Månads arkivering november 2024

”Kan bli ett allvarligt nationellt läge”

Anna Bäsén
-
0
”Kan bli ett allvarligt nationellt läge”

Bristen på livsviktiga läkemedel i infusionsform, i vardagligt tal kallat dropp, kan bli allvarlig redan denna månad.

Läkemedelsföretaget Baxters leveranser av Ringer Acetat under november till svenska sjukhus är kraftigt försenade under november. Leveranserna kommer att bli lägre än behovet.

Det är dropp som är av extrem vikt slutenvården, och ett av de läkemedel som står med på för akutsjukvård och kirurgi.

Nu har det kommit nya tillfälliga riktlinjer hur regionerna ska spara in på användningen. Man kan också komma att behöva omfördela dropp mellan regionerna, meddelar Läkemedelsverket under ett pressmeddelande under fredagen.

Brist på dropp kan försena kirurgi

Det kan också innebära att sjukvården behöver prioritera om, och att exempelvis vissa operationer som inte är akuta skjuts upp.

– Vi ser att det i slutet av månaden kan bli ett allvarligt nationellt läge där vi behöver hjälpas åt att prioritera tillgängliga produkter utifrån medicinska behov och då ytterst till vård som inte kan anstå, säger Veronica Arthurson, direktör vid Läkemedelsverket i ett pressmeddelande under fredagen.

Kraftigt försenade leveranser av dropp

Ringer Acetat är en stapelvara inom slutenvården och ett mycket vanligt läkemedel. Det är en lösning av vatten och salter, elektrolyter.

Droppet används exempelvis i akuta situationer för ersätta förlorad kroppsvätska på grund av sjukdom eller skada samt vid minskad blodvolym på grund av blödning.

Därför måste sjukvården genast dra i nödbromsen. En nyhet Läkemedelsvärlden var först med att kunna rapportera om under torsdagseftermiddagen.

Orkan bakom brist på dropp

Bristsituationen beror på att den största tillverkaren av infusionsvätskor, Baxter, har stängt en fabrik North Carolina i USA. Det har företaget tvingats göra på grund av översvämningar i spåren av orkanen Helene.

Baxter är en viktig leverantör av infusionsvätskor både till Sverige och globalt. Den här typen av dropp används för att tillföra en patient vätska och näring direkt in i blodet, exempelvis vid akut skada, operation och uttorkning.

Läkemedelsvärlden har berättat om den hotande bristen på livsviktiga dropp sedan Läkemedelsverket gick ut med det i slutet av oktober.

Regioner har larmat om problem med droppleveranser redan tidigare i oktober.

Bristsituationen förvärras snabbt

För bara en vecka sedan såg det dock lite ljusare ut. Det beror bland annat på att Baxter förväntade sig kunna leverera tillräckligt under november, förutsatt att sjukhusen inte hamstrar. Företaget har lagt in en spärr för hur mycket sjukhusen får beställas.

Förra veckan kom också en annan positiv signal. Baxter räknar med att företaget stegvis kan öppna den berörda fabriken så snart som möjligt. De första leveranserna från just den fabriken skulle kunna komma i slutet av november.

Situationen för november såg alltså god ut nyligen. Däremot skulle det kunna bli brist i december och framåt, berättade Veronica Arturson för Läkemedelsvärlden då.

Läget kan dock förändras mycket med mycket kort varsel. Och nu har situationen förvärrats snabbt.

Prioriterar dropp till Spanien

Orsaken är att Baxter omprioriterar sina leveranser med anledning av översvämningarna i Spanien.

De senaste dagarnas omprioritering har skapat ett potentiellt allvarligare läge som kan komma att påverka vården, framför allt under november. Det konstaterar Läkemedelsverket

– Vår uppfattning är att de flesta regioner i landet har god kontroll över sin förbrukning och vi kommer att få uppdaterade siffror över lagerhållning inom det närmsta dygnet, säger Veronica Arthurson och fortsätter:

– Tillsammans med alla aktörer tar vi nu fram möjliga åtgärder för att minimera konsekvenserna av en bristsituation.

Använd dropp med försiktighet

Regionerna, läkemedelsföretagen och Läkemedelsverket arbetar med en lägesbild över vilka produkter som är berörda. De försöker också ta reda på hur stor försäljningen är och hur volymerna påverkas, hur mycket som finns i lager samt hur behovet av olika produkter ser ut inom respektive region.

Läkemedelsverket skriver vidare att ambitionen är att hela tiden ha en aktuell bild över situationen i landet och kunna ta fram en plan för hur eventuella brister kan åtgärdas

Samtidigt uppmanar Läkemedelsverket nu vårdgivare att använda Ringer-Acetat, Ringerfundin och Plasmalyte med viss försiktighet och att avstå från onödig vätskebehandling.

Brist på dropp redan idag

I Region Stockholm är det brist på Ringer Acetat från Baxter, skriver sajten Janusinfo under fredagen. Nästa leverans, som väntas den 1 december, täcker cirka 60-70 procent av behovet i Region Stockholm.

Det är i nuläget inte klart när produktionen kan komma upp i tidigare nivåer. Även tillgången till droppet Plasmalyte är begränsad.

I Region Skåne har man haft problem med brist på vissa dropp- och spolvätskor till och från sedan oktober.

Nu finns nya nationella rekommendationer

Flera regioner har redan tidigare gått ut med lokala riktlinjer till vårdpersonalen för hur de ska hushålla med dessa kritiska läkemedel.

Men under fredagen gick Läkemedelsverket, regionernas samverkan för läkemedelsanvändning, LOK – Nätverk för Sveriges läkemedelskommitéer, och andra centrala aktörer ut med nationella rekommendationer för hur vården ska spara på dropp.

I rekommendationerna understryker man att åtgärder behövs på alla sjukvårdsenheter för att skapa maximal hushållning av nuvarande lager av intravenös vätska.

De skriver att: ”Vi riskerar annars att hamna i en situation där Ringer-Acetat eller motsvarande vätska inte finns att tillgå för patienter med stort behov. Det är i nuläget inte klart när tillgången till vätskor kan bli normaliserad. Problemen kan kvarstå och ha stor eller viss påverkan på vården även under början av 2025.”

Avstå dropp vid kort operation

Riktlinjerna innebär bland annat att vårdpersonalen ska undvika rutinmässig användning av Ringer-Acetat eller motsvarande intravenös vätska.

När det är möjligt ska patienterna få vätska att dricka via munnen eller genom en slang.

Vid enklare och kortare operationer uppmanar man vårdpersonalen att överväga om patienten ens behöver ha dropp under ingreppet.

