Månads arkivering september 2024

Läkemedel bakom vårdskador

Anna Bäsén
-
0
Läkemedel bakom vårdskador

För sista gången släpper nu SKR, Sveriges kommuner och regioner, sin nationella rapport om skador och undvikbara vårdskador. som skett inom den somatiska, fysiska, vården på drygt 55 akutsjukhus.

Det handlar om skador som orsakar lidande, död, förlängda vårdtider och återinläggning på sjukhus. Man skiljer på skador och vårdskador, de senare är skador som kunnat undvikas om patienten fått rätt vård.

Rapporten täcker 131 000 vårdtillfällen under 11 år, mellan 2013 och 2023. Metoden man använder kallas markörbaserad journalgranskning, förkortat MGJ.

Andelen vårdskador minskar

Under den undersökta perioden minskar andelen vårdskador. Skadorna minskar exempelvis från drygt 13 procent till knappt 11 procent och vårdskadorna från knappt 9 procent till under 6 procent.

Vårdrelaterade infektioner är det allra vanligaste. De står för hela 35 procent av alla vårdskador förra året. Det handlar exempelvis om blodförgiftning, urinvägsinfektion, lunginflammation, clostridium difficile som orsakar diarréer, infektioner efter operation samt så kallade ”övriga infektioner”.

Som Läkemedelsvärlden rapporterade i december förra året drabbas så mycket som var tionde svensk patient av vårdsmitta.

Andra vanliga undvikbara skador är trycksår, blåsöverfyllnad, fallskador, kirurgiska skador, läkemedelsskador och svikt i vitala funktioner.

Läkemedelsskador minskar också

När det gäller läkemedelsrelaterade skador som skulle kunnat undvikas minskar andelen från nästan 48 procent år 2013 till 35,5 procent år 2023.

Andelen läkemedelsskador som förlänger vårdtiden står för 6,6 procent. Drygt 38 procent av de läkemedelsrelaterade skadorna anser man kunnat undvikas.

SKR skriver att det är ”tänkvärt” att några av de allra vanligaste skadorna också i stor utsträckning är möjliga att undvika.

Dödliga vårdskador oförändrade

Skadetyper som minskar under studietiden är framförallt sådana som kräver nya vårdåtgärder. Rapporten visar också på en viss minskning av skador som förlänger vårdtiden.

Det är osäkert om andelen patienter som drabbas av permanenta skador minskar under perioden.

Andelen skador som kräver akuta livsuppehållande åtgärder inom en timme eller som leder till döden är oförändrade.

Går att undvika många vårdskador

Många vanliga skador, som ofta kräver extra vårdinsatser, kan undvikas med rätt vård, enligt rapporten.

Trots detta skriver SKR att organisationen ”antar” att vården blivit säkrare.

– Vårdskador är ett fokusområde för sjukvården sedan länge. Även om det är svårt att helt undvika skador i den avancerade verksamhet som vården utgör, så är det väldigt tillfredsställande att se att arbetet med att minska dessa bär frukt, säger Johan Kaarme, chef för vård- och omsorgsavdelningen på SKR i ett pressmeddelande.

Farligt vårdas på fel ställe

En faktor som ökar risken för vårdskador kraftigt är så kallad utlokalisering, att patienten inte vårdas på rätt plats.

Förra året innebär utlokalisering till en eller flera skador vid nästan 15 procent av vårdtillfällena och vid 9 procent av tillfällena till minst en vårdskada.

SKR uttrycker oro för att andelen patienter som utlokaliseras ökat successivt de senaste 9 åren.

Fler måste läggas in på sjukhus igen

Andelen patienter som oplanerat måste läggas in på sjukhus återigen inom en månad ökar de senaste sex åren. 2023 är andelen knappt 16 procent jämfört med 13 procent 2018.

Mer än var femte patient hade skadats och mer än var tionde drabbats av en vårdskada.

Framförallt är det äldre som behöver sjukhusvårdas ännu en gång. Personer som är 65 år eller äldre står för drygt tre fjärdedelar av de patienter som måste läggas in på sjukhus igen.

Patienter som drabbas av skador och vårdskador behöver vårdas dubbelt så lång tid som andra. Vårdskador leder till mer än en fördubbling av antalet vårddygn, från drygt 6 till 13,5.

Fler äldre drabbas av vårdskador

Andelen äldre patienter som skadas i vården ökar. Enligt rapporten speglar det förändringen i patientsammansättningen på sjukhusen, att fler äldre patienter sjukhusvårdas.

SKR påpekar att det därför viktigt med riktade insatser för att förebygga vårdskador hos äldre.

Organisationen konstaterar vidare att fler patienter riskerar att drabbas av vårdskador på sjukhus de kommande åren. Det beror på att de äldre patienterna, som har störst risk att fara illa av vården, ökar och förväntas fortsätta öka.

Slutar mäta vårdskador systematiskt

SKR skriver att markörbaserad journalgranskning, MGJ, är det enda verktyg som systematiskt kan bidra till att identifiera och mäta vårdskador och skador. Syftet med granskningen är att öka patientsäkerheten genom att minska risker och undvika vårdskador.

