Ann-Mari Svennerholm och hennes liv och forskargärning skulle bli en fantastisk dramadokumentär.
Här finns alla ingredienser en filmmakare kan önska sig. Det är framgångar och bakslag, internationell storpolitik och banbrott med ett vaccin som räddar miljoner liv. Just nu är hon dessutom nära att få fram av ett nytt livräddande vaccin. Dessutom finns här en kärlekshistoria.
Allt detta mot en fond som växlar dramatisk. Från hårt och envist arbete i laboratoriet och praktiska insatser för att hjälpa utsatta i fattiga länder till högtidlig utdelning av utmärkelser och priser, som kungens guldmedalj, i de elegantaste salonger.
”Det finns liv att rädda”
Fast om Netflix, Time Warner eller liknande hör av sig om en huvudroll är jag rätt säker på att seniorprofessor Ann-Mari Svennerholm nobbar erbjudandet.
Hon har nämligen mycket viktigare saker att göra. Som att ta fram världens första vaccin specifikt riktat mot etec-diarré. I hela 30 år har hon arbetat med att utveckla ett vaccin mot diarrésjukdomen.
– Det finns liv att rädda. Arbetet är viktigt och stimulerande och det är jätteroligt att göra skillnad, säger seniorprofessorn i mikrobiologi och immunologi vid Göteborgs universitet.
Ann-Mari Svennerholm vill skydda barnen
Etec är enterotoxinbildande E.-coli bakterier. Bakterierna producerar toxiner, gifter, som ger diarré. Ett av gifterna som bakterien bildar är snarlikt ett som bildas av kolerabakterier.
I vardagligt tal kallar man det många gånger för turistdiarré, eller mer lättsamt, Montezumas hämnd. Men etec-diarré kan vara mycket allvarlig för utsatta grupper. Den är ofta en dödlig sjukdom hos barn i utvecklingsländer.
– Jag är u-landsforskare och mest intresserad av att skydda barn i utvecklingsländer mot diarré. Jag har varit i Bangladesh mer än femtio gånger för att göra studier av kolera och etec, fortsätter hon.
Ligger bakom 470 artiklar
Seniorprofessorns CV är imponerande. På tok för långt att återge i sin helhet i en sådan här artikel. Bara som det faktum att hon har publicerat 470 forskningsartiklar.
Därför är det inte helt lätt att veta var man startar berättelsen om en så lång forskarkarriär.
Låt oss därför börja när jag mötte Ann-Mari Svennerholm för första gången.
Det var vid den ceremoniella invigningen av Internationella vaccininstitutet, IVI, i Karolinska institutet science park i Solna i maj i år. Det är för övrigt bara en av många organisationer där hon suttit i styrelsen.
Ann-Mari Svennerholm mer intressant
Hennes make, den mångfaldigt prisade Jan Holmgren, högtidstalade vid den officiella invigningen om succén med koleravaccinet Dukoral, som Läkemedelsvärlden berättade om.
Han är, precis som Ann-Mari Svennerholm, seniorprofessor i medicinsk mikrobiologi vid Göteborgs universitet. I sitt tal berättar han om hennes betydelsefulla insatser för framtagandet av om koleravaccinet. Själv sitter hon i publiken.
Strax före invigningen var Jan Holmgren i Korea och tog emot ett av världens finaste priser för vaccinforskning, Park MahnHoon award, som Läkemedelsvärlden rapporterat.
Hon har svårt att sluta forska
Vid minglet i samband med invigningen småpratar jag med en diplomat. Jag säger att Ann-Mari Svennerholm verkar vara en väldigt spännande forskare som jag gärna vill intervjua.
Diplomaten instämmer och säger med glimten i ögat något i stil med att hon är ”minst lika intressant som sin man, kanske mer”. Han konstaterar också att Ann-Mari Svennerholm kanske inte stått fullt lika mycket i rampljuset som sin make.
När jag återger ordväxlingen med diplomaten slår hon skrattande ifrån sig.
– Nä, nä, det får man inte säga. Så är det inte alls!
– Men vi har jobbat väldigt hårt bägge två och jobbar fortfarande många år efter pensionsåldern. Det är ju så när man håller på med något man tycker är jätteviktigt, och som ändå går framåt steg för steg. Då är det svårt att sluta.
Paret arbetar tillsammans med koleravaccinet
Göteborgs universitet börjar sin forskning om kolera 1970. Jan Holmgren leder arbetet. Han får två doktorander till sin hjälp. Den ena doktoranden är Ann-Mari Svennerholm.
Labbchefen och doktoranden blir kära, flyttar ihop och gifter sig. De arbetar tätt tillsammans i början av utvecklingen av det nya drickbara koleravaccinet Dukoral.
Ann-Mari Svennerholm klarlägger exempelvis kroppens immunförsvar mot kolera och hur man bäst stimulerar det med vaccin.
År 1984 är hon huvudförfattare för en betydelsefull studie, publicerad i The Journal of infectious diseases.Den visar att oralt koleravaccin, men inte vaccin som ges i injektionsform, ger stark immunitet i tarmen. Det beror på att drickbart vaccin stimulerar tarmens lokala immunförsvar effektivt.
Studien visar att två doser av parets orala koleravaccin ger lika bra immunsvar i tarmen som genomgången kolerasjukdom. Att ha haft kolera ger i sig ett bra skydd mot att drabbas igen under flera år.
