Månads arkivering september 2024

Socialstyrelsen: Inför jämlik karenstid för blodgivning

Anna Bäsén
-
0
Socialstyrelsen: Inför jämlik karenstid för blodgivning

Socialstyrelsen vill införa individbaserad riskbedömning och öka säkerheten vid blodgivning. Detta med hjälp av ett ett känsligare test för smittscreening av blodgivare, ett så kallat nat-test. Begreppet är en förkortning av nucleic acid test.

Som Läkemedelsvärlden berättade om redan i augusti framhåller myndigheten fördelarna med testet.

– Det kan göra att fler personer kan ge blod och förkortar karenstiden för grupper som kunnat exponeras för smitta, säger Socialstyrelsens utredare Linda Savolainen.

Känsligare test vid blodgivning

Under måndagen lämnade myndigheten över sin utredning till regeringen om möjligheten att införa testet. Socialstyrelsen rekommenderar ett införande av nat-test i kombination med dagens serologiska tester.

Nat-test är ett känsligare test än de serologiska prover man använder idag. Det kan påvisa smitta på så kort tid som bara en dag.

Serologiska tester som mäter antikroppar tar längre tid, det kan nämligen ta ett halvår innan kroppen utvecklar mätbara antikroppar.

Fyra månaders karens för blodgivning

Idag bedöms smittrisk på gruppnivå i stället för individuellt. Nu rekommenderar Socialstyrelsen individbaserad riskbedömning med hjälp av nat-test.

– Det innebär en jämlik riskbedömning. Karenstiden för blodgivning efter en ny sexuell relation blir lika lång, fyra månader, oavsett sexuell läggning, säger Linda Savolainen.

Idag har män som har sex med män en karenstid på sex månader efter sin senaste sexuella kontakt innan de kan ge blod. Karenstiden gäller även män som exempelvis är gifta och lever i en monogam sexuell relation.

– Med dagens regler betyder det att dessa män, även om de lever i ett monogamt förhållande, inte kan ge blod alls, säger Linda Savolainen.

Olika regler för blodgivning idag

För heterosexuella däremot, gäller andra regler idag. De har en kortare karenstid, tre månader, om de haft sexuell kontakt med en ny partner.

– Förändringen innebär en jämlik karenstid. Karenstiden för män som har sex med män kortas från sex till fyra månaders karenstid om de inlett en sexuell relation med en ny partner. Samma regel, fyra månaders karenstid efter en ny sexuell kontakt, kommer att gälla för alla blodgivare oavsett sexuell läggning, säger Linda Savolainen.

– Det innebär att män som har sex med män och som lever i ett monogamt förhållande kan lämna blod på samma villkor som heterosexuella par.

Linda Savolainen tror också att ett pågående arbete med en ny EU-förordning kan göra att karenstiden blir ännu kortare, omkring tre månader.

Region Skåne är pilotregion

Det nya testet gör också att man snabbt kan upptäcka omkring 58 olika bakterier och virus, vad man vet idag. Några av dessa är exempelvis hiv, hepatit C, hepatit B, Parvovirus B19, Denguefeber och West nile-virus.

Potentiellt skulle testet kunna öka antalet blodgivare.

Om regeringen beslutar att införa individbaserad riskbedömning vid blodgivning så behöver föreskrifterna ändras. Det beräknas ta ett år, enligt Socialstyrelsen.

Hur lång tid det tar innan det nya testet finns i hela landet är osäkert. Hur lång tid det tar beror både på både föreskriftändringar och hur snabbt verksamheterna kan implementera testningen, enligt Linda Savolainen.

Region Skåne fungerar som pilotregion och är först ut med den nya smittscreeningen vid blodgivning.

Innebär ökade kostnader

Regionerna har tidigare varit emot ett införande av den nya testmetoden, på grund av ökade kostnader. Testet kräver särskild utrustning.

Enligt Socialstyrelsens utredning är det osäkert hur mycket det kommer att kosta. Det beror på hur mycket utrustning som redan finns på plats, om regionerna kan göra gemensamma upphandlingar, hur många tester som kommer att utföras och hur testningen organiseras.

Myndigheten uppskattar i ett exempel att kostnaden för reagenser skulle kunna bli mellan till 32 till 600 miljoner kronor per år. Kostnaden för apparatur beräknar man mellan ett så stort spann som mellan 38 miljoner och 410 miljoner.

Oavsett om staten eller regionerna ska stå för kostnaderna så behöver blodverksamheten först ses över. Det är ett uppdrag Socialstyrelsen ska redovisa senare i höst. Då kan man se vilken utrustning som behövs och hur många platser analyserna ska utföras.

Efterlyser nytt system för arbetsplatskoder

Helene Wallskär
-
0
Efterlyser nytt system för arbetsplatskoder

Nuvarande regler om arbetsplatskoder för läkemedelsförskrivare fungerar inte som vapen mot välfärdsbrottslighet. Det konstaterar Socialstyrelsen i en ny rapport om “Välfärdsbrottslighet inom hälso- och sjukvård och tandvård”.

I rapporten redovisar Socialstyrelsen ett uppdrag från regeringen att kartlägga det arbete som regioner och kommuner gör för att bekämpa välfärdsbrott i vård och tandvård.

Många brottsmisstankar mot tandvård

Kartläggningen visar att läkemedelsförskrivning och den regionalt finansierade tandvården är de två mest brottsutsatta områdena.

När det gäller tandvården rapporterar regionerna till Socialstyrelsen att de ser stora problem med både överbehandling och felfakturering. Fusket berör framför allt tandvård som ges till personer med omfattande vårdinsatser på grund av långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning.

– Den bilden stärks av en statistisk analys vi har gjort av de regionfinansierade tandvårdsstöden. Där ser vi till exempel att uppgifter finns registrerade om personer utan tänder som ändå har fått tänder utdragna, säger Johan Lantto, utredare på Socialstyrelsen, i ett pressmeddelande.

Läkemedel stort problemområde

Förutom tandvården lyfter många regioner också fram läkemedelsförskrivning som ett område där många oegentligheter pågår och är svåra att komma åt.

Överförskrivning och felaktig förskrivning av läkemedel av bland annat narkotikaklassade preparat, dopningspreparat och botulinumtoxin är ett sådant problem. Förskrivare skriver ut så stora mängder av läkemedlen att det tyder på att allt inte står rätt till. Det kan exempelvis handla om att den som hämtar ut preparaten säljer dem vidare till andra.

Ett annat utbrett problem är fusk med läkemedelsförmånen. Läkare skriver till exempel ut läkemedel som bara är subventionerade för diabetesbehandling till personer som vill använda dem för viktminskning och intygar ändå att läkemedelsförmånen gäller.

Sådan felaktig förskrivning innebär stora extrakostnader för regionerna.

Fusk med arbetsplatskoder

För att kunna skriva ut läkemedel behöver man ha en så kallad förskrivarkod och en arbetsplatskod. Det är regionen som delar ut  arbetsplatskoder till alla förskrivare med en arbetsplats inom regionen.

Men det här systemet underlättar brottslighet, enligt den nya rapporten. Det har bland annat hänt att en förskrivare haft tillgång till flera olika arbetsplatskoder och på så sätt kunnat undgå att orimligt stor förskrivning blev upptäckt.

I några fall har regioner, bland andra Region Stockholm, försökt stoppa misstänkt felaktig förskrivning genom att dra in arbetsplatskoder. Men förskrivarna har överklagat besluten och fått tillbaka koderna.

“Enligt de nuvarande bestämmelserna går det inte att upphäva arbetsplatskoder på grund av felaktigt utnyttjande av läkemedelsförmåner, exempelvis överförskrivning av läkemedel eller förskrivning utan medicinskt skäl”, konstaterar Socialstyrelsen.

Vill skapa nationellt forum

Därför välkomnar myndigheten att den utredning som regeringen tillsatte i början av september och som Läkemedelsvärlden rapporterat om, bland annat ska se över systemet för arbetsplatskoder.