Men antalet journalgranskningar minskar successivt under dessa 11 år, från 16 562 till 5765. Förra året rapporterade fem regioner inte in några granskade journaler alls.

Att inrapporteringen minskar beror bland annat på rekommendationer frän SKR.

Det här är alltså den sista rapporten som publiceras. SKR hoppas ändå att det här typen av granskningen ändå ska fortsätta lokalt och regionalt.

Start för öppen statistik om miljöfarliga läkemedel

Helene Wallskär
-
0
Start för öppen statistik om miljöfarliga läkemedel

Uppgifter om försäljning av miljöfarliga läkemedel är det senaste tillskottet i E-hälsomyndighetens öppna databas om svensk läkemedelsförsäljning.

– Miljöstatistik är efterfrågad och har potential att vara till stor nytta för samhället, säger Rebekka Persson, enhetschef på E-hälsomyndigheten, i ett pressmeddelande.

Öppna data-lagen styr

Den 1 augusti 2022 trädde den så kallade ”öppna data-lagen” i kraft. Den utgår från ett EU-direktiv som syftar till att offentliga aktörer ska se till att andra kan använda deras data.

E-hälsomyndigheten lever upp till den nya lagen genom att öppna en statistikdatabas på sin webbplats. Där kan vem som helst kostnadsfritt hämta data om försäljning av egenvårdsläkemedel, receptläkemedel, djurläkemedel, läkemedel som används inom vården samt numer alltså även läkemedelssubstanser med möjlig miljöpåverkan.

E-hälsomyndigheten kommer att utöka databasen med fler tabeller.

Ny statistik om miljöfarliga läkemedel

Den nya statistiken om försäljningen av miljöfarliga läkemedel spänner över perioden 2015-2023.

Enhetschef Rebekka Persson hoppas att den nya miljöstatistiken ska komma till nytta på olika sätt.

– Faktiska försäljningsdata för läkemedel kan exempelvis användas av forskare, regioner, myndigheter och reningsverk för att beräkna vilka halter av läkemedelsubstanser med möjlig miljöpåverkan som kan förväntas nå ut i miljön, exempelvis i våra vattendrag, säger hon i pressmeddelandet.

Övergripande statistik

Den öppna databasen innehåller dock inga uppgifter om försäljning av enskilda läkemedel.

Det handlar istället om statistik på en mer övergripande nivå. Man kan till exempel följa försäljningen av hudpreparat eller hjärt-kärl läkemedel, men inte specifika substanser eller produkter.

Just beträffande miljöfarliga läkemedel redovisas dock försäljningen av olika substanser.

Utredning om detaljstatistik

När det gäller statistik på substans- och produktnivå presenterade en statlig utredare i fjol ett slutbetänkande som Läkemedelsvärlden rapporterat om.

Utredarens uppdrag var att öka tillgängligheten till sådan mer detaljerad statistik om receptläkemedel. Hon föreslog att man ska undanta alla läkemedel inom förmånen från den så kallade statistiksekretessen.

Många av remissinstanserna ansåg dock att undantaget bör gälla alla förskrivna humanläkemedel.

Betänkandet och remissvaren är under beredning inom socialdepartementet. I våras uppmanade Sveriges kommuner och regioner och Läkemedelsindustriföreningen i en gemensam skrivelse regeringen att skynda på det arbetet.

Diabetesläkemedel ökar inte självmordsrisk

Helene Wallskär
-
0
Diabetesläkemedel ökar inte självmordsrisk

Kan Ozempic (semaglutid) och andra läkemedel av typen GLP-1-analog bidra till en ökad självmordsrisk? Frågan har det senaste året varit under diskussion bland forskare och experter på läkemedelssäkerhet.

Nu bidrar forskare vid Karolinska institutet, i samarbete med danska kollegor, med en viktig pusselbit. I en ny stor studie, publicerad i Jama internal medicine bekräftar forskarna de lugnande slutsatser som tidigare kommit från från läkemedelsmyndigheter.

Studien omfattade 300 000 personer i Sverige och Danmark och visade ingen tydlig koppling mellan GLP-1-analoger och självmordsrisk.

Oro för självmordsrisk

Läkemedel av typen GLP1-analoger sänker blodsockernivåerna. Dessa preparat var från början till för att behandla diabetes typ 2. Men de är även effektiva mot fetma och har som bekant blivit mycket populära som medel för viktminskning.

Det allra mest välkända läkemedlet i gruppen är Ozempic som fått en kraftigt ökad efterfrågan med global brist som följd.

Miljontals människor över hela världen använder GLP-1-analoger. Därför väckte det stor oro när det började komma rapporter om att dessa läkemedel misstänktes öka risken för självskadebeteende och självmord.

EMA såg ingen koppling

Både i EU och USA startade läkemedelsmyndigheterna granskningar av den misstänkta riskökningen. EU-myndigheten EMA hade fått ett 150-tal rapporter om självmordstankar och självskadebeteende som eventuellt hade samband med dessa läkemedel.

EMA:s utredning blev, som Läkemedelsvärlden rapporterade, klar i våras. Slutsatsen var att det inte finns något samband mellan GLP-1-analoger och självmordsrisk. Detta baserat på det begränsade underlag som fanns då.

