Månads arkivering oktober 2024

Stor fördel att hinna ge genterapin före symtom

Helene Wallskär
-
0
Stor fördel att hinna ge genterapin före symtom

Spädbarn som får genterapin Zolgensma (onasemnogen abeparvovek) innan symtom på spinal muskelatrofi börjar märkas kan få en normal motorisk utveckling. Det visar den hittills största studien av hur det går för patienter som får den nya terapin i rutinsjukvård.

I studien följde en tysk forskargrupp 343 barn under i genomsnitt närmare 14 månader efter behandling med Zolgensma. Studien är publicerad i the Lancet regional health Europe.

Tidpunkten avgörande

De nya forskningsresultaten bekräftar tydligt att det är bättre ju tidigare efter födseln som barnet får genterapin. Studien visar också att det gör stor skillnad om det sker redan innan barnet börjar få symtom på sjukdomen.

Bland de patienter i studien som fick genterapin så tidigt, var det många som utvecklades i normal takt motoriskt. Det innebär att de kunde sitta själva, stå och gå vid normala tidpunkter i utvecklingen.

Även barn med spinal muskelatrofi som inte fick behandlingen lika snabbt hade nytta av den, men effekten var inte lika stor.

Svår ärftlig sjukdom

Spinala muskelatrofier, SMA, är en grupp ärftliga sjukdomar där nervceller som styr muskler förtvinar och dör. Nedbrytningen av dessa så kallade motoriska nervceller sker i mellanhjärnan, förlängda märgen och ryggmärgen.

Cellerna dör av brist på proteinet SMN (survival motor neuron) som orsakas av en mutation i genen SMN1. Resultatet blir tilltagande muskelsvaghet och muskelförtvining. SMA delas in i olika svårighetsgrader, utifrån symtombilden och när symtomen debuterar.

I Sverige föds varje år mellan fyra och åtta barn med den vanligaste och svåraste formen, SMA typ 1.

Dödlig utan behandling

Barn med SMA typ 1 är friska när de föds. Men ganska tidigt – vanligen innan barnet blir ett halvår – börjar föräldrarna märka att något är fel. Barnet blir slappt i kroppen, rör sig mindre och klarar inte att hålla upp huvudet. Den motoriska utvecklingen stannar av och barnet får med tiden också svårare att svälja och att andas.

Före 2017, när den första bromsbehandlingen kom, dog de flesta av dessa barn före två års ålder.

De första SMA-läkemedlen var så kallade antisens-oligonukleotider som påverkar funktionen hos en av de två gener som styr produktionen av proteinet SMN. Därigenom höjer de SMN-halten och kan bromsa sjukdomsutvecklingen. Två sådana läkemedel används i dag i Sverige, Evrysdi (risdiplam) och Spinraza (nusinersen).

Genterapin Zolgensma även i Sverige

När genterapin Zolgensma 2020 blev godkänd i EU fanns plötsligt en potentiellt botande engångsbehandling mot SMA. Läkemedlet består av ett modifierat virus som innehåller en normal SMN1-gen. När den tillförda genen når nervcellerna kan de producera det viktiga proteinet.

Men Zolgensma kostade inledningsvis omkring 20 miljoner per patient. Och det villkorade godkännandet vilade på en mycket liten studie. Det fanns därför många osäkerheter kring bland annat vilka patienter som genterapin kunde hjälpa och hur varaktig effekten är.

I Sverige intog regionerna till att börja med en avvaktande hållning. Men i början av 2022 kom till slut, som Läkemedelsvärlden rapporterade, rekommendationen från NT-rådet till regionerna om att erbjuda Zolgensma till små barn med SMA.

Har infört screening av nyfödda

Hösten 2022 behandlade Karolinska universitetssjukhuset i Stockholm de första patienterna med den nya genterapin. Och sedan hösten 2023 ingår spinal muskelatrofi i det svensk screeningprogrammet för nyfödda. Syftet är att hitta barn med svår SMA så tidigt som möjligt och erbjuda behandling, då i första hand med Zolgensma.

Den gällande svenska rekommendationen säger att vården bör erbjuda Zolgensma till de barn med sjukdomsmutationen som upptäcks vid nyföddhetsscreeningen. Men att även äldre barn som väger upp till 13,5 kg ska kunna få genterapin om de har SMA-symtom och visar sig ha sjukdomsmutationen.

Stor spännvidd i ålder

I den nu aktuella studien medverkade 29 kliniker i Tyskland, Österrike och Schweiz. De 343 barnen i studien fick Zolgensma vid någon av dessa kliniker under perioden från hösten 2019 till slutet av januari 2023.

Barnen var allt emellan några veckor och drygt sju år gamla när de fick behandlingen. Det var därmed en betydligt större spännvidd i ålder och även i hälsotillstånd än bland SMA-patienterna i de kliniska prövningarna före godkännandet av Zolgensma.

Ungefär hälften var äldre än patienterna i de kliniska studierna.

Men eftersom Tyskland och Österrike lade till SMA i sin nyföddhetsscreening två år tidigare än Sverige ingick också många som fick behandling under sina första sex levnadsveckor. Det var 117 av de deltagande barnen som fått SMA-diagnosen vid nyföddhetsscreening.

Studerade den motoriska utvecklingen

När forskarna undersökte hur det gick för deltagarna efter genterapin såg de generellt en bättre behandlingseffekt ju yngre barnet var vid behandlingen.

En tydlig skiljelinje gick också mellan de barn som fortfarande var symtomfria vid behandlingstillfället och dem som då hunnit börja få SMA-symtom.

Av de 79 symtomfria barnen var det till exempel 43 procent som kunde sitta utan stöd vid normal ålder. Bland dem med symtom vid behandlingen nådde bara åtta procent denna milstolpe.

Samma typ av skillnader syntes när det gäller utvecklingsstegen att stå och gå självständigt. Många symtomfria barn, men inga av dem med symtom, lärde sig att stå och gå. Även andningsfunktion och sväljförmåga var bättre i gruppen utan SMA-symtom.

Leverbiverkningar vanliga

En annan faktor som påverkade hur det gick för barnen var antalet kopior av en gen som heter SMN2 och som även den har betydelse för produktionen av SMN-proteinet. Om man har flera kopior av SMN2 kan detta mildra effekten av den sjukdomsframkallande mutationen i SMN1-genen.

Barn i studien med tre SMN2-kopior fick mycket riktigt bättre motorisk funktion än de med bara två SMN2-kopior.