Socialstyrelsen har även undersökt vad kommuner och regioner behöver för stöd i arbetet mot välfärdsbrottslighet. Många vill se en ökad nationell samverkan mellan olika aktörer för att kunna upptäcka, förhindra och förebygga välfärdsbrottslighet.

– De efterfrågar praktiskt stöd från statliga myndigheter. Det kan handla om allt från att skapa kontaktvägar mellan olika aktörer till utbildning, erfarenhetsutbyten och tips om arbetsmetoder, säger Johan Lantto.

Socialstyrelsen vill nu få i uppdrag att samla kommuner, regioner och statliga myndigheter i ett forum för att dela kunskap och stärka arbetet mot välfärdsbrottsligheten.

WHO-standard efter svensk forskning

Helene Wallskär
-
0
WHO-standard efter svensk forskning

Världshälsoorganisationen, WHO, har för första gången publicerat riktlinjer för hantering av utsläpp av antibiotika från tillverkning.

Det handlar om hur tillverkare ska hantera fast och flytande avfall som kan innehålla antibiotikarester. Syftet är att begränsa utsläppens bidrag till ökad antibiotikaresistens och andra negativa miljöeffekter.

En svensk forskare som starkt bidragit till att riktlinjerna blivit verklighet är Joakim Larsson, professor i miljöfarmakologi och föreståndare för Centrum för antibiotikaresistensforskning vid Göteborgs universitet.

– Det är ett jätteviktigt framsteg att det nu finns en oberoende, kunskapsbaserad standard som företagen och olika samhällsaktörer kan använda för att begränsa utsläppen, säger han.

Mätte utsläpp av antibiotika från tillverkning

Utan de insatser som Joakim Larsson och hans forskargrupp har gjort genom åren skulle det sannolikt ha dröjt ett bra tag till innan WHO-standarden sett dagens ljus. Redan 2007 riktade de svenska forskarna världens ögon mot föroreningarna av antibiotika och andra läkemedelsrester från läkemedelsfabriker i Indien.

De tog prover på det utgående vattnet från ett reningsverk i Patancheru nära staden Hyderabad i Indien. I denna region finns många fabriker som tillverkar aktiva substanser och generiska läkemedel för världsmarknaden.

Den aktuella reningsanläggningen tog emot avloppsvatten från ett 90-tal läkemedelsfabriker.

Provtagningen visade att det vatten som passerat reningsverket och gick ut i omgivande vattendrag innehöll uppseendeväckande höga halter av läkemedelsrester. Inte minst halterna av bredspektrumantibiotika, exempelvis ciprofloxacin, var mycket höga.

Engagerad i debatten

Forskarna publicerade sina resultat i en studie i tidskriften Journal of hazardous materials. Resultaten väckte mycket uppmärksamhet och satte fart på en debatt som har pågått sedan dess. En debatt om miljöeffekter av läkemedel, tillverkares ansvar och om varför det är så hemligt var läkemedel är tillverkade.

Joakim Larsson och hans medarbetare har fortsatt att forska om hur antibiotikaresistens uppstår och sprids i miljön, bland annat om vilken inverkan olika typer av utsläpp från användning och tillverkning har. Han har också varit mycket aktiv i debatten.

För två år sedan skrev han en debattartikel i Läkemedelsvärlden som var starkt kritisk till den utsläppsstandard som en industriallians då hade publicerat. Det var AMR industry alliance, där många av världens stora antibiotikatillverkare ingår, som hade tagit fram en egen standard för utsläpp av antibiotika från tillverkning.

Kritiserade industriskapad standard

I debattartikeln kallade Joakim Larsson visserligen industrins utsläppsstandard ett steg i rätt riktning. Men han ansåg samtidigt att den hade stora luckor som gjorde den mindre effektiv som verktyg mot olika miljöeffekter.

Han hävdade att kraven i standarden gick att uppfylla trots mycket höga halter av antibiotika i fabrikens avloppsvatten. Och var kritisk till att den möjliggjorde fortsatt brist på insyn i företagens utsläppshantering.

“Antibiotikaindustrin har skapat en utsläppsstandard på sina egna villkor”, skrev han.

En tålmodig eldsjäl

Joakim Larsson vände sig till WHO vilket satte i gång den process som nu lett fram de nya riktlinjerna. Han har deltagit som konsult i denna arbetsprocess som även har engagerat ett stort antal andra forskare, experter och berörda aktörer.

Sjutton år efter avslöjandena om de indiska utsläppen finns det till slut en officiell utsläppsstandard från ett oberoende organ. Här finns gränsvärden för utsläpp av antibiotika från tillverkning och tydliga rekommendationer om hur man ska mäta respektive minska utsläppen.

Joakim Larsson är glad. Och glädjen förstärktes när världens ledare vid FN:s högnivåmöte 26 september godkände en gemensam deklaration som bland annat innehåller tydliga uttalanden om antibiotikautsläpp från läkemedelstillverkning. Länderna slår fast att sådana utsläpp kan bidra till resistensutveckling. De åtar sig också att tillämpa existerande utsläppsstandarder.

– Det känns jättebra. Visst har det tagit tid, men man måste vara tålmodig och inte ge upp, säger han till Läkemedelsvärlden.

Vilka är skillnaderna?

Joakim Larsson lyfter fram några olikheter mellan WHO-standarden och den tidigare från industrialliansen.

– En viktig skillnad är att WHO inte nöjer sig med teoretiska beräkningar av hur mycket antibiotika som försvinner vid avloppsrening utan kräver att man faktiskt mäter. En annan är att WHO fokuserar på antibiotikanivåerna i avloppsvattnet i stället för i det mottagande vattendraget.

– Detta är viktigt eftersom det är i avloppsvattnet som bakterier som kan utveckla resistens finns.

Så fortsätter arbetet

Ytterligare en skillnad är, framhåller han, att WHO:s standard innehåller krav på att antibiotikatillverkare öppet ska redovisa sin tillverkningskedja och de utsläppsvärden som uppmätts.

– Kraven på transparens är jätteviktiga.

WHO-riktlinjerna är inte bindande för medlemsländerna. Men Joakim Larsson tror att de ändå kommer att bli ett effektivt verktyg mot utsläpp av antibiotika från tillverkning. Exempelvis kan, påpekar han, offentliga upphandlare använda dem som ett kriterium vid antibiotikainköp.

Han hoppas också att WHO ganska snabbt ska få fram ett system för certifiering enligt standarden. Så att företag som vill ha ett intyg om sin utsläppskontroll från en oberoende tredjepartsgranskare kan få det.

Kan hejda nya former av resistens

Joakim Larsson tror att minskade utsläpp av antibiotika från tillverkning kommer att kunna bidra till att bromsa ökningen av antibiotikaresistens i världen. Men hur stor effekten kan bli är, förklarar han, svårt att säga.

– När det gäller spridning av bakterier med redan existerande resistensgener har utsläppen sannolikt ingen betydelse alls, säger han först.

– Däremot tror jag att lägre utsläpp skulle kunna dämpa den hastighet med vilken nya former av resistens hos sjukdomsframkallande bakterier uppkommer. Vi vet ännu inte fullt ut i vilka miljöer detta händer, men allt mer pekar mot att avloppsvatten spelar en betydande roll för de processerna.

Nu vill EMA dra in Pfizers läkemedel Oxbryta

Anna Bäsén
-
0
Nu vill EMA dra in Pfizers läkemedel Oxbryta

Nu vill det europeiska läkemedelsverket EMA vill dra in godkännandet för Pfizers läkemedel Oxbryta (voxelotor) medan man granskar de data som visar på ökad risk för dödsfall och smärtattacker.

Som Läkemedelsvärlden rapporterat hade det europeiska läkemedelsverket expertkommitté CHMP, The committee for medicinal products for human use ett så kallat extraordinärt möte under torsdagseftermiddagen.

Efter det mötet rekommenderar expertgruppen alltså EU-kommissionen att dra in godkännandet för försäljning av läkemedlet.

Återkallandet är en försiktighetsåtgärd medan en översyn av nya uppgifter pågår, skriver EMA på sin hemsida.

