Månads arkivering september 2024

Hälften cancerfria i minst tio år efter immunterapi

Helene Wallskär
-
0
Hälften cancerfria i minst tio år efter immunterapi

Immunterapi med så kallade checkpointhämmare har dramatiskt ökat överlevnaden för patienter med avancerat malignt melanom. Detta är ett av de tydligaste exemplen på den stora betydelse som dessa läkemedel fått för behandlingen av olika cancersjukdomar.

År 2018 fick också de två forskarna James P Allison och Tasuku Honjo dela på Nobelpriset i fysiologi eller medicin för sina bidrag till utvecklingen av checkpointhämmarna.

När det gäller den allvarliga hudcancern malignt melanom i avancerade stadier låg medianöverlevnaden före denna behandlingsrevolution kring ett halvår. I dag kan många patienter leva cancerfria i åratal.

Stor studie av avancerat malignt melanom

En av de största och mest uppmärksammade studierna om checkpointblockad vid avancerat malignt melanom är fas III-studien Check mate 067.

I denna studie har forskare följt 945 patienter vid sammanlagt 137 kliniker i 21 länder. Patienterna hade spritt malignt melanom och få andra behandlingsmöjligheter. En grupp fick checkpointhämmaren nivolumab (produktnamn Opdivo) i kombination med ipilimumab (produktnamn Yervoy), en annan checkpointhämmare.

Två andra grupper fick endera substansen i kombination med placebo. Båda läkemedlen ges som upprepade infusioner under lång tid

Studien startade 2013. Forskarna har, som Läkemedelsvärlden tidigare rapporterat, vid olika uppföljningstidpunkter rapporterat goda resultat, särskilt av kombinationsbehandlingen.

Avled av andra orsaker

Nu avslutar forskarna studien genom att rapportera resultaten av tio års uppföljning i New England journal of medicine. Efter denna tid levde fortfarande drygt hälften av deltagarna.

Men många av dem som avlidit hade dött av någon annan orsak än malignt melanom. Detta blev också vanligare ju längre tiden gick.

Forskarna beräknade därför i en teoretisk modell den melanomrelaterade medianöverlevnaden efter behandling med kombinationen av nivolumab och ipililumab till tio år. Med andra ord kunde man leva så länge utan malignt melanom om man inte dog av någon annan orsak.

Efter behandling med enbart nivolumab var den melanomrelaterade medianöverlevnaden drygt fyra år och efter bara ipililumab knappt två år.

Har förändrat prognoserna

För dem som svarade bra på behandlingen från början och var cancerfria vid treårsuppföljningen var chanserna mycket goda att fortfarande vara det efter tio år. Inga nya långtidsbiverkningar av behandlingen visade sig heller.

– Efter ett decenniums uppföljning kan vi nu tryggt säga till våra patienter att det finns behandlingar tillgängliga som har potential att omvandla spritt malignt melanom till ett hanterbart kroniskt tillstånd, säger i ett pressmeddelande Stephen Hodi, chef för melanomcentret och centret för immunoonkologi vid Dana-Farber cancer institute i Boston, USA.

Stephen Hodi är en av forskarna bakom Check mate 067 vars resultat har förändrat läkarnas budskap till patienter med avancerat malignt melanom.

– Den här studien är en nyckel till hur vi kan tala med patienter om de varaktiga fördelarna med immunterapi och möjligheten att kombinera flera sådana terapier för att förbättra behandlingsresultaten, säger han.

”Nu börjar det bli ordning på det”

Helene Wallskär
-
0
”Nu börjar det bli ordning på det”

Trots påpekanden vid flera tidigare fryshaverier hade Karolinska institutet inte förbättrat säkerheten vid frysanläggningen i Neobyggnaden i Huddinge. Det framgår av Kammarkollegiets beslut att inte betala ut någon ersättning till KI för de skador som uppkom vid det uppmärksammade fryshaveriet i Neobyggnaden i julas.

Skälet till beslutet är att KI inte uppfyllt de säkerhetsföreskrifter som funnits i institutets verksamhetsförsäkring hos Kammarkollegiet sedan 2016.

Men det kommer att bli ändring på detta, förklarar professor Matti Sällberg, dekan för KI Syd och talesperson för den arbetsgrupp som gjorde den interna haveriutredningen om fryshaveriet.

– Vi måste utan tvekan uppfylla alla krav och föreskrifter. Vi arbetar nu med att lära av det som hände och bygga upp en långsiktigt stabil struktur kring frysanläggningar och andra gemensamma kritiska forskningsfaciliteter vid KI, säger han.

Drabbar särskilt yngre forskare

Hur stora ekonomiska värden som gick förlorade vid det senaste haveriet går, enligt Matti Sällberg, inte att svara på.

– Jag vet bara att det var en omfattande förstörelse av material, främst levande celler, som samlats in under 30 år. Många studier har redan gjorts med hjälp av dessa prover, men nu går det inte längre att göra sådana uppföljningsstudier som var planerade.

Uppemot 30 forskargrupper är berörda. Framför allt drabbas yngre forskare som planerade exempelvis post doc-projekt med hjälp av materialet.

– De får nu försöka hitta nya studier att hoppa på, med material från annat håll. KI:s ledning arbetar med att stötta dem och försöka få fram finansiellt stöd till dem som behöver det för att hitta nya projekt.

Även extern granskning klar

Förra gången som Läkemedelsvärlden talade med Matti Sällberg hade den interna haveriutredningen nyligen lagt fram sina slutsatser. Det var i våras. Rapporten gick vidare till en grupp av externa utredare under ledning av Anna Beskow, chef för Uppsala biobank. Nu är även den externa granskningen klar.

Den bekräftar i tämligen beska ordalag den interna utredningens slutsats att haveriet inte orsakades av en enstaka händelse. Orsaken var i stället en kedja av bristande rutiner, otydlig ansvarsfördelning, bristande central överblick, obefintligt kvalitetsarbete och oklara roller.

Byggherren lämnade över Neo till KI 2018 och forskarna flyttade vartefter in sina frysar i fryshotellet. Men det skapades aldrig någon tydlig ledningsfunktion och forskargrupperna fick ett ansvar för driften som de inte själva var fullt ut medvetna om.

Vissa av problemen diskuterades genom åren, men fick inte någon ordentlig lösning. Inte heller efter att fryshaverier skett.

Ska förhindra fler fryshaverier

Den här gången kommer det dock att bli annorlunda, menar Matti Sällberg. Han framhåller att arbetet med att ta ett helhetsgrepp kring viktiga och känsliga forskningsfaciliteter pågår för fullt.

Arbetet med att inventera och bygga en enhetlig och stabilare driftstruktur består av flera delar. Både KI-ledningen och olika arbetsgrupper är engagerade i det.

Ett mål är att ta ett starkare centralt grepp om driften av frysfaciliteter och andra kritiska anläggningar.

– Bland annat behöver vi centralt ha bättre koll på var vilka prover finns, säger han.

Ska inte vara beroende av forskarna

Ett annat mål är att se till att driften av samtliga anläggningar sköts enligt gällande säkerhetsföreskrifter. Att det finns dygnet-runt-jour där det behövs, att ansvarsfördelningen är tydlig, att övervakningssystem och larmkedjor fungerar.

Matti Sällberg förklarar att driften av viktig forskningsinfrastruktur i fortsättningen aldrig ska vara beroende av insatser från forskarna själva. I stället ska de kunna köpa tjänster som stöder deras forskning, till exempel frysförvaring av forskningsmaterial under säkra former.

– Forskare är proffs på forskning och egentligen inte på att sköta frysar, säger han.

Systemet måste tåla mänskliga faktorn

Men blir det inte dyrare för forskargrupperna om de måste betala för sådana tjänster?

– Jag vet inte exakt hur kostnaderna kommer att se ut. Men jag har själv prover i frysar på KI och tänker att om det blir något dyrare så är det bättre än att riskera fryshaverier. Kvalitet kostar.

När kommer den nya stabila strukturen och bättre säkerhetssystemen?