Däremot såg forskarna inga skillnader i behandlingseffekt mellan dem som fått något annat SMA-läkemedel före genterapin och dem som inte fått det.

Inga tidigare okända biverkningar dök upp i studien. Nästan en tredjedel av barnen rapporterades ha fått någon biverkning. I 40 fall ledde den till sjukhusvård. Den vanligaste biverkningen var leverproblem. Detta drabbade 93 av barnen, däribland 17 som fick allvarlig leversvikt.

Vill se snabba beslut

Forskarna bakom den nya studien framhåller att deras resultat tillför angelägen kunskap om hur genterapin Zolgensma fungerar i rutinsjukvård. De hoppas att den nya informationen ska kunna vägleda läkare och patienters föräldrar som står inför att välja behandling.

Forskarna påpekar också att deras resultat tyder på att det är viktigt att fatta dessa behandlingsbeslut snabbt. Detta för att öka chansen att hinna ge genterapi före symtomdebut. I studien var knappt 60 procent av dem som fick diagnos strax efter födelsen fortfarande symtomfria vid behandlingen.

Prisas för att ha knäckt proteinkoden

Anna Bäsén
-
0
Prisas för att ha knäckt proteinkoden

Nobelpriset i kemi 2024 går till tre forskare med motiveringen att de ”knäckt koden för proteinernas märkliga strukturer”.

Nobelpriset i kemi delas ut av Kungliga vetenskapsakademien och prissumman är elva miljoner kronor.

Den ena hälften av priset går till David Baker, University of Washington i Seattle, USA, ”för datorbaserad proteindesign”.

Den andra delen av priset delas mellan Demis Hassabis och John Jumper vid Google Deepmind i London, Storbritannien, ”för proteinstrukturprediktion”.

Nobelpriset i kemi för proteinupptäckter

Proteiner kallas ibland livets byggstenar. De kontrollerar och driver alla de kemiska reaktioner som tillsammans ger liv. De fungerar exempelvis som hormoner, signalämnen, antikroppar och byggstenar i olika vävnader.

Under Kungliga vetenskapsakademiens presskonferens under onsdagen tillkännagavs pristagarna för Nobelpriset i kemi. Deras upptäckter beskrevs som otroliga och tidigare helt otänkbara.

– Årets ena upptäckt handlar om att bygga egna spektakulära proteiner. Den andra om att uppnå en 50 år gammal dröm; att kunna förutsäga proteiners struktur utifrån deras sekvenser av aminosyror. Båda upptäckterna öppnar för oändliga möjligheter, säger Heiner Linke, ordförande för Nobelkommittén för kemi, i ett pressmeddelande från Kungliga vetenskapsakademien.

Lyckats med det omöjliga

David Baker prisas för att vara först med att lyckas bygga nya proteiner.

Proteiner består av 20 olika aminosyror. År 2003 lyckades David Baker, med denna byggsats som grund, designa ett nytt protein som var olikt alla kända proteiner.

Efter det har hans forskargrupp tagit fram den ena proteinkreationen efter den andra, bland annat proteiner som kan fungera som läkemedel, vaccin, nanomaterial och minimala sensorer.

David Baker själv var med på distans under presskonferensen och sa:

– Tack så mycket, jag är djupt hedrad. Jag är väldigt upprymd och hedrad.

Pristagaren var också entusiastisk över att få resa till Stockholm tillsammans med sin hustru för att ta emot priset.

Förutspår hur proteiner ser ut

Den andra delen av Nobelpriset i kemi delas ut för banbrytande upptäckter som handlar om att kunna förutspå hur proteiner ser ut.

I ett protein är aminosyrorna sammanlänkade i långa strängar, som veckar sig till en tredimensionell struktur.

Den här strukturen är avgörande för proteinets funktion.

Felveckade proteiner bakom sjukdom

Felveckade proteiner kan orsaka sjukdom. Forskare från Umeå universitet har exempelvis visat att patienter med ALS, Amyotrofisk lateral skleros, har ett felveckat protein i nervsystemet.

Just felveckade proteiner i hjärnan misstänks också ligga bakom exempelvis Parkinsons och Alzheimers sjukdom. Forskare i Lund tror att just felveckat protein i hjärnans nervceller kan bli en bättre måltavla för behandling av Alzheimers sjukdom än placken mellan cellerna, som Läkemedelsvärlden rapporterat.

Forskare har försökt förutsäga proteiners strukturer utifrån sekvensen av aminosyror sedan 1970-talet. Men det har varit extremt svårt.

Nobelpriset i kemi för gigantiskt genombrott

För fyra år sedan skedde det som nu kallas ett gigantiskt genombrott.

År 2020 presenterade Demis Hassabis och John Jumper en AI-modell kallad Alphafold2.

Med hjälp av den har de kunnat förutspå strukturen för i princip alla de 200 miljoner proteiner som forskare känner till.

– Det här ger enorm påverkan och resultat. Det här är spektakulära framsteg. För att förstå hur proteiner fungerar måste man förstå hur de ser ut, sa Johan Åqvist, professor vid Uppsala universitet under presskonferensen.

Kan förstå antibiotikaresistens bättre

Efter genombrottet har Alphafold2 använts av mer än två miljoner personer från 190 länder.

Det har, bland mycket annat, lett till att forskare bättre kan förstå antibiotikaresistens och skapa bilder av enzymer som kan bryta ner plast.

Utan proteiner hade livet inte existerat. Att vi nu kan förutsäga hur proteiner får sin struktur och designa egna varianter gör mänskligheten den största nytta, enligt Kungliga vetenskapsakademien.

Maryam Mahmood: ”Jag har inte hunnit smälta det”

Anna Bäsén
-
0
Maryam Mahmood: ”Jag har inte hunnit smälta det”

Apotekarstudenten Maryam Mahmood får utmärkelsen Årets farmacistudent 2024 av fackorganisationen Sveriges farmaceuter.

Det är förbundsstyrelsen som utser pristagaren efter nomineringar från medlemmarna. Under torsdagen hölls den högtidliga prisceremonin.

Maryam går andra året på apotekareprogrammet vid Göteborgs universitet.

Hon är vice ordförande i apotekarnas utbildningsråd och sitter som ledamot Sahlgrenska akademins studentkår, där hon tidigare var fullmäktigeledamot.

Farmacistudent som engagerade sig direkt

Grattis till priset! Hur känns det?

– Det känns jättebra, men jag har inte hunnit smälta det ännu. När Sveriges farmaceuter ringde trodde jag att de var för att de ville att jag skulle sitta i styrelsen. Jag är ju lite av en arbetsnarkoman.