Fler smärtattacker med Oxbryta

Sicklecellsjukdom är en ärftlig sjukdom som kännetecknas av att blodkropparna blir deformerade och får kortare livslängd. Blodet blir mer trögflytande hos personer med sjukdomen. Omkring var tionde person som har sjukdomen drabbas exempevis av stroke.

Oxbryta används för att behandla hemolytisk anemi, vilket betyder överdriven nedbrytning av röda blodkroppar, på grund av sicklecellsjukdom. Det gör att blodkärlen blockeras.

EMA baserar sin rekommendation på nya säkerhetsdata. Två registerbaserade studier tyder på att patienterna drabbades av fler akuta smärtattacker, så kallade vaso-ocklusiva kriser, när de fick läkemedlet än innan de startade behandlingen.

Vaso-ocklusiva kriser är bland de vanligaste komplikationerna av sicklecellssjukdom. Det handlar om episoder av akut smärta och kan leda till ytterligare hälsokomplikationer, såsom artrit, njursvikt och stroke.

”Allvarliga farhågor om säkerheten för Oxbryta”

Det här upptäcktes när EMA började granska fördelar och risker med läkemedlet i juli i år. Orsaken till att myndigheten startade granskningen är att en klinisk prövning visade på ett högre antal dödsfall med läkemedlet än placebo, overksam behandling. I en annan klinisk studie var antalet dödsfall högre än förväntat.

EMA:s expertgrupp anser att den här informationen ”totalt sett ger upphov till allvarliga farhågor om säkerheten för Oxbryta”. Experterna tycker att den ökade osäkerheten gör att godkännandet, marknadsföring och leverans av läkemedlet bör avbrytas den pågående granskningen är klar.

Det är EU-kommissionen som tar beslutet, men den följer i regel experternas rekommendationer. EU-kommissionens beslut blir sen rättsligt bindande i alla medlemsstater.

Avbryt behandling med Oxbryta

Läkemedelsföretaget Pfizer meddelade under onsdagen att de drar tillbaka Oxbryta över hela världen. Alla studier avbryts och bolaget återkallar läkemedlet för alla länder där det finns tillgängligt.

Som Läkemedelsvärlden kunde berätta under torsdagen så varken säljs eller marknadsförs Oxbryta i Sverige. Myndigheten har inte heller fått in några rapporterade biverkningar av läkemedlet i sin biverkningsdatabas.

EMA avråder läkare från att börja behandla patienter med Oxbryta. Patienter som använder läkemedlet ska kontaktas så att de kan avbryta behandlingen och man kan diskutera andra behandlingsalternativ. Myndigheten uppmanar också läkare att följa upp patienter som har behandlats med läkemedlet och vara uppmärksamma på biverkningar.

Myndigheten kommer att skicka detaljerade rekommendationer till vårdpersonal som skriver ut eller administrerar läkemedlet. Det gör man via en så kallad DHPC, Direct healthcare professional communication, för att nå ut med viktig information direkt till sjukvårdspersonalen.

Möt Apotekarsocietetens nya vd!

Helene Wallskär
-
0
Möt Apotekarsocietetens nya vd!

Apotekarsocietetens nya vd Lena Ring är yogalärare (eller yogini som det också heter) och som chef vill hon inte vara någon general.

Det är några av de saker hon berättar om sig själv för programledare Anna Bäsén i det nya avsnitt av Läkemedelspodden som vi publicerar i dag.

Mer stolt än förvirrad

Lena Ring tillträdde som vd i början av juni då hon efterträdde Robert Kronkvist. Men hon har varit engagerad på olika håll i föreningen Apotekarsocieteten, APS, ända sedan hon som apotekarstudent blev medlem 1989.

Detta underlättar för henne att komma in i det nya jobbet, berättar hon i podden. Tack vare sin mångåriga bekantskap med organisationen känner hon sig inte så förvirrad. Detta trots att APS är en verksamhet med många olika delar och inriktningar – allt ifrån ett aktivitetsfyllt föreningsarbete till att ge ut Läkemedelsvärlden och erbjuda kurser genom Läkemedelsakademin.

– Nej, inte förvirrad, men stolt, säger hon om sin känsla inför den mångfalden.

Vd Lena Ring om framtiden

I poddavsnittet får vi veta mer både om Lena Ring själv och om den anrika förening som hon nu leder. Hon talar om de svårigheter som de flesta ideella föreningar i dag har att värva nya engagerade medlemmar och om hur just APS arbetar med detta.

Hon svarar också på spännande frågor om varför Apotekarsocieteten behövs i samhället i dag, berättar att den inte alls vänder sig “bara” till farmaceuter och delar med sig av sina och föreningens framtidsvisioner.

– Det är viktigt att hela tiden utvecklas för att fortsätta vara relevanta och resilienta, framhåller hon.

Måste klara att möta förändring

Resiliens handlar om att klara av förändringar på ett bra sätt så att man vidareutvecklas.

– Vi ska vara en evighetsorganisation! säger Lena Ring.

Du kan lyssna på avsnittet i spelaren här ovan. Sen hittar du det här och andra avsnitt av Läkemedelspodden där poddar finns.

Pfizers stoppade läkemedel används inte i Sverige

Anna Bäsén
-
0
Pfizers stoppade läkemedel används inte i Sverige

Nu drar läkemedelsbolaget Pfizer in läkemedlet Oxbryta (voxelotor). Orsaken är ökad risk för smärtsamma komplikationer och dödsfall.

Oxbryta används för att behandla hemolytisk anemi, vilket betyder överdriven nedbrytning av röda blodkroppar, på grund av sicklecellsjukdom. Det gör att blodkärlen blockeras.

Men läkemedlet varken säljs eller marknadsförs i Sverige. Enligt Läkemedelsverket finns det heller inte några rapporterade biverkningar av Oxbryta i myndighetens biverkningsdatabas.

Obryxa var efterlängtat

Det finns minst 52 000 personer i EU med sicklecellssjukdom. Hur många svenskar som har sjukdomen är okänt. Åtta miljoner människor världen över har sjukdomen.

Sjukdomen förekommer över hela världen men är vanligast i vissa länder i afrika och mellanöstern samt länder kring ekvatorn. Som en följd av ökad global rörlighet och migration ökar antalet personer som har sjukdomen i Europa.

Oxbryta är ett godkänt läkemedel i EU sedan den 14 februari 2022.

Läkemedlet var efterlängtat när det kom. I sin rekommendation för godkännandet skriver EMA att tillgängliga behandlingsalternativ är begränsade och det behövs nya mediciner. Läkemedlet förbättrar blodkropparnas funktion och förlänger deras livslängd.

Andra behandlingar är regelbundna blodtransfusioner och läkemedlen hydroxiurea och crizanlizumab.

EMA startar granskning

I slutet av juli i år startade Europeiska läkemedelsverket EMA en granskning av läkemedlet

Orsaken är att data från två kliniska prövningar visar att Oxbryta visar ett ökat antal dödsfall.

I en studie av 88 patienter från Brazilien, Kenya och Nigeria som behandlades med läkemedlet har åtta personer avlidit.

I den andra studien ingick 236 patienter från Egypten, Kenya, Nigeria, Oman, Saudiarabien, USA och Storbritannien. De fick endera Oxbryta eller placebo, overksam behandling. Åtta personer som fick läkemedlet avled, jämfört med två dödsfall i placebogruppen.

Behandlingen har avbrutits för alla patienter i de två studierna, och i en tredje uppföljningsstudie, skriver EMA.

EU-experter i akutmöte om Oxbryta

Under torsdagen kallar EMA sin expertgrupp CHMP, The committee for medicinal products for human use, till ett så kallat ”extraordinary meeting” om Oxbryta.

Sådana akuta extrainsatta möten hör inte till vanligheterna. I synnerhet inte eftersom EMA:s expertgrupp CHMP hade sin ordinarie sammankomst förra veckan.

“Inledandet av granskningen följer på en obalans mellan dödsfall mellan voxelotor och placebo som observerats i kliniska prövningar”, skriver EMA:s expertkommitté i agendan för torsdagens möte.

