 år så handlar det om sex vunna levnadsår ungefär. Vinsten minskar förstås med tanke på att döden kommer närmare och cigarettkonsumtionen har pågått en längre tid, säger Matz Larsson, överläkare på Hjärt-lungfysiologikliniken vid Universitetssjukhuset i Örebro.

Kritisk mot vårdens instser

Han har länge varit en stark och tydlig röst i diskussionen om rökavvänjning och en förespråkare för att hjälpa personer som vill sluta röka på alla tänkbara sätt. Han menar att det finns få tillstånd som kan botas lika effektivt och därmed skapa lika mycket livskvalitet som just tobaksberoende.

Men han menar samtidigt att den svenska läkarkåren brustit i att erbjuda medicinsk hjälp till dem som vill sluta röka.

– Det var en period för några år sedan då det inte fanns några receptbelagda läkemedel mot nikotinberoende. Både vareniklin och bupropion var borta periodvis. Då gick det att förskriva cytisiniklin på licens. Det var inte så svårt i sig, men då gick det ju att hålla koll på hur mycket som förskrevs i Sverige. När jag kollade tillbaka på den perioden så visade det sig att under några år skrev jag ut en tredjedel av allt cytisiniklin i Sverige, säger Matz Larsson.

Dråpslag mot sluta-röka-vården

Han håller med om att licensförskrivning är lite utanför det normala och att kollegor kan ha uppfattat det som krångligt.

– Det fanns dock guider i Läkartidningen och på andra ställen om hur man skulle göra. Det tog ungefär en minut extra att förskriva via licens jämfört med ett vanligt recept. Det kunde fler ha gjort. Många gjorde det, men långt ifrån alla, säger han.

Kombinationen av bristen på läkemedel och covid-19 pandemin innebar ett dråpslag mot vården av rökare, berättar han.

– Jag har kontakt med många astma/kol-sjuksköterskor och andra som arbetar med rökavvänjning. De berättade att patienterna nästan helt hade slutat komma. Många vill ju ha sådana här läkemedel, de har hört talas om dem eller har goda erfarenheter sedan tidigare, och så får de höra att de inte finns tillgängliga, säger han.

Patienter får inte hjälp att sluta

Det är tydligt att det finns mycket som kan förbättras när det gäller användningen av läkemedel mot rökning och annat nikotinberoende. Matz Larsson hänvisar till Luftvägsregistrets årsrapport för 2023 som släpptes i höstas.

Där framgår att färre än hälften av alla rökande patienter med kroniskt obstruktiv lungsjukdom, kol, erbjudits medicinsk hjälp med rökavvänjning. Och att endast elva procent av rökande astmapatienter fått erbjudande om denna hjälp i specialistvården. Inom primärvården var siffran något bättre, där hade runt 30 procent av astmapatienterna fått erbjudande om sådan hjälp.

– Jag tycker att det är anmärkningsvärt, säger Matz Larsson.

Två likvärdiga preparat

Men nu när både vareniklin och cytisiniklin finns tillgängliga hoppas han att situationen för de rökare som vill sluta blir bättre. När det gäller valet mellan dessa två läkemedel mot rökning så är det lite hugget som stucket, menar han.

– De har stora likheter. I kliniska studier visar de likvärdig effekt på rökstopp. I studierna har de använt en kortare behandlingstid på cytisiniklin som också visar en lägre biverkningsfrekvens så den har ju en del fördelar.

– Men å andra sidan är den inte lika välbeprövad som vareniklin, som man även kan använda till hjärtkärlsjuka redan någon dag efter en hjärtinfarkt, så det finns lite mer säkerhetsdata på vareniklin. Sammantaget är det ett ganska dött lopp mellan dem, tycker jag, säger han.

När det gäller biverkningarna kan det ibland finnas något som rent av är positivt. En av de vanligaste biverkningarna, särskilt med vareniklin, är illamående, något som ökar om man röker samtidigt. Lite som en ”antabus-effekt” som därmed kan förhindra återfall.

– Det låter ju bra, tycker en del, medan andra absolut inte vill ha något illamående. Så då kan man individanpassa behandlingen utifrån ett sådant samtal, säger Matz Larsson.

Ifrågasätter läkemedelspriser

Cytisiniklin är visserligen nytt på den svenska marknaden, men substansen är känd sedan 1800-talet. Den användes som tobaksersättning under andra världskriget och sedan som rökavvänjningsmedel i Östeuropa sedan mitten av 1960-talet. Det är också därifrån doseringsschemat kommer ifrån, liksom behandlingstiden på 25 dagar.

– Tjuogofem dagars behandling räcker för en del, men det finns också data som talar för att man har nytta av en förlängd behandling. Jag brukar ge mina patienter recept på 100 tabletter till så att de kan fortsätta i 50 dagar ytterligare, säger Matz Larsson.

Anledningen till att cytisiniklin nu har lyfts fram och lanserats i Sverige är den tidigare bristsituationen på rökavvänjningsmedel, något som visar att marknadskrafterna fungerar. Matz Larsson ifrågasätter dock prissättningen på rökavvänjningspreparaten.

– När jag skrev ut på licens fick patienterna betala 300–400 kr för 100 tabletter och nu kostar de över 1 000 kronor. Detta är läkemedel utan patent som är billiga att framställa så de skulle kunna gå att sälja billigare. Varför ska man ta ut onödigt höga priser? Detta drabbar fattiga personer. Det är ju de fattiga som röker i Sverige, säger Matz Larsson.

Vill att fler får läkemedel mot rökning

Det finns även en tredje tillgänglig substans som går att använda som läkemedel mot rökning. Det är bupropion, med produktnamnet Zyban, som har varit godkänd i 25 år. Den har en helt annan verkningsmekanism än vareniklin och cytisiniklin och kan användas som ett alternativ eller som ett komplement.

– Det finns studier som visar att bupropion kan ha bra effekt kombinerat med vareniklin. Det har jag använt ibland. Då börjar jag med vareniklin och om det inte räcker lägger jag till bupropion, säger Matz Larsson.

Han menar att det viktigaste nu är att läkare börjar använda de läkemedel som finns att tillgå för att hjälpa ännu fler att sluta röka.

– Jag vill generellt rekommendera alla läkare att använda de här tre preparaten mer än vad de gör idag. Det är för många patienter som berättar att de har försökt få läkemedel för att sluta röka och blivit nekade, patienter med cancer som vill sluta till exempel. Det är inte en moralfråga att sluta röka, läkemedlen hjälper, använd dem!

123Sida 1 av 3