Stopp för livsviktigt dropp till svenska sjukhus

Anna Bäsén
-
0
Stopp för livsviktigt dropp till svenska sjukhus

Sverige och världen står inför en global brist på livsnödvändiga infusionsvätskor, dropp, som Läkemedelsvärlden rapporterat vid flera tillfällen. Leveransproblemen startade i början av oktober då regioner, som exempelvis Region Skåne, slog larm om leveransproblem.

Läkemedlen är oerhört viktiga för en fungerande akutsjukvård och för att över huvud taget kunna genomföra operationer. De används i stor omfattning inom slutenvården.

Orsaken är att läkemedelsföretaget Baxter tvingats stänga en fabrik i North Carolina i USA på grund av översvämningar i spåren av orkanen Helene. Baxter är en mycket viktig leverantör av den här typen av dropp, både i Sverige och globalt.

Drar i nödbromsen redan idag

Situationen är snabbt föränderlig. I tisdags den här veckan rapporterade svenska Läkemedelsverket att prognosen var att Baxter skulle kunna leverera till den svenska marknaden under november. Det förutsatt att inga sjukhus eller regioner hamstrar och beställer övervolymer.

Däremot var prognosen då att det snarare skulle kunna vara så att svenska sjukhus kan komma att behöver hushålla med dropp från december och framåt.

Men under torsdag eftermiddag kommer beskedet från Läkemedelsverket att sjukvården måste dra i nödbromsen genast. Något Läkemedelsvärlden är först att få veta av svenska medier.

Behöver spara på livsviktigt dropp

Den produkt som nu drabbas helt akut är en stapelvara på svenska sjukhus, så kallat Ringer Acetat från Baxter.

Det är en av de vanligaste läkemedlen inom slutenvården. Det är en lösning av vatten och salter, elektrolyter. Den används exempelvis i akuta situationer för ersätta förlorad kroppsvätska på grund av sjukdom eller skada samt vid minskad blodvolym på grund av blödning.

– Leveranserna kommer inte att motsvara efterfrågan i november. Budskapet är redan nu att tänka till en gång extra och använda produkterna med viss försiktighet. Men det kommer rekommendationer under morgondagen, säger Veronica Arthurson, direktör vid Läkemedelsverket till Läkemedelsvärlden.

Kraftigt försenade leveranser

De förväntade leveranserna under november är kraftigt försenade. Det innebär att mindre akuta operationer kan behöva prioriteras ned och senareläggas.

Enligt Läkemedelsverkets uppgifter i dagsläget så kommer det leveranser i slutet av november eller början av december som stabiliserar läget.

Baxter prioriterar dropp till Spanien

Läkemedelsbolaget Baxter kommer att behöva prioritera katastrofområdet i Spanien i första hand.

– Läget i svensk sjukvård kan komma att bli allvarligare än vi tidigare trott, framför allt i november, säger Veronica Arthurson.

– Det är viktigt att omgående bli mer restriktiv så att vi inte står utan produkt i slutet av november.

Under morgondagen släpper man troligen nya tillfälliga rekommendationer om hur sjukhusen ska hushålla med livsviktigt dropp, berättar hon.

Men kommunikationen ut till sjukvården är redan idag att de ska använda denna och andra aktuella infusionsvätskor med försiktighet och avstå från onödig vätskebehandling-

Kan behöva ta från beredskapslagren

I en akut kris bristsituation kan slutenvården behöva använda dropp som finns i statliga beredskapslager. Det är något som regeringen beslutar om.

Läkemedelsverket skapar sig också en bild av hur lagren ser ut mellan de olika regionerna. Det så kallade Nationella kontrolltornet kan behöva fördela dropp mellan de olika regionerna, för att säkerställa en rättvis och jämlik tillgång över landet.

Tidigare abort lika effektiv som att vänta in ultraljud

Helene Wallskär
-
0
Tidigare abort lika effektiv som att vänta in ultraljud

Tidigare abort fungerar lika bra som det som i dag är standard i Sverige. Det konstaterar forskare vid bland annat Karolinska institutet i en stor internationell studie av drygt 1 500 kvinnor i nio länder. Studien är publicerad i New England journal of medicine.

Utvärderade tidigare abort

Den vanligaste abortmetoden är numer medicinsk abort. I Sverige börjar aborten normalt på en mottagning där kvinnan tar en tablett med läkemedlet mifepriston. Det får graviditetshormonerna att sjunka och livmoderhalsen att mjukna och öppna sig.

I nästa steg tar kvinnan efter någon dag läkemedlet misoprostol, antingen hemma eller vid ett nytt mottagningsbesök. Detta läkemedel gör att livmodern får sammandragningar så att embryot stöts ut.

Vården väntar med att erbjuda abort tills det går att bekräfta graviditeten med ultraljud, i vecka fem till sex. Detta för att kunna upptäcka ett eventuellt utomkvedshavandeskap, att embryot växer utanför livmodern. Utomkvedshavandeskap går inte att avbryta med medicinsk abort utan kräver en annan metod.

Vill slippa vänta

Men för den som bestämt sig för abort kan det vara påfrestande att vänta tills ultraljudet går att göra.

– I dag vet kvinnor ofta om att de är gravida mycket tidigt. En majoritet vet också om de vill avsluta graviditeten och vill då gärna att det ska ske snarast. Observationsstudier har gett motstridiga resultat om effektivitet så vi ville studera om en mycket tidig abort är lika effektiv och säker som att vänta, förklarar studiens förstaförfattare Karin Brandell, gynekolog vid Karolinska universitetssjukhuset och doktorand vid institutionen för kvinnors och barns hälsa på Karolinska institutet, i ett pressmeddelande.

Några av resultaten

Sammanlagt 1 504 kvinnor på 26 mottagningar i nio länder – däribland Sverige – medverkade i studien. Mottagningarna lottade kvinnorna till antingen standardabort eller tidigare abort.

Resultatet visar att tidigare abort var lika effektiv som att göra den senare. I båda grupperna ledde behandlingen till en fullständig abort i 95 procent av fallen.

När det gäller de fem procent av de medicinska aborterna som misslyckades var det vissa skillnader mellan grupperna. Av slumpmässiga skäl var något fler kvinnor i gruppen med tidigare abort som visade sig ha ett utomkvedshavandeskap, ektopisk graviditet. Detta drabbade tio av 741 jämfört med sex av 724 i standardgruppen.