Under mötet ska expertgruppen granska Pfizers läkemedel. Gruppen avgör exempelvis hur data från studierna inverkar på läkemedlets godkännande i EU. Något besked från CHMP har inte publicerats under torsdagen.

EMA kommer sedan att utfärda en rekommendation om godkännande för försäljning i EU bör ändras, tillfälligt dras in eller återkallas.

Efter det tar EU-kommissionen sitt beslutet. I regel följer kommissionen expertgruppens rekommendation.

Pfizer drar in Oxbryta

Pfizer avbryter nu frivilligt alla studier och åtkomsten till läkemedlet genom olika program. Företaget meddelade detta under onsdagen.

Företaget konstaterar, precis som EMA, att fördelarna med läkemedlet inte längre överväger riskerna enligt de data som finns idag. Pfizer meddelar också att de ska granska studieresultaten ytterligare.

– Patienternas säkerhet och välbefinnande är av yttersta vikt för Pfizer, och vi tror att denna åtgärd är i patienternas bästa, säger Aida Habtezion vid företaget i ett pressmeddelande och fortsätter:

– Vår primära oro är för patienter som lider av SCD (sickle cell disease, sicklecellsjukdom) som fortfarande är en mycket allvarlig och svårbehandlad sjukdom med begränsade behandlingsmöjligheter. Vi råder patienter att kontakta sina läkare för att diskutera alternativ behandling medan vi fortsätter att undersöka resultaten från vår granskning av data.

Pfizer uppmanar patienter, läkare, farmaceuter eller annan vårdpersonal som har frågor om läkemedlet att kontakta dem.

Inte första som stoppas

Det är inte det första läkemedlet mot sicklecellssjukdom som dras in. Som Läkemedelsvärlden berättat rekommenderade EMA att godkännandet läkemedlet Adakveo (krizanlizumab) från Novartis skulle dras in.

Den gången är problem med säkerheten inte orsaken. Istället var det senare studier som visar att läkemedlet inte är effektivt jämfört med placebo.

EU-kommissionen stoppade läkemedlet efter knappt tre år på marknaden.

Vill inspirera farmaceuter att forska

Anna Bäsén
-
0
Vill inspirera farmaceuter att forska

Anders Karlén, professor vid institutionen för läkemedelskemi vid Uppsala universitet, får utmärkelsen Årets farmaceut 2024 av fackförbundet Sveriges farmaceuter.

Professorn har varit med och forskat fram en helt ny och lovande antibiotikatyp som fått stor uppmärksamhet. Den beskrivs, vilket Läkemedelsvärlden rapporterade om i våras, som ett genombrott i kampen mot antibiotikaresistens. Det är också så Sveriges farmaceuter motiverar att årets pris går till Anders Karlén, i ett pressmeddelande under onsdagen.

Fackförbundet skriver också att: ”Detta genombrott stärker Sveriges position inom farmaceutisk forskning och utveckling, och understryker den viktiga roll som farmaceuter spelar i att förbättra folkhälsan”.

Förvånad Årets farmaceut

Läkemedelsvärlden ringde förstås upp och gratulerade den prisade farmaceuten, professorn och antibiotikaforskaren.

Grattis till priset! Hur känns det?

– Det känns jättekul, det är väldigt uppskattat men oväntat.

Hur tänkte du när du fick priset?

– Jag fick beskedet för två-tre veckor sedan och jag blev både glad och förvånad. Jag tänkte att jag kanske inte riktigt passade in för det här priset.

Får du en massa prispengar nu?

– Nej, det vet jag inte. Det är väl äran och så får man ett fint diplom.

(Reds anm: Förra årets pristagare Per Nydert, som du kan läsa om i Läkemedelsvärlden, fick förutom äran, 10 000 kronor, ett diplom och en graverad mortel.)

Årets farmaceut exempel på bredden

Vad betyder det att en farmaceut, som är sådan profilerad forskare, får en sådan här utmärkelse?

– Det visar väl på bredden som farmaceuterna har. På så sätt tycker jag att det är att ett bra exempel på att man kan hamna på väldigt olika ställen som farmaceut.

– Farmaceuter är experter på läkemedel men det är samtidigt en väldigt bred utbildning. Och antibiotika och antibiotikaresistens är också en av de sakerna vi pratar mycket om under utbildningen.

– Sen tycker jag att det är bra att priset sätter ljuset på antibiotikaresistensfrågan. Det är ett stort problem och viktigt att sätta fokus på, att öka medvetenheten om att det krävs olika lösningar. Sen sammanfaller det ju av en händelse väl i tid med högnivåmötet i FN om antibiotikaresistens.

Tror du att utmärkelsen kan inspirera andra farmaceuter börja forska?

– Jag hoppas det! Det är faktiskt många farmaceuter som forskar, men det är bra om vi blir ännu fler. Jag arbetar på de olika plan jag kan, deltar i konferenser, publicerar och försöker inspirera studenter.

”Farmaceuter har en unik kompetens”

Vad tillför farmaceuter forskningen, blir det annorlunda forskning än om man jämför med exempelvis forskande läkare?

– Läkare har ju ofta stort fokus på effekten på patientens sjukdom eller symtom. Vi farmaceuter som forskar har läkemedlet i fokus, säger han och fortsätter:

– Farmaceuter kommer in med vår läkemedelskunskap med en helhetssyn på läkemedel. Det kan till exempel handla om allt från kemi och molekylstrukturer till toxicitet, hur ett läkemedel färdas i kroppen och vilken löslighet det har.

– Farmaceuter är experter på läkemedel och har på det sättet en unik kompetens.

Årets farmaceut koordinerar EU-satsning

Anders Karlén berättar att forskande farmaceuter arbetar både i tidiga och sena stadier av läkemedelsutveckling. De tar fram substanser, som om de har rätt egenskaper, blir läkemedel en dag.

– På det sätt bygger vi grunden för vad som kan bli en läkemedelskandidat och sedan kanske ett läkemedel, säger Anders Karlén.

Anders Karlén bedriver inte bara egen forskning för att hitta nya antibiotika tillsammans med sina kollegor. Han är också koordinator för forskningsplattformen Enable-2. Det är en svensk satsning som stöttar europeiska forskningsprojekt för att utveckla nya antibiotika och andra antibakteriella läkemedel, som Läkemedelsvärlden skrivit om vid flera tillfällen.

Viktigt med många antibiotikaforskare

Enable är en stor del av hans engagemang, berättar han. Lovande projekt väljs ut som sen får stöd att utvecklas forskningen framåt mot att bli en läkemedelskandidat.

Att ta fram ett nytt antibiotika är både tidskrävande och besvärligt. Fem projekt har avslutats av olika orsaker. Fyra projekt, däribland det han själv arbetar med, fortsätter.

– Det är faktiskt så att de flesta fallerar på vägen. Pipelinen är tunn, det är lång väg fram till användning av patient. Därför är det så viktigt att många olika forskare arbetar med att ta fram nya antibiotika, säger han.

– Det är jättesvårt att utveckla antibiotika. Det är som att hitta en nål i en höstack. Hindren är många, molekylen man jobbar med kanske visar sig vara toxisk eller kanske inte kan ta sig igenom bakteriernas cellväggar.

Får adrenalinkick av sin forskning

Resistensutvecklingen gör dessutom att forskarna hela tiden måste jaga efter nya substanser som skulle kunna bli nya antibiotika.

– Så när man väl hittar något med potential att driva vidare, som vi gjort, så är det förstås väldigt spännande.

Det är då du får du din adrenalinrusch?

– Haha, ja då får man sin kick.

Hur går det förresten med er nya antibiotikakandidat?

– Vi ska söka medel för att fortsätta forskningen. Det finns en satsning som heter Carb-X som har utlysning just nu. Men det är lång väg till ett färdigt läkemedel. Om allt går bra kanske tio år.

Ska du fira utmärkelsen?