– Vi är på god väg. Jag tror att vi kommer att kunna ha ett förslag på struktur på plats till årsskiftet. Den mänskliga faktorn kommer alltid att finnas. Men vi måste ha ett system som förhindrar så här stora och allvarliga följder.

Ser mycket större medvetenhet

Kan du lova att något liknande inte kommer att hända igen?

– Lova kan man aldrig göra. Men vi har en helt annan medvetenhet i dag och det görs många bra åtgärder nu. Så jag känner mig helt trygg i att det är väldigt osannolikt att en skada av den här omfattningen kan uppkomma igen.

Våg av kikhosta – gravida uppmanas vaccinera sig

Anna Bäsén
-
0
Våg av kikhosta – gravida uppmanas vaccinera sig

Sommarens våg av kikhosta fortsätter. Sedan i början av maj ser Folkhälsomyndigheten en kraftig uppgång av antalet rapporterade fall av kikhosta i Sverige.

Kikhosta är en mycket allvarlig sjukdom för små barn. Det kan vara livsfarligt för de yngsta spädbarnen.

Därför rekommenderar Folkhälsomyndigheten gravida och spädbarn vaccination, som Läkemedelsvärlden rapporterat. Gravida vaccinerar man för att skydda barnet. Det är också viktigt att ovaccinerade barn skyddas mot smitta.

Vikten av vaccination mot kikhosta bland gravida är ett budskap som Folkhälsomyndigheten framfört upprepade gånger, senast i ett pressmeddelande under torsdagen.

Antalet fall av kikhosta ökar

Sommarens höga antal rapporterade fall avtar inte, utan fortsätter att öka. Folkhälsomyndigheten skriver att det är en ”mycket hög nivå”.

– Den stora ökningen av antalet fall ligger även jämfört med åren före covid-19-pandemin på mycket höga nivåer, säger Tina Crafoord, chef för enheten för vaccinationsprogram på Folkhälsomyndigheten i pressmeddelandet.

Myndighetens Tina Craaford säger vidare att:

– Det är en följd av att immuniteten i befolkningen är lägre nu, efter pandemin, för vi hade betydligt mindre cirkulation av kikhosta under den.

Kikhosta sprids i Sveriges alla regioner

Totalt har 1 236 fall av kikhosta rapporterats i år, varav 109 bland barn under 1 år.

Bara i augusti noterar myndigheten hela 497 fall, varav 35 bland barn under 1 år. Det är en dyster rekordmånad. Sett till de senaste åtta åren är skillnaden stor.

Det högsta antalet fall under motsvarande månad under tidsperioden är 2019 då man hade 124 fall, enligt Folkhälsomyndighetens statistik.

De allra flesta, 65 procent, av fallen rapporteras från region Stockholm, Skåne och Västra Götaland.

Men smittspridningen finns i alla Sveriges regioner.

Vaccinet gratis för barn och gravida

Folkhälsomyndigheten rekommenderar kikhostevaccination till gravida sedan augusti 2022. Samtliga regioner erbjuder vaccinet kostnadsfritt. Det ingår i barnvaccinationsprogrammet. Det är också kostnadsfritt för gravida.

Men än är det långt ifrån alla gravida som vaccineras. Vaccinationstäckningen bland gravida uppskattas vara drygt 60 procent, enligt Folkhälsomyndigheten.

Men som Läkemedelsvärlden rapporterade förra året är regionerna olika snabba med att erbjuda gravida kvinnor kikhostevaccin för att skydda nyfödda. Det är upp till regionerna hur de arbetar med vaccinationerna. Regionerna tog också olika lång tid på sig att erbjuda gravida vaccinet gratis. I början tog en del regioner fortfarande betalt.

Kikhosta är mycket smittsamt

Kikhosta är en mycket smittsam luftvägsinfektion som kan orsaka långvarig och besvärlig hosta både hos vuxna och barn.

Folkhälsomyndigheten understryker att det är viktigt med snabb behandling vid misstanke om kikhosta hos ett spädbarn är det viktigt med snabb behandling. Detta för att minska risken för allvarlig sjukdom.

Gravida och familjemedlemmar med långvarig hosta bör också provtas. Om de är smittade ska de behandlas för att minska risken för att barnet ska smittas efter födseln.

Eftersom sjukdomen är så allvarlig gäller det både vaccinerade och ovaccinerade spädbarn och gravida, skriver Folkhälsomyndigheten.

Skadar tarmfloran och tarmbarriären

Anna Bäsén
-
0
Skadar tarmfloran och tarmbarriären

Att kortvarig behandling med antibiotika påverkar tarmmiljön, tarmfloran, är något tidigare forskning visat. Det är numera välkänt att överanvändning eller missbruk av antibiotika är en allvarlig hälsorisk. En av hälsoriskerna är just att det orsakar problem i våra tarmar.

För första gången har forskare nu studerat hur återkommande antibiotikakurer påverkar tarmen och tarmfloran.

Det är Björn Schröder, docent i infektionsbiologi på Institutionen för molekylärbiologi vid Umeå universitet, och hans forskargrupp som tagit sig an frågan. Det har de gjort i samarbete med en forskargrupp vid Tartu universitet i Estland och i ett annat nternationellt forskarsamarbete.

Resultaten har nyligen publicerats i de vetenskapliga tidskrifterna Gut microbes och Science Advances.

Förändrad tarmflora skadar skyddet

Den ena studien visar att upprepad antibiotikaanvändning kan skada den skyddande slembarriären i tarmen. Orsaken till skadorna på den skyddande barriären är att den återkommande antibiotikaanvändningen förändrar tarmfloran.

I en annan studie upptäckte forskarna en mekanism som gör att antibiotika kan skada tarmfloran direkt.

– Tillsammans tyder dessa två studier på att antibiotika kan skada slemskiktet genom minst två oberoende mekanismer och att de kan ha långvariga effekter genom att tarmfloran förändras, Detta stödjer ytterligare uppfattningen att antibiotika ska skrivas ut på ett ansvarsfullt sätt, säger Björn Schröder i ett pressmeddelande.

Hade tagit fem antibiotikakurer

Forskarna har byggt upp en grupp av 2509 personer, så kallad kohort, som lämnat avföringsprover. Förutom studiedeltagarnas hälsojournaler, samlade de även in information från register och databaser.

De frivilliga deltagarna svarade också på enkätfrågor om sin livsstil, som kostvanor och fysisk aktivitet.

Fyra personer som tagit minst fem antibiotikakurer valdes ut. De hade dock inte tagit någon antibiotika sex månader före att de lämnar sina avföringsprover.

Sedan valdes fyra kontrollpersoner som inte tagit antibiotika alls de senaste tio åren. De var noga matchade vad gäller exempelvis ålder, kön, matvanor och kost.

Alla åtta deltagarna var generellt friska.

Långvarig effekt på tarmfloran

Forskarna jämför sedan dessa olika gruppers sammansättning av bakterier i tarmfloran.

– Analysen avslöjade förändringar i sammansättningen av tarmbakterier, även om antibiotikakurerna togs för länge sedan. Resultaten tyder på att upprepad antibiotikaanvändning har en bestående effekt på tarmbakteriernas sammansättning som kan kvarstå i minst månader efter den senaste behandlingen, säger Kertu-Liis Krigul, doktorand vid Tartu universitet.

För att kunna undersöka tarmflorans påverkan på det skyddande slemlagret i tarmen transplanterade forskarna försökspersonernas mänsklig tarmflora till möss.

Ökar fettet kring buken

Med hjälp av specialiserade metoder analyserar forskarna slemfunktionen i tarmen.

Resultaten visar att funktionen hos slemlagret i tarmen störs hos de möss som fått transplantationer med bakterier från de personer som tagit många antibiotikakurer.

Hos dessa möss minskar tillväxten av slem. Det skyddande slemlagret blev mer genomträngligt, genomsläppligt. Det gör att bakterier kan komma närmare tarmslemhinnan.

Metabolismen påverkades också. Redan tio dagar efter transplantationen hade mössen som transplanterats från personer som tagit mycket antibiotika mer bukfett än mössen i kontrollgruppen. Tidigare studier har visat att om antibiotikaanvändning tidigt i livet ökar risken att utveckla fetma hos både människor och möss.

