Annons

Månads arkivering juni 2024

Dubbla budskap om tyngdtäcken är allvarligt

Redaktionen
-
0
Dubbla budskap om tyngdtäcken är allvarligt

DEBATT. Regeringen och SKR har kommit överens om att kunskapsstyrning är en nyckelfaktor för att hantera många av de utmaningar som hälso- och sjukvården står inför.

Men hur ska vi kunna styra med kunskap om vi inte är överens om hur styrningen ska gå till eller ens om vad kunskap är?

De divergerande rekommendationer som just nu lämnas av olika instanser inom den nationella kunskapsstyrningen avseende förskrivning av tyngdtäcken är ett symtom på ett större problem som behöver adresseras.

MTP-rådet avråder från tyngdtäcken

Det Medicintekniska produktrådet, MTP-rådet, avråder Sveriges regioner från att subventionera tyngdtäcken. Det meddelar rådet hösten 2020, som Läkemedelsvärlden rapporterade om. 

MTP-rådet är regionernas instans för hur man gemensamt inför medicintekniska produkter.

Även 2022 fortsätter rådet att rekommendera regionerna att avstå från att förskriva tyngdtäcken inom den offentligt finansierade hälso- och sjukvården. Det berättade Läkemedelsvärlden 2022.

Den bakomliggande motiveringen var att det saknades vetenskapligt stöd för insatsen. Den beprövade erfarenhet som i stor konsensus återfanns hos de legitimerade arbetsterapeuter som är förskrivare av tyngdtäcken togs dock ingen hänsyn till vid beslutet.

Patienter betalar dyra tyngdtäcken själva

Trots omfattande protester på både nationell och lokal nivå från bland annat Sveriges arbetsterapeuter och företrädare för olika patient- och brukarorganisationer har nu huvuddelen av landets regioner valt att plocka bort tyngdtäcken ur sitt sortiment av förskrivningsbara hjälpmedel.

Istället hänvisar regionerna personer med grava sömnsvårigheter att själva köpa dyra tyngdtäcken på den öppna marknaden. De har därmed även gått miste om den professionella expertis som arbetsterapeuter inom exempelvis barn- och vuxenpsykiatri eller habilitering har gällande användning av tyngdtäcken vid grava sömnsvårigheter.

Detta har i hög grad drabbat personer som tillhör samhällets mest utsatta grupper, både ekonomiskt och socialt – barn med autism, ungdomar med ätstörningar, vuxna med ADHD, äldre personer med demenssjukdom och många fler.

Socialstyrelsen rekommenderar tyngdtäcken

Sveriges arbetsterapeuter, och många med oss, gladdes därför stort åt de nya nationella riktlinjerna för ADHD och autism som i våras publicerades av Socialstyrelsen.

En av de insatser som nu rekommenderas av myndigheten är nämligen användandet av tyngdtäcken. Socialstyrelsen rekommenderar nu, med hög prioritet, tyngdtäcken för vuxna med autism och ADHD vid allvarlig sömnlöshet där annat stöd för goda sömnvanor inte gett effekt.

Vi blev dock mycket konfunderade över den skrivelse som MTP-rådet publicerade i anslutning till att de nya nationella riktlinjerna offentliggjordes.

Där låter rådet meddela att de inte anser att en konsensusbaserad rekommendation från Socialstyrelsen ändrar deras avrådan om att regioner ska subventionera förskrivning av tyngdtäcken. Deras avrådan kvarstår med fortsatt hänvisning till brist på vetenskapligt stöd.

Olika instanser ger dubbla budskap

Från Sveriges arbetsterapeuters sida tycker vi detta är ett mycket olyckligt agerande och ett misslyckande från den nationella kunskapsstyrningens sida.

Hur ska regioner och kommuner förhålla sig till denna typ av dubbla budskap från olika instanser inom kunskapsstyrningen?

Innebär detta ett generellt ifrågasättande från MTP-rådet av Socialstyrelsens arbetsmetoder vid framtagande av nationella riktlinjer, och då särskilt konsensusmetodiken?