Men för bara två veckor sedan publicerade en internationell forskargrupp en studie som delvis motsade EMA:s slutsats. Studien publicerades i Jama. Forskargruppen hade gått igenom Världshälsoorganisationens, WHO:s, biverkningsdatabas. Genomgången visade på en 45 procent högre risk för självmordstankar bland användare av semaglutid än bland andra läkemedelsanvändare.

Två års uppföljning

Nu kommer dock den stora svensk-danska studien som stöder läkemedelsmyndigheternas betryggande slutsatser. Forskare vid Karolinska institutet ledde studien som omfattar data om omkring 300 000 vuxna i åldern 18–84 år i Sverige och Danmark.

Deltagarna påbörjade behandling med antingen GLP-1-analoger eller SGLT2-hämmare, en annan typ av diabetesmedicin, under åren 2013–2021.

Efter en genomsnittlig uppföljningstid på drygt två år såg forskarna ingen tydlig ökning av andelen personer som begått självmord, skadat sig själva, blivit deprimerade eller drabbats av ångestrelaterade störningar hos de som använt GLP-1-analoger.

– Detta är betryggande, säger Björn Pasternak, senior forskare vid institutionen för medicin, Karolinska institutet, och en av studiens huvudförfattare, i ett pressmeddelande.

Vill se fortsatta större studier

Men ännu är sista ordet inte sagt i denna allvarliga fråga. Peter Ueda är biträdande lektor vid samma institution och även han en av studiens huvudförfattare. Han betonar vikten av att det finns behov av större studier i takt med att mer data samlas in.

– Det är viktigt att specifikt undersöka personer som tidigare haft problem med suicidtankar och självskadebeteenden eftersom de redan befinner sig i riskzonen och läkemedlets biverkningsprofil skulle kunna vara annorlunda i den gruppen, säger han.

Studien var finansierad av Karolinska institutet. Några av forskarna rapporterade att de i andra sammanhang fått arvoden eller bidrag från företaget Novo nordisk som tillverkar Ozempic.

SBU ger svar om sprayer och tillskott mot förkylning

Helene Wallskär
-
0
SBU ger svar om sprayer och tillskott mot förkylning

Finns det några kosttillskott eller medicintekniska produkter som hjälper mot förkylning? Som Läkemedelsvärlden rapporterade fick Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU, i våras i uppdrag av regeringen att undersöka denna ofta hett omdebatterade fråga.

Nu är SBU klar med sin dammsugning av forskningslitteraturen och publicerar rapporten “Effekten av vitaminer, mineraler samt medicintekniska produkter vid förkylning”.

Munsprayer mot förkylning

De medicintekniska produkter som rapporten tar upp är mun- och nässprayer som är avsedda att skapa en barriär på slemhinnorna i näsa och svalg. På så vis ska dessa sprayer hindra förkylningsvirus från att få fäste.

SBU har granskat forskningen om två typer av sådana barriärsprayer. Den ena är Coldzyme, en halsspray med enzymet trypsin och konsistensmedlet glycerol. Produkten marknadsförs som ett sätt att skydda sig mot förkylningsvirus och förkorta förkylningen om man blir smittad.

Starka företagskopplingar i studierna

I sina sökningar hittade SBU fyra publicerade studier om Coldzyme som var randomiserade och hade en kontrollgrupp. I några av dem syns vissa positiva effekter av sprayen, i andra fall var det ingen signifikant skillnad mellan behandlingsgrupp och kontrollgrupp.

Men problemet med studierna är de starka kopplingarna till bolaget bakom Coldzyme. I tre av fyra studier är anställda i företaget med som förstaförfattare eller medförfattare. SBU menar att detta ger en hög risk för bias. Resultaten kan med andra ord bli snedvridna på grund av att forskarna medvetet eller omedvetet har förutfattade meningar om produkten som de har en koppling till.

Samma problem med spray nr 2

Detta problem gäller även för studierna om den andra medicintekniska produkten, mun- och nässpray med ämnet karragenan som utvinns ur rödalger. Denna produkt marknadsförs under namnet Viruseptin för samma användningsområde som Coldzyme.

Här hittade SBU fem publicerade randomiserade studier med kontrollgrupp. Men också i detta fall är många av författarna antingen anställda vid företaget bakom produkten eller har andra kopplingar dit.

SBU har också en hel del andra invändningar mot hur studierna om sprayerna har genomförts. Både metodmässigt och när det gäller registrering och rapportering.

Hoppas på bättre studier

Sammanfattningsvis menar myndigheten därför att det på grund av brister i studierna inte går att svara på om Coldzyme eller Viruseptin hjälper mot förkylning.

– Det vore bra om företagen tar till sig av detta så att det kan komma nya studier med mer tillförlitliga resultat, säger Stefan Jansson, specialist i allmänmedicin, Brickebackens vårdcentral i Örebro, till Läkemedelsvärlden.

Han är sakkunnig i projektgruppen bakom SBU-rapporten, men betonar att han uttalar sig i sin yrkesroll som allmänläkare.