Ändrar tarmfloran

Mössens tarmflora förändrades också, så att de fick mindre av bakterier som skyddar slemlagret och fler av dem som kan vara skadliga.

– När vi studerade bakterierna som finns i tarmen mer i detalj, kunde vi se att bakterier som vi vet livnär sig på slemlagret fanns i större mängder i dessa möss. Detta stödjer ytterligare att tarmbakterierna har en roll när det gäller betydelsen för hur väl slembarriären fungerar, säger Rachel Feeney, doktorand på Institutionen för molekylärbiologi vid Umeå universitet.

Antibiotika skadar direkt

En separat studie i ett annat internationellt samarbete visat att antibiotika i sig kan störa slembarriären direkt. Oberoende av tarmbakterier.

Forskarna gav antibiotikan vankomycin till normala och ”bakteriefria” möss. Resultaten visar sig att detta antibiotikum kan verka direkt på slembarriären, oberoende av tarmbakterierna.

Experiment på tarmvävnad som utförts vid Umeå universitet visar att antibiotikan stör slemproduktionen inom några minuter efter applicering. Slutsatsen är att antibiotika påverkar tarmbarriären direkt, utan påverkan av bakterier.

Ytterligare ett remissvar föreslår kunskapsprov

Helene Wallskär
-
0
Ytterligare ett remissvar föreslår kunskapsprov

Föreningen Apotekarsocieteten föreslår att personal som inte är farmaceuter ska klara ett obligatoriskt kunskapsprov för att få ge råd om egenvård på apotek.

Även fackförbundet Sveriges farmaceuter vill, som Läkemedelsvärlden tidigare rapporterat, införa ett sådant test för att garantera en lägsta kompetensnivå.

Förslagen om ett kunskapsprov finns i organisationernas remissvar till Läkemedelsverket som förbereder nya kompetenskrav för apotekspersonal som arbetar med egenvårdsrådgivning. I dag är kunskapsnivån hos denna personal alltför varierande anser regeringen som gett Läkemedelsverket detta uppdrag.

Läkemedelsverket vill skriva in de nya kraven i föreskrifterna om detaljhandel vid öppenvårdsapotek och har skickat ut ett förslag till föreskriftsändringar på remiss.

Kunskapsprov för att garantera nivån

Apotekarsocieteten välkomnar i sitt svar en reglering av kompetenskraven för egenvårdsrådgivare. Men föreningen vill skärpa kraven mer än Läkemedelsverket “för att säkra kvalitetsnivån”.

Trots att Läkemedelsverket föreslår minimikrav på utbildningslängd inom vissa bestämda kunskapsområden ser Apotekarsocieteten en risk för att kunskapsnivån kommer att fortsätta vara varierande.

Bland annat därför vill föreningen se “ett obligatoriskt kunskapsprov för personal utan farmaceututbildning som ska arbeta med information och rådgivning om egenvård på öppenvårdsapotek”.

Anses förenkla bedömningen

Med ett sådant obligatoriskt test blir det, menar Apotekarsocieteten, enklare att bedöma vad personen verkligen kan. Det ger en mer rättvisande bild eftersom man kan skaffa sig den nödvändiga kunskapen på fler sätt än genom vissa utpekade utbildningar.

Det kan både handla om erfarenhet och utbildningar från andra länder.

Apotekarsocieteten vill också att bevis på tillräckliga svenskakunskaper bör ingå i det obligatoriska kunskapsprovet.

Fortsatt ”måttlig påverkan” på läkemedelstillgången

Helene Wallskär
-
0
Fortsatt ”måttlig påverkan” på läkemedelstillgången

Läkemedelsverket presenterar ny statistik över läkemedelstillgången i Sverige. Den gröna linjen i diagrammet ovan visar restanmälningarna under 1 januari-31 augusti 2024. Den följer ganska väl den blå linje som visar anmälningarna under samma period 2023.

Detta om man bortser från fjolårets extrema topp i juni som till stor del kunde kopplas till att nya regler om böter för sena restanmälningar skulle träda i kraft 1 juli. En del av junianmälningarna togs senare tillbaka utan att det hade blivit någon brist på det aktuella läkemedlet.

Läkemedelsbristernas påverkan på läkemedelstillgången ligger därmed kvar på ungefär samma nivå som förra året. Läkemedelsverket bedömer det som “måttlig påverkan” vilket är steget över ingen påverkan i den femgradiga bedömningsskala som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, använder.

Fler restanmäler i förväg

Statistiken för årets första åtta månader tyder på att Läkemedelsverkets nya möjlighet att bötfälla företag för sena restanmälningar har haft en viss effekt åt önskat håll.

Regelverket säger att bolagen ska restanmäla minst två månader innan bristsituationen uppstår, eller så snart som möjligt. Skälet är att Läkemedelsverket och vården ska få tid på sig att hitta andra lösningar så att patienter inte blir utan behandling.

Tidigare kom dock över hälften av anmälningarna in samma dag som bristen uppstod, eller ännu senare. Under den aktuella perioden har den andelen dock sjunkit till en tredjedel av restanmälningarna.

Planar kurvan ut?

Totalt kom det in restanmälningar för 1 808 läkemedelsförpackningar under januari-augusti. Det är fler än under hela 2022, men alltså färre än under januari-augusti 2023. Så det återstår fortfarande att se om den kraftiga ökningen av restanmälningar under de senaste åren fortsätter även i år eller om kurvan planar ut.

Läkemedelsverket redovisar också en ögonblicksbild från 3 september 2024. Då var 989 av sammanlagt 15 731 läkemedelsförpackningar på den svenska marknaden restanmälda. Det motsvarar 6,3 procent.

För den stora majoriteten av de restanmälda läkemedlen fanns det ett annat behandlingsalternativ.

Läkemedel det råder brist på

Läkemedel och läkemedelsgrupper som det har varit särskilt stora problem med i år injektionsvätska med adrenalin, hormonersättningsmedel mot klimakteriebesvär, cancerläkemedel och läkemedel mot epilepsi.

Läkemedelsverket håller även ett särskilt öga på hur läkemedelstillgången utvecklas när det gäller vissa astma-/kolläkemedel, tillväxthormon, GLP-1-analoger (som restnoterade Ozempic), kärlvidgande medel, antibiotikumet amoxicillin, centralstimulerande medel samt lokalbedövining med adrenalin.

De vanligaste problemen

De företag som uppger orsaken till den kommande bristsituationen anger oftast (59,6 procent) att orsaken är tillverkningsrelaterad.

De vanligaste förklaringarna är att det varit problem med produktionsplaneringen, att produktionskapaciteten är begränsad eller att det blivit oväntat stor efterfrågan på läkemedlet.

”Hade varit bättre om allt funnits på plats enligt plan”

Fredrik Hedlund
-
0
”Hade varit bättre om allt funnits på plats enligt plan”

Strax efter midsommar tog Fredrik Andersson över utredningen som ska presentera utvecklingsmöjligheter för den nationella läkemedelslistan. Nu är arbetet i gång trots att den första versionen av listan ännu inte är i full användning, och verkar bli ännu mer försenad.

– Det är stimulerande och roligt att gå in i någonting som är efterfrågat från flera håll och angeläget ur ett patientperspektiv, säger han till Läkemedelsvärlden.

Funderade inte jättelänge

Till vardags är Fredrik Andersson avdelningschef och ställföreträdande generaldirektör på Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV. Sedan 24 juni är han även ny särskild utredare till utredningen som ser över möjligheterna att utveckla den nationella läkemedelslistan vidare.

Han tog över efter Sofia Wallström som hoppade av uppdraget i samband med att hon slutade som generaldirektör för Inspektionen för vård och omsorg, Ivo. Sofia Wallström blir, som Läkemedelsvärlden rapporterat, ny vd i Läkemedelsindustriföreningen, Lif.

Fredrik Andersson berättar att han helt enkelt fick ett telefonsamtal ifrån regeringskansliet där han tillfrågades om han var intresserad av uppdraget.