Är detta en signal om att regioner och kommuner ska tänka likadant även med andra konsensusbaserade rekommendationer?

Vi vill ha jämlik och effektiv kunskapsstyrning

Vi i Sveriges arbetsterapeuter är allvarligt oroade över vad detta får konsekvenser och hur det kommer påverka våra beslutsfattares förtroende och tillit till den nationella kunskapsstyrningen.

Sveriges arbetsterapeuter vill se en nationell kunskapsstyrning som bidrar till en hälso- och sjukvård som är kunskapsbaserad, jämlik och effektiv.

Svensk hälso- och sjukvård behöver en nationell kunskapsstyrning, men om vi ska lyckas måste den styrningen baseras på ett gemensamt synsätt på vad kunskap är, ett synsätt som utgår från det breda uppdrag som svensk hälso- och sjukvård idag har och de vetenskapsteoretiska utgångspunkter som detta kräver.

 

Ida Kåhlin, förbundsordförande Sveriges arbetsterapeuter

”Vaccinationer inte aktuella i Sverige just nu”

Helene Wallskär
-
0
”Vaccinationer inte aktuella i Sverige just nu”

Sverige deltar inte i EU:s upphandling av vaccin mot fågelinfluensa.

– Som vi ser det är vaccinationer inte aktuellt för Sverige som det ser ut nu. De viktigaste åtgärderna handlar om att öka medvetenheten för att det finns risker när man jobbar inom framför allt fjäderfäindustrin och att det är viktigt att använda skyddsutrustning, säger statsepidemiolog Magnus Gisslén till Dagens nyheter.

Upphandlar vaccin mot fågelinfluensa

EU undertecknade nyligen ett köpeavtal med företaget CSL Seqirus om 665 000 doser vaccin mot fågelinfluensa. Avtalet ger också möjlighet att köpa upp till 40 miljoner doser ytterligare under de närmaste fyra åren. Det meddelar EU-kommissionen.

Vaccindoserna är avsedda för personer som i sitt arbete löper ökad risk att komma i kontakt med viruset. Det gäller bland annat personal inom fjäderfäindustrin och veterinärer.

I den gemensamma upphandlingen deltar 15 medlemsländer. Först ut att ta emot vaccinleveranser är Finland. Där kommer, som Läkemedelsvärlden tidigare rapporterat, man bland annat att erbjuda vaccinet till anställda på landets många pälsfarmer.

Sverige deltar dock inte i den gemensamma upphandlingen, förklarar Folkhälsomyndigheten i ett mejl till Läkemedelsvärlden.

Inga fall hos människor i Europa

Vaccinet från Seqirus skyddar mot den variant av fågelinfluensa (H5N1) som just nu sprids i olika delar av världen. Spridning pågår inte bara bland vilda fåglar utan även bland tamfåglar och vilda och tama däggdjur. Ett stort utbrott bland mjölkkor i USA har på senare tid väckt oro.

I ett fåtal fall har enstaka människor runt om i världen blivit smittade av fågelinfluensan H5N1. Bland symptomen finns feber, hosta och lunginflammation.

Men någon smittspridning mellan människor har hittills inte uppstått. Dock håller den internationella virusövervakningen noggrann koll för att tidigt kunna upptäcka signaler som kan tyda på att fågelinfluensaviruset förändras så att risken för spridning bland människor ökar.

Inga fall hos människor har ännu konstaterats i Europa, enligt EU:s smittskyddsmyndighet ECDC.

Lugnare läge bland vildfåglar

I Sverige har vi enligt Jordbruksverket hittills i år haft tre utbrott av fågelinfluensan bland tamfåglar. för närvarande pågår dock inget sådant utbrott. Och statistik hos Sveriges veterinärmedicinska anstalt, SVA, tyder på att spridningen bland vilda fåglar har lugnat ned sig de senaste månaderna.

Det senaste fyndet av viruset hos en död vildfågel rapporterades 29 februari. Dessförinnan kom sådana rapporter under en period flera gånger i månaden.