– Det var verkligen inget jag var beredd på. Jag har ju precis börjat apotekareprogrammet och det så finns många andra studenter som är jätteengagerade.

Maryam Mahmood gick in i studentkåren direkt när hon började på apotekareprogrammet.

– Från början var engagemanget i kåren ett sätt att skapa kontakter, eftersom jag kommer från Kristianstad och var helt nyinflyttad i Göteborg. Men sen visade det sig att jag har fallenhet för det.

Har ett extraordinärt engagemang

Sveriges farmaceuter skriver att Maryam Mahmood tilldelas utmärkelsen för att hon varit en inspiration, lyft farmacistudenternas frågor och för sitt extraordinära engagemang. Hennes driv och engagemang har inspirerat många apotekarstudenter och förbättrat deras situation, vilket bidrar positivt till farmacibranschen.

Varför engagerar du dig i studentkåren?

– Utbildning är en ära, det är hedersamt att få utbilda sig. Men alla länder har det inte så bra som Sverige, med gratis universitetsutbildning. Man kanske är jättekompetent men har inte 800 000 kronor för att betala sin utbildning.

– Det är viktigt att det är hög kvalitet på universitetsutbildningarna på alla universitet i Sverige och där är studentkårsrörelsen betydelsefull.

Farmacistudent som stöttar medstudenter

I prismotiveringen står att: ”Maryam Mahmood har redan under sitt första år på apotekarprogrammet framgångsrikt lyft apotekarstudenternas röst.

Hon har blivit en trygg punkt för sina medstudenter, som ofta vänder sig till henne för råd och stöd. Hennes driv och engagemang har inspirerat många apotekarstudenter och förbättrat deras situation, vilket bidrar positivt till farmacibranschen.”

Vilken fin motivering, vad tänker du om den?

– Jag är ju tacksam, men tänkte ”Vad har jag gjort senaste året egentligen?”. Men så sa mina kompisar att jag exempelvis vänt mig till föreläsare i olika frågor och att ”du har gått på alla de här mötena ingen vill gå på”.

Vill stärka studentkåren

Har du någon eller några hjärtefrågor du brinner extra för?

– Att studentkåren blir mer synlig, stärka betydelsen av den och öka engagemanget. Jag vill att fler ska förstå vad kåren kan betyda. Många studenter som inte är med går miste om förmåner och sociala aktiviteter.

– Sen utbildningsbevakning förstås, att utbildningen håller hög kvalitet. Om man tycker att något är fel i sin utbildning eller att man blir illa behandlad på något sätt kan man alltid vända sig till studentkåren för att få stöd.

Har apoteksbranschen i blodet

Hur kommer det sig att du valde apotekareprogrammet?

– Nästan alla i min familj är i apoteksbranschen, min mamma är apotekare och mina två systrar är apotekare eller läser till apotekare. Det är det man snackar om vid middagsbordet.

– Men först hade jag tänkt bli jurist. Min mamma trodde att jag slagit i huvudet den dagen jag sa att jag skulle bli apotekare. Jag hade svimmat samma dag, men inte slagit i huvudet.

Vad var det som fick dig att ändra inriktning?

– Jag vill forska! Jag blev så inspirerad på stamcellsdagen i Lund år 2023. Då var det en forskare som pratade om livet som forskare. Innan dess visste jag inte att apotekare kunde forska.

– Det är mitt mål. Främst är det föreläsningsaspekten, att få utbilda. När det gäller forskning är jag intresserad av cancergenetik. Men jag vet att det är svårt att få en doktorandtjänst, i princip alla får börja med att arbeta på apotek.

”Dagarna är aldrig detsamma på apotek”

Det är ju rätt tufft därute på apoteken, med hög arbetsbelastning. Vad tänker du om det? 

– Jag har redan bekantat mig med apoteksmiljön, jag jobbade som apoteksassistent och studerade till egenvårdsrådgivare i somras. Det var givande.

– Sen tycker jag om att utmana mig själv. Jag gillar problemlösning. Och på apotek finns det nya problem att lösa i varje hörn. Arbetet är varierande, dagarna på apotek är aldrig detsamma.

Det är högtidlig prisutdelning förstås, men har du hunnit fira priset annars?

– Jag firade med en del av mina kompisar och i Göteborg på farmaceutdagen, med tårta. Jag har inte hunnit fira med familjen ännu men det ska jag göra. Min familj är jättestolt, mamma är ”over the moon”. Sen blir man jätteglad över alla snälla grattis-sms!

Bötfäller försenat bolag som anmälde sig själv

Helene Wallskär
-
0
Bötfäller försenat bolag som anmälde sig själv

Läkemedelsbolaget Merck Sharp & Dohme AB, MSD, anmälde sig själv för regelbrott till informationsgranskningsnämnden, IGN. Nämnden anser att bolaget därmed agerat föredömligt, men beslutar ändå om en straffavgift.

Anmälde sig själv för missat inskick

I läkemedelsbranschens etiska regelverk finns en bestämmelse om hur lång tid företag har på sig att skicka in marknadsföringsmaterial för granskning hos IGN. Regeln säger att företagen måste skicka in all läkemedelsinformation som så kallade pliktexemplar allra senast tre månader efter att de börjat använda materialet.

Men i en självanmälan till IGN skriver MSD:

”Vi på MSD vill informera er om att vi har identifierat ett tekniskt problem i vår process för att sända in pliktexemplar till er. Detta har resulterat i att några av våra marknadsföringsmaterial inte har inlämnats inom avsedd tidsram.

Efter att ha identifierat detta problem, har vi omedelbart åtgärdat detta genom att sända in de material som tidigare inte skickats och uppdaterat vår process för att säkerställa att liknande fördröjningar inte upprepas.”

Får lägre böter

IGN konstaterar i sitt beslut att förseningen innebär att MSD har handlat i strid med god branschsed på läkemedelsinformationens område.

Nämnden sätter straffavgiften till 55 000 kronor. När nämnden bestämt bötesbeloppet har man tagit hänsyn till att “MSD på ett föredömligt sätt själva uppmärksammat IGN på vad som skett samt att MSD omedelbart vidtagit åtgärder”.

”Vissa läkemedel förlorar effekten om de krossas”

Anna Bäsén
-
0
”Vissa läkemedel förlorar effekten om de krossas”

Hallå där, Eva Rickhag! Nu finns er krossningsdatabas öppen för alla att söka i på sajten Janusinfo.

Hur känns det?