– Definitivt! Dels är det ju prisutdelning den 8 oktober. Sen måste vi fira det med forskargruppen, det är en laginsats det här! avslutar han.

Han ska leda EMA:s jobb att granska nya läkemedel

Helene Wallskär
-
0
Han ska leda EMA:s jobb att granska nya läkemedel

Professor Bruno Sepodes är ny ordförande i EMA-kommittén CHMP, som granskar ansökningar om godkännande för nya humanläkemedel i EU. CHMP:s rekommendationer ligger sedan till grund för EU-kommissionens beslut i frågan.

Bruno Sepodes kommer från Portugal och är specialist i farmakologi och farmakoterapi. Han har en masterexamen i regulatorisk vetenskap från Lissabons universitet och en masterexamen i folkhälsovetenskap från John Hopkins university i USA.

Han har arbetat som senior expert hos Portugals motsvarighet till Läkemedelsverket sedan 2005 och har också en bred erfarenhet av olika uppdrag inom EMA. Han har tidigare bland annat varit vice ordförande i CHMP.

Bruno Sepodes mandat som CHMP-ordförande är treårigt och inleddes 21 september.

Beredd på teknologiska utmaningar

I ett uttalande på EMA:s webbplats kommenterar Bruno Sepodes sitt nya uppdrag så här:

– Som CHMP:s ordförande är min första prioritet att slå vakt om den högsta standarden när det gäller läkemedelskvalitet, säkerhet och effektivitet för patienter i EU. Vi kommer tillsammans att ta itu med de utmaningar och möjligheter som skapas av nya teknologier, däribland komplexa avancerade terapier, integreringen av digitala hälsoteknologier och användningen av artificiell intelligens.

Studerar subventionerade matkassar mot barnfetma

Helene Wallskär
-
0
Studerar subventionerade matkassar mot barnfetma

Subventionerade matkassar tillsammans med hälsosamma recept kan hjälpa barn med obesitas. Det visar en ny svensk studie som är publicerad i European Journal of Pediatrics.

Syftet med studien var att utvärdera ett tidigare oprövat koncept vid behandling av obesitas hos barn. Den testade behandlingen bestod av en kombination av sedvanlig rådgivning om levnadsvanor och subventionerade matkassar och måltidsrecept för hela familjen.

I de familjer som fick försöksbehandlingen minskade barnets åldersrelaterade BMI-mått (body mass index) mer än barn i de familjer som enbart fick rådgivning.

Viktigt inte glömma maten

En av de drivande bakom studien är barnläkaren och forskaren Lovisa Sjögren. Hon forskar inom pediatrik vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet. Hon är också barnläkare på Hallands sjukhus i Halmstad och Drottning Silvias barnsjukhus i Göteborg.

Användningen av fetmaläkemedel till barn ökar, som Läkemedelsvärlden rapporterat. Men Louise Sjögren framhåller att det ändå är viktigt att också fortsätta ha fokus på matvanor i behandlingen av barn med obesitas.

– Visst finns det nya läkemedel för att behandla obesitas men innan vi börjar medicinera barnen behöver vi veta att vi testat allt vad gäller kosten, säger hon i ett pressmeddelande.

Sponsrade matkassar

Den aktuella studien omfattade 89 barn i åldrarna 5-15 år. De var inskrivna vid någon av mottagningarna för barnobesitas i norra Halland. Femtiofyra av barnen och deras familjer lottades till att få både rådgivning om levnadsvanor och specialutformade matkassar.

Övriga 35 barn och deras familjer utgjorde kontrollgrupp . De fick enbart standardbehandlingen i form av rådgivning vid minst fyra mottagningsbesök per år.

Matkassefamiljerna kunde varje vecka under tre månader hämta ut recept och färdigpackade kassar med råvaror för fem familjemiddagar hos lokala ICA-handlare.  Matkassarna var kraftigt subventionerade tack vare företagssponsring. Innehållet valdes med sikte på att följa Livsmedelsverkets kostrekommendationer.

Forskarna följde barnens viktutveckling och bad också familjerna att svara på frågor om bland annat hur man uppfattade matkassarna och recepten.

Matkassar minskade bråken

Matkassarna fick väl godkänt av familjerna.

– Det är många som anger att det är svårt att laga varierad mat från grunden och att få till måltider tillsammans i familjen men det här visade sig vara en tolererbar metod. Matkasseinterventionen uppfattades inte som påfrestande eller påträngande och bråken kring matinköp och måltider minskade, säger Louise Sjögren.

Under perioden med matkassar, de tre första månaderna, minskade graden av obesitas mer i matkassefamiljerna än i kontrollgruppen. Den positiva effekten av matkassen kvarstod dock inte vid mätningarna efter 12-24 månader.

Louise Sjögren menar att det tyder på att insatsen med matkassar skulle behöva pågå under längre tid.

Mat ordinerat på recept?

Hon framhåller att både det nedsatta priset på råvarorna och det handfasta stödet med både rådgivning och recept kan vara viktiga. Dessa faktorer kan, menar hon, vara avgörande för om en familj klarar att lägga om sin kosthållning eller inte.

Hon har en idé om att Mat ordinerat på recept (MOR) med subventionerade matkassar skulle kunna bli en etablerad behandlingsmetod på liknande sätt som Fysisk aktivitet på recept (FAR).

– Barn föds med rörelseglädje men en del barn har också en störd hunger och mättnadsreglering och det är viktigt att vi också fokuserar på maten, inte enbart på fysisk aktivitet. Det är en fördom att alla barn med högt BMI är stillasittande.

Läkemedelsverket utreder ransonering av Ozempic

Helene Wallskär
-
0
Läkemedelsverket utreder ransonering av Ozempic

Läkemedelsverket utreder vad en ransonering av Ozempic (semaglutid) och andra GLP-1-analoger (även kallade GLP-receptoragonister) skulle få för effekter. Det förklarar Veronica Arthurson, direktör vid Läkemedelsverket, i ett mejl till Läkemedelsvärlden.

“Vi har under en tid utrett vilka tänkbara effekter och konsekvenser en begränsning av utlämnande av GLP-receptoragonister på apotek skulle få i Sverige”, skriver hon.

Debatt efter Uppdrag granskning

SVT:s Uppdrag granskning har med sina reportage om “Jakten på Ozempic” satt ny fart på diskussionerna kring detta läkemedel. Trots att Ozempic enbart är godkänt och subventionerat för behandling vid diabetes typ 2 visar reportagen med all önskvärd tydlighet hur enkelt det är att få recept för att kunna gå ned i vikt.

Dessutom finns det uppenbarligen många nätläkare som lättvindigt skriver ut medicinen utan att ordentligt utreda patientens hälsotillstånd. Bulvanapotek som expedierar recepten sluter sedan cirkeln.

Samtidigt har den stora efterfrågan på överviktsbehandling lett till att det sedan länge råder stor brist i hela världen på semaglutid och flera andra GLP-1-analoger. Personer med diabetes typ 2 kan därför bli utan sina läkemedel.

Vädjar ännu en gång

Läkemedelsverket och tillverkaren Novo nordisk har, som Läkemedelsvärlden rapporterat, även tidigare uppmanat landets läkare att enbart skriva ut semaglutid på godkänd indikation. Alltså till vissa patienter med diabetes typ 2. Veronica Arthurson förklarar prioriteringen:

“Det går alltid att diskutera storleken av medicinska behov mellan olika patientgrupper men i de allra flesta fall är typ 2-diabetiker också överviktiga och därför gör vi bedömningen att dessa patienter har ett större behov av berörda läkemedel än personer med enbart övervikt utan samtidig diabetes.”

Uppdrag gransknings reportage har nu också fått Läkemedelsverket att återigen vädja till läkarkåren om att bara förskriva Ozempic till diabetespatienter.

Utreder ransonering av Ozempic

Men myndigheten börjar luta åt att det inte räcker med att bara vädja och uppmana.

“I och med att vår tidigare vädjan uppenbarligen inte haft tillräcklig effekt så ser vi ett stort behov av att både understryka tidigare kommunicerat budskap samt hitta effektiva styrmedel för att skapa förutsättningar för en mer behovsstyrd läkemedelsanvändning i en uttalad bristsituation”, skriver Veronica Arthurson i mejlet till Läkemedelsvärlden.