Vi vet fortfarande ganska lite

SBU har även granskat forskningsläget om sju olika ämnen som finns som kosttillskott och deras eventuella effekt mot förkylning. Vad vet vi i dagsläget om kosttillskottens förmåga att förebygga och/eller lindra förkylningar?

Det övergripande svar som träder fram ur SBU:s rapport är att vi fortfarande vet ganska lite. Detta trots att frågan har diskuterats i så många år.

Precis som med munsprayerna så saknas “entydigt vetenskapligt stöd” för att vitaminer eller mineraler kan förebygga, lindra eller bota en förkylning.

Zink kan möjligen förkorta sjukdomen

I forskningen om vitaminer och mineraler är en vanlig svaghet att forskarna inte gör skillnad mellan personer som har brist på det aktuella ämnet och andra personer.

Men det är ändå skillnad i vetenskapligt bevisläge mellan de olika kosttillskotten. För ett par av dem har SBU trots allt funnit en del vetenskapligt stöd för en effekt.

Ett ämne som, enligt SBU, möjligen kan förkorta en förkylning är zink. Studier tyder på att om man tar zink vid symtomdebut så kan luftvägsinfektionen bli i genomsnitt två dagar kortare.

Vitamin C kan ha viss effekt

Även vitamin C verkar, menar SBU, kunna ha en viss effekt. Kunskapsgenomgången tyder på att C-vitamin både kan förhindra och förkorta en förkylning, “men effekterna är små och osäkra”.

När det gäller vitamin D tyder forskningen tvärtom på att tillskott varken kan förebygga eller lindra förkylningar.

Och effekterna av vitaminerna B6 och B12 är oklara. Samma sak gäller effekterna av magnesium och selen samt av kombinationer av vitaminer och mineraler.

Positivt med säkrare kunskap

Stefan Jansson säger att SBU-genomgången av kunskapsläget egentligen inte bjöd på några verkliga överraskningar, men tycker ändå att den är meningsfull.

– Det är bra att detta är gjort. Det har ökat vår kunskap om de här frågorna som det är ständig debatt om. I min roll som allmänläkare känns det tryggt att ha det här underlaget när jag får frågor av mina patienter. Jag hoppas att fler i vården kommer att kunna få användning av det, säger han.

Själv brukar han inte aktivt rekommendera någon av de granskade produkterna.

– Jag tycker det finns bättre saker att lägga pengarna på, och effektivare sätt att förhindra förkylningar, säger han.

– En del av det vi lärde oss under pandemin om hur man undviker att bli smittad och att smitta andra är fortfarande användbart. Att nysa i armvecket och inte gå till jobbet om man är genomförkyld är två exempel. Och vi som jobbar inom vården och träffar många sköra personer ska så klart vara extra försiktiga.

Så prioriteras covidvaccinet i höst

Anna Bäsén
-
0
Så prioriteras covidvaccinet i höst

I mitten av oktober går startskottet för höstens vaccinationskampanj mot covid-19, som Läkemedelsvärlden tidigare berättat.

Man flyttar fram tidpunkten jämfört med förra hösten, då startdatumet var 7 november. Men förra året hann covid-19 börja ta fart innan man kommit igång med vaccinationerna.

Folkhälsomyndigheten är lite av en sambandscentral för regionernas samordnade vaccinationsinsats. Ambitionen är att alla ska börja samtidigt.

De grupper som Folkhälsomyndigheten rekommenderar covidvaccin kommer även att erbjudas vaccin mot säsongsinfluensan vid samma tillfälle. Dessa vaccinerar sig också gratis.

Modell som får fler ta covidvaccin

Folkhälsomyndigheten anser att samvaccinationen är praktisk och smidig – både för sjukvården och för de som vaccinerar sig.

Fler vaccinerar sig när vården erbjuder båda vaccinen samtidigt, vaccinationstäckningen ökar.

Därför använder man samma strategi även i höst. Det berättar Magnus Gisslén, statsepidemiolog vid Folhälsoinstitutet, som också är infektionsläkare och professor i infektionssjukdomar vid Sahlgrenska Akademin.

Covidvaccin först till de sköraste

I höst rekommenderar Folkhälsomyndigheten även personer som är 65 år och äldre att vaccinera sig i höst. Detta till skillnad från i våras då den gruppen inte ingick.

Särskilt utsatta grupper prioriteras och får vaccin tidigt, eftersom de i hög grad riskerar svår sjukdom och död om de drabbas av covid-19.

En tydlig sådan riskgrupp är personer som är 80 år eller äldre. Det gäller även personer i åldrarna 65–79 år som har dagliga omsorgsinsatser i hemmet, exempelvis hemtjänst, eller bor på särskilt boende, som äldreboende.

– Vi vill prioritera de allra sårbaraste, som personer som 80 år eller över. Det är viktigt. Vi hoppas på att få en hög täckning i de grupperna eftersom vaccination påtagligt minskar risken att bli svårt sjuk, säger han.

Behöver vaccinera fler med hemtjänst

Vissa regioner har haft svårare att nå ut till personer som har hemtjänst, konstaterar Magnus Gisslén.

– Det är viktigt att få upp vaccinationstäckningen i den gruppen. Här bör man dra lärdom av framgångsrika metoder, som till exempel personliga kallelser och hembesök, för att förbättra insatserna, säger han.