– Jag funderade inte jättelänge. Jag fick snabbt en bild av att den här utredningen hade kommit ganska långt. Så att det var ett rimligt läge att gå in i att ta det vidare, säger han.

Kommenterar ogärna förseningen

Men sedan dess har Sveriges kommuner och regioner, SKR, flaggat för att den nya, redan uppskjutna, tidplanen för att ansluta regionerna till den ursprungliga nationella läkemedelslistan 1 december 2025 är för tajt.

SKR har därför, i en hemställan, bett regeringen om mer tid. En utveckling som Fredrik Andersson ogärna vill kommentera.

– Jag har svårt att recensera det. Jag vet för lite om detaljerna i regionen för att kunna säga något om det. Men ur vårt utredningsperspektiv är det naturligtvis olyckligt, det hade varit bättre om allt hade funnits på plats enligt plan, säger han.

– Samtidigt är det så att vår utredning ska ge förutsättningar för att utveckla läkemedelslistan att ta nästa steg. Sen är det andra aktörer som ska leverera in i det här. Vårt uppdrag handlar egentligen inte om implementeringen av den första delen av den nationella läkemedelslistan, även om vi ska se över vissa delar av den befintliga lagen.

Fredrik Andersson pekar på tydliga direktiv

Utredningen om hur den nationella läkemedelslistan skulle kunna utvecklas ska presentera sina förslag 14 februari 2025, det vill säga nästan ett år innan regionerna skulle ansluta och läkemedelslistan faktiskt träda i full funktion – en tidpunkt som nu alltså riskerar att hamna ännu längre fram i tiden.

Förseningarna från regionerna gör att tågordningen blir ordentligt omkastad. Fredrik Anderssons kommer att presentera sina utvecklingsförslag innan den första versionen av den nationella läkemedelslistan egentligen har kommit igång.

Men enligt Fredrik Andersson har utredningen tydliga direktiv som inte är beroende av anslutningshastigheten till läkemedelslistan. Det handlar då i första hand om frågan om att inkludera även läkemedel ordinerade på sjukhus, liksom vaccinationer, i listan.

– Det var tydligt redan 2017 när många remissinstanser pekade på att listan behöver omfatta mer än bara förskrivna läkemedel. Sedan följer vi utvecklingen och får ta hänsyn till när man kan gå vidare och i vilken takt man kan gå vidare. Men man ska också komma ihåg att en lagstiftningsprocess tar tid så att i den mån vi lägger lagförslag så behöver de komma för att hinna implementeras längre fram.

Sätter patienten i centrum för utredningen

Han vill inte avslöja några av förslagen i den kommande utredningen, det är alldeles för tidigt. Men i grunden ser han den nationella läkemedelslistan som en viktig förutsättning för att kunna hantera en framtida hälso- och sjukvård.

– Vi har patienter som är alltmer rörliga, som utmanar det system vi har idag med olika journalsystem. Rör du dig över regionsgränsen så utmanar du genast systemet. Så där fyller läkemedelslistan en viktig roll. Och i takt med att vi specialiserar sjukvården och patienter blir slussade fram i sjukvården så finns det också behov av att kunna dela information på ett effektivt sätt, säger han.

Därför försöker han hela tiden ha patientens bästa för ögonen i arbetet med att utveckla läkemedelslistan.

– Jag tycker att det är den självklara utgångspunkten. Det är patienten och att patienten ska stå i centrum som är anledningen till att vi gör det här. Det finns egentligen inga andra skäl.

Fredrik Hedlund tillbaka som LmV-skribent

Helene Wallskär
-
0
Fredrik Hedlund tillbaka som LmV-skribent

Under hösten och våren kommer Fredrik Hedlund, frilansande medicinjournalist och legitimerad apotekare, återkommande att medverka som skribent i Läkemedelsvärlden. I dag publicerar vi hans intervju med en annan Fredrik – den statliga utredaren med efternamnet Andersson. Fredrik Andersson tog i somras över utredningen av den nationella läkemedelslistans framtida utvecklingsmöjligheter.

Medicinjournalisten Fredrik Hedlund är å sin sida sedan tidigare väl bekant för många av våra läsare.

– Det känns jätteroligt att vara tillbaka där allting började, säger han om sin medverkan i Läkemedelsvärlden.

Rekryterad till anrika tidskriften

För faktum är att Läkemedelsvärlden, som på den tiden hette Svensk farmacevtisk tidskrift, var Fredriks första journalistiska arbetsplats. Efter apotekarexamen i Uppsala 1992 gick han på Journalisthögskolan i Stockholm 1993-94.

Sedan blev han 1995 direkt headhuntad av Apotekarsocieteten till jobbet som chefredaktör för den anrika tidskriften. Uppdraget var att göra om tidningen som skulle fylla 100 år.

År 1996 bytte den till ett modernare utseende och fick det nya namnet Läkemedelsvärlden. Fredrik Hedlund fortsatte som dess chefredaktör fram till millennieskiftet.

Välkommen Fredrik Hedlund!

Sedan dess har han hunnit med en lång rad journalistiska och publicistiska uppdrag vid olika redaktioner, bland andra Dagens nyheter. Han har arbetat som frilans sedan 2007 och då även varit tillförordnad chefredaktör för tidningen Evidens under ett år och för tidningen Svensk farmaci i två omgångar.

I dag varvar Fredrik Hedlund medicinjournalistiken med att också jobba som apotekare ibland. Han håller kontakt med apoteksverkligheten genom att hoppa in på tillfälliga uppdrag och har då jobbat för flera olika kedjor.

Vi på Läkemedelsvärlden ser fram emot att publicera fler intressanta artiklar av Fredrik här framöver.

Genterapi hjälpte synen vid ärftlig sjukdom i näthinnan

Helene Wallskär
-
0
Genterapi hjälpte synen vid ärftlig sjukdom i näthinnan

Bothniadystrofi är en ärftlig näthinnesjukdom som forskare vid Umeå universitet upptäckte i början av 2000-talet. Den är vanlig i Västerbotten där en person per 3 600 invånare drabbas och förekommer även på andra platser i världen.

Bothniadystrofi visar sig genom nattblindhet redan i barndomen samt synfältsbortfall och tilltagande synnedsättning i unga år. Senare tillkommer färgblindhet och det blir svårt att se kontraster.

Det saknas i dag behandling mot sjukdomen som leder till kraftigt nedsatt syn eller blindhet. Men forskare vid Karolinska institutet publicerar nu en studie där en genterapi gav hoppingivande preliminära resultat hos patienter med den ärftliga ögonsjukdomen.

Studien genomfördes vid S:t Eriks ögonsjukhus i Stockholm och är publicerad i Nature communications.

Bothniadystrofi beror på ärftlig mutation

Bothniadystrofi är en recessiv sjukdom där det alltså krävs en sjukdomsgen från båda föräldrarna för att man ska bli sjuk. Forskare har spårat den sjukdomsframkallande mutationen till en gen på kromosom 15. Genen styr produktionen av ett protein som är viktigt för omsättningen av vitamin A i näthinnans sinnes-, pigment- och stödjeceller.

Mutationen gör att detta protein inte fungerar normalt och cellerna i näthinnan skadas därför allt mer.

I den aktuella fas I/II-studien studien testade de svenska forskarna en genterapi som läkemedelsföretaget Novartis utvecklar. Företaget sponsrade också studien.

Avancerat kirurgiskt ingrepp

Tolv personer med Bothniadystrofi medverkade. Hos samtliga injicerade man en så kallad virusvektor under näthinnan. Virusvektorn bar på en fungerande RLBP1-gen.

Avsikten med denna behandling är att näthinnans celler ska ta upp virusvektorn och kunna tillverka normalt protein. De preliminära resultaten från studien visar också att synfunktionen hos elva av försökspersonerna tydligt förbättrades.

– Resultaten är viktiga eftersom ärftlig blindhet är den vanligaste orsaken till blindhet hos yngre och arbetsföra, samt att behandling saknas för det stora flertalet drabbade, säger Helder André, en av forskarna bakom studien, verksam vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska institutet, i ett pressmeddelande.