Är ett av världens främsta vapen mot kolera
Nu har Dukoral och billigare kopior av vaccinet räddat miljoner liv i utvecklingsländer.
Idag är oralt koleravaccin ett av världens allra främsta vapnen mot kolera.
– Jan har fortsatt att vidareutveckla koleravaccin på ett föredömligt sätt. Han har exempelvis gjort enklare varianter av vaccinet, berättar Ann-Mari Svennerholm och fortsätter:
– Jag har istället ägnat mig åt utmaningen att tillsammans med ett svenskt vaccinbolag, Scandinavian biopharma, ta fram ett effektivt etec-vaccin.
Världen saknar etec-vaccin
Idag finns det inget vaccin som specifikt är riktat mot etec. Man behandlar diarrésjukdomen med vätsketillförsel i form av drickbar socker- och saltlösning, ibland även antibiotika.
I hela 30 år har Ann-Mari Svennerholm arbetat med att ta fram ett specifikt vaccin mot etec. I vardagligt tal kallar man ofta etec-diarré för turistdiarré, eller mer lättsamt, Montezumas hämnd.
Enligt en rapport från världshälsoorganisationen WHO ligger etec ofta bakom diarré hos barn i utvecklingsländer, resenärer och militärer som tjänstgör i utsatta länder.
Infektionen orsakar vattniga diarréer, buksmärtor, kräkningar och ibland även feber.
Det som gör infektionen så farlig är just de rikliga diarréerna. Personen det drabbar kan förlorar många liter vätska per dygn, vilket gör att man snabbt kan bli uttorkad. Därför är etecinfektion en vanlig orsak till dödsfall i fattiga länder med bristande sanitet och sjukvård. Dödligheten är särskilt hög hos barn i utsatta länder.
Mortalitetssiffrorna varierar. Enligt John Hopkins center for immunization research orsakar etec 210 miljoner fall av diarré per år och hela 380 000 dödsfall.
Studier visar god effekt
För sex år sedan rapporterade Läkemedelsvärlden om hennes framgångsrika studier av det nya drickbara vaccinet, som fått namnet Etvax, hos barn i Bangladesh.
– Vaccin kan rädda liv. Att minska dödligheten är det viktigaste. Men upprepade diarréer gör också att barnen riskerar undernäring. Det i sin tur hämmar deras utveckling och påverkar deras kognitiva förmåga negativt, berättar Ann-Mari Svennerholm.
Etvax har studerats i en rad länder med goda resultat hos både barn och vuxna. Förutom studier från Bangladesh har studier gjorts i Sverige, Zambia och Gambia. Det har även testats på amerikanska resenärer till Guatemala och Mexiko och på finska utlandsresenärer som besökt Benin i Västafrika.
Svårigheter att utveckla etec-vaccin
Koleravaccinet Dukoral ger visserligen ett visst skydd även mot etec. Men det skyddet är begränsat eftersom det riktar sig mot vissa etec-typer. Därför är det viktigt att ta fram ett vaccin som är effektivt mot de allra flesta etec-bakterier.
Att ta fram ett vaccin mot diarrésjukdomen är komplicerat, konstaterar Ann Mari Svennerholm. Precis som med koleravaccinet gäller det att stimulera immunsvaret i tarmen.
Orsaken är att det finns hundratals olika etec-stammar som drabbar människor och djur.
Därför är det svårare att ta fram ett vaccin mot etec än mot kolera som bara orsakas av några få bakterietyper, berättar Ann-Mari Svennerholm.
– Vaccinet som vi har utvecklat, Etvax, består av fyra av de vanligaste etec-stammarna. Vi hoppas att det ska vara effektivt mot upp till 80 procent av alla etec-stammar, säger hon.
Har kommit längst i vaccinutvecklingen
Ann-Mari Svennerholm och hennes forskarkollegor är inte ensamma om att försöka utveckla ett vaccin direkt riktat mot denna diarrésjukdom.
Många forskare arbetar med att utveckla ett effektivt etec-vaccin.
– Men vi har kommit längst, konstaterar hon.
Nu, efter 30 års forskning, är etec-vaccinet snart i mål och färdigt för marknaden, berättar hon.
– Jag tror att det är klart inom tre år, max fem år, berättar professorn.
Fördelen med etec-vaccinet, jämfört med ett koleravaccinet, är att det finns en stor och pengastark marknad för vaccinet bland resenärer.
Att utveckla vaccin för sjukdomar som nästan bara drabbar utvecklingsländer är svårt att finansiera. Det beror på att köpkraften i länderna är svag.
Finns en kommersiell marknad
Många välbärgade turister kommer säkerligen vilja ha ett vaccin som skyddar dem från en tarminfektion som gör att de måste gå på toaletten tio-tjugo gånger per dag och får sin resa förstörd, konstaterar hon.
– På det sättet är det ett bra kommersiellt vaccin, säger hon.
Genom att vaccinet kan säljas till resenärer i rika länder kan det finnas möjlighet att använda det också i utvecklingsländer, där det verkligen är livräddande. Men då till ett lägre
”Är extremt envis”
På frågan om hur hon orkat och haft tålamod att försöka få fram ett riktigt bra vaccin mot etec i hela tre decennier svarar Ann-Mari Svennerholm:
– Man bara bestämmer sig, orkar hålla på och är extremt envis. Jag har gett mig den på att ta fram ett effektivt vaccin mot etec, säger hon.
Då är det kanske inte så konstigt att hennes råd till andra kämpande forskare är:
– Ge inte upp!