När det gäller särskilda boenden, som äldreboenden, är det i regel enklare. Vårdpersonal finns på plats och kan vaccinera de boende vid ett och samma tillfälle.

Behöver ta eget ansvar för covidvaccin

Folkhälsomyndigheten uppmanar även personer mellan 18 och 64 år som har vissa sjukdomar och tillstånd, exempelvis extrem fetma eller olika hjärt- och lungsjukdomar, att covidvaccinera sig i höst.

– Här är det lite svårare att få ordentlig statistik över vaccinationstäckningen. Om man har en sjukdom, som diabetes, som gör att man regelbundet går på sin mottagning, är det enklare, säger han och fortsätter:

– Men för vissa av de andra grupperna är det svårare. Då kan man behöva ha koll på det själv.

Dessa riskgrupper behöver kanske ta mer eget ansvar, och exempelvis kontakta sin läkare för att få veta om de tillhör en grupp som rekommenderas covidvaccin.

Covidvaccin viktigt för sköra personer

Att majoriteten av befolkningen endera har haft covid-19 eller vaccinerat sig, och ofta både och, har ökat motståndskraften i befolkningen mot covid-19.

– Hade vi fått de covidvirusvarianter som cirkulerar nu, utan att tidigare ha genomgått en pandemi och därmed inte utvecklat någon immunitet, skulle de orsakat betydligt mer allvarlig sjukdom och död, säger han och tillägger:

– Det är inte alls säkert att de varianter som cirkulerar nu ger lindrigare sjukdom än de tidigare varianterna, givet ett liknande immunitetsläge.

Magnus Gisslén poängterar också att det för de tidigare nämnda riskgrupperna fortfarande är väldigt viktigt med vaccination.

De sköraste står först i kön

De allra sköraste kommer också att prioriteras när det gäller att få bli vaccinerade, både när det gäller tillgång till vaccinationstider och de nationellt upphandlade och uppdaterade covidvaccinerna.

– Den första månaden kommer man troligen inte att ha tid att vaccinera andra än de rekommenderade grupperna.

”Vill undvika undanträngningseffekter”

Det finns tillräckligt med vaccin mot covid-19 för att också vaccinera en viss andel personer som inte tillhör de rekommenderade grupperna, enligt Magnus Gisslén.

– Men riskgrupperna prioriteras och första månaden kommer resurserna troligtvis begränsa möjligheten till vaccination utanför rekommenderade grupper, men det kan variera från region till region.

– Vi vill undvika undanträngningseffekter och skydda de mest utsatta grupperna från svår sjukdom och död, säger Magnus Gisslén.

Prata med läkare om covidvaccin

Läkemedelsvärlden har fått frågor från oroliga läsare som skulle vilja ta covidvaccin, men som inte tillhör grupper som rekommenderas vaccination.

– Möjligheten finns att vaccineras mot covid-19 även för personer som inte omfattas av Folkhälsomyndighetens rekommendationer. Men det kräver en individuell bedömning och ordination av läkare, säger Magnus Gisslén.

– Det förutsätter också att det inte försämrar tillgången till vaccin för de grupper som rekommenderas vaccination.

Får betala själva

Förra hösten var efterfrågan på covidvaccin låg från personer utanför riskgrupperna, berättar Magnus Gisslén.

– Jag tror inte att den kommer att bli särskilt hög i år heller.

De flesta regioner tar ut en avgift för vaccination av personer som inte rekommenderas vaccin. Det är alltså inte gratis för dem.

– Regionerna bestämmer priset själva. Ofta är det självkostnadspris och ligger på några hundralappar.

Måste väga nytta mot risk

Statsepidemiologen understryker att Folkhälsomyndighetens rekommendationer utgår från den evidens som finns för vilka grupper som har den största nyttan av att vaccineras.

– Om man är under 65 år och helt frisk är risken att bli svårt sjuk minimal. Det saknas evidens för påtaglig nytta. Man måste alltid väga nyttan mot potentiella risker, precis som med alla läkemedel.

– Även om biverkningarna av covidvaccin är ovanliga och vanligtvis lindriga så är vaccination inte helt riskfritt. Vi har exempelvis sett ett mindre antal fall av hjärtmuskelinflammation hos yngre personer.

Måste ha läkarbedömning

I första hand prioriteras ju de rekommenderade grupperna.

Men det finns egentligen inga formella hinder för friska personer, som inte tillhör de rekommenderade grupperna, att ta vaccin mot covid-19 i höst.

– Det krävs en läkares bedömning och ordination. Men om läkaren bedömer att den här personen ska ha vaccin så står det läkaren fritt att ordinera det.

Dessa personer får i sådana fall själva betala för vaccinationen.

Kan få fler vilja vaccinera sig

Sommarens ökning av antalet covidfall har stabiliserats senaste veckorna, berättar Magnus Gisslén.

– Men en stor smittspridning kan innebära att fler blir benägna att vaccinera sig, säger Magnus Gisslén.

Om smittan kommer att plana ut eller fortsätta öka nu är svårt att bedöma, enligt Magnus Gisslén.