Det gjorde också att komplikationer var något vanligare i gruppen med tidig abortstart. Det handlade främst om sjukhusinläggningar för att behandla utomkvedshavandeskap eller för att avsluta aborten med skrapning. 1,6 procent i den tidiga gruppen och 0,7 procent i standardgruppen fick den typen av komplikationer.

Även en politisk fråga

Kvinnorna i den tidiga gruppen rapporterade mindre smärta och blödning. I båda grupperna uttryckte kvinnorna också önskan om att göra aborten så snart som möjligt.

– Den mycket tidiga medicinska aborten var lika effektiv och det var säkert att göra en sådan, även vid en odiagnostiserad ektopisk graviditet, säger Kristina Gemzell Danielsson,  professor i obstetrik och gynekologi vid Karolinska institutet, överläkare vid Karolinska universitetssjukhuset och projektledare för studien.

Doktoranden Karin Brandell framhåller också att abort även är en politisk fråga:

– I Sverige kan kvinnan vid en misslyckad tidig abort göra om den en vecka senare. Men en kvinna i Texas, där gränsen går vid sex veckor, har inte den möjligheten. Därför var det viktigt att visa att tidig abort är likvärdig med dagens standardbehandling vid senare graviditet, säger hon.

Forskarna vill nu pröva om en ny kombination av läkemedel vid tidig abort är effektiv även vid ektopisk graviditet. Dessutom utvecklar de nya preventivmedel.

WHO listar 17 nya vacciner som är viktigast att få fram

Helene Wallskär
-
0
WHO listar 17 nya vacciner som är viktigast att få fram

Vilka nya vacciner behöver jordens befolkningar allra mest? Den frågan besvarar experter från olika delar av världen gemensamt i en ny studie som Världshälsoorganisationen, WHO, publicerat i the Lancets eBiomedicine.

Systematisk prioritering av nya vacciner

I studien har WHO för första gången kartlagt behovet av nya vacciner i olika världsdelar på ett systematiskt sätt. Experter i var och en av de sex WHO-regionerna har där bidragit med sin kunskap och sina erfarenheter.

Studien undersökte vilka sjukdomsframkallande organismer som är allra viktigast att få vaccinskydd mot i respektive region. Vilka bakterier, virus och parasiter orsakar den största regionala sjukdomsbördan? Vilka är mest kritiska när det gäller antibiotikaresistens och annan läkemedelsresistens? Och vilka har störst socioekonomisk påverkan i de berörda samhällena?

Regionerna fick utifrån dessa frågor skriva varsin lista med de tio viktigaste sjukdomsorganismerna att skapa vaccinskydd mot.

Sjutton prioriterade vacciner

I nästa steg kartlade WHO pågående vaccinforskning och -utveckling, intervjuade ledande regionala företrädare och bearbetade de regionala prioriteringslistorna med statistiska metoder.

Resultatet av detta blev en global lista med 17 nya vacciner som är särskilt viktiga att få fram och kunna börja använda.

På denna lista finns ett flertal sjukdomar som folkhälsoexperter länge sett som prioriterade för vaccinforskning och -utveckling. Det gäller till exempel hiv, malaria och tuberkulos som tillsammans dödar nästan 2,5 miljoner människor i världen varje år.

Även några bakterier som blir allt mer resistenta mot antibiotika finns med på listan. Två exempel på sådana är grupp A-streptokocker och klebsiella pneumoniae. Att kunna vaccinera mot dem skulle vara ett värdefullt vapen i kampen mot antibiotikaresistens och rädda många liv.

Hoppas på bred användning

WHO hoppas nu att listan ska hjälpa akademiker, forskningsfinansiärer, tillverkare och länder att styra resurserna för vaccinforskning dit där den kan göra störst nytta.

– Alltför ofta har globala beslut om nya vacciner enbart drivits av avkastning på investeringar, snarare än av antalet liv som skulle kunna räddas i de mest utsatta samhällena, säger Dr Kate O’Brien, chef för immunisering, vaccin och biologi inom WHO, i ett pressmeddelande.

– Denna studie använder bred regional expertis och data för att bedöma vacciner som inte bara avsevärt skulle minska sjukdomar som i hög grad påverkar samhällen idag utan också minska de medicinska kostnaderna som familjer och hälsosystem står inför.

Läkemedelsverket stoppar falska djurläkemedel

Helene Wallskär
-
0
Läkemedelsverket stoppar falska djurläkemedel

Läkemedelsverket stoppar två svenska bolag som säljer falska djurläkemedel på nätet. De aktuella företagen, CDON och Fyndiq, får inte fortsätta att sälja djurläkemedel.

Förbuden är ett resultat av en tillsynsinsats som Läkemedelsverket gjorde efter att ha fått in anmälningar om fyra webbplatser som misstänktes sälja djurläkemedel olagligt.

Upptäckte falska djurläkemedel

Myndighetens tillsynspersonal beställde fästinghalsband och en antibiotisk salva från de fyra webbplatserna. Fästinghalsband ska skydda husdjur mot fästingar och vissa insekter.

De produkter som webbshopparna levererade såg vid en snabb blick ut som äkta djurläkemedel. Även om de inte har svensk utan utländsk text på förpackningarna så ser de ut att komma från godkända läkemedelstillverkare.

Men vid en närmare kontroll upptäckte Läkemedelsverket i två fall att produkterna var förfalskningar. Det handlade om fästinghalsband som visade sig inte innehålla någon aktiv substans. Det innebär att de inte kan skydda husdjuret mot fästingar eller insekter på det sätt som utlovas.

Liknande förfalskningar har tidigare upptäckts även i andra europeiska länder.

Rekommenderar köp från apotek

Elin Maria Bergsten, utredare på Läkemedelsverket, framhåller att i Sverige så är det bara apotek som får sälja djurläkemedel.

– Andra företag som riktar sig till svenska djurägare och marknadsför djurläkemedel saknar tillstånd för detta, säger hon till Läkemedelsvärlden.

Läkemedelsverket skriver i ett pressmeddelande att myndigheten ser allvarligt på den olagliga försäljningen av läkemedel till svenska djurägare. Läkemedelsverket uppmanar djurägare att enbart handla djurläkemedel från godkända apotek för att vara säker på att slippa förfalskningar.

Godkända apotek skyltar med en särskild symbol, se bild i högerspalten. Det gäller både fysiska apotek och nätapotek.

De två företag som fått förbud har möjlighet att överklaga Läkemedelsverkets beslut.

Problem vid kärnkraftverk orsakar läkemedelsbrist

Helene Wallskär
-
0
Problem vid kärnkraftverk orsakar läkemedelsbrist

Radioaktiva läkemedel, radiofarmaka, spelar en viktig roll vid en rad undersökningar inom flera delar av vården. För att tillverka dessa läkemedel behövs radioaktivt material som kommer från processerna i kärnkraftsreaktorer.