Ett sådant styrmedel kan vara att införa en regel om att apotek bara får expediera recept på de aktuella läkemedlen om de är förskrivna av en viss typ av specialistläkare. Så gjorde Läkemedelsverket för att motverka bristen på klorokinläkemedel under pandemin.

”Vi ser dock inte att detta vore en effektiv åtgärd i fallet med GLP-1-receptoragonister då så stora specialistläkargrupper förskriver läkemedel till patienter med typ 2-diabetes att en begränsning till dessa inte skulle få önskad effekt”, förklarar Veronica Arthurson.

Kan begränsa mängden

I stället tittar myndigheten närmare på ett annat styrmedel – att begränsa vilken mängd av vissa läkemedel som apotek får lämna ut till en patient.

”Generellt kan man säga att en sådan åtgärd skulle kunna motverka hamstringsbeteenden och viss oegentlig förskrivning (dvs förskrivning av stora mängder för t ex vidareförsäljning)”, konstaterar Veronica Arthurson.

Däremot skulle en sådan ransonering, enligt Läkemedelsverkets bedömning, inte hindra förskrivning för annat än diabetes typ 2. Läkare har fri förskrivningsrätt och får skriva ut läkemedel även off label (utanför godkänd indikation). Förskrivare som skriver ut Ozempic mot enbart övervikt gör därför inget fel, förutsatt att de inte också skriver att läkemedlet ska expedieras inom förmånssystemet.

Den norska modellen

I Norge har myndigheterna, som Läkemedelsvärlden rapporterat, infört en ransonering av Ozempic som är kopplad till läkemedelssubventionen. Detta genom att Norge tagit bort den generella subventionen av läkemedlet och bestämt att läkarna måste ansöka om subvention individuellt för varje patient.

Diabetespatienter som uppfyller kriterierna i indikationen för läkemedelsgodkännandet får subvention. Övriga inte. Och de norska apoteken får bara lämna ut Ozempic till patienter med subvention.

En sådan ransonering kan, skriver Veronica Arthurson, “tydligare styra användningen mot förskrivning på godkänd indikation”. Men Läkemedelsverket kan inte införa sådana regler utan det ligger på Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets bord.

Påverkar förskrivningsrätten

Än så länge har Läkemedelsverket inte kommit till något färdigt beslut om ransonering eller andra åtgärder. Veronica Arthurson menar också att det är viktigt att tänka sig för:

“Oavsett åtgärder så är det viktigt att analysera konsekvenserna, inte minst när den fria förskrivningsrätten tillfälligt kan påverkas”.

Är det kört nu för farmaceutiska tjänster?

Helene Wallskär
-
0
Är det kört nu för farmaceutiska tjänster?

Nej, han tror inte att det är kört för farmaceutiska tjänster. Det har Johan Wallér, vd i Sveriges apoteksförening, fått förklara för fler än Läkemedelsvärldens reporter de senaste dagarna.

Orsaken är en kommentar till regeringens budgetförslag för 2025 i förra veckan. Johan Wallér sa att han är “mycket besviken” över att regeringen inte har avsatt några pengar till att införa den farmaceutiska tjänsten inhalationsvägledning på apotek.

– Efter en lång försöksverksamhet har Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket föreslagit ett brett införande på svenska apotek. Det är en beprövad och kostnadseffektiv metod för att säkerställa korrekt användning av läkemedel och därigenom minska både patientlidande och onödiga vårdkostnader, sa han i ett pressmeddelande.

Inte kört för farmaceutiska tjänster

Är du fortfarande besviken?

– Ja, det är synd att regeringen inte avsatte de 18 miljoner kronor som Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket föreslagit till att införa inhalationsvägledning under 2025. I våra nordiska grannländer där tjänsten redan finns har den skapat en mer patientsäker vård och bättre läkemedelsanvändning.

Hur tolkar du beskedet – är det ett bakslag för farmaceutiska tjänster?

– Nej, så ser jag det inte alls. I december kommer TLV med en slutrapport över hela uppdraget om att införa olika farmaceutiska tjänster. Vi har stora förhoppningar om att Sverige därefter kan införa farmaceutiska tjänster brett på våra apotek. Om jag inte hade trott det så skulle jag ha varit mer än besviken.

– Det som regeringen strök var ett förslag från TLV om ett sorts snabbspår för just inhalationsvägledning. Man föreslog en tillfällig lösning i väntan på att ersättnings- och uppföljningssystem ska komma på plats.

Beklagar tapp av momentum

Det blev en hel del debatt om TLV-förslaget om inhalationsvägledning i våras. Det kanske påverkade regeringens beslut?

– Nej, det tror inte jag. Jag gissar att det handlar om att det var en pytteliten post som det var lätt att stryka under budgetförhandlingarna. Särskilt med tanke på att man väntar på TLV:s slutrapport samt även på en utvärdering av tjänsten “Apotekens läkemedelssamtal” som forskare vid Uppsala universitet arbetar med.

Varför är det då så synd att förslaget om inhalationsvägledning inte kom med i nästa års budget?

– Både på nationell nivå och ute i de olika apotekskedjorna finns arbetsgrupper som satsat på detta och skapat engagemang och pepp inför ett införande. Nu finns det en risk att vi tappar lite momentum.

Beredd att ladda om

Men kan apoteken inte ladda om ifall det till slut skulle komma ett beslut om att införa farmaceutiska tjänster?

– Självklart kan vi det.

Världens ledare samlas mot antibiotikaresistens

Helene Wallskär
-
0
Världens ledare samlas mot antibiotikaresistens

Förenta nationernas högnivåmöte om antimikrobiell resistens, AMR, i New York nu på torsdag, 26 september, har av vissa kallats ett ödesmöte. Det är andra gången som världens ledare samlas för att diskutera det växande hälsohotet från antibiotikaresistens och annan antimikrobiell resistens.

Förra gången var 2016. Många såg detta första högnivåmöte om antimikrobiell resistens som en viktig milstolpe. Men många menar också att dess värde främst var symboliskt, mötet ledde inte till några avgörande åtgärder eller andra förbättringar, anser kritikerna.

Därför är, framhåller de, det kommande andra högnivåmötet desto viktigare. Det måste producera mer än vackra ord och verkligen lägga grunden för konkreta åtgärder, menar de.

Högnivåmöte om antimikrobiell resistens

Inför torsdagens möte har det länge pågått förhandlingar och diskussioner mellan ländernas företrädare. De har då förberett en resolution som staterna ska kunna enas kring.

Sverige har, som Läkemedelsvärlden rapporterat, på olika sätt försökt driva på. De svenska förhandlarna har arbetat för att FN ska kunna enas om konkreta, tidsatta mål i kampen mot resistensutvecklingen.

Nu finns ett utkast till resolution som länderna kommer att ta slutlig ställning till på torsdag. Det är ett 15 sidor långt dokument. Det innehåller tydliga mål för AMR-arbetet på många olika områden och delvis även mätbara och tidsatta mål.

WHO efterlyser snabbt globalt svar

Världshälsoorganisationen, WHO, skriver också i ett pressmeddelande att utkastet till deklaration innehåller beslutsamma åtgärder. Utan dessa “kommer AMR att orsaka ännu mer globalt lidande, särskilt i låg- och medelinkomstländer”, framhåller WHO.

– Antimikrobiell resistens hotar ett sekel av medicinska framsteg och kan återföra oss till pre-antibiotika-eran, där infektioner som kan behandlas idag kan bli en dödsdom”, säger WHO-chefen Tedros Adhanom Ghebreyesus, i pressmeddelandet.

– Detta är ett hot mot alla länder på alla inkomstnivåer, varför ett starkt, påskyndat och välkoordinerat globalt svar behövs omgående.

39 miljoner riskerar att dö fram till 2050

Mötet hålls veckan efter att forskare publicerat en uppmärksammad studie i the Lancet som visar att 39 miljoner människor riskerar att dö i världen fram till 2050 på grund av läkemedelsresistenta infektioner.