– Det är väldigt roligt att de valde att lägga upp den där, nu blir den ännu mer tillgänglig. Sedan tidigare finns Krossningsdatabasen i Region Skånes sajt Stöd vid läkemedelshantering och som app.

Varför behövs det en krossningsdatabas för läkemedel?

– En del patienter kan inte ta hela tabletter och kapslar, exempelvis för att de har sond eller har sväljningssvårigheter.

– Och vissa orala läkemedel är av olika orsaker inte alls lämpliga att krossa, lösa upp i vatten eller ges direkt in i magen genom en sond.

Krossningsdatabas startade på intensiven

Hur kom Krossningsdatabasen till?

– Det började med ett litet projekt på intensivvårdsavdelningen i Malmö under 2016. Sjuksköterskorna kände sig osäkra kring att ge orala läkemedel i sond. De behövde utökat stöd eftersom alla läkemedel inte lämpar sig för att ge i en sond, berättar Eva Rickhag.

– Läkemedlet kanske klibbar fast så det blir stopp i sonden och det är ju inte alls bra för patienten. Man kan behöva byta till en läkemedelsform som kan ges direkt i blodet, intravenöst. Fast ibland behöver patienten så många olika läkemedel att man inte kan ge allt intravenöst.

– Vissa läkemedel behöver tas hela och ska inte krossas eller lösas upp, för då kan de exempelvis förlora effekten.

Databas ersätter egna listor

Fröet till databasen var en tabell i wordformat, berättar Eva Rickhag, idag chefapotekare vid Skånes universitetssjukhus.

– Alla satt med olika listor över vilka läkemedel som kunde krossas och lösas upp eller inte och vilka som skulle bytas ut och till vad. Samtidigt måste de här listorna uppdateras hela tiden, för det kommer nya läkemedel och ny kunskap. Och det fungerar ju inte, konstaterar hon.

– Så vi ansökte om pengar för ett IT-projekt, att göra en app och en hemsida. Det är ett sätt att hjälpa vårdpersonalen lite, och även ge förslag på vilka läkemedel som kan använda istället.

Det begränsade IT-projektet växte. Idag är Krossningsdatabasen en del av Region Skånes informationstjänst som heter Stöd vid läkemedelshantering för personal som hanterar läkemedel i sitt arbete. Den finns som både app och webbsida.

– Men man ska veta att all information på sidan är av allmän och rådgivande karaktär. Det kanske inte fungerar just för en specifik patient av olika anledningar.

”Krossar man den förstörs effekten”

Kan du ge något exempel på ett vanligt läkemedel som inte ska krossas eller lösas upp?

– Omeprazol, som man tar mot sura uppstötningar, halsbränna, magkatarr och magsår är ett sådant läkemedel. Läkemedlets verksamma substans är skyddat för att den inte ska brytas ned i matsäcken utan tas upp senare. Och krossar man den förstörs effekten.

– Depottabletter, där läkemedlet ska utsöndras under längre tid är också besvärliga. Om man krossar dem kanske all effekt kommer på en gång, det blir för mycket effekt för snabbt och effekten håller inte i sig så länge som det är tänkt.

– Andra läkemedel ska inte krossas eller lösas upp för att de verkar irriterande på matstrupen. De kan vara helt okej att ge i en sond direkt in i magsäcken. Men de ska inte krossas och blandas ut i vatten, kräm eller sylt till patienter med sväljsvårigheter.

Redaktion för krossningsdatabas

Men finns inte den här informationen i bipacksedeln eller i Fass?

– Det finns om vissa läkemedel, det har blivit lite bättre. Men man gör sällan sådana  studier. Det saknas väldigt ofta information om man får krossa eller lösa upp den.

– Apoteket AB hade tidigare en informationstjänst “Sväljes hela”. Men den uppdateras inte längre så informationen är gammal, från 2013 när jag kollade sist. Och det har ju hänt mycket sedan dess.

Redaktionen gör egna tester

Så hur jobbar ni för att få fram informationen?

– Vi är fyra i redaktionen och har redaktionsmöte en gång i veckan. Det är väldigt mycket arbete bakom varje post som skrivs. Vi gör litteratursökningar och använder en rad olika nationella och internationella källor, från exempelvis Australien, Storbritannien, USA och Schweiz.

– Sen gör vi också i del fall egna tester genom att lösa upp läkemedel och köra det igenom en tunn sond för att se så att det fungerar på ett bra sätt. Sen får vi förstås information från farmaceuter på sjukhusets avdelningar om hur det fungerar rent kliniskt.

Prisbelönt krossningsdatabas

Vilka är det som använder sig av er databas?

– Det är framförallt vårdpersonal och farmaceuter förstås. Sen har vi en mejladress där man kan kontakta oss, exempelvis om man man önskar tillägg av olika läkemedel. Vi tar tacksamt emot input till Krossningsdatabasen!

– Vem som helst kan ju titta på hemsidan och ladda ner appen förstås, även om den är avsedd för vårdpersonal. Den blev lite spridd i media när vi fick pris 2020 av Vinnova för smarta lösningar i offentlig sektor. Så det är säkert en del patienter som söker i databasen också.

Men borde det inte finnas en patientversion? Jag tycker det är jättesvårt ibland att veta om man får dela eller krossa en tablett. Det är förmodligen fler som undrar, som småbarnsföräldrar och personal i äldreomsorgen.

– Visst skulle man behöva göra en patientversion. Men för det krävs resurser och pengar, avslutar Eva Rickhag.

Nobelpris för upptäckt av mikroRNA

Helene Wallskär
-
0
Nobelpris för upptäckt av mikroRNA

Årets Nobelpris i medicin eller fysiologi går till två forskare som spelat huvudroller i upptäckten av en fundamental princip i regleringen av våra geners aktivitet. De två pristagarna, som får dela lika på prissumman elva miljoner kronor, är amerikanerna Victor Ambros och Gary Ruvkun.

De upptäckte en klass av mycket små RNA-molekyler – mikroRNA – som spelar en avgörande roll för genreglering. De hittade därmed en ny mekanism för regleringen av gener som visade sig vara en nyckelmekanism för alla flercelliga organismer, även människan.

Genombrott om genreglering

Alla celler i kroppen innehåller samma kromosomer och därmed samma uppsättning gener, så recepten för proteintillverkning är identiska i alla celler. Trots detta har olika celltyper, till exempel muskel- och nervceller, unika egenskaper.

Dessa unika egenskaper uppstår genom att gener regleras så att varje cell bara läser av relevanta delar av instruktionsboken. På så sätt aktiveras rätt uppsättning gener i varje celltyp.