Nu har problem vid vissa kärnkraftverk därför lett till brister på flera radiofarmaka, både i Sverige, övriga Europa och USA.

Radioaktiva läkemedel restanmälda

Det handlar om läkemedel med det radioaktiva ämnet teknetium, även kallat Tc-99m. I Sverige är för närvarande tolv läkemedel med detta ämne restanmälda hos Läkemedelsverket.

Radiokanalen P4 Östergötland rapporterar att bristen på läkemedel med teknetium nu tvingar Universitetssjukhuset i Linköping att skjuta upp vissa undersökningar. Det gäller bland annat en del undersökningar av patienter med njur- och kranskärlssjukdomar samt vissa cancerpatienter.

Vården måste för närvarande prioritera patienter som är akut behov av undersökning medan andra får vänta längre än vad som från början var tänkt. I vissa fall går det också att ersätta det restnoterade läkemedlet med en annan undersökningsmetod.

Behöver råvara från kärnkraftverk

Vid tillverkning av läkemedel med teknetium utgår man från det radioaktiva ämnet molybden-99. Det produceras av ett fåtal kärnkraftsreaktorer, så kallade högflödesreaktorer, i världen.

Ett av dessa molybden-99-producerande kärnkraftverk ligger i nederländska Petten. Enligt nyhetstjänsten Forbes har den nederländska anläggningen problem med ett rör som behöver repareras.

Detta får återverkningar på produktionen av teknetium och därmed på tillgången på radiofarmaka.

Enligt P4 Östergötland bidrar även problem vid kärnkraftverk i Tjeckien, Belgien och Polen till bristsituationen.

Bristen fortsätter

Det mesta tyder på att tillgången till radioaktiva läkemedel med teknetium kommer att vara begränsad i flera veckor till.

Det prognostiserade slutdatumet för de restsituationer som Läkemedelsverket fått in anmälningar om är 21 november.

Baxter ransonerar dropp till de svenska sjukhusen

Anna Bäsén
-
0
Baxter ransonerar dropp till de svenska sjukhusen

Sverige och världen hotas av brist på livsviktiga infusionsvätskor, i vardagligt tal dropp, som Läkemedelsvärlden tidigare rapporterat. Läkemedlen är oerhört viktiga för en fungerande akutsjukvård och för att kunna genomföra operationer. De används i stor omfattning inom slutenvården.

Orsaken är att läkemedelsföretaget Baxter tvingats stänga en fabrik i North Carolina i USA på grund av översvämningar i spåren av orkanen Helene. Baxter är en mycket viktig leverantör av den här typen av dropp, både i Sverige och globalt.

Nu ransonerar företaget dropp – genom att lägga spärrar för hur mycket sjukhusen i regionerna kan köpa in. Det gör man för att motverka hamstring och akut brist.

– Baxter har lagt in spärrar så att man inte beställer mer än normalt. Det gör man för att det ska räcka. Det här är en åtgärd som företaget vidtagit, berättar Veronica Arthurson, direktör vid Läkemedelsverket, för Läkemedelsvärlden.

Spärrar för dropp

Nu koordinerar Läkemedelsverket samarbetet för att motverka framtida konsekvenser och en kritisk bristsituation.

Deltar gör bland annat regionernas samverkansfunktion mot kritiska brister, Nationella kontrolltornet samt tillverkarna Baxter, B.Braun och Fresenius.

Region Skåne skriver i sin information till vårdpersonalen att ”Tillverkarna har i dagsläget lagt in spärrar/allokeringar för att säkerställa en jämn fördelning och för att ingen ska kunna hamstra stora volymer.”

Problem med dropp i oktober

Läkemedelsverket gick ut med information om den hotande bristen i slutet av oktober, som Läkemedelsvärlden rapporterat. Men redan tidigare har regionerna signalerat till Läkemedelsverket att det är problem med leveranserna.

Region Skåne har exempelvis haft begränsad tillgång till vissa infusions och spolvätskor under oktober.

Veronica Arthurson berättar att myndigheten inte ser någon akut risk för brist i dagsläget om alla håller ett normalt beställningsmönster. Den kortsiktiga prognosen är att vårdens behov av infusionsvätskor på nationell nivå kommer att kunna täckas. Det är dock en prognos och situationen kan komma att förändras, kommenterar hon.

Brist till slutet av nästa år

Just nu har Baxter 17 restanmälda förpackningar av infusionsvätskor, dropp, hos svenska Läkemedelsverket.

Enligt företagets prognos är de här läkemedlen restanmälda fram till den 30 december nästa år. Det handlar om dropp som används i mycket stor utsträckning inom akutsjukvård och kirurgi.

Ett exempel är Ringer-Acetat Baxter Viaflo, som är en av de vanligaste läkemedlen inom slutenvården. Det är en lösning av vatten och salter, elektrolyter, som exempelvis används i akuta situationer, exempelvis för ersätta förlorad kroppsvätska på grund av sjukdom eller skada samt vid minskad blodvolym på grund av blödning.

Andra läkemedel på bristlistan är Natriumklorid Baxter viaflo som är en lösning av vatten och salt samt Glucos Baxter som är en lösning med vatten, socker och salter. De används exempelvis vid uttorkning och i samband med operationer.

Fördelar dropp mellan regionerna

Regionernas Nationella kontrolltorn kan komma att behöva fördela dropp mellan regionerna, berättar Veronica Arthurson.

Nationella kontrolltornet spelade en viktig roll för läkemedelsförsörjningen under pandemin, som Läkemedelsvärlden berättat. Idag köper organisationen inte in läkemedel, men koordinerar regionernas arbete med kritiska bristsituationer. Nationella kontrolltornet har även regionernas mandat att fördela läkemedel mellan regionerna.

Region Skåne skriver att vården behöver ställa in sig på att de kan få andra produkter, vätskor från andra företag, än vad som avtalats just på grund av nationella fördelningar.

En sådan fördelning, eller reglering, planeras för att snabbt kunna tas i bruk vid behov, enligt Veronica Arthurson.

– Det finns en långtgående plan. Vi har redan påbörjat diskussionerna men ska komma fram till en gemensam slutsats, säger hon.

Prognosen är osäker efter november

Enligt Veronica Arthurson är en sådan nationell fördelning inte aktuell i november, eftersom tillgången på den här typen av produkter ändå ser god ut den här månaden. Förutsatt att sjukvården inte hamstrar.