Värst utsatta är barn och äldre och människor i låginkomstländer. Men alla världens länder drabbas.

Välkommen till spännande seminarium!

Den 28 oktober arrangerar Läkemedelsvärlden och Apotekarsocieteten ett gemensamt seminarium som ska summera FN:s högnivåmöte om antimikrobiell resistens och blicka framåt. Vad kom fram under mötet och vad får det för betydelse för framtiden, globalt och nationellt?

Inbjudna talare är Sveriges AMR-ambassadör Malin Grape, professor Otto Cars som är grundare av organisationen React, Thomas Tängdén, ordförande i antibiotikanätverket Strama, och Katarina Lönnqvist, samordnare i antibiotikaresistensfrågor vid Läkemedelsverket.

Många protester mot ändrat högkostnadsskydd

Helene Wallskär
-
0
Många protester mot ändrat högkostnadsskydd

Den ändring av högkostnadsskyddet för läkemedel som regeringen aviserade i förra veckans budgetproposition väcker protester från äldre- och patientorganisationer.

– Regeringens förslag att justera högkostnadsskyddet för läkemedel innebär ökade läkemedelskostnader för patienterna redan nästa år. Det kommer att drabba äldre med små ekonomiska marginaler hårt, säger till exempel Åsa Lindestam, ordförande i Pensionärernas riksorganisation, PRO, i ett pressmeddelande.

Vill ändra högkostnadsskyddet

Regeringen föreslår i budgetpropositionen för 2025 flera åtgärder för att dämpa de snabbt stigande offentliga läkemedelskostnaderna. Kostnaderna för läkemedelsförmånerna ökade bara under 2023 med nio procent till omkring 35 miljarder kronor.

För att bromsa ökningen vill regeringen bland annat att svenskarna ska betala en högre andel av kostnaderna ur egen ficka. Det blir effekten av en planerad justering av stegen i högkostnadstrappan.

Högkostnadsskyddet gör att man under en tolvmånadersperiod aldrig behöver betala mer än upp till ett visst tak för de receptbelagda läkemedel som ingår i skyddet. Kostnaderna minskar stegvis.

PRO-ordföranden kritisk

I dag betalar man fullt pris upp till 1 425 kronor. Sedan får man rabatt upp till 2 850 kronor och därefter är läkemedlen kostnadsfria till nästa tolvmånadersperiod.

Enligt medieuppgifter är det den nedre beloppsgränsen som regeringen vill höja till omkring 2 000 kronor från 1 juli 2025. Vid årsskiftet höjs dessutom den övre gränsen i högkostnadsskyddet med 50 kronor. Men det är en årlig höjning till följd av inflationen.

PRO-ordföranden Åsa Lindestam ser stora risker med förslaget om minskad läkemedelssubvention.

– Riskerna inkluderar minskad tillgång till viktiga läkemedel om patienter inte har råd att betala, och en ökad ekonomisk börda för dem som redan är sårbara. Förändringarna kan även leda till att vissa patienter skjuter upp eller avstår från nödvändig medicinering, säger hon i pressmeddelandet.

Patientföreträdare protesterar

Även företrädare för flera patientorganisationer är kritiska.

– Försämringar i högkostnadsskyddet blir ett hårt slag för människor med till exempel astma, allergi och eksem. Många är beroende av daglig medicinering och eftersom det handlar om kroniska sjukdomar gäller detta år ut och år in, säger till exempel Astma- och allergiförbundets ordförande Mikaela Odemyr i ett pressmeddelande.

Liknande synpunkter framförde Sköldkörtelförbundets ordförande Anna Bergkvist i en intervju i TV 4-nyheterna:

– Jag tänker att det drabbar många och det drabbar kanske framförallt våra äldre. Ungefär en av fem kvinnor över 65 har sköldkörtelsjukdom och är man äldre så kanske man också äter andra mediciner.

Får Laskerpriset för fetmaläkemedlen

Helene Wallskär
-
0
Får Laskerpriset för fetmaläkemedlen

Laskerpriset 2024 i klinisk forskning går till tre forskare som på olika sätt bidragit till utvecklingen av GLP-1-analoger. Det skriver The Lasker foundation i ett pressmeddelande.

De tre pristagarna är Joel Habener, professor i medicin vid Harvard university, Svetlana Mojsov, biokemist vid The Rockefeller university, och Lotte Bjerre Knudsen, chef för GLP-terapier på det danska läkemedelsföretaget Novo nordisk. Novo nordisk marknadsför de välkända GLP-1-analogerna Ozempic och Wegovy (båda med den verksamma substansen semaglutid).

Laskerpriset 2024 för behandling av obesitas

GLP-1-analogerna togs ursprungligen fram som behandling mot diabetes typ 2. Men det är deras betydelse för behandlingen av obesitas (fetma) som Laskerstiftelsen uppmärksammar i sin prismotivering.

Stiftelsen skriver att de nya läkemedlen har haft en signifikant betydelse för kampen mot obesitas. “Genom sina upptäckter och målmedvetna ansträngningar har Habener, Mojsov och Knudsen introducerat en nya era av viktkontroll som dramatiskt förbättrar möjligheterna till hälsa och välbefinnande för hundtratals miljoner”.

En lång forskningsresa

Endokrinologen och forskaren Joel Habener blev redan på 1970-talet intresserad av hormonet glukagon och hur det medverkar i kroppens kontroll av blodsockernivåerna. Han lyckades klona genen för glukagon och upptäckte då att samma gen även kodar för en annan molekyl.

Detta var glukagonliknande peptid 1, GLP-1.

Mottagare nummer två av Laskerpriset 2024, Svetlana Mojsov, kunde i sin forskning identifiera och syntetisera den fysiologiskt aktiva formen av GLP-1. Hon tog även fram metoder för att hitta detta protein i tarmarna och drog viktiga slutsatser om dess olika biologiska effekter.

Tog upptäckterna vidare

På 1990-talet kunde sedan pristagare nummer tre, Lotte Bjerre Knudsen, och hennes medarbetare omvandla dessa forskningsgenombrott till behandlingar mot diabetes och obesitas.

Lotte Bjerre Knudsen är chef för det aktuella behandlingsområdet på Novo nordisk.

Laskerstiftelsen delar, som Läkemedelsvärlden tidigare berättat, ut sitt pris varje år sedan 1945. Det har även kategorin grundforskning där priset i år går till Zhijian ”James” Chen, professor i molekylärbiologi. Han belönas för upptäckter som förklarar hur DNA stimulerar immunsvar i kroppen.

Ytterligare ett pris

Samtidigt delas även Lasker Bloomberg-priset ut för forskningsinsatser i allmänhetens tjänst. Detta pris går i år till epidemiologerna Quarraisha Abdool Karim och Salim S Abdool Karim, Centre for the aids programme of research i Sydafrika. De har i sin forskning bland annat belyst nyckelfaktorer för hur hiv smittar bland heterosexuella.

Apotekare vill se skärpt läkemedelsförskrivning

Anna Bäsén
-
0
Apotekare vill se skärpt läkemedelsförskrivning

Nu vill regeringen motverka felaktiga läkemedelsförskrivningar och stoppa att offentliga medel går till kriminella och oseriösa aktörer. En ny utredning ska hitta sätt att täppa till de luckor som finns idag.

– Läkemedel ska användas på rätt sätt och i rätt syfte. Det är viktigt för patientsäkerheten och för att skattemedel inte ska finansiera olaglig verksamhet, säger sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson i ett pressmeddelande.

Anders Ahlsson, hälso- och sjukvårdsdirektör i Region Stockholm, är regeringens särskilde utredare.

Hans uppdrag är att analysera och föreslå olika sätt att skärpa tillsynen av läkemedelsförskrivning och bland annat öka myndigheternas möjligheter att kontrollera och ingripa.