Victor Ambros och Gary Ruvkuns forskning om mikroRNA ledde fram till svaret på frågan om hur detta går till.

Båda pristagarna är amerikaner

Victor Ambros är född 1953. Han utbildades vid  Massachusetts institute of technology, Cambridge, där han också gjorde postdoktoral forskning under åren 1979-1985. Han har även varit verksam vid Harvard university och Dartmouth medical school. Sedan 2008 är han professor vid the University of Massachusetts medical school, Worcester.

Gary Ruvkun föddes 1952. Han utbildades vid Harvard university och genomförde sedan postdoktoral forskning vid Massachusetts institute of technology, Cambridge, USA. Han är i dag professor i genetik vid Massachusetts general hospital och Harvard medical school.

Genombrott på 1990-talet

Under 1960-talet upptäckte andra forskare så kallade transkriptionsfaktorer som är viktiga för genregleringen. Länge ansåg man att de huvudsakliga principerna för hur denna fungerar därmed var lösta.

Men 1993 publicerade årets Nobelpristagare helt oväntade fynd i tidskriften Cell som beskrev en ny nivå av genreglering. De gjorde i sina respektive forskargrupper forskning på den lilla rundmasken C. elegans.

I början tog forskarsamhället emot upptäckten ganska svalt eftersom man trodde att mikroRNA bara fanns i masken. Men Gary Ruvkun kunde visa att samma mekanism finns även hos bland annat människan och den har visat sig vara universell för flercelliga organismer.

Stor betydelse för hälsa och sjukdom

Senare har genetisk forskning visat att mogna celler och vävnader inte utvecklas normalt utan mikroRNA. Onormala mikroRNA-nivåer kan bidra till cancersjukdomar. Och mutationer i gener som kodar för mikroRNA orsakar bland annat medfödd hörselnedsättning, ögonsjukdom och skelettsjukdom hos människa.

Medel mot håravfall tros öka självmordstankar

Helene Wallskär
-
0
Medel mot håravfall tros öka självmordstankar

Det finns misstankar om att ett medel mot håravfall och en behandling mot godartad prostataförstoring kan öka risken för självmordstankar och självmord. Emas säkerhetskommitté Prac startar därför, på Frankrikes begäran, en specialgranskning av dessa biverkningsrisker.

Medel mot håravfall och prostataförstoring

De produkter som det handlar om är läkemedel med någon av substanserna finasterid eller dutasterid.

Finasterid är både ett medel mot håravfall och en behandling mot godartad prostataförstoring. Substansen används som tabletter och som lösning att smörja på huden mot tidiga stadier av manligt håravfall hos män i åldrarna 18-41 år.

Tabletter med finasterid är även godkända mot godartad prostataförstoring, som vanligen drabbar medelålders och äldre män. Mot godartad prostataförstoring finns även kapslar med det andra läkemedlet dutasterid.

Påverkar halten av testosteron

Både finasterid och dutasterid marknadsförs i Sverige och övriga EU under en rad olika produktnamn, vissa som receptfria och andra som receptbelagda läkemedel. De två substanserna hämmar ett enzym som medverkar i omsättningen av det manliga könshormonet testosteron.

Det är sedan tidigare känt att läkemedel med finasterid och dutasterid kan ha psykiatriska biverkningar, däribland depression. För två medel mot håravfall med finasterid – Propecia och Proscar – har självmordstankar också för en tid sedan skrivits in som en biverkningsrisk i produktinformationen.

Men den franska läkemedelsmyndigheten får fortfarande rapporter om nya fall där tabletter med finasterid misstänks ha bidragit till självmordstankar. Myndigheten har därför begärt att Prac ska göra en noggrann granskning av dessa läkemedels säkerhetsprofil.

Håller risk-nytta-balansen?

Eftersom läkemedlen har samma verkningsmekanism tar Prac med både tabletter och lösning, samt både finasterid och dutasterid, i granskningen.

Kommittén kommer att kartlägga förekomsten av självmordstankar och självmord som kan misstänkas ha koppling till de olika läkemedlen. I nästa steg ska man ta ställning till om de data som kommer fram påverkar läkemedlens risk-nytta-profil.

Detta för att se om läkemedlen ska få behålla sina godkännanden som de är, om godkännandena behöver förändras på något sätt eller om det rent av kan vara aktuellt att dra in något läkemedel.

Bäst täckning när MVC vaccinerar mot kikhosta

Helene Wallskär
-
0
Bäst täckning när MVC vaccinerar mot kikhosta

I augusti 2022 gick Folkhälsomyndigheten ut med rekommendationen att gravida bör få vaccin mot kikhosta, vilket Läkemedelsvärlden rapporterade om. Genom att den blivande mamman vaccinerar sig för hon över antikroppar till barnet via moderkakan.

De här antikropparna skyddar under de tre första levnadsmånaderna, tills barnet själv kan få vaccin. Det minskar risken att barnet hamnar på sjukhus med allvarlig kikhosta och det räddar liv.

Särskilt för de yngsta barnen kan kikhosta vara livshotande. Under den pågående kikhostevågen har sjukdomen orsakat flera dödsfall bland spädbarn i Europa, några av dem i Sverige.

Vaccin mot kikhosta införs i ojämn takt

Under de två år som gått sedan hösten 2022 har Sveriges regioner gått i olika takt när det gäller att omvandla rekommendationen till praktisk verklighet. Några var snabba att erbjuda vaccin mot kikhosta till alla gravida och att göra det kostnadsfritt.

För andra tog det, som Läkemedelsvärlden berättat, längre tid. I Region Stockholm blev dessa vaccinationer kostnadsfria i mars i år. Sedan dess kan alla gravida i landet vaccinera sig gratis, oavsett var de bor.

– Det är lite synd att det tog så pass lång tid att få det kostnadsfritt i alla regioner. Men man måste också ha förståelse för att implementeringsprocessen kan ta olika lång tid, säger Johanna Rubin, biträdande enhetschef vid Folkhälsomyndighetens enhet för vaccinationsprogram, till Läkemedelsvärlden.

Osäker statistik

Hur många av de gravida är det då som i dag tar den rekommenderade sprutan mot kikhosta? Ja, det går faktiskt inte att svara helt exakt och säkert på den frågan. Detta eftersom kikhostevaccination av blivande mammor inte ingår i något nationellt vaccinationsprogram.

Det innebär att vaccinationerna inte registreras i det nationella vaccinationsregistret. De siffror som Folkhälsomyndigheten har är uppskattningar som bygger dels på registreringar i Graviditetsregistret och dels på regionernas egna uppskattningar.