– Det är möjligt att vi kommer att se en ökning som fortsätter tidigt i höst, på samma sätt som vi såg förra året.

Kan få senare ökning

Enligt Magnus Gisslén är ett annat alternativ att den omfattande smittspridningen i samhället under sensommaren, med många milda fall, leda till en förhållandevis god immunitet just nu.

– Det skulle kunna resultera i en senare ökning i år, säger han.

Hur smittan utvecklas kommer förstås att påverka situationen i hälso- och sjukvården.

Socialstyrelsen får förlängt uppdrag av regeringen att fortsätta följa hur covid-19 påverkar hälso- och sjukvården. Det gäller exempelvis antalet patienter, operationskapacitet och disponibla intensivvårdsplatser.

Fäller företag för oläslig information om Alvedon

Helene Wallskär
-
0
Fäller företag för oläslig information om Alvedon

Informationsgranskningsnämnden, IGN, kritiserar läkemedelsbolaget Haleon för TV-reklam med oläslig information om Alvedon. Reklamfilmen strider, framhåller IGN, mot den artikel i läkemedelsbranschens etiska regelverk som säger att texten i läkemedelsinformation ska vara lätt läsbar.

Det så kallade konsumenthälsobolaget Haleon bildades 2022 när läkemedelsbolaget GSK delades upp i två företag. Haleon marknadsför det välkända receptfria läkemedlet Alvedon mot smärta och feber.

Noterade oläslig information om Alvedon

IGN-ärendet gäller en reklamfilm om Alvedon som dök upp under en sändning på TV6 den 19 juli. Filmen visades bara på en del av TV-skärmen och den obligatoriska informationstexten var därför oläslig, konstaterar IGN.

Haleon förklarar i sitt svaromål att den aktuella filmen inte var tänkt för det nya mediaformatet bild-i-bild, men att den ändå hamnade där. Med bild-i-bild menas att en reklamfilm rullar samtidigt som man kan följa en livesändning.

Företaget har stoppat fortsatt visning av Alvedonfilmen i detta format och underrättat sin mediabyrå om anmärkningen.

Får betala straffavgift

IGN konstaterar att företaget accepterar anmärkningen och har rättat till felet.

Straffavgiften för överträdelsen blir 110 000 kronor.

Karenstid för blodgivning rekommenderas vid mpox

Helene Wallskär
-
0
Karenstid för blodgivning rekommenderas vid mpox

Med en karenstid efter mpox-exponering vill EU:s smittskyddsmyndighet ECDC förhindra att viruset sprids genom överföring av “ämnen av mänskligt ursprung”.

Den som haft mpox eller varit i nära kontakt med en sjuk person bör under några veckor inte ge blod, donera organ eller något liknande. Det skriver ECDC i en ny bedömning.

ECDC konstaterar att mpox-virus har upptäckts i bölder samt i blod, urin och andra kroppsvätskor. Det finns dock inga rapporter om att någon blivit smittad av till exempel donerat blod eller andra donationer av kroppsvätskor eller vävnad.

Karenstid rekommenderas

Smittskyddsmyndigheten bedömer att sannolikheten för att detta skulle kunna hända är okänd.

Därför rekommenderar ECDC karenstider som en försiktighetsåtgärd. En grupp som omfattas är donatorer som inte själva har några symtom, men har varit i nära kontakt med personer med bekräftad eller misstänkt mpox. De bör vänta minst 21 dagar med att donera, skriver smittskyddsmyndigheten.

Tidsspannet utgår från vad som är känt om inkubationstiden för mpox.

Två symtomfria veckor

Om det är donatorn själv som har misstänkt eller bekräftad infektion med viruset, bör man ha varit helt symtomfri i minst 14 dagar innan man donerar.

ECDC:s bedömning gäller såväl klad I som klad II av mpox-viruset.

Tidig pulsåderscreening med ultraljud räddar liv

Anna Bäsén
-
0
Tidig pulsåderscreening med ultraljud räddar liv

Om sjukvården följer upp personer som har en mindre utvidgning av stora kroppspulsådern med ultraljudsundersökning räddar det liv.

Det visar en upptäckt av Knut Thorbjørnsen, kärlkirurg och överläkare på Gävle sjukhus.

– Vår forskning visar att vi inte kan ignorera den här gruppen, säger han till Läkemedelsvärlden.

Upptäcker bråck med ultraljud

Pulsåderbråck i buken, så kallad bukaortaaneurysm, är en livshotande sjukdom. Sjukdomen drabbar främst äldre män. Åtta av tio avlider om pulsåderbråcket brister.

Men om man upptäcker sjukdomen i tid går det att operera och resultaten är goda.

Därför rekommenderar man screening både i Sverige och många andra länder. Man kallar 65-åriga män till undersökning med ultraljud som för att upptäcka bråck på stora kroppspulsådern i tid.

Man klassar utvidgningen som en sjukdom när den är minst 30 millimeter stor. Därefter följer sjukvården upp personen med regelbundna ultraljudskontroller.

Om utvidgningen ökar till 55 millimeter är det en indikation för att operera i förebyggande syfte. Eftersom även sådana planerade operationer innebär en viss risk har man satt detta tröskelvärde i de europeiska riktlinjerna.