– Det är framförallt sen, december och framåt, som prognosen är mera osäker. Då kan det bli behov av att en en nationell fördelning koordinerad av nationella kontrolltornet sker, så länge som det i sådana fall är ett problem.

– Men det är inte säkert att det blir ett problem i december heller. Det är mer att prognosen idag är så osäker.

Samlar till möte i veckan

I veckan håller Läkemedelsverket möte med Nationella kontrolltornet, den nationella arbetsgruppen NAG-LOK som ger vägledning i nationella riktlinjer för läkemedelsfrågor.

Deltar gör också regionernas representanter inom det som kallas Nationellt programområde för perioperativ vård, intensivvård och transplantation.

– Där är tanken att vi tillsammans ska sitta och fundera på hur användningen, framförallt från december och framåt, bör se ut för att det ändå ska bli en rimlig och rättvis situation för alla berörda, säger Veronica Arthurson och fortsätter:

– Även om vi inte ser en akut fara för en kritisk bristsituation så kan det ändå hända att vi behöver ha lite extra tanke på hur de tillgängliga produkterna används.

Nya rekommendationer om dropp

Mötet handlar, som Läkemedelsvärlden tidigare rapporterat, om nationell fördelning av läkemedel mellan regionerna.

De ska också diskutera behovet av tillfälliga riktlinjer för att prioritera dessa läkemedel i en bristsituation, exempelvis till akuta operationer.

– Det är vad vi ska försöka ta fram, rekommendationer som kan gå ut nationellt och hur nationella kontrolltornet kan hantera den här situationen vid behov av en nationell fördelningssituation. Målet skapa förutsättningar för en jämlik vård i hela landet.

Andra företag kan backa upp

Läkemedelsverket har också skaffat sig en uppfattning om vilka företag som kan skala upp sin produktion av berörda produkter eller ställa om sin produktionen till desamma.

– Jag kan inte redogöra öppet för de detaljerna men, som sagt, vi har en relativt god lägesbild som kan tas vidare för mer detaljerade diskussioner och eventuell åtgärd, kommenterar Veronica Arthurson.

Baxter öppnar upp fabriken

Baxters långtidsprognos är fortfarande osäker och det är svårt att få en komplett bild av Sveriges nationella lagernivåer, enligt Veronica Arthurson.

Men det har kommit lovande besked från Baxter. Läkemedelsbolaget beräknar, enligt europeiska läkemedelsmyndigheten EMA, kunna starta produktionen i den berörda fabriken etappvis.

I slutet av november kan de första produkterna komma att levereras därifrån.

– Det är mer positivt än förväntat, att de kan öppna tidigare. Det trodde vi inte från början, fabriken var så skadad att vi trodde det skulle ta längre tid, säger Veronica Arthurson.

Hormonspiraler kan öka risken för bröstcancer

Helene Wallskär
-
0
Hormonspiraler kan öka risken för bröstcancer

Hormonspiraler kan öka risken för bröstcancer. Det visar en ny dansk studie som är publicerad online av tidskriften Jama network.

Fristående experter som kommenterar studien hos brittiska Science media center anser att den upptäckta riskökningen är liten, men att kvinnor ändå bör vara medvetna om den.

Utsöndrar levonorgestrel i livmodern

En hormonspiral är ett T-format inlägg som förs in i livmodern. Den kan sitta inne i flera år och utsöndrar hormonet levonorgestrel. Det påverkar livmoderslemhinnan på ett sätt som förhindrar graviditet.

Det finns olika hormonspiraler på marknaden och de kan vara godkända för olika användningstider.

Hormonspiral anses som ett mycket säkert preventivmedel, men det förekommer som Läkemedelsvärlden belyst att användare rapporterar oönskade graviditeter.

Hormonspiraler allt vanligare

De senaste åren har användningen av hormonspiraler ökat. Det gäller både Danmark, där den nu aktuella studien gjordes, och Sverige. Enligt forskarna bakom studien är hormonspiral det hormonella preventivmedel som premenopausala kvinnor över 30 år i Danmark föredrar.

Forskarna framhåller att det finns en hel del kunskap om sambandet mellan bröstcancer och andra hormonella preventivmetoder men att bilden när det gäller hormonspiral är mer oklar. Några tidigare studier har visat en ökad bröstcancerrisk, men haft olika brister i forskningsmetoderna.

Detta i kombination med hormonspiralens popularitet gör det angeläget att belysa frågan djupare, menar de.

Jämförde med hormonfri kontrollgrupp

I studien använde de data från danska nationella register. De identifierade alla kvinnor i åldrarna 15-49 år som under åren 2000-2019 fick hormonspiral för första gången.

Kvinnor som inom fem år dessförinnan hade använt andra hormonella preventivmedel, till exempel p-piller, ströks. Samma sak gällde kvinnor som tidigare haft cancer, använt hormonterapi mot klimakteriebesvär eller var gravida när de fick hormonspiralen.

De som använde hormonspiral jämfördes med lika många jämnåriga kvinnor som inte använde något hormonellt preventivmedel. Medelåldern var 38 år. Forskarna följde deltagarna i registren under i genomsnitt 6,8 år.

Högre bröstcancerrisk med hormonspiraler

Av de sammanlagt omkring 157 000 kvinnorna var det 1 617 som fick diagnosen bröstcancer under uppföljningstiden. De som använt hormonspiral i minst fem år hade 40 procent högre risk för bröstcancer än de som inte använde hormonella preventivmedel.

Detta motsvarar 14 extra cancerfall per 10 000 kvinnor.

Forskarna påpekar även att studien har vissa begränsningar. En är att den inte fångar de kvinnor som eventuellt använde spiralen kortare tid än rekommenderat. Det kan ha lett till en underskattning av bröstcancerrisken.

En obesvarad fråga är också varför forskarna inte såg något så kallat dos-responssamband. Spiraler med högre hormonhalt gav alltså inte signifikant högre risk än de med lägre. Men trots vissa frågetecken anser både forskarna själva och utomstående bedömare att studien är välgjord och resultaten viktiga.

Föreslår andra alternativ

I en intervju i Verdens gang säger studiens förstaförfattare Lina Mørch att kvinnor som väljer mellan olika preventivmetoder behöver få information om att även hormonspiraler ger ökad bröstcancerrisk. Detta är, menar hon, sedan tidigare känt när det gäller andra hormonella preventivmedel men inte när det gäller hormonspiral.

Hon anser att kvinnor som närmar sig 40 år bör fundera på andra preventivmedel.