Forskarna är hoppfulla

Efter ingreppet följde forskarna studiepersonerna under ett år. Hos elva av de tolv studiepersonerna förbättrades bland annat mörkerseendet signifikant och hos flera av dem ledde detta till förbättrad självupplevd livskvalitet. Inga allvarliga biverkningar kopplade till läkemedlet uppträdde.

– Vår studie ger hopp om att den här stora gruppen patienter i framtiden kan få sin synfunktion återställd, säger Anders Kvanta, professor i oftalmologi vid samma institution och den som lett studien.

Nästa steg är en större studie där effekten på behandlade studiepersoner jämförs med en kontrollgrupp som inte har behandlats.

Allt fler barn och unga får nya fetmaläkemedel

Anna Bäsén
-
0
Allt fler barn och unga får nya fetmaläkemedel

Allt fler barn och unga får de nya receptbelagda läkemedlen semaglutid och liraglutid – men även användningen av äldre fetmaläkemedel ökar.

Det visar Socialstyrelsens statistik.

– Vi ser ju att det är en tydlig ökning av barn och unga patienter som får alla typer av receptbelagda läkemedel mot fetma, obesitas. Men den avgjort mest dramatiska ökningen de senaste åren ser vi när det gäller de nyare läkemedlen semaglutid och liraglutid, säger Mikael Ohlin, statistiker på Socialstyrelsen.

Fetmaläkemedel ökar i alla åldrar

I våras kunde Läkemedelsvärlden berätta att det totala antalet patienter i alla åldrar som hämtar ut något fetmaläkemedel fyrfaldigats på tio år.

Enskilda läkemedel som ökar extra mycket de närmaste åren är just de nya uppmärksammade GLP-1-analogerna Wegovy (semaglutid) och Saxenda (liraglutid).

Samma substanser finns även i läkemedel som är godkända mot typ 2-diabetes, Ozempic (semaglutid) och Victoza (liraglutid).

Eskalerar kraftigt hos barn och unga

Läkemedelsvärldens nya kartläggning av läkemedelsstatistiken visar att den ökande trenden att vuxna som får fetmaläkemedel är densamma när det gäller barn och ungdomar.

För även om antalet vuxna patienter som får fetmaläkemedel är långt fler i absoluta tal är ökningen minst lika kraftig bland barn och unga.

Mellan 2014 och 2023 ökar antalet barn och unga mellan 0 och 19 år som behandlas med något slags läkemedel mot fetma från 63 stycken till hela 1463 patienter. Det visar Socialstyrelsens statistikdatabas. Detta innebär en ökning på över 2200 procent på tio år, eller 22 gånger.

Även med hänsyn till att antalet patienter i befolkningen är trenden tydlig. År 2014 är andelen unga patienter som får fetmaläkemedel 0,03 per 1000 invånare. Förra året, 2023, är motsvarande andel patienter 0,6 per 1000 invånare. På tio år ökar det sålunda med nästan 1900 procent, eller 19 gånger.

Vändning 2019 för nya fetmaläkemedel

De enskilda läkemedel som ökar allra mest bland barn och unga är just de nya GLP-1- analogerna semaglutid och liraglutid. Det är samma mönster som i den vuxna befolkningen.

– År 2019 ser man en tydlig vändning uppåt när det gäller barn och unga patienter som får fetmaläkemedel, säger Socialstyrelsens statistiker Mikael Ohlin.

Det året behandlades 40 barn och unga med liraglutid eller semaglutid. Sedan växer antalet stadigt de följande åren. Förra året, 2023, är antalet unga patienter 847 stycken. På fem år ökar de unga patienterna som får de nya GLP 1-analogerna alltså med drygt 2000 procent, alltså 20 gånger.

Nya fetmaläkemedel ökar dramatiskt

Statistiken visar även på ett ordentligt skutt åren 2022-2023. Antalet barn och unga patienter med bristläkemedlet semaglutid ökar från 201 patienter till 323 patienter, alltså 61 procent. Ökningen är densamma även i förhållande till antalet patienter per 1000 invånare.

Liraglutid, som är ett läkemedel det är något lättare att få tag på, ökar ännu mer. Antalet unga patienter som får läkemedlet går från 159 stycken år 2022 till 524 patienter 2023. Ökningen är över 200 procent, eller en tredubbling.

I förhållande till patienter per 1000 invånare ökar liraglutid också med 200 procent.

– Det är en ganska dramatisk ökning, konstaterar Mikael Ohlin.

Ser ut att slå nya rekord i år

Förskrivningen av GLP 1-analogerna till barn och ungdomar fortsätter att öka i år och ser ut att nå nya toppar.

Antalet barn och unga som får semaglutid eller liraglutid har ökat varje månad de sju första månaderna år, jämfört med förra året. Ökningen står sig även om man ser till patienter per 100 invånare.

I juli i år står 239 barn och ungdomar på liraglutid, medan antalet samma månad förra året är 159 stycken. Det är 50 procent fler unga patienter.

Semaglutid ökar något mer, trots att det är global brist på läkemedlet. I juli i år får 121 barn och ungdomar läkemedlet. Antalet patienter motsvarande månad förra året är 75 stycken, vilket motsvarar en ökning på 61 procent.

– Utifrån siffrorna hittills verkar vi gå mot ett nytt rekord i år, konstaterar Mikael Ohlin.

Även äldre fetmaläkemedel drar iväg

De senaste åren har även antalet barn och unga som får behandling med de äldre fetmaläkemedlen fått ett litet uppsving.

– Ur ett längre perspektiv ser statistiken över gruppen äldre fetmaläkemedel ut lite som en hängmatta både för barn och vuxna, konstaterar Mikael Ohlin.

Mellan 2022 och 2023 har antalet unga patienter som får äldre fetmaläkemedel ökat från 186 till 616 stycken, alltså trefaldigats.

Det handlar exempelvis om läkemedel som Mysimba (bupropion, naltrexon) och Xenical/Beacita/Alli/Orlistat (orlistat).

– En spekulation är att det kan ha att göra med att synen på medicinering mot fetma har förändras överhuvudtaget. Uppmärksamheten kring de nya läkemedlen kanske har ökat medvetenheten om att det finns mediciner att ta till mot fetma, säger Mikael Ohlin.

Diabetes typ 2 ovanligt hos unga

Efterfrågan på semaglutid och liraglutid är större än tillgången. Problemen väntas hålla i sig även i år, som Läkemedelsvärlden nyligen berättat.

Företaget Novo nordisk och myndigheter försöker se till att läkemedlen framförallt går till patienter som redan startat behandling med dem mot diabetes typ 2.

Socialstyrelsens statistik skiljer inte på om barnen och ungdomarna får liraglutid och semaglutid mot fetma eller diabetes typ 2. Sannolikt får de flesta patienterna läkemedlen mot fetma, enligt Mikael Ohlin.

Att utveckla diabetes typ 2 tar nämligen tid. Risken för diabetes typ 2 ökar med åldern. De flesta får diagnosen efter 40 års ålder. Ungefär var femte mellan 65 och 84 år har sjukdomen.

Därför är det ovanligt att barn och ungdomar hinner utveckla sjukdomen. 120 barn och unga mellan 0 och 17 år har diabetes typ 2, enligt statistik från nationella diabetesregistret för första halvåret i år.

Experter kritiserar råd om valproat till blivande fäder

Helene Wallskär
-
0
Experter kritiserar råd om valproat till blivande fäder

Flera expertorgan underkänner de nya råd som läkemedelsmyndigheterna i EU och Storbritannien utfärdat om valproat till blivande fäder. Rekommendationerna är förhastade och bygger på ett alltför svagt vetenskapligt underlag, anser kritikerna.

Läkemedel med valproat används för att behandla epilepsi, bipolär sjukdom och i vissa EU-länder även migrän.

Det är välkänt att barnets risk för neuropsykiatriska störningar som autism och adhd ökar om mamman använder valproat under graviditeten. Därför har EU:s läkemedelsmyndighet Ema, som Läkemedelsvärlden rapporterat, infört ett omfattande säkerhetsprogram för valproat till kvinnor.

Men nyligen en observationsstudie av registerdata från Sverige, Norge och Danmark farhågor för att även valproat till blivande fäder kan öka denna risk för barnet.