– Det finns många felkällor, framhåller Johanna Rubin.

Vaccinationstäckningen ökar

Men, med den reservationen, bedömer Folkhälsomyndigheten ändå att vaccinationstäckningen för vaccin mot kikhosta bland gravida har ökat betydligt det senaste året.

Under det första halvåret i fjol låg den genomsnittliga täckningen i landet på 37 procent. I juni 2024 hade den ökat till 58 procent i takt med att allt fler regioner gjort vaccinationerna kostnadsfria.

När Region Stockholm som sista region i landet tog det steget ökade regionens vaccinationstäckning från 40 till 60 procent på bara några månader. Folkhälsomyndigheten räknar med att Stockholmsökningen tillsammans med den stora mediala uppmärksamheten kring kikhosta hos spädbarn fått vaccinationstäckningen i landet att fortsätta uppåt sedan senaste mätningen.

– Vår bedömning är att den i genomsnitt nu ligger över 60 procent.

Stort intresse för vaccin mot kikhosta

Johanna Rubin berättar att det finns ett stort intresse bland kvinnor som väntar barn för att ta kikhostevaccinet.

– Den stora motivationsfaktorn är att man gör det för barnets skull. När det gäller influensavaccinering under graviditet, som vi också rekommenderar men i första hand för mammans hälsa, är intresset betydligt lägre. Där blir vaccinationstäckningen aldrig över 40 procent i Graviditetsregistrets data.

Men Folkhälsomyndigheten vill ändå att vaccinationstäckningen mot kikhosta bland gravida ska fortsätta att öka ytterligare. Inte minst i de regioner som fortfarande har en lägre täckning än genomsnittet.

Kraftiga variationer i täckning

Regionernas vaccinationstäckning mot kikhosta har tidigare varierat kraftigt. Det visar en delrapport från Folkhälsomyndigheten till regeringen. I en kartläggning av läget under de första åtta månaderna förra året låg Sörmland, enligt delrapporten, i botten med 18 procent och Norrbotten i topp med en vaccinationstäckning på 80 procent av de gravida.

Det fanns även regioner som inte kunde rapportera sin täckning eftersom statistiken var alltför osäker.

Johanna Rubin räknar med att vissa skillnader i vaccinationstäckning mellan regioner fortfarande kvarstår i dag.

Effektivast när barnmorskan vaccinerar

Hon hoppas därför att kunskaps- och erfarenhetsutbyte ska kunna hjälpa fler regioner att ordna kikhostevaccineringen för gravida så effektivt som möjligt. Kartläggningen i delrapporten visar här på en  tydlig framgångsfaktor – att erbjuda vaccinet hos mödrahälsovården, MVC.

De regioner där barnmorskorna vid MVC vaccinerar de gravida har en högre registrerad vaccinationstäckning än andra regioner.

– Detta kan ha flera olika förklaringar. En är att vaccinationen blir mer lättillgänglig för kvinnan. En annan är att det är större chans att vaccinationen blir korrekt registrerad eftersom det är den vaccinerande barnmorskan som rapporterar i Graviditetsregistret. Och det främjar ju också vaccinationstäckningen om erbjudandet om vaccination kommer från en person som den gravida känner och har stort förtroende för, säger Johanna Rubin.

Saknar rätt att ordinera vacciner

Ett problem i sammanhanget är att barnmorskor inte har behörighet att ordinera vacciner. En annan ansvarig förskrivare måste därför vara inkopplad. Folkhälsomyndigheten anser att fler regioner sannolikt skulle erbjuda vaccination inom mödrahälsovården om barnmorskorna hade egen ordinationsrätt.

Den myndighet som beslutar om sådant är Socialstyrelsen. Johanna Rubin har gott hopp om att barnmorskor så småningom kommer att få ordinera vacciner:

– Vi har en pågående dialog med Socialstyrelsen om det här och jag tror att en förändring är på väg.

Olivia Wigzell ny chef för Folkhälsomyndigheten

Helene Wallskär
-
0
Olivia Wigzell ny chef för Folkhälsomyndigheten

Vid en pressträff på fredagen meddelande socialminister Jakob Forssmed (KD) att Olivia Wigzell blir Folkhälsomyndighetens nya generaldirektör.

Hon vikarierar redan på posten sedan i augusti. I juni lämnade företrädaren Karin Tegmark Wisell Folkhälsomyndigheten för ett uppdrag som Sveriges ambassadör för global hälsa.

Ny myndighetsinstruktion

I samband med att Olivia Wigzell tar över får också Folkhälsomyndigheten en uppdaterad myndighetsinstruktion. Jakob Forssmed beskrev det som att myndighetens roll som samlande, stödjande och pådrivande i folkhälsoarbetet har förtydligats.

En förändring är att myndigheten tydligare ska verka för att inte bara det egna arbetet utan även folkhälsoarbete på kommunal och regional nivå¨ska bedrivas enligt vetenskap och beprövad erfarenhet.

När kunskapsläget är osäkert ska man dock kunna agera ändå. Jakob Forssmed beskrev det som att Folkhälsomyndigheten ska vara “framåtlutad och relevant”.

Nystart med Olivia Wigzell

Den nya instruktionen ger också myndigheten ett tidligt uppdrag att arbeta med kommunikation och information direkt till allmänheten.

– Utnämningen av Olivia Wigzell markerar tillsammans med den nya instruktionen en nystart för Folkhälsomyndigheten, sa Jakob Forssmed.

Olivia Wigzell medverkade vid pressträffen och tackade för regeringens förtroende.

– Det är med glädje och full beslutsamhet som jag åtar mig det här uppdraget, sa hon.

Sexårigt förordnande

Olivia Wigzell kom till Folkhälsomyndigheten från Socialstyrelsen, där hon varit generaldirektör sedan 2015.

Hennes förordnande som Folkhälsomyndighetens generaldirektör gäller i sex år.

Medicin mot Alzheimer har effekt mot annan demens

Helene Wallskär
-
0
Medicin mot Alzheimer har effekt mot annan demens

Lewykroppsdemens är ovanligare än Alzheimers sjukdom och ger en annan sjukdomsbild. Den har starka inslag av sömnstörningar, förändrad rumsuppfattning, försämrad rörelseförmåga och trötthet. Men Lewykroppsdemens orsakar även minnesproblem och försämrad tankeförmåga.