Tror att tillståndet är ofarligt

Tidigare trodde man att en mindre utvidgning av stora kroppspulsådern är relativt ofarlig. Vården ansåg att männen inte behöver uppföljande kontroller med ultraljud. Mannen, för det är oftast en man, friskförklaras.

Tillståndet kallar man för subaortaaneurysm. Subaortaaneurysm innebär att kroppspulsådern är något mindre utvidgad, mellan 25 och 29 millimeter.

Det är alltså strax under gränsen för vad man idag klassar som en sjukdom.

Leder till livshotande tillstånd

Det har varit oklart hur sjukvården ska hantera den här gruppen, både i Sverige och internationellt.

Men kärlkirurgen Knut Thorbjørnsens avhandling visar att även denna mindre utvidgning av kroppspulsådern ofta leder till livshotande sjukdomstillstånd på sikt.

– Vi följer de här männen tätt, och det visar sig att subaortaaneurysm är inte så godartad som man tidigare trott, säger Knut Thorbjørnsen.

Ultraljud avslöjar riskpersoner

I hans studier ingår ungefär 60 000 män i Dalarna, Gävleborg, Sörmland och Uppsala som genomgått screening av stora kroppspulsådern med ultraljud. Resultaten visar att 1 020 av dessa 65-åringar, knappt 2 procent, har subaortaaneurysm.

Forskarna följer männen i studien mellan 10 och 15 år. De som har lättare utvidgning av kroppspulsådern får gå på efterkontroller med ultraljud, i regel efter 5 år.

– Med tiden utvecklade 90 procent av dem pulsåderbråck. Det är ett viktigt fynd, säger Knut Thorbjørnsen.

”De riskerar att avlida”

Nästan var tredje man med subaortaaneurysm, 30 procent, får farligt stora pulsåderbråck under studietiden.

Dessa män opereras eller ställs i kö för operation.

– Resultaten visar att det inte är etiskt försvarbart att friskförklara 65-åriga män med subaortaaneurysm. De riskerar att avlida av ett brustet pulsåderbråck senare i livet, säger han.

Attityder till ålder påverkar

Att man tidigare inte följt upp de här männen med ultraljud har delvis med attityder till åldrande att göra, enligt Knut Thorbjørnsen.

– Det har funnits tankar om att det inte är kliniskt relevant, att förändringarna är så små och att männen ändå är gamla och hinner att dö av andra sjukdomar innan de drabbas av pulsåderbråck, berättar han och fortsätter:

Men medellivslängden ökar och åtskilliga män mår bra högt upp i åldern, poängterar han.

– Många som är 70-85 år är pigga och kan leva bra liv. Därför är det inte moraliskt rätt att ignorera en lätt utvidgning av kroppspulsådern hos en 65-åring, säger han.

Gör ultraljud igen efter fem år

I studien följer forskarna upp männen med ultraljud. Vid allvarligare fall opererar de. Det visar sig att ingen av männen i studien avlider med pulsåderbråck i buken som direkt dödsorsak.

– Vår forskning visar att 65-åringar med en lätt vidgning av kroppspulsådern bör erbjudas en uppföljande ultraljudsundersökning efter fem år, säger han.

Knut Thorbjørnsen har prisats för sin banbrytande forskning.

Han är glad över att göra skillnad

Forskningen leder också till att både de svenska och de europeiska riktlinjerna nu stärks.

De europeiska riktlinjerna från 2019 rekommenderar att män med sådana mindre utvidgningar ”kanske” ska följas upp med ultraljud.

Knut Thorbjørnsens studier ökar de vetenskapliga bevisen för uppföljning med ultraljud. Därför rekommenderar de nya uppdaterade europeiska riktlinjerna, som kom tidigare i år att vården bör fortsätta att följa upp dessa män.

”Det känns fantastiskt”

Knut Thorbjørnsen är glad över att hans studier leder till konkreta förändringar och förbättringar för dessa patienter.

– Det är positivt. Det känns fantastiskt att se att vårt arbete påverkar hur den här sjukdomen hanteras och att vi bidrar till en bättre vård för personer med pulsåderbråck i hela Europa, säger Knut Thorbjørnsen och fortsätter:

– Det är glädjande att se att vårt arbete faktiskt gör skillnad och att vi bidrar till att vården utvecklas och förbättras.

Ojämlik screening för dödligt pulsåderbråck

Anna Bäsén
-
0
Ojämlik screening för dödligt pulsåderbråck

Bukaortaaneurysm, eller pulsåderbråck i buken, innebär att stora kroppspulsådern i magen är vidgad. Denna vidgning kan fortsätta att växa långsamt för att sedan brista.

För att den drabbade ska överleva när bråcket brister krävs en större akut operation. Sjukdomen är dödlig. Åtta av tio som drabbas av pulsåderbråck i buken dör. De flesta är äldre män.

Därför ska alla män som är 65 år kallas till undersökning med ultraljud för att sjukvården ska kunna upptäcka vidgning av stora kroppspulsådern i tid. På så sätt upptäcker man män i riskzonen som då kan opereras i förebyggande syfte.