Såg riskökning med valproat till blivande fäder

Studien genomfördes av företag som marknadsför valproat, efter krav från Ema. Den är ännu inte publicerad i någon referentgranskad vetenskaplig tidskrift. Barn till män som tog valproat inom tre månader före befruktningen jämfördes med barn till män som använt två andra läkemedel mot bland annat epilepsi.

Resultaten tyder på en ökad risk för barn till pappor som använt valproat. I den gruppen av barn hade cirka fem av 100 en neuropsykiatrisk utvecklingsstörning. I jämförelsegruppen hade tre av hundra barn en sådan störning.

Det är en betydligt mindre riskökning än den man har sett hos barn till kvinnor som använt valproat under graviditeten. Och Emas säkerhetskommitté Prac bedömde att det var osäkert om det var valproat som orsakade riskökningen.

Utfärdade varningar

Men kommittén ansåg ändå att studiens resultat tillsammans laboratoriestudier och klinisk erfarenhet bör leda till ökad försiktighet. Kommittén riktade, som Läkemedelsvärlden rapporterade, därför nya råd om valproat till blivande fäder både till patienter och till vårdpersonal.

Enligt dessa bör män som behandlas med valproat och deras läkare diskutera den möjliga riskökningen och användning av preventivmedel för att motverka den.

Råden säger också att män inte ska donera sperma under behandling med valproat eller inom tre månader efter avslutad behandling.

Storbritanniens läkemedelsmyndighet MHRA gick längre och avrådde helt från att förskriva valproat till personer under 55 år.

Stark kritik mot råden

Två organisationer som samlar experter på fosterskador är nu starkt kritiska till myndigheternas åtgärder mot valproat till blivande fäder. Det handlar dels om European network of teratology information services, Entis, och dels om den internationella organisationen Organization of teratology specialists, Otis.

De framför sin kritik i ett gemensamt utlåtande i tidskriften Birth defects research.

Entis och Otis menar att det inte finns tillräcklig vetenskaplig grund för de nya rekommendationerna. De pekar på olika metodologiska svagheter i den nordiska registerstudien. Och framhåller dess resultat motsägs av andra studier.

Janusmeds redaktion instämmer

Därför anser de att myndigheternas varningar är förhastade och att man borde ha inväntat mer detaljerade rapporter och analyser. Detta eftersom råden kan få negativa konsekvenser för patienter som behöver behandling med valproat.

Janusmed fosterpåverkan är en svensk informationstjänst om läkemedelsbehandling under graviditet som 2022 fick Apotekarsocietetens pris för bästa patientinformation.

Redaktionen för Janusmed fosterpåverkan refererar det kritiska utlåtandet från Entis och Otis i en artikel på sin webbplats. Redaktionen instämmer samtidigt i kritiken.

Normalt sett är Janusmed fosterpåverkan enbart inriktad på eventuella effekter av blivande mammors läkemedelsanvändning. Men redaktionen har fått flera frågor om varningen för valproat till blivande fäder “varför vi ändå väljer att kommentera i det här fallet”.

Varning: Hormonläkemedel i hög dos ökar tumörrisk

Anna Bäsén
-
0
Varning: Hormonläkemedel i hög dos ökar tumörrisk

Hormonläkemedel med höga doser av substansen medroxiprogesteronacetat omfattas nu av nya säkerhetsrekommendationer. Detta för att minska risken för att patienter som tar läkemedlet drabbas av meningiom.

Meningiom är tumörer som växer i de skyddande hinnor som finns runt hjärnan och ryggmärgen. Ofta är de godartade och växer långsamt. Men beroende på storlek eller plats kan de orsaka allvarliga problem.

De nya rekommendationerna publiceras från den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA:s säkerhetskommitté Prac, Pharmacovigilance risk assessment committee, under fredagen.

Hormonläkemedel som preventivmedel

Substansen medroxiprogesteronacetat finns i vissa hormonella läkemedel som används som preventivmedel, mot endometrios och klimakteriebesvär. Medroxiprogesteronacetat används även vid onkologiska indikationer.

I Sverige är exempel på godkända läkemedel med medroxiprogesteronacetat Depo-provera som används som preventivmedel och mot endometrios samt Provera som används vid avancerad bröstcancer och vid livmodercancer.

Kommittéen har gått igenom epidemiologiska studier, fallstudier från medicinsk litteratur och fall som rapporterats i europeiska unionens databas för säkerhetsövervakning.

Risk vid hög dos hormonläkemedel

Orsaken till rekommendationerna är att den samlade informationen visar ökad risk för meningiom hos personer som tar höga doser av substansen, i injektionsform eller tabletter som är på 100 mg eller mer, under flera år.

Även om den relativa risken för meningiom ökar signifikant vid användning av högdos medroxiprogesteronacetat, är den absoluta risken för individen att drabbas mycket liten.

Säkerhetskommittén rekommenderar att läkemedel som innehåller höga doser av medroxiprogesteronacetat inte får användas till patienter med meningiom eller som har haft det tidigare. Man undantar dock om patienten behöver ta läkemedlet för cancerbehandling.

Måste övervaka patienterna

Prac rekommenderar också att patienter som tar höga doser av substansen ska övervakas för att upptäcka meningiom. Sådana symtom är exempelvis förändringar i synen, hörselnedsättning eller ringningar i öronen, luktförlust, huvudvärk, minnesförlust, kramper och svaghet i armar och ben.

Om patienter som tar detta höga doser av detta hormonläkemedel, av annan anledning än cancer, drabbas av meningiom måste behandlingen avbrytas.

Om den aktuella patienten tar läkemedlet mot cancer bör läkaren överväga behovet av högdosbehandling med högdos medroxiprogesteron noggrant. Läkaren ska ta hänsyn till individuella fördelar och risker.

Går ut och varnar vården

Produktinformationen för läkemedel som innehåller högdos medroxiprogesteronacetat kommer att uppdateras så att meningiom ingår som en möjlig biverkning. Dock med okänd frekvens.

Säkerhetskommittéen kommer även att kommunicera direkt med sjukvårdspersonal, så kallad DHPC, Direct healthcare professional communication. DHPC är ny och viktig information till hälso- och sjukvården.

Det innebär att man tillsammans med aktuell läkemedelsmyndighet, i Sveriges fall Läkemedelsverket, skickar ut direktadresserade brev.

Läkemedel bakom vårdskador

Anna Bäsén
-
0
Läkemedel bakom vårdskador

För sista gången släpper nu SKR, Sveriges kommuner och regioner, sin nationella rapport om skador och undvikbara vårdskador. som skett inom den somatiska, fysiska, vården på drygt 55 akutsjukhus.

Det handlar om skador som orsakar lidande, död, förlängda vårdtider och återinläggning på sjukhus. Man skiljer på skador och vårdskador, de senare är skador som kunnat undvikas om patienten fått rätt vård.

Rapporten täcker 131 000 vårdtillfällen under 11 år, mellan 2013 och 2023. Metoden man använder kallas markörbaserad journalgranskning, förkortat MGJ.

Andelen vårdskador minskar

Under den undersökta perioden minskar andelen vårdskador. Skadorna minskar exempelvis från drygt 13 procent till knappt 11 procent och vårdskadorna från knappt 9 procent till under 6 procent.

Vårdrelaterade infektioner är det allra vanligaste. De står för hela 35 procent av alla vårdskador förra året. Det handlar exempelvis om blodförgiftning, urinvägsinfektion, lunginflammation, clostridium difficile som orsakar diarréer, infektioner efter operation samt så kallade ”övriga infektioner”.

Som Läkemedelsvärlden rapporterade i december förra året drabbas så mycket som var tionde svensk patient av vårdsmitta.

Andra vanliga undvikbara skador är trycksår, blåsöverfyllnad, fallskador, kirurgiska skador, läkemedelsskador och svikt i vitala funktioner.

Läkemedelsskador minskar också

När det gäller läkemedelsrelaterade skador som skulle kunnat undvikas minskar andelen från nästan 48 procent år 2013 till 35,5 procent år 2023.