– Jag är mycket glad över att regeringen valt att utreda detta, då Region Stockholm upplevt brist på lagstöd för att komma åt den oseriösa förskrivning av läkemedel som ibland sker, säger Anders Ahlsson i ett pressmeddelande från Region Stockholm.

Välkomnar utredning om läkemedelsförskrivning

Regeringens utredning har hittills fått ett övervägande positivt mottagande. Inte minst från olika intressenter inom apoteksbranschen.

Apotekaren Lena Ring är vd för den ideella organisationen Apotekarsocieteten. Organisationen står bland annat bakom Läkemedelsvärlden, som är redaktionellt oberoende från Apotekarsocieteten.

Lena Ring tycker att utredningen är ”ett väldigt välkommet och klokt initiativ”.

– Vi vet att läkemedelsförskrivningen inte alltid är helt optimal, säger hon och fortsätter:

– Kärnan i det vi gör är att läkemedel ska användas evidensbaserat, på rätt sätt, och att verka för en gynnsam utveckling. Och läkemedelsanvändningen börjar ju vid förskrivningen.

Vaksamma på underlig läkemedelsförskrivning

Lena Ring konstaterar också att apotekspersonalen har en viktig roll när det gäller vigilance, vaksamhet.

Det kan handla om att apotekspersonalen uppmärksammar förskrivningar som på olika sätt verkar underliga. Ett par exempel är om läkare skriver ut extremt stora mängder narkotika eller läkemedel som inte passar ihop.

– Apotekarsocieteten är ju också med vi är ju med i gruppen som arbetar med den nationella läkemedelsstrategin, NLS, som bland annat arbetar för att öka kommunikationen mellan vård och apotek. Samverkan är viktig, att dela information och kunskap, att processerna är tydliga och att man följer upp att det blir rätt, säger hon.

Apoteken har larmat länge

Johan Wallér, vd för Sveriges Apoteksförening, välkomnar också initiativet.

– Apoteken har larmat under lång tid om att läkare kan fortsätta förskriva recept, under orimligt långa utredningstider på bland annat narkotika trots att apoteken anmält misstänkt överförskrivning, tycker han och fortsätter:

– Därför är det bra att regeringen nu tillsätter en utredning som bland annat ska se över om förskrivningsrätten kan begränsas i avvaktan på beslut tillsammans med andra åtgärder som kan komma åt felaktig förskrivning. Farmaceuterna på apotek saknar idag alltför ofta möjlighet att komma åt de fel som de upptäcker.

Befarar farmaceuters arbetsmiljö försämras

Sveriges Farmaceuter är i grunden positiv till att en utredning tillsätts, enligt förbundsordförande Agnieszka Madej

– Felaktiga läkemedelsförskrivningar som gynnar kriminella och oseriösa aktörer behöver motverkas – felaktigt utnyttjade kan leda till lägre förtroende för systemet samt högre samhällskostnader, kommenterar hon.

Men förbundsordföranden är inte bara positiv. Hon befarar även att det kan även leda till en sämre arbetsmiljö för farmaceuterna på apotek. Läkemedelsvärlden har tidigare uppmärksammat arbetsmiljön på öppenvårdsapotek, som redan idag är tuff.

– Farmaceuter har idag en central roll i att säkerställa korrekt läkemedelsanvändning och deras expertis bör utnyttjas fullt ut för att i första hand garantera patientsäkerheten. Vi förutsätter att utredningen håller en nära dialog med samtliga berörda aktörer för att säkerställa att förslag är hållbara och genomförbara för farmaceuter.

Läkarna vill värna fri förskrivningsrätt

Sofia Rydgren Stale är ordförande för Läkarförbundet. Även här är tongångarna i huvudsak välkomnande, men med vissa förbehåll.

– Vi är positiva till att bättre möjligheter till kontroller och skarpare åtgärder vid felaktig läkemedelsförskrivning utreds. Läkemedel ska användas på ett sätt som ger nytta för patienterna och som är säkert, poängterar hon.

– Samtidigt är det viktigt att den fria förskrivningsrätten värnas. Att motverka oegentlig förskrivning måste alltid vägas mot att inte försvåra för mycket för patienter och deras behandlande läkare, tycker Sofia Rydgren Stale.

Snabbgodkännande av mpox-vaccin till barn

Anna Bäsén
-
0
Snabbgodkännande av mpox-vaccin till barn

EU-kommissionen säger ja till att utöka indikationen för mpox- och smittkoppsvaccinet Imvanex till barn och ungdomar i åldersgruppen 12-17 år. Det rapporterar den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA under fredagen.

I augusti rapporterade Läkemedelsvärlden om att det danska läkemedelsföretaget Bavarian nordic ansökt om att EMA ska utvidga godkännandet till den här yngre åldersgruppen.

Enligt EMA är kommissionens beslut viktigt för den globala kampen mot det pågående utbrottet av mpox i Kongo och andra länder.

Det är angeläget eftersom barn och ungdomar är särskilt sårbara för mpox.

Vaccinet Imvanex är godkänt sen tidigare inom EU. Det gäller då för att skydda vuxna mot mpox, smittkoppor, mpox och sjukdom orsakad av vacciniavirus.

Mpox kan vara dödligt

Den nuvarande ökningen av fall i Kongo och flera grannländer drivs av mpox clade I-stammen.

Den är känd för att orsaka en allvarligare form av mpox hos människor än den tidigare mpox clade II-stammen som spreds under 2022/2023. Mpox kan vara dödligt för personer med svagt immunförsvar.

Data indikerar att Imvanex skyddar mot både clade I och clade II mpox-stammarna.

Mpox ett internationellt hälsohot

Världshälsoorganisationen WHO förklarade mpox-utbrottet som ett internationellt hot mot människors hälsa i slutet av augusti i år.

En sådan deklaration kallar man för PHEIC, Public health emergency of international concern. Den innebär att WHO anser att ett smittämne riskerar att spridas internationellt och att man behöver samordnade globala åtgärder.

En sådan extraordinär händelse betyder också att WHO får utfärda tillfälliga rekommendationer.

Pågår studie om mpox-vaccinet

Det europeiska läkemedelsverket EMA rekommenderar att vaccinet också ska kunna ges till barn och ungdomar i den aktuella åldersgruppen.

Det är EMA:s rådgivande kommitté för läkemedel till människor, CHMP, som utrett frågan. Kommittén baserar sitt beslut på resultaten från en pågående fas II-studie.

Vaccinet innehåller en levande och mycket försvagad form ett virus som kallas “modifierat vacciniavirus Ankara”, eller MVA-BN, på forskarspråk. Det här viruset är besläktat med smittkoppsviruset.

Studien jämför vaccinets förmåga att ge immunsvar, producera antikroppar som är specifika för viruset, hos 315 ungdomar och 211 vuxna.

Unga får liknande skydd som vuxna

Resultaten från studien visat att vaccinet ger ungdomar liknande immunsvar som det hos vuxna.

Därför drar läkemedelsmyndigheten EMA:s rådgivare slutsatsen att vaccinet ger ungdomar liknande skydd som det vuxna får.

Vaccinet är, enligt de uppgifter som lämnats in, lika säkert för barn och ungdomar som hos vuxna. Man har inte sett några särskilda risker för unga i åldrarna 12-17 år.

EMA har bett företaget som marknadsför vaccinet att skicka in slutresultaten av studien senast den 30 maj 2025. Det gör man för att samla in ytterligare information om säkerheten för barn och ungdomar.

Snabba beslut för akuta behov

Det nya beslutet är av global vikt. Det beror på att den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA är registrerad tillsynsmyndighet för väldshälsoorganisationen WHO:s förhandsgodkännande av vaccinet. WHO har också samarbetat med EMA när det gäller utvidgningen av indikationen till ungdomar.

CHMP:s bedömning är därmed grunden för världshälsoorganisationens WHO:s förhandsgodkännande av vaccinet. Ett sådant snabbt godkännande underlättar snabb och ökad tillgång till vaccinet där det finns akuta behov.

Beslutet har också betydelse för de expertorgan som leder vaccinationskampanjer i varje medlemsstat i EU.

123Sida 1 av 3