Det här är faktorer som Folkhälsomyndigheten tar med i sin bedömning av behovet att vaccinera personer i riskgrupper i Sverige.

– Läget är väldigt lugnt när det gäller fågelinfluensa i Europa bland vilda fåglar. Vi har få fall jämfört med förra året, och sommarhalvåret är normalt sett högsäsong för fågelinfluensa. Det gör att vi bedömer att risken för större spridning är låg, säger statsepidemiolog Magnus Gisslén på Folkhälsomyndigheten till Dagens nyheter.

Kan få vaccin vid en pandemi

Han framhåller samtidigt att även om Sverige inte deltar i den nu aktuella EU-upphandlingen så kan vi få tillgång till vaccin mot fågelinfluensa om smittläget ändrar sig:

– Vid en pandemi finns det avtal som kan aktiveras som gör att vi kan få tag på vaccin, så vi står inte utan möjlighet att vaccinera, säger Magnus Gisslén.

– H5N1 har visat sig ha förmåga att smitta många olika fågelarter och också däggdjur, vilket visar att det är ett virus som kan ha potential att sprida sig till och anpassa sig till människor och i värsta fall orsaka en pandemi. Så det är väldigt viktigt att ta risken på stort allvar och hålla ögonen på viruset, även om sannolikheten bedöms som låg just nu.

Fortsatt stora skillnader i tillgång till nya terapier

Helene Wallskär
-
0
Fortsatt stora skillnader i tillgång till nya terapier

Något måste göras åt att invånarna i Europa har en så ojämlik tillgång till nya terapier. Det menar den europeiska läkemedelsbranschens intresseorganisation Efpia – European federation of pharmaceutical industries and associations. Efpia för fram kravet i samband med organisationens publicering av färska data om tillgång till nya terapier i olika EU-länder.

Så görs studien

Det är analysföretaget Iqvia som sedan 2004 årligen sammanställer och utvärderar data om introduktionen av nya läkemedel i Europa. Studien kallas The Patients W.A.I.T. (Waiting to access innovative therapies) indicator.

Läkemedelsindustrins branschorganisationer i respektive land samlar in data från det egna landet. Iqvia sammanställer och jämför sedan dessa data.

Datainsamlingen till den senaste rapporten gjordes i fjol. Rapporten speglar tillgång till nya terapier i 36 länder, 27 EU-länder och nio länder utanför EU. Iqvia har undersökt introduktionen av de 167 innovativa läkemedel som fick centralt EU-godkännande under åren 2019-2022.

Huvudfrågorna är hur många av de nya terapierna som olika länder har infört samt hur lång tid införandet tagit. Den tid Iqvia mäter är tiden från centralt godkännande till att läkemedlet finns med bland de terapier som ett visst land subventionerar, i Sveriges fall inom läkemedelsförmånen.

Högst varierande tillgång till nya terapier

I genomsnitt tog det 531 dagar innan ett nytt läkemedel blev infört i subventionssystemet. Men det fanns en mycket stor variation mellan länderna. Tyskland som var snabbast tog 126 dagar på sig. I grannlandet Polen tog det 804 dagar.

Sverige var med 299 dagar det fjärde snabbaste landet.

Iqvia undersökte också hur många av de 167 innovativa terapierna som länderna hade infört. Genomsnittet låg på 72. Tyskland hade infört flest, 147 stycken. Lägst låg Malta och Turkiet som bara subventionerade 6 av de nya terapierna.

Sverige hade infört 84, alltså ungefär hälften av de nya terapierna. Det framgår inte av rapporten om hur många av de kvarvarande som hade fått nej och hur många som fortfarande var under utredning.

Efterlyser insatser från flera håll

Även EU-kommissionen ser ojämlik tillgång till nya terapier som ett allvarligt problem. Som Läkemedelsvärlden rapporterat ligger försök att åtgärda detta också bakom många av punkterna i kommissionens förslag till nya läkemedelslagstiftning för EU.