Andelen läkemedelsskador som förlänger vårdtiden står för 6,6 procent. Drygt 38 procent av de läkemedelsrelaterade skadorna anser man kunnat undvikas.

SKR skriver att det är ”tänkvärt” att några av de allra vanligaste skadorna också i stor utsträckning är möjliga att undvika.

Dödliga vårdskador oförändrade

Skadetyper som minskar under studietiden är framförallt sådana som kräver nya vårdåtgärder. Rapporten visar också på en viss minskning av skador som förlänger vårdtiden.

Det är osäkert om andelen patienter som drabbas av permanenta skador minskar under perioden.

Andelen skador som kräver akuta livsuppehållande åtgärder inom en timme eller som leder till döden är oförändrade.

Går att undvika många vårdskador

Många vanliga skador, som ofta kräver extra vårdinsatser, kan undvikas med rätt vård, enligt rapporten.

Trots detta skriver SKR att organisationen ”antar” att vården blivit säkrare.

– Vårdskador är ett fokusområde för sjukvården sedan länge. Även om det är svårt att helt undvika skador i den avancerade verksamhet som vården utgör, så är det väldigt tillfredsställande att se att arbetet med att minska dessa bär frukt, säger Johan Kaarme, chef för vård- och omsorgsavdelningen på SKR i ett pressmeddelande.

Farligt vårdas på fel ställe

En faktor som ökar risken för vårdskador kraftigt är så kallad utlokalisering, att patienten inte vårdas på rätt plats.

Förra året innebär utlokalisering till en eller flera skador vid nästan 15 procent av vårdtillfällena och vid 9 procent av tillfällena till minst en vårdskada.

SKR uttrycker oro för att andelen patienter som utlokaliseras ökat successivt de senaste 9 åren.

Fler måste läggas in på sjukhus igen

Andelen patienter som oplanerat måste läggas in på sjukhus återigen inom en månad ökar de senaste sex åren. 2023 är andelen knappt 16 procent jämfört med 13 procent 2018.

Mer än var femte patient hade skadats och mer än var tionde drabbats av en vårdskada.

Framförallt är det äldre som behöver sjukhusvårdas ännu en gång. Personer som är 65 år eller äldre står för drygt tre fjärdedelar av de patienter som måste läggas in på sjukhus igen.

Patienter som drabbas av skador och vårdskador behöver vårdas dubbelt så lång tid som andra. Vårdskador leder till mer än en fördubbling av antalet vårddygn, från drygt 6 till 13,5.

Fler äldre drabbas av vårdskador

Andelen äldre patienter som skadas i vården ökar. Enligt rapporten speglar det förändringen i patientsammansättningen på sjukhusen, att fler äldre patienter sjukhusvårdas.

SKR påpekar att det därför viktigt med riktade insatser för att förebygga vårdskador hos äldre.

Organisationen konstaterar vidare att fler patienter riskerar att drabbas av vårdskador på sjukhus de kommande åren. Det beror på att de äldre patienterna, som har störst risk att fara illa av vården, ökar och förväntas fortsätta öka.

Slutar mäta vårdskador systematiskt

SKR skriver att markörbaserad journalgranskning, MGJ, är det enda verktyg som systematiskt kan bidra till att identifiera och mäta vårdskador och skador. Syftet med granskningen är att öka patientsäkerheten genom att minska risker och undvika vårdskador.

Men antalet journalgranskningar minskar successivt under dessa 11 år, från 16 562 till 5765. Förra året rapporterade fem regioner inte in några granskade journaler alls.

Att inrapporteringen minskar beror bland annat på rekommendationer frän SKR.

Det här är alltså den sista rapporten som publiceras. SKR hoppas ändå att det här typen av granskningen ändå ska fortsätta lokalt och regionalt.

Start för öppen statistik om miljöfarliga läkemedel

Helene Wallskär
-
0
Start för öppen statistik om miljöfarliga läkemedel

Uppgifter om försäljning av miljöfarliga läkemedel är det senaste tillskottet i E-hälsomyndighetens öppna databas om svensk läkemedelsförsäljning.

– Miljöstatistik är efterfrågad och har potential att vara till stor nytta för samhället, säger Rebekka Persson, enhetschef på E-hälsomyndigheten, i ett pressmeddelande.

Öppna data-lagen styr

Den 1 augusti 2022 trädde den så kallade ”öppna data-lagen” i kraft. Den utgår från ett EU-direktiv som syftar till att offentliga aktörer ska se till att andra kan använda deras data.

E-hälsomyndigheten lever upp till den nya lagen genom att öppna en statistikdatabas på sin webbplats. Där kan vem som helst kostnadsfritt hämta data om försäljning av egenvårdsläkemedel, receptläkemedel, djurläkemedel, läkemedel som används inom vården samt numer alltså även läkemedelssubstanser med möjlig miljöpåverkan.

E-hälsomyndigheten kommer att utöka databasen med fler tabeller.

Ny statistik om miljöfarliga läkemedel

Den nya statistiken om försäljningen av miljöfarliga läkemedel spänner över perioden 2015-2023.

Enhetschef Rebekka Persson hoppas att den nya miljöstatistiken ska komma till nytta på olika sätt.

– Faktiska försäljningsdata för läkemedel kan exempelvis användas av forskare, regioner, myndigheter och reningsverk för att beräkna vilka halter av läkemedelsubstanser med möjlig miljöpåverkan som kan förväntas nå ut i miljön, exempelvis i våra vattendrag, säger hon i pressmeddelandet.

Övergripande statistik

Den öppna databasen innehåller dock inga uppgifter om försäljning av enskilda läkemedel.

Det handlar istället om statistik på en mer övergripande nivå. Man kan till exempel följa försäljningen av hudpreparat eller hjärt-kärl läkemedel, men inte specifika substanser eller produkter.

Just beträffande miljöfarliga läkemedel redovisas dock försäljningen av olika substanser.

Utredning om detaljstatistik

När det gäller statistik på substans- och produktnivå presenterade en statlig utredare i fjol ett slutbetänkande som Läkemedelsvärlden rapporterat om.

Utredarens uppdrag var att öka tillgängligheten till sådan mer detaljerad statistik om receptläkemedel. Hon föreslog att man ska undanta alla läkemedel inom förmånen från den så kallade statistiksekretessen.

Många av remissinstanserna ansåg dock att undantaget bör gälla alla förskrivna humanläkemedel.

Betänkandet och remissvaren är under beredning inom socialdepartementet. I våras uppmanade Sveriges kommuner och regioner och Läkemedelsindustriföreningen i en gemensam skrivelse regeringen att skynda på det arbetet.

Diabetesläkemedel ökar inte självmordsrisk

Helene Wallskär
-
0
Diabetesläkemedel ökar inte självmordsrisk

Kan Ozempic (semaglutid) och andra läkemedel av typen GLP-1-analog bidra till en ökad självmordsrisk? Frågan har det senaste året varit under diskussion bland forskare och experter på läkemedelssäkerhet.

Nu bidrar forskare vid Karolinska institutet, i samarbete med danska kollegor, med en viktig pusselbit. I en ny stor studie, publicerad i Jama internal medicine bekräftar forskarna de lugnande slutsatser som tidigare kommit från från läkemedelsmyndigheter.

Studien omfattade 300 000 personer i Sverige och Danmark och visade ingen tydlig koppling mellan GLP-1-analoger och självmordsrisk.

Oro för självmordsrisk

Läkemedel av typen GLP1-analoger sänker blodsockernivåerna. Dessa preparat var från början till för att behandla diabetes typ 2. Men de är även effektiva mot fetma och har som bekant blivit mycket populära som medel för viktminskning.

Det allra mest välkända läkemedlet i gruppen är Ozempic som fått en kraftigt ökad efterfrågan med global brist som följd.

Miljontals människor över hela världen använder GLP-1-analoger. Därför väckte det stor oro när det började komma rapporter om att dessa läkemedel misstänktes öka risken för självskadebeteende och självmord.