Ojämlik screening av pulsåderbråck

Socialstyrelsens riktlinjer för screening kom 2016. Syftet med screeningen är att minska antalet akuta operationer och dödsfall.

Tidigare i år utvärderade myndigheten för första gången hur väl regionerna efterlever riktlinjerna.

Resultatet av utvärderingen visar både på stora brister och kraftiga skillnader mellan regionerna.

Myndigheten konstaterar att screeningen för denna dödliga sjukdom är ojämlik.

– Tyvärr visar det sig att många inte kallas och mindre än 80 procent av 65-åriga män genomför undersökningen, konstaterade Christina Broman, projektledare på Socialstyrelsen då, i ett pressmeddelande.

Undersöker inte för pulsåderbråck

Kallelse till och uppföljning av undersökningen hanteras olika av regionerna. Det förekommer att män inte kallas alls. Omkring 90 procent av målgruppen kallades till screening.

Av de män som har fått kallelse och erbjudits screening är deltagandet 79–83 procent som deltog under perioden 2018–2022.

Socialstyrelsen kan således bekräfta att det handlar om mindre än 80 procent totalt av männen.

År 2022 deltog exempelvis bara 50 procent av männen i Västernorrland som blivit kallade till screening. Det kan jämföras med 98 procent i Östergötland, men då ingår inte kommunerna Finspång, Valdemarsvik, Norrköping och Söderköping.

Arbetar olika med pulsåderbråck

Socialstyrelsen påpekar i sin rapport att många regioner och screeningenheter inte ens kunnat lämna några data. Örebro och Norrbotten har exempelvis inte lämnat in någon statistik för 2022.

Hur man arbetar med screeningen varierar också mycket. Det saknas gemensamma modeller och rutiner för hur man ska göra. Myndigheten påpekar att vissa regioner har mycket som återstår att göra.

Myndigheten konstaterar att det finns åtgärder som höjer deltagandet. Utöver att skicka kallelser till männen kan man även påminna dem före besöket med ytterligare en kallelse. Att ringa upp männen och informera om vad undersökningen innebär samt erbjuda besök på screeningenheten är andra insatser som ökar deltagandet.

Behöver nå ut till män med lägre utbildning

Det finns också skillnader mellan vilka grupper av män som verkligen gör undersökningen. Män med lägre utbildning kommer i lägre utsträckning.

Socialstyrelsen anser regionerna behöver arbeta mer för att nå ut till dessa grupper, exempelvis genom att anpassa informationen.

Det förekommer även screening av grupper som egentligen inte ingår i screeningprogrammet, enligt myndighetens utvärdering.

Undersökning av pulsåderbråck räddar liv

Socialstyrelsen påminner om att det viktigaste är prioritera 65-åringarna. Det är ju i första hand den gruppen man rekommenderar screening.

Först när man väl fått det att fungera för dessa grupper kan man utvidga screeningen till andra, tycker Socialstyrelsen.

Myndigheten konstaterar också att screeningprogrammet fungerar väl för de män som kommer och gör sin undersökning. De allra flesta fångas upp och opereras.

Resultaten visar en mycket låg dödlighet efter operation bland de som fångas upp vid screeningen och sen opereras.

En grupp som är svår att nå

Knut Thorbjørnsen är kärlkirurg och överläkare på Gävle sjukhus. Läkemedelsvärlden berättar om hans forskningsarbete i den här artikeln.

Han berättar att 65-åriga män är en grupp som sjukvården har svårt att nå.

– Det är ofta de som inte ställer upp på sjukvården. Dessutom är det ju de sjukaste, som röker och lever mest osunt, som vi vill komma åt. Det är de som har högst risk för pulsåderbråck. Men de vill inte alltid komma, de vill fortsätta röka och kastar inbjudan i soptunnan.

Lyhörda män i mellansverige

Knut Thorbjørnsen följer män i mellansverige i sin forskning.

Han tycker att uppslutningen är relativt god i sitt område. I studierna som ingår i hans forskning är uppslutningen hög. Ungefär 86 procent av männen som fick kallelsen kommer och genomför ultraljudet.

– De är ganska lyhörda, de flesta som får kallelse kommer.

Hög uppslutning är en viktig kvalitetsindikator för screeningprogram, framhåller han.

– En grundförutsättning är att screeningprogram når ut till målgruppen med syftet att erbjuda god och jämlik vård. Det finns dock skillnader mellan de olika regionerna i Sverige på antalet män som deltar i aorta screening, säger han.

Färre män undersöks nationellt

Sett till alla regioner i Sverige har uppslutningen varit lägre de sista åren, runt 80 procent, enligt kärlkirurgen Knut Thorbjørnsen .

Han poängterar, precis som Socialstyrelsen, att det finns olika skäl till skillnaderna mellan regionerna.

– Orsakerna till detta är mångfacetterat, säger han.

Sverige har 21 självstyrande regioner som arbetar på olika sätt med kallelser och påminnelser om undersökningen. Det finns ingen färdig nationell mall som alla ska följa. Pandemin kan också ha påverkat.

– I vissa områden finns också många utlandsfödda. vilket gör att det finns språksvårigheter man behöver ta hänsyn till, säger han.

12Sida 2 av 2