Men Efpia ifrågasätter om EU-gemensamma lagändringar är rätt väg att gå. I ett pressmeddelande om den aktuella rapporten uttalar sig Efpia-chefen Nathalie Moll om orsakerna till att införande av nya terapier kan ta lång tid. Hon framhåller att orsakerna varierar mellan olika behandlingsområden och olika länder:

– Därför kan frågor om tillgång på läkemedel inte lösas genom EU-lagstiftning utan kräver insatser från många olika aktörer, inklusive medlemsstater, för att komma framåt.

Brist på hormonplåster består ända till senhösten

Anna Bäsén
-
0
Brist på hormonplåster består ända till senhösten

Det har varit ett stort problem att få tag på vissa läkemedel mot klimakteriebesvär, som hormonplåster, i flera år.

Hormonersättningsläkemedel av olika slag är en typ av läkemedel som företagen ofta rapporterar brist på till Läkemedelsverket.

Med jämna mellanrum tar dessa läkemedel slut på apoteken. Och även om hormonplåstren kanske inte alltid är slut på precis vartenda apotek i hela landet eller i alla olika styrkor blir det trassel.

Hormonplåstret Estradot bristläkemedel

Läkemedlet Estradot (estradiol), som är ett hormonplåster, är ett tydligt exempel. Det har varit brist på detta hormonplåster från och till åtminstone sedan 2020. Läkemedlet tillverkas av läkemdelsbolaget Sandoz.

Just nu saknar man förpackningar av samtliga fem styrkor av detta depotplåster, enligt Läkemedelsverkets statistik över restsituationer.

Sverige saknar andra godkända depotplåster som enbart innehåller estradiol.

I dagsläget finns det inga parallellimporterade depåplåster med estradiol, enligt Läkemedelsverket.

Brist på hormonplåster till senhösten

En styrka av plåstret saknar man – denna gång – ända sedan september förra året. Övriga fyra rapporterar företaget brist på sedan januari och februari i år.

Om prognosen stämmer är fyra av styrkorna tillgängliga 31 oktober i år. Den femte styrkan räknar företaget med att den finns snart, 25 juni i år.

–  Nu har företaget anmält orsaken till bristen. Företaget anger att det är problem med produktionsplanering eller produktionskapacitet. Vilken typ av problem det är känner jag inte till, säger Samuel Silkestrand, utredare vid Läkemedelsverkens enhet för läkemedelstillgänglighet.

Osäkert med hormonplåster på licens

Ett fåtal ansökningar för licensläkemedel som innehåller den aktiva substansen estradiol har beviljats, berättar Samuel Silkestrand.

– Det är dock svårt att veta hur mycket som finns tillgänglig eftersom vi inte har någon information om volymer.

I mars i år beviljade Läkemedelsverket dispens för utländska förpackningar med Estradot avsedda för den amerikanska marknaden. Detta i ett försök att minska den stora bristen. Dessa förpackningar har amerikansk märkning och amerikansk bipacksedel. Dispensen gäller fyra av styrkorna, men inte den femte.

Dispens för hormonplåster

Myndigheten kräver att patienterna får en tryckt svensk bipacksedel när de hämtar ut den amerikanska förpackningen med Estradot.

Dispensen beviljar Läkemedelsverket fram till 1 augusti i år. Samuel Silkestrand poängterar att dispensen kan förnyas vid behov.

Hur många förpackningar det rör sig om är oklart, det rapporterar företaget i efterhand.

Vilken betydelse dispenser och licensansökningar får är också osäkert. Sverige saknar nationellt system för lagerhållning, så ingen kan se exakt var alla läkemedel finns.

När det gäller dispens ansöker företaget om tillstånd. För licenspreparat måste förskrivare skriva en motivering och apotek sen ansöka hos Läkemedelsverket för att få det beviljat. Det gör det förstås till en mer komplicerad process.

Hormoner som spray

Samuel Silkestrand berättar att det finns andra mediciner som innehåller estradiol, dock då med annan beredningsform.

– Det finns andra läkemedel med samma aktiva substans. Det är exempelvis en gelé man stryker på huden, hudspray, vaginalgel, vaginalinlägg och tabletter, berättar han.