EMA såg ingen koppling

Både i EU och USA startade läkemedelsmyndigheterna granskningar av den misstänkta riskökningen. EU-myndigheten EMA hade fått ett 150-tal rapporter om självmordstankar och självskadebeteende som eventuellt hade samband med dessa läkemedel.

EMA:s utredning blev, som Läkemedelsvärlden rapporterade, klar i våras. Slutsatsen var att det inte finns något samband mellan GLP-1-analoger och självmordsrisk. Detta baserat på det begränsade underlag som fanns då.

Men för bara två veckor sedan publicerade en internationell forskargrupp en studie som delvis motsade EMA:s slutsats. Studien publicerades i Jama. Forskargruppen hade gått igenom Världshälsoorganisationens, WHO:s, biverkningsdatabas. Genomgången visade på en 45 procent högre risk för självmordstankar bland användare av semaglutid än bland andra läkemedelsanvändare.

Två års uppföljning

Nu kommer dock den stora svensk-danska studien som stöder läkemedelsmyndigheternas betryggande slutsatser. Forskare vid Karolinska institutet ledde studien som omfattar data om omkring 300 000 vuxna i åldern 18–84 år i Sverige och Danmark.

Deltagarna påbörjade behandling med antingen GLP-1-analoger eller SGLT2-hämmare, en annan typ av diabetesmedicin, under åren 2013–2021.

Efter en genomsnittlig uppföljningstid på drygt två år såg forskarna ingen tydlig ökning av andelen personer som begått självmord, skadat sig själva, blivit deprimerade eller drabbats av ångestrelaterade störningar hos de som använt GLP-1-analoger.

– Detta är betryggande, säger Björn Pasternak, senior forskare vid institutionen för medicin, Karolinska institutet, och en av studiens huvudförfattare, i ett pressmeddelande.

Vill se fortsatta större studier

Men ännu är sista ordet inte sagt i denna allvarliga fråga. Peter Ueda är biträdande lektor vid samma institution och även han en av studiens huvudförfattare. Han betonar vikten av att det finns behov av större studier i takt med att mer data samlas in.

– Det är viktigt att specifikt undersöka personer som tidigare haft problem med suicidtankar och självskadebeteenden eftersom de redan befinner sig i riskzonen och läkemedlets biverkningsprofil skulle kunna vara annorlunda i den gruppen, säger han.

Studien var finansierad av Karolinska institutet. Några av forskarna rapporterade att de i andra sammanhang fått arvoden eller bidrag från företaget Novo nordisk som tillverkar Ozempic.

SBU ger svar om sprayer och tillskott mot förkylning

Helene Wallskär
-
0
SBU ger svar om sprayer och tillskott mot förkylning

Finns det några kosttillskott eller medicintekniska produkter som hjälper mot förkylning? Som Läkemedelsvärlden rapporterade fick Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU, i våras i uppdrag av regeringen att undersöka denna ofta hett omdebatterade fråga.

Nu är SBU klar med sin dammsugning av forskningslitteraturen och publicerar rapporten “Effekten av vitaminer, mineraler samt medicintekniska produkter vid förkylning”.

Munsprayer mot förkylning

De medicintekniska produkter som rapporten tar upp är mun- och nässprayer som är avsedda att skapa en barriär på slemhinnorna i näsa och svalg. På så vis ska dessa sprayer hindra förkylningsvirus från att få fäste.

SBU har granskat forskningen om två typer av sådana barriärsprayer. Den ena är Coldzyme, en halsspray med enzymet trypsin och konsistensmedlet glycerol. Produkten marknadsförs som ett sätt att skydda sig mot förkylningsvirus och förkorta förkylningen om man blir smittad.

Starka företagskopplingar i studierna

I sina sökningar hittade SBU fyra publicerade studier om Coldzyme som var randomiserade och hade en kontrollgrupp. I några av dem syns vissa positiva effekter av sprayen, i andra fall var det ingen signifikant skillnad mellan behandlingsgrupp och kontrollgrupp.

Men problemet med studierna är de starka kopplingarna till bolaget bakom Coldzyme. I tre av fyra studier är anställda i företaget med som förstaförfattare eller medförfattare. SBU menar att detta ger en hög risk för bias. Resultaten kan med andra ord bli snedvridna på grund av att forskarna medvetet eller omedvetet har förutfattade meningar om produkten som de har en koppling till.

Samma problem med spray nr 2

Detta problem gäller även för studierna om den andra medicintekniska produkten, mun- och nässpray med ämnet karragenan som utvinns ur rödalger. Denna produkt marknadsförs under namnet Viruseptin för samma användningsområde som Coldzyme.

Här hittade SBU fem publicerade randomiserade studier med kontrollgrupp. Men också i detta fall är många av författarna antingen anställda vid företaget bakom produkten eller har andra kopplingar dit.

SBU har också en hel del andra invändningar mot hur studierna om sprayerna har genomförts. Både metodmässigt och när det gäller registrering och rapportering.

Hoppas på bättre studier

Sammanfattningsvis menar myndigheten därför att det på grund av brister i studierna inte går att svara på om Coldzyme eller Viruseptin hjälper mot förkylning.

– Det vore bra om företagen tar till sig av detta så att det kan komma nya studier med mer tillförlitliga resultat, säger Stefan Jansson, specialist i allmänmedicin, Brickebackens vårdcentral i Örebro, till Läkemedelsvärlden.

Han är sakkunnig i projektgruppen bakom SBU-rapporten, men betonar att han uttalar sig i sin yrkesroll som allmänläkare.

Vi vet fortfarande ganska lite

SBU har även granskat forskningsläget om sju olika ämnen som finns som kosttillskott och deras eventuella effekt mot förkylning. Vad vet vi i dagsläget om kosttillskottens förmåga att förebygga och/eller lindra förkylningar?

Det övergripande svar som träder fram ur SBU:s rapport är att vi fortfarande vet ganska lite. Detta trots att frågan har diskuterats i så många år.

Precis som med munsprayerna så saknas “entydigt vetenskapligt stöd” för att vitaminer eller mineraler kan förebygga, lindra eller bota en förkylning.

Zink kan möjligen förkorta sjukdomen

I forskningen om vitaminer och mineraler är en vanlig svaghet att forskarna inte gör skillnad mellan personer som har brist på det aktuella ämnet och andra personer.

Men det är ändå skillnad i vetenskapligt bevisläge mellan de olika kosttillskotten. För ett par av dem har SBU trots allt funnit en del vetenskapligt stöd för en effekt.

Ett ämne som, enligt SBU, möjligen kan förkorta en förkylning är zink. Studier tyder på att om man tar zink vid symtomdebut så kan luftvägsinfektionen bli i genomsnitt två dagar kortare.

Vitamin C kan ha viss effekt

Även vitamin C verkar, menar SBU, kunna ha en viss effekt. Kunskapsgenomgången tyder på att C-vitamin både kan förhindra och förkorta en förkylning, “men effekterna är små och osäkra”.

När det gäller vitamin D tyder forskningen tvärtom på att tillskott varken kan förebygga eller lindra förkylningar.

Och effekterna av vitaminerna B6 och B12 är oklara. Samma sak gäller effekterna av magnesium och selen samt av kombinationer av vitaminer och mineraler.

Positivt med säkrare kunskap

Stefan Jansson säger att SBU-genomgången av kunskapsläget egentligen inte bjöd på några verkliga överraskningar, men tycker ändå att den är meningsfull.

– Det är bra att detta är gjort. Det har ökat vår kunskap om de här frågorna som det är ständig debatt om. I min roll som allmänläkare känns det tryggt att ha det här underlaget när jag får frågor av mina patienter. Jag hoppas att fler i vården kommer att kunna få användning av det, säger han.

Själv brukar han inte aktivt rekommendera någon av de granskade produkterna.

– Jag tycker det finns bättre saker att lägga pengarna på, och effektivare sätt att förhindra förkylningar, säger han.

– En del av det vi lärde oss under pandemin om hur man undviker att bli smittad och att smitta andra är fortfarande användbart. Att nysa i armvecket och inte gå till jobbet om man är genomförkyld är två exempel. Och vi som jobbar inom vården och träffar många sköra personer ska så klart vara extra försiktiga.

12Sida 1 av 2