Problemen med läkemedelsbrist fortsatte under 2024.
Dessutom ökade antalet fall av kritisk läkemedelsbrist. Det visar ny statistik från Läkemedelsverket som myndigheten presenterar under onsdagen och som Läkemedelsvärlden är först att berätta om.
– Antalet allvarliga bristsituationer ökar, säger Luisa Becedas, chef vid Läkemedelsverkets enhet för läkemedelstillgänglighet, till Läkemedelsvärlden.
Många anmäler läkemedelsbrist
Vid en restsituation kan inte ett läkemedelsföretag leverera så mycket av ett läkemedel så att det täcker efterfrågan.
Nu summerar Läkemedelsverket läkemedelstillgången under det gångna året. Läkemedelsföretagen rapporterade in 2 808 restsituationer till myndigheten 2024.
Det är något lägre siffror jämfört med 2023. Då rapporterades rekordmånga restsituationer, hela 3 260 stycken.
Läkemedelsföretagen kan få böter
Men statistiken är inte helt rättvisande, berättar Luisa Becedas.
Något som påverkar siffrorna för 2023 är att det samma år infördes sanktionsavgifter, ett slags böter, för läkemedelsföretag som inte anmäler restsituationer i tid.
Företagen kan få böta mellan 25 000 och 100 miljoner kronor, som Läkemedelsvärlden berättat. Som Läkemedelsvärlden kunde rapportera ledde införandet av straffavgiften till en puckel av anmälningar från läkemedelsföretagen.
– Sanktionsavgifterna gjorde att en del läkemedelsföretag anmälde för säkerhets skull, säger Luisa Becedas.
Nästan dubblerat antal
Om man i stället jämför antalet restsituationer 2024 med de som anmäldes 2022 blir det tydligt att läkemedelsbrist är ett växande problem. 2022 anmäldes 1 615 restsituationer.
– Det är nästan en fördubbling av antalet restsituationer mellan de 2002 och 2024, konstaterar Luisa Becedas.
Många gånger kan restsituationer lösas genom att patienterna kan få ett läkemedel från en annan tillverkare eller ett annat likvärdigt preparat.
Men under förra året ökade särskilt bekymmersamma restsituationer, med brist på läkemedel där det inte finns några alternativ eller läkemedel som det är svårt att hitta alternativ till.
– Vi hanterar fler allvarliga bristsituationer. Det handlar om läkemedel som är kritiska och livsuppehållande eller som är till en känslig population, exempelvis barn.
Fall av alarmerande läkemedelsbrist
Ett exempel är bristen på substansen acetylcystein, som Läkemedelsvärlden skrivit om.
En lösning med acetylcystein är det enda motgift som finns mot läkemedelsförgiftning med paracetamol. Paracetamolförgiftningar i självskadesyfte är ett allvarligt och växande problem.
– Det finns inga andra alternativ vid paracetamolförgiftningar, säger Luisa Becedas.
Acetylcystein används också vid andra tillstånd, som inhalationsbehandling vid luftrörskatarr och cystisk fibros samt även mot kroniskt torra ögon.
Vädjade till läkarkåren
Den livräddande substansen riskerade att ta slut. Eftersom läget var alarmerande gick Läkemedelsverket ut och vädjade till läkarkåren att inte skriva ut acetylsystein som inhalationsbehandling.
Luisa Becedas konstaterar att de insatser som gjordes för att mota bristen gav resultat.
– Det räckte. Snart kan restanmälan tas bort och substansen är åter på marknaden.
Ger fler behandlingsrekommendationer
Läkemedelsverket arbetar på en rad olika sätt, tillsammans med läkemedelsföretagen, sjukvården, regionerna och professionen, för att motverka och lindra följderna av läkemedelsbristen.
En åtgärd myndigheten använder allt oftare är behandlingsrekommendationer. Dessa tar myndigheten fram tillsammans med regionerna och professionen.
Exempelvis finns nu rekommendationer om astmaläkemedlet flutikason där det är en pågående brist.
– Det läkemedel som finns ska sparas till små barn. Det är svårigheter att hitta alternativ för dem.
Enligt Luisa Becedas har behandlingsrekommendationer visat sig vara ett bra verktyg.
– Jag tror att vi kommer att jobba mer med att ge rekommendationer, säger hon.
Pågående brist på dropp
En annan allvarlig läkemedelsbrist som myndigheten fortfarande arbetar med är bristen på livsviktiga infusionsvätskor, i vardagligt tal dropp.
Därför finns det idag rekommendationer om att spara dropp till de patienter som behöver det mest. Därtill prioriterar och fördelar samordningsorganet Nationella kontrolltornet leveranser av dropp mellan regionerna.
Skriver fortfarande ut Ozempic mot övervikt
Ett exempel på en annan omdiskuterad läkemedelsbrist är den på GLP 1-analogen Ozempic (semaglutid). Ozempic är enbart godkänt för att behandla diabetes typ 2.
Däremot finns samma substans, semaglutid, i läkemedlet Wegovy som i motsats till Ozempic är godkänt mot övervikt och fetma.
Att vädja räcker inte
Läkemedelsverket har upprepat vädjat till läkarna att enbart förskriva Ozempic till diabetiker så att läkemedlet räcker.
Trots det fortsätter läkare att skriva ut Ozempic mot övervikt och fetma, som alltså inte är en godkänd indikation. Det visar studier av förskrivningen som Socialstyrelsen gjort.
Att myndigheten vädjar och uppmanar ger inte tillräcklig effekt, konstaterar Luisa Becedas.
– Vi hade velat komma längre. Läkemedlet skrivs fortfarande, och allt oftare, ut på annan indikation än diabetes typ 2.
Vill begränsa förskrivningen
Läkemedelsverket vill ha nya lagliga verktyg för att motverka effekterna av restsituationer som den med Ozempic.
Just nu utreds begränsning av förskrivning och expediering, utlämning, av läkemedel vid bristsituationer.
– Vi behöver verktyg för att komma åt bristsituationer, säger Luisa Becedas.
Ett exempel på en annan åtgärd som kräver lagändringar är att göra det möjligt att omfördela läkemedel mellan olika apotek och mellan regioner.
Läkemedelsbristen fortsätter
Läkemedelsverkets slutsummering av restsituationerna 2024 är att man har kunnat motverka de negativa effekterna, tycker Luisa Becedas.
– Vad jag vet har ingen patient kommit till skada på grund av restsituationer.
Men problemen kommer med största sannolikhet att fortsätta under detta år. Men att göra prognoser är svårt, påpekar Luisa Becedas.
– Vi vet ju inte vilka läkemedel det kommer att bli brist på.