Men att kvinnorna och deras gynekologer tvingas byta till alternativa läkemedel kan vara en nog så krånglig och tidsödande process.

Krångligt för kvinnorna att byta

Förutom att ansöka om tillstånd hos Läkemedelsverket riskerar det bli problem med användningen.

Det är nämligen skillnad på hur de olika läkemedlen ska tas och hur ofta. Något som naturligtvis ökar risken för att kvinnan ska glömma av eller på andra sätt felanvända läkemedlen.

Naturligtvis innebär det en förhöjd risk för försämrad patientsäkerhet och att kvinnan ska återfå sina klimakteriesymtom.

Ett depotplåster med estradiol byts exempelvis två gånger i veckan, enligt Fass. Hudgelén Divigel med estradiol, exempelvis, ska däremot smörjas på ren och torr hud på mage eller lår varje dag.

”Jag fick panik”

En kvinna berättar i en intervju redan år 2020 i tidningen Ottar sina upplevelser av läkemedelsbristen.

Hennes klimakteriebesvär innebar oregelbunden mens, nattliga svettningar, migränanfall, humörsvängningar och självmordstankar. När hon började med hormonplåster försvann symtomen.

Men plötsligt fanns hormonplåstren inte längre att få på apoteket.

– Jag fick panik. Vad skulle hända när dessa tog slut? Jag som börjat må så bra igen. Jag ringde min läkare och sa att jag måste ha något annat, berättar hon i Ottar.

Istället fick hon en gel att smörja låren med. Kvinnan tyckte den var kletig och krånglig att hålla på med. Effekten var inte heller densamma och hon började få tillbaka huvudvärk och nedstämdhet.

Stort problem för kvinnorna och vården

Angelica Lindén Hirschberg, gynekolog på Karolinska universitetssjukhuset och professor i gynekologi och obstetrik, berättar i en färsk intervju med tidningen Dagens Medicin, vad bristen innebär.

Den skapar omfattande problem både för sjukvården och kvinnorna.

Läkarna behöver exempelvis skriva ut flera olika läkemedel till en och samma kvinna för att hon åtminstone ska någonting att hämta ut på apoteket.

– Det som vi håller på med i dag, nämligen att skriva ut flera olika läkemedel till en och samma patient för att patienten ska ha någonting att hämta ut, hade jag inte kunnat drömma om för tio år sedan. Det känns väldigt otillfredsställande och oprofessionellt, säger hon i intervjun som är bakom betalvägg.

Brist på hormonplåster ger extraarbete

Behandlingsuppehåll med hormonplåster på grund av brist kan till exempel leda till att kvinnan drabbas av blödningar som behöver utredas.

– Utifrån sjukvårdsperspektiv är det ett enormt extraarbete. Vi kan ha hundratals patienter som hör av sig när något är slut för att de behöver ett alternativ och det påverkar allt ifrån läkare till sjuksköterskor och undersköterskor som får ta emot de här telefonsamtalen, säger Angelica Lindén Hirschberg till Dagens Medicin.

Förbjuder ännu en luftvägsrensare

Helene Wallskär
-
0
Förbjuder ännu en luftvägsrensare

Företaget Ecom venture AB marknadsför produkten Lufthjälpen till svenska konsumenter. Den kallas luftvägsrensare. Enligt marknadsföringen kan den rädda liv om någon fått ett föremål som fastnat i luftvägarna. Lufthjälpen sägs då kunna avlägsna föremålet och häva luftvägsstoppet

Men Läkemedelsverket förbjuder nu företaget att fortsätta sälja produkten. Den är inte CE-märkt och bolaget “har inte kunnat uppvisa något som styrker att den uppfyller kraven för en säker medicinteknisk produkt”, skriver myndigheten i ett pressmeddelande.

Köpts in till förskolor

Luftvägshjälpen är inte den första så kallade luftvägsrensare som Läkemedelsverket stoppar. Som Läkemedelsvärlden har rapporterat har myndigheten länge haft ögonen på denna typ av ofta olagliga produkter. De marknadsförs främst av många olika webbutiker.