– För kvinnor över 38 år kan det vara en lösning att använda en kopparspiral. Det är då många kvinnor börjar använda hormonspiral och det är också i den åldern som risken att utveckla cancer ökar, säger hon till Verdens gang.

Om svenska riktlinjer

De riktlinjer som svenska barnmorskemottagningar följer avråder generellt från hormonella preventivmedel, även hormonspiral, för alla kvinnor som har eller har haft bröstcancer. Däremot finns inga sådana restriktioner kring hormonspiraler för att motverka ökad bröstcancerrisk till exempel över en viss ålder, som Lina Mørch föreslår.

Dag Larsson blir hedersdoktor i Uppsala

Helene Wallskär
-
0
Dag Larsson blir hedersdoktor i Uppsala

Dag Larsson, senior sakkunnig på Läkemedelsindustriföreningen, Lif, kommer inom kort att kunna titulera sig farmacie hedersdoktor. Vid en promoveringshögtid 25 januari 2025 kommer Uppsala universitet att utse honom till hedersdoktor vid farmaceutiska fakulteten.

Lif berättar om utnämningen i ett pressmeddelande där Dag Larsson själv kommenterar:

– Det är en oerhörd ära att få titeln Farmacie hedersdoktor. Att stå på scenen i universitetsaulan och dela denna stund med så framstående personer kommer att bli ett minne för livet, säger han.

Dag Larsson har band till Uppsala universitet ända sedan sin studietid vid apotekarprogrammet. Han har sedan fortsatt att på olika sätt vara aktiv som extern rådgivare åt universitetet.

Han har under sin karriär haft flera ledande positioner inom läkemedelssektorn. I dag är han senior policyrådgivare vid Lif och en engagerad röst i debatten om olika läkemedels- och life sciencefrågor.

Prisbelönt kunskapskälla växer snabbt

Helene Wallskär
-
0
Prisbelönt kunskapskälla växer snabbt

Det nationella regimbiblioteket för cancerläkemedel är en IT-baserad kunskapskälla som cancervården i hela Sverige använder. Biblioteket innehåller tydliga och enhetliga beskrivningar av för närvarande hela 760 behandlingsregimer mot olika cancersjukdomar.

I det webbaserade biblioteket kan sjuksköterskor, läkare, farmaceuter och andra enkelt hitta information om hur man doserar och kombinerar olika läkemedel inom en regim. Här får man också veta vilka biverkningar som kan förekomma och hur man hanterar dem.

Till varje regim finns dessutom särskild patientinformation.

Regimbiblioteket växer snabbt

Den enorma och välstrukturerade textsamlingen växer i snabb takt eftersom nya cancerbehandlingar ständigt kommer fram.

– Det finns inget annat diagnosområde där utvecklingen går lika fort som på vårt, säger Ulrika Landin, samordnare av det nationella regimbiblioteket, till Läkemedelsvärlden.

Hon är glad och stolt efter att nyligen ha varit i Stockholm för att ta emot det prestigefyllda priset Guldpillret. Det gjorde hon tillsammans med den tidigare samordnaren AnnSofie Fyhr som redan 2011 började lägga grunden för regimbiblioteket och arbetade med det fram till sin pensionering tidigare i år.

Juryns motivering

Guldpillret delas årligen ut av Läkemedelsförsäkringen i samarbete med Dagens medicin. Syftet är att uppmärksamma satsningar som leder till bättre läkemedelsanvändning, minskade läkemedelsskador och ökad patientsäkerhet.

Guldpillerjuryns motivering för att belöna det nationella regimbiblioteket för cancerläkemedel lyder så här:

”Ett gediget och användarvänligt nationellt kunskapsstöd med patientsäkerhet och jämlik vård i fokus. Årets vinnare säkrar tillgång till kvalitetssäkrad information till både vård och patienter om komplexa cancerbehandlingar som är högriskläkemedel. Arbetet har varit föredömligt väl samordnat och förankrat, och har därför fått bred användning i vården och även spridits internationellt.”

Beroende av kontakt med användarna

Vem skulle inte bli glad av sådana ord? Samordnare Ulrika Landin berättar dessutom att det känns extra roligt att få priset eftersom regimbiblioteket varit nominerat två gånger tidigare men då inte nått ända fram.

Nu är hon tillbaka i jobbvardagen vid Regionalt cancercentrum syd i Lund där hennes uppdrag är att driva och koordinera drift och utveckling av den prisbelönta kunskapskällan. I arbetsgruppen bakom regimbiblioteket ingår förutom Ulrika som är farmaceut, två läkare, tre sjuksköterskor och två personer från IT-utvecklingsteamet.

– Dessutom har vi stöd av en referensgrupp med hängivna användare inom vården som vi möter digitalt två gånger om året. Referensgruppen är jätteviktig, säger Ulrika Landin.

– Med referensgruppen kan vi checka av sånt vi utvecklar. För att utveckla ett bra IT-baserat kunskapsstöd är det verkligen helt nödvändigt att ha bra kontakt med användare.

Viktigt ha IT-utvecklarna nära

En annan framgångsfaktor är, förklarar Ulrika Landin, att IT-utvecklarna finns organisatoriskt nära, kan regimbiblioteket och är lätta att nå.

– Det gör att vi kan vara både snabba och flexibla. Vi kan publicera nyheter väldigt fort och ändra sånt som behöver ändras.

Det hela började som ett projekt, men i dag regimbiblioteket en etablerad verksamhet med stabil finansiering inom Regionala cancercentrum i samverkan, RCC. Var och en av de 760 behandlingsregimerna är granskade och godkända av läkarexperter från vårdprogramgrupperna för respektive cancerdiagnos.

Nya frågor att lösa

För att komma med i biblioteket behöver regimen därför bygga på läkemedel som NT-rådet har rekommenderat vården att använda. NT-rådet är regionernas gemensamma organ för nationellt införande av nya terapier.

I takt med den kliniska forskningens framsteg på cancerområdet får Ulrika Landin och hennes medarbetare nya frågor att lösa i regimbiblioteket. På senare år har till exempel behandlingar med monoklonala antikroppar av typen PD-(L)1-hämmare, som Läkemedelsvärlden rapporterat, fått en allt bredare användning.

Det blir då vanligare att samma behandlingsregim används vid ett flertal olika cancerdiagnoser, något som tidigare var mycket ovanligare.

– Då gäller det för oss att hitta smarta lösningar för hur vi ska anpassa vår arbete efter detta. Vilken granskare ska till exempel godkänna en sådan regim och hur presenterar vi informationen så tydligt och effektivt som möjligt?