I dag finns ingen godkänd behandling mot denna demenssjukdom. Men sådana läkemedel som är godkända för att lindra Alzheimersymtom brukar prövas till dessa patienter. Och nu visar en studie vid Karolinska institutet att en av dessa läkemedelstyper – så kallade kolinesterashämmare – ger en signifikant inbromsning av demensutvecklingen vid Lewykroppsdemens.

Studien är publicerad av tidskriften Alzheimer´s & dementia.

Följde drygt tusen med Lewykroppsdemens

Kolinesterashämmare är tabletter som höjer nivåerna av signalsubstansen acetylkolin i hjärnan. Tre sådana läkemedel används i dag för att lindra de kognitiva symtomen vid Alzheimers sjukdom. Dessa läkemedel är Aricept (donepezil), Reminyl (galantamin) och Exelon (rivastagmin).

Tidigare forskning om att behandla med kolesterashämmare vid Lewykroppsdemens har gett motsägande resultat och uppföljningstiderna har ofta varit korta.

I den nya registerstudien från Karolinska institutet följde forskarna därför 1 095 patienter med Lewykroppsdemens under upp till tio år.

Bromsade försämring vid Lewykroppsdemens

Forskarna jämförde tre grupper av patienter; de som fick någon av kolinesterashämmarna, de som fick ett annat symtomdämpande Alzheimerläkemedel som heter memantin samt de som inte fick någon av dessa behandlingar.

Patienter som fick memantin försämrades lika snabbt som de som inte fick någon behandling. Men kolinesterashämmare kunde kopplas till en signifikant inbromsning av den kognitiva försämringen under fem år efter diagnos.

– Våra resultat belyser de potentiella fördelarna med kolinesterashämmare och stöder en uppdatering av behandlingsriktlinjerna för patienter med Lewykroppsdemens, säger professor Maria Eriksdotter vid Karolinska institutet i ett pressmeddelande.

Utredare föreslår ny lag om forskningsetik

Helene Wallskär
-
0
Utredare föreslår ny lag om forskningsetik

Byt ut den fyra år gamla etikprövningslagen mot en ny lag om forskningsetik vid forskning på människor. Det föreslår den statliga utredaren Ulrik von Essen i en promemoria till regeringen.

Hans utredning tillsattes, som Läkemedelsvärlden rapporterade, våren 2023. Detta efter intensiv debatt om och kritik mot den lag om etikprövning som började gälla i januari 2020.

Främst forskare inom områdena samhällsvetenskap och humaniora ansåg att lagen ställde alltför långt gående krav på etikprövning av studier. De ifrågasatte till exempel plikten att ansöka om etikprövning av forskning som enbart gäller behandling av personuppgifter ur offentligt material.

Vill slippa obligatorisk åtalsanmälan

Även Överklagandenämnden för etikprövning, Önep, ville se ändringar av lagen. Nämnden ogillar den nuvarande bestämmelsen om att den måste åtalsanmäla varje misstanke om brott mot lagen, oavsett, hur grov eller lindrig överträdelsen är.

Öneps kanslichef Jörgen Svidén förklarade i en debattartikel i tidningen Curie att nämnden vill arbeta så att tillsynen blir lärande för forskarna. Då behövs, framhöll han, andra verktyg än att bara kunna anmäla misstänkta lagöverträdelser till åklagare.

“Denna tvingande åtalsplikt skulle behöva ändras, vilket nämnden också påtalat för regeringen. När nämnden anmäler förseelser av mindre allvarlig art till åtal riskerar den att framstå som repressiv. Dessutom betraktar de forskare som anmäls ofta själva anmälan som en dom, oavsett om brottet har varit ringa, om oaktsamhet inte kan konstateras eller om förundersökning inte inleds”, skrev han.

Önep får nya verktyg

Utredaren Ulrik von Essen har lyssnat på synpunkterna. Han vill ersätta den nuvarande lagen med en ny som ska börja gälla 1 januari 2026.

Den nya lagen ska ge fler möjligheter till undantag från krav på etikprövning. Och Önep ska få fler verktyg än åtalsanmälan i sin tillsyn. Åtalsanmälan blir valfri. Ett alternativ är, enligt utredningsförslaget, ett nytt verktyg som kalls granskningsbeslut.

I ett sådant beslut kan Önep uttala sig om huruvida en forskare brutit mot lagen eller ej, ge vägledning och framföra kritik.

– Då ges nämnden, som är tillsynsmyndighet, möjlighet att välja lämplig väg framåt. Ska man förelägga någon, ska man ha dialog med någon eller ska man meddela ett granskningsbeslut? sa Ulrik von Essen vid en pressträff.

– Hela grundtanken är att få en tillsyn som är mer hjälpande och vägledande än repressiv.

Regeringen får förslaget om vattkoppsvaccin

Helene Wallskär
-
0
Regeringen får förslaget om vattkoppsvaccin

TEXTEN UPPDATERAD 2 OKTOBER MED UPPGIFTEN OM HUR MÅNGA REMISSINSTANSER SOM TILLSTYRKTE.

Förslaget om vattkoppsvaccin går nu vidare till regeringen för beslut efter en remissrunda. Folkhälsomyndigheten föreslår att vaccination mot vattkoppor ska ingå i det allmänna barnvaccinationsprogrammet.

Förslaget kom i våras

Myndigheten presenterade, som Läkemedelsvärlden rapporterade, i maj en utredning om vaccinationer mot vattkoppor respektive bältros. Båda orsakas av varicella zoster-virus.

Många får vattkoppor som barn och blir då immuna mot sjukdomen. Men viruset stannar kvar i kroppen i vilande form. Senare i livet kan olika faktorer aktivera det igen och då orsakar viruset den ofta smärtsamma sjukdomen bältros som är vanlig hos äldre.

Det finns effektiva vacciner mot både vattkoppor och bältros. Men Folkhälsomyndigheten landade i att bara vattkoppsvaccin kan ingå i ett nationellt vaccinationsprogram. Det betyder att det blir gratis och finansieras av staten.

Enligt Folkhälsomyndigheten uppfyller vattkoppor, men inte bältros, kriterierna för nationella vaccinationsprogram. Det handlar om kriteriet att minska sjukdomsbörda och spridningen av infektionen i samhället. Vattkoppor är smittsamt men bältros har en ytterst begränsad smittsamhet.

Kritik mot förslaget om vattkoppsvaccin

I stället för att ta in bältros i ett nationellt program och därmed göra vaccinet gratis för alla, publicerade Folkhälsomyndigheten en rekommendation till regionerna. Den ger underlag för regionerna att börja erbjuda bältrosvaccin till riskgrupper.