För ungefär ett år sedan förbjöd Läkemedelsverket fortsatt försäljning av en av produkterna.

Men även om några produkter försvunnit så har försäljningen av andra, liknande produkter fortsatt. För en tid sedan kunde Läkemedelsvärlden också berätta att även kommuner köpt in sådana här luftvägsrensare till förskolor och skolor.

Ser allvarlig risk med Lufthjälpen

Med säljförbudet för Lufthjälpen fortsätter Läkemedelsverket arbetet med att rensa marknaden från luftvägsrensare som inte uppfyller gällande krav på medicintekniska produkter.

Myndigheten anser att Lufthjälpen är potentiellt livsfarlig.

– Att agera snabbt vid en livshotande situation är avgörande. Luftvägsrensaren påstås kunna rädda liv vid en kvävningssituation, men den riskerar snarare att fördröja förloppet innan hjärt-lungräddning kan påbörjas, säger Camilla Bysell på Läkemedelsverket i pressmeddelandet om förbudet för Lufthjälpen.

– Vi uppmanar alla som har den här produkten att inte använda den och i stället följa de rekommendationer som kommer från svenska HLR‍-‍rådet.

Så häver du ett luftvägsstopp

Utbildningsstiftelsen HLR-rådet har bland annat gett ut riktlinjer för hur man ska agera om någon drabbas av luftvägsstopp. Det handlar om en kombination av ryggslag och buktryck, att larma 112 och vid behov påbörja hjärt-lungräddning i väntan på ambulansen.

Välfärdsbrott är ovanliga

Anna Bäsén
-
0
Välfärdsbrott är ovanliga

Regeringen vill stoppa välfärdsbrott på apotek. Som Läkemedelsvärlden berättade igår har Läkemedelsverket nu fått regeringens uppdrag att kartlägga denna brottslighet inom apoteksverksamheterna.

Enligt regeringen växer problematiken med oseriösa och kriminella aktörer inom hälso- och sjukvården, bland annat på apoteken.

– Dessa angrepp blir alltmer systematiska och avancerade och det är något som regeringen ser allvarligt på, säger sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson i ett pressmeddelande från regeringen.

Luckor i lagar och regler gör att regionerna har små möjligheter att agera mot dessa välfärdsbrott.

Men Johan Wallér, vd på Sveriges Apoteksförening, verkar inte helt dela regeringens syn på hur stor problematiken med brott på apotek är.

Välfärdsbrott på apotek ovanliga enligt Wallér

Visserligen skriver Johan Wallér nu i ett pressmeddelande att Apoteksföreningen ser fram emot att samarbeta med Läkemedelsverket i deras uppdrag.

Men samtidigt poängterar Johan Wallér att det, sedan apoteksmarknaden omreglerades, bara är ett fåtal oegentligheter som upptäckts och att de aktuella apoteken förlorat sitt apotekstillstånd. ”Det rör sig om en handfull apotek av 1 400 under femton år” skriver han.

– Brottslighet kan smyga sig in överallt men det är mycket ovanligt i apoteksvärlden. Jag välkomnar att Läkemedelsverket ser över om det finns några kryphål i lagstiftningen som kan täppas till så att konkurrensen på marknaden fungerar på lika villkor för alla, säger Johan Wallér i pressmeddelandet.

Tycker att apoteken detaljstyrs

Apoteksföreningens vd tycker snarare att det finns en lång rad lagar och författningar som styr verksamheten i detalj.

Han understryker att flera olika myndigheter; Läkemedelsverket, IVO, TLV och E-hälsomyndigheten, kontrollerar och utför tillsyn av apoteken.

Apotek måste ha tillstånd och särskilt godkända IT-system uppkopplade mot staten. Apotek behöver alltid ha minst en legitimerad farmaceut på plats för att få hålla öppet.

Johan Wallér tycker att apoteken snarare har en kontrollfunktion gentemot oegentligheter och brottslighet i andra delar av välfärden.