Vill möta referensgruppen IRL

Med Guldpillret 2024 följer en prissumma på 100 000 kronor. Ulrika Landin och hennes medarbetare har redan klart för sig hur de vill använda pengarna:

– Nu ska vi samla referensgruppen och träffas på riktigt!

Möte om ransonering av viktiga dropp nästa vecka

Anna Bäsén
-
0
Möte om ransonering av viktiga dropp nästa vecka

Sverige och övriga världen hotas av brist på livsviktiga läkemedel som ges som infusionsvätskor, i vardagligt tal dropp.

Redan nu går vissa regioner ut med rekommendationer till sjukvården om att vara sparsamma och använda dessa läkemedel så klokt som möjligt.

Nästa vecka samlar Läkemedelsverket centrala parter till samtal om behovet av att ta fram en tillfällig rekommendation vad gäller ransonering, eller prioritering, av dropp.

”Inplanerad diskussion nästa vecka mellan berörda parter om behov av rekommendation om ev anpassad användning i en bristsituation, dvs med syfte att använda tillgängliga produkter där de gör störst nytta.” Så skriver Veronica Arthurson, direktör vid Läkemedelsverket i ett mejl till Läkemedelsvärlden under fredagseftermiddagen.

Orkan orsak till brist på dropp

Orsaken till den hotande bristsituationen är att läkemedelsföretaget Baxter i USA stängt en fabrik i North Carolina i USA. Detta på grund av översvämningar i spåren av orkanen Helene.

Läkemedelsbolaget Baxter är en av de största tillverkarna av infusionsvätskor och blodersättningar och en viktig leverantör både till Sverige och globalt.

Läkemedelsverket fick signaler från regionerna om leveransproblem redan för tre-fyra veckor sedan.

I fredags förra veckan gick Läkemedelsverket ut med ett pressmeddelande om den hotande risken för brist på dropp, vilket Läkemedelsvärlden rapporterade om.

Dessa dropp är kritiska läkemedel

De produkter som berörs är olika typer av livsviktiga läkemedel som ges som dropp och som ska motverka eller ersätta förlust av vätska, salter och glukos.

Veronica Arthurson, berättade i en intervju med Läkemedelsvärlden förra veckan, att det rör sig om Ringer-Acetat Viaflo, Natriumklorid och Glucos från Baxter.

Hon konstaterar att det är läkemedel som används oerhört mycket i all akutsjukvård och vid olika typer av kirurgi. Det är mycket betydelsefullt att sjukvården har tillgång till dem.

Dessa livsviktiga läkemedelsprodukter finns med på Socialstyrelsens lista över kritiska läkemedel för vård som inte kan anstå.

Att dessa läkemedel finns med på ”kritiska listan” innebär i sin tur att regionerna ska ha ett lager av dem som räcker i minst en månad.

Ger nya rekommendationer om dropp

Den här typen av läkemedel som ges som dropp är stapelvaror inom slutenvården. Man använder dem i mycket stor utsträckning. Blir det akut brist på dessa dropp kan man exempelvis behöva prioritera akuta operationer framför planerade operationer.

En del regioner, som Region Jönköping, har redan nu gått ut med nya rekommendationer för hur sjukvården ska spara in på och bäst använda dessa dropp.

Region Jönköping skriver under torsdagen att de produkter som finns tillgängliga kommer att fördelas nationellt med utgångspunkt från regionernas normala beställningsmönster. Enligt region Jönköping kommer nationella rekommendationer att komma inom kort.

Ge dryck istället för dropp

Region Jönköping uppmanar vårdpersonalen att ge patienter vätska och elektrolyter peroralt, det vill säga att dricka genom munnen, så snart det är möjligt/rimligt. Elektrolyter är näringssalter som bland annat är viktiga för kroppens vätskebalans.

En annan ny rekommendation i region Jönköping är att låta dropp ”gå klart”. Det vill säga använda hela droppåsen och inte rutinmässigt byta den efter tolv timmar.

Janusinfo, som är en sajt för läkemedelsinformation för vårdpersonal i Region Stockholm, uppmanar också till återhållsamhet: ”Det är viktigt att inte beställa onormalt stora kvantiteter, utan efter behov.”

Nationella rekommendationer för dropp

Även om det finns regioner som går ut med sådan information lokalt finns det i nuläget ingen övergripande nationell rekommendation, enligt Läkemedelsverkets Veronica Arthurson.

Hon berättar däremot att de ska diskutera frågan om tillfälliga rekommendationer för prioritering, ransonering, av dessa livsviktiga dropp nästa vecka.

Läkemedelsverket, NAG LOK, som är en nationell arbetsgrupp som ger vägledning i läkemedelsfrågor när det gäller kunskapsstöd, samt professionsföreningar kommer att samlas kring frågan. De ska diskutera behovet av tillfälliga riktlinjer för att prioritera dessa läkemedel där de behövs som bäst.

Letar efter andra leverantörer av dropp

Eftersom dessa dropp är avgörande för fungerande akutsjukvård och kirurgi har Läkemedelsverket dagliga samtal med många berörda aktörer.

Veronica Arthurson skriver i sitt mejl till Läkemedelsvärlden under fredagseftermiddagen att: ”Vi fortsätter att ha tät kontakt med berörda aktörer inom hälso- och sjukvård, företag, myndigheter etc. En del av vårt uppdrag är att hålla lägesbilden aktuell och uppdaterad och för det behöver vi fortsätta hålla en utökad och regelbunden dialog, sannolikt under en lång tid framåt.”

Myndigheten undersöker också om andra leverantörer kan täcka behovet, eller om fabriker kan ställa om sin tillverkning.

Veronica Arthurson berättar att de har haft kontakter med flera företag och ”ser att det finns möjligheter till att prioritera om vid behov”.

Behöver inte bli akut brist

Hon skriver också att situationen inte är så illa just nu som myndigheten först trodde. ”I nuläget är dock Baxters prognos att kunna leverera bättre än vad vi initialt fruktat för.”

Framförallt handlar det om att det inte kommer att finnas några överskottsvolymer, det vill säga att det inte finns möjligheter till utökade beställningar av dessa läkemedel. Det är samma besked som tidigare kommit från Baxter och som Läkemedelsvärlden rapporterade om förra veckan.

För tillfället är läkemedelsbolaget Baxters prognos att leveranser i linje med förväntad efterfrågan – alltså baserat på tidigare användning – sannolikt kommer att kunna mötas.

Veronica Arthurson skriver vidare att ”Prognosen i nuläget är med andra ord att det inte behöver bli någon akut bristsituation om alla håller ett normalt beställningsmönster – ska dock kommas ihåg att detta är en nulägesprognos som kan komma att förändras.”