När förslaget om vattkoppsvaccinering i barnvaccinationsprogrammet gick på remiss tillstyrkte 35 av 36 remissinstanser. Men Statens medicinsk-etiska råd, Smer, var kritiskt mot att enbart vattkoppor och inte bältros skulle erbjudas kostnadsfritt nationellt. Rådet skrev i sitt yttrande:

“Att införa vaccination motvattkoppor utan att samtidigt erbjuda vaccination mot bältros till riskgrupper är enligt Smers bedömning tveksamt i relation till hälso- och sjukvårdslagens
behovsprincip.”

Smer hävdar också att Folkhälsomyndigheten har frångått en tidigare tolkning av smittskyddslagens kriterier för vilka vacciner som kan ingå i nationella program. Tidigare har man inte krävt att vaccineringen ska syfta till att stoppa smittspridning om den i övrigt haft en viktig effekt på sjukdomsbördan i samhället, menar Smer.

Går vidare med förslaget

Nu går dock Folkhälsomyndigheten ändå vidare med förslaget om vattkoppsvaccin. I ett pressmeddelande konstaterar myndigheten att det har stora fördelar att stoppa spridningen av vattkoppor i samhället

– Eftersom så många i Sverige smittas av vattkoppor kommer det här förslaget få stor påverkan. Att minska sjukdomsbördan i samhället är kostnadseffektivt, men ger också ett viktigt skydd till dem som själva inte kan vaccinera sig, till exempel på grund av nedsatt immunförsvar, säger Tina Crafoord, chef för enheten för vaccinationsprogram på Folkhälsomyndigheten, i ett pressmeddelande.

Rekommenderar att avvakta om bältros

När det gäller vaccinering mot bältros ligger nu bollen hos varje enskild region. Deras gemensamma organ för införande av nya terapier, NT-rådet skriver i en rekommendation att det kommer att komma en sammanvägd bedömning i frågan om att finansiera det effektivaste vaccinet Shingrix eller ej.

Tills denna bedömning är klar rekommenderar rådet regionerna att avvakta med sina  eventuella beslut om att subventionera bältrosvaccin.

Priserna för att vaccinera sig med Shingrix kan i dag variera en hel del mellan olika vaccinatörer. Hos vårdgivare inom Västra Götalandsregionen kostar de två doser som krävs, som ett exempel, enligt en aktuell prislista sammanlagt 3 580 kronor.

FN-deklarationen väcker både hopp och kritik

Helene Wallskär
-
0
FN-deklarationen väcker både hopp och kritik

FN-deklarationen om hur världens länder ska motverka ökningen av antimikrobiell resistens, AMR, är betydligt ambitiösare än det dokument som är dess föregångare. Det verkar alla bedömare vara eniga om. Men många menar samtidigt att den ändå inte är tillräckligt ambitiös.

Vid historiens första högnivåmöte om antibiotikaresistens och annan antimikrobiell resistens 2016 blev resultatet magert. I alla fall om man vill se tydliga, mätbara mål och konkreta åtaganden från länderna.

När FN i torsdags höll sitt andra högnivåmöte om AMR enades länderna däremot om en politisk deklaration som innehåller mätbara, tidsatta mål på ett flertal områden.

Många välkomnar FN-deklarationen

Många forskare och politiker som är engagerade i dessa frågor välkomnar FN-deklarationen.

– Dagens deklaration innehåller viktiga åtaganden som, om de förverkligas, kommer att bidra till att följa AMR-utvecklingen och bromsa den samt öka tillgången till antimikrobiella läkemedel som antibiotika och stimulera utvecklingen av nya, sa Tedros Adhanom Ghebreyesus, chef för Världshälsoorganisationen, WHO, i ett pressmeddelande på torsdagen.

Även den svenska regeringen beskriver deklarationen som ett betydelsefullt framsteg.

“Genom FN-deklarationen finns nu potential att flytta fram positionerna i det globala och nationella arbetet”, skriver socialminister Jakob Forssmed (KD) och landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) i en debattartikel på Atinget.

Ville stoppa antibiotika i köttproduktion

Men i samma debattartikel framhåller Jakob Forssmed och Peter Kullgren att Sverige skulle ha velat ha en deklaration som gick längre på vissa områden. De svenska ministrarna beklagar “att ett antal stora länder blockerat möjligheten att ta ytterligare steg för att minska antibiotikaanvändningen i tillväxtfrämjande syfte inom animalieproduktionen”.

Sverige har i förhandlingarna försökt få med åtgärder för att minska användningen av antibiotika inom köttproduktion till friska djur för att få dem att växa snabbare. Men detta lyckades inte.

“Arbete kvarstår alltså alltjämt. Medvetenheten om problemet med antibiotikaresistens måste öka, perspektivet behöver vidgas från ett infektionsproblem till en patientsäkerhetsfråga, och från att ses som ett hälsoproblem till att det är ett samhällsekonomiskt problem på lång sikt, där många fler aktörer behöver bidra mer aktivt”, skriver ministrarna.

Saknar ett verkligt lyft

Ännu mer kritisk är Otto Cars, professor emeritus i infektionssjukdomar vid Uppsala universitet och grundare av det internationella nätverket React som arbetar mot AMR. I en intervju i Läkartidningen säger han att det var viktiga beslut som inte fattades på högnivåmötet.

I FN-deklarationen är länderna överens om att minska den globala dödligheten i antibiotikaresistenta infektioner med 10 procent fram till 2030. De ska också satsa motsvarande en miljard kronor i en global fond mot antibiotikaresistens.

Men Otto Cars menar att detta inte är det stora lyft som frågan behöver.

– Och då ska man inte glömma att antibiotikaresistens skördar fler liv än hiv och malaria tillsammans. Det finns en stor diskrepans mellan problemets allvar och den summa som regeringar är beredda att lägga, säger han.

Snart dags för spännande seminarium

Även Otto Cars lyfter fram antibiotikaanvändning bland djur som ett alltför svagt område i FN-deklarationen. Han anser också att den borde ha gått mycket längre när det gäller utsläpp av antibiotikarester och antiotikaresistenta mikroorganismer i miljön.

– Det är bråttom. Utfästelserna som gjorde är inte tillräckliga för att klara antibiotikakrisen.

Om några veckor, den 28 oktober, kan du möta Otto Cars och tre andra framstående experter vid ett seminarium som Läkemedelsvärlden arrangerar tillsammans med Apotekarsocieteten. Där kommer de att belysa och diskutera konsekvenserna av högnivåmötet och den politiska deklarationen.

123Sida 3 av 3