Vill ha ny nationell blodorganisation

Anna Bäsén
-
0
Vill ha ny nationell blodorganisation

Nu vill Socialstyrelsen införa en helt ny och fristående nationell blodorganisation som inte drivs av regionerna. En sådan organisation säkrar landets beredskap när det gäller tillgången på blod och blodkomponenter, enligt myndigheten.

Att Sverige har tillräcklig tillgång på blod och blodkomponenter är av kritisk betydelse för hälso- och sjukvården. Det gäller särskilt vid händelser med många skadade eller i värsta fall om det blir krig.

Blodverksamheten är idag starkt decentraliserad och drivs av regionerna. Den splittrade organisationen klarar inte av en händelse med många skadade som behöver blod, eller i värsta fall, ett krig.

– Om en nationell kris inträffar går det inte att ta fram en lägesbild över hur mycket blodkomponenter som finns eller var de finns, vilket är en grundförutsättning för en krisledningsfunktion, säger Björn Eriksson, generaldirektör för Socialstyrelsen, i ett pressmeddelande.

Sverige behöver en nationell blodorganisation

Myndigheten fick regeringens uppdrag att utreda hur svensk blodverksamhet kan stärkas strax efter att Ryssland startade sitt invasionskrig i Ukraina våren 2022.

Sverige behöver förutsättningar för att på kort tid öka kapaciteten vid krissituationer och krig.

Socialstyrelsen vill nu göra om landets blodverksamhet i grunden.

Det finns ett kraftigt behov av nationella strukturer och nationell samordning, skriver myndigheten i sin slutrapport av regeringsuppdraget En stärkt blodverksamhet som offentliggjordes i torsdags.

Splittrad blodorganisation idag

Idag är tillgången till blod och blodkomponenter ojämlik och varierande, enligt Socialstyrelsen. Den beror helt enkelt på var du bor.

Regionerna ansvarar själva för sin egen blodverksamhet. Den är förlagd till sjukhusen och är en del av den vanliga sjukvården. Sverige är ett av få västländer där blodverksamheten är organiserad på det här sättet, poängterar Socialstyrelsen.

– Bara för att blodverksamheter finns på många platser i landet betyder det inte att den nationella tillgången på blod gynnas. Just på grund av de många, regionbundna verksamheterna, är dagens system långt ifrån flexibelt och saknar tillräcklig kapacitet för att ta hand om ett kraftigt ökat behov av blod och blodkomponenter, säger Björn Eriksson.

Lokala brister i blodsäkerhet och volym

Myndigheten anser att dagens system har många nackdelar.

Beroende på var i landet en patient får en blodtransfusion idag, skiljer sig säkerhetsmarginalerna för blodlagrets storlek, blodkomponenternas kvalitet och säkerhet samt möjligheten till individanpassning.

Produktionen av blodkomponenter är lokalt bristfällig, enligt myndigheten. Det gäller både säkerhet och kvalitet och de volymer som produceras.

Dessutom upphandlar regionerna själva sin utrustning till blodverksamheten, exempelvis vilka blodpåsar de har. Skillnaderna komplicerar samarbete mellan regionerna. Att utrustningen inte är kompatibel försvårar regionernas möjlighet att hjälpa varandra vid en driftstörning.

Otillräckliga lager i dagens blodorganisation

Dessutom skiljer sig tillgången på blodgivare mellan regionerna. Vissa regioner har överskott på blodgivare medan andra har för få.

Idag ställer man inga krav på regionerna att de måste dela med sig av blod till varandra.

– I dagens blodorganisation finns inga tvång eller något som åligger regionerna att dela med sig av sitt blod. Inte tillräckliga mängder blod lagrade heller, säger Socialstyrelsen generaldirektör Björn Eriksson i en intervju med Ekot.

En nationell blodorganisation motverkar variationen och skapar en mer jämlik blodförsörjning, enligt myndigheten.

Ny blodorganisation ökar tillgången

Sverige behöver fördubbla antalet blodgivare från 200 000 till 400 000 redan idag. Detta för att täcka behovet av behovet av blod och blodkomponenter.

– Men med en ny blodorganisationen skulle tillgången till blod ändå kunna mångfaldigas – även utan fler nya blodgivare, säger Björn Eriksson i pressmeddelandet.

Socialstyrelsen konstaterar att det idag exempelvis finns regioner där blodgivarna underutnyttjas – de skulle gärna ge blod oftare om de fick. Samtidigt kan det vara brist på blod i andra regioner.

Blodorganisation med beredskapslager

En ny nationell blodorganisation gör också att man kan bygga upp nationella beredskapslager av blodkomponenter som har ett särskilt värde vid exempelvis masskadesituationer.

En samlad blodorganisation ökar också förmågan att skala upp verksamheten kraftigt om det behövs, enligt Socialstyrelsen.

Det gör också att den svenska blodorganisationen harmoniserar bättre med övriga länder i EU.

Behöver bidra med blod för militära ändamål

Sveriges medlemskap i Nato kräver också att landet i högre grad än tidigare kan bidra med blod för militära ändamål.

Det ställer även högre krav på svensk blodsäkerhet.

Socialstyrelsen vill införa individbaserad riskbedömning och öka säkerheten vid blodgivning, som Läkemedelsvärlden berättade i augusti.

Myndigheten vill införa ett känsligare test för smittscreening av blodgivare, ett så kallat nat-test. Begreppet är en förkortning av nucleic acid test.

Alla EU-länder utom Sverige använder så kallat nat-test av blodgivare. Om Sverige inte använder testet kan andra länder kan tycka att svenskt blod är för osäkert.

Nat-test förbättrar blodsäkerheten

Myndigheten lämnade över sin utredning om införandet av nat-test i slutet av september i år, som Läkemedelsvärlden rapporterade.

Ett införande av nat-test ger alla fyra månaders karenstid efter sin senaste nya sexuella kontakt.

Idag är reglerna olika beroende på sexualitet.Heterosexuella har en karenstid på tre månader om de haft sexuell kontakt med en ny partner.

Män som har sex med män däremot, har en karenstid på sex månader efter sin senaste sexuella kontakt innan de kan ge blod. Det gäller även män som exempelvis är gifta och lever i en monogam sexuell relation.

– Med dagens regler betyder det att dessa män, även om de lever i ett monogamt förhållande, inte kan ge blod alls, sade Linda Savolainen till Läkemedelsvärlden då.

En nationell blodorganisation underlättar införandet av det nya nat-testet, anser Socialstyrelsen.