Vakthund mot välfärdsbrott

Han beskriver apoteken mer som en vakthund gentemot välfärdsbrottslighet. Ofta är det farmaceuter på apotek som upptäcker felförskrivningar och anmäler ”knarkläkare”, enligt Johan Wallér.

Han kritiserar att deras anmälningar till inspektionen för vård och omsorg, IVO, ibland tar flera år och inte alltid ger resultat. Detta är frustrerande för apotek och farmaceuter.

Vi skulle vilja se snabbare processer hos IVO och strängare regler kring läkares förskrivningsrätt av narkotika, skriver Johan Wallér.

Fusk för mångmiljonbelopp

Samtidigt är regioner, som Stockholms Region, frustrerade över att oseriösa aktörer lurar till sig mångmiljonbelopp på olika sätt.

I Läkemedelsverkets regeringsuppdrag ingår även att analysera hur man bättre förebygger, förhindrar och upptäcker välfärdsbrottslighet.

Regeringen uppmanar också Läkemedelsverket att, om det behövs, föreslå författningsändringar för att förhindra att oseriösa och kriminella aktörer lurar till sig offentliga medel. Det handlar exempelvis om möjligheter att stoppa brott och kräva tillbaka felaktiga utbetalningar.

Brott på apotek ska stoppas

Anna Bäsén
-
0
Brott på apotek ska stoppas

Senaste åren har det larmats om brott på apotek. Det handlar exempelvis om att flera apotek lurar till sig offentliga medel. Det gör de exempelvis genom att felaktigt begära ersättning för läkemedelskostnader.

– Det finns en växande problematik med oseriösa och kriminella aktörer inom hälso- och sjukvården, bland annat apoteksverksamhet. Dessa angrepp blir alltmer systematiska och avancerade och det är något som regeringen ser allvarligt på, säger sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson i ett pressmeddelande från regeringen.

Men lagstiftningen gör att regionernas möjligheter att agera är små.

Nu får Läkemedelsverket i uppdrag av regeringen att kartlägga välfärdsbrott på apotek. Myndigheten får också i uppdrag att analysera hur denna typ av brottslighet kan förebyggas, förhindras och upptäckas.

Författningsändringar tänkbara

Om Läkemedelsverket bedömer att det behövs författningsändringar för att förbättra förutsättningarna för att upptäcka och förhindra att offentliga medel går till oseriösa och kriminella aktörer ska myndigheten lämna förslag på sådana.

Det kan till exempel röra sig om möjligheten att stoppa och återkräva utbetalningar.

– Vi välkomnar uppdraget. Den som vill öppna och driva apotek måste beviljas ett tillstånd från Läkemedelsverket och se till att verksamheten uppfyller kraven i flera lagar, förordningar och föreskrifter, säger Annika Babra, enhetschef för Läkemedelsverkets tillsynsverksamhet för apotek, i ett pressmeddelande från Läkemedelsverket.

– Uppdraget att kartlägga och analysera hur välfärdsbrottslighet inom apoteksverksamhet kan förebyggas, förhindras och upptäckas faller väl inom vår verksamhet, säger Annika Babra.

Media uppmärksammar brott på apotek

“Apotek kan fuska till sig miljoner utan att stoppas” skriver exempelvis Svenska Dagbladet i en artikel januari i år.

— Regionen hanterar utbetalningarna för läkemedel till apoteken, men har mycket begränsad insyn i vad som skrivs ut och varför, säger Linnea Graaf, samordnare Det är något som Linnea Graaf, samordnare mot välfärdsbrott inom hälso- och sjukvården i Region Stockholm, i intervjun med Svenska Dagbladet.

Brott på apotek ger miljonvinster

Ett uppmärksammat brott på apotek i Region Stockholm gäller en läkare skrev ut stora mängder näringsdryck och mjölkersättning till barn. Dessa barn var inte listade på den aktuella vårdcentralen.

Recepten lämnades sen in på ett apotek som drevs av läkarens make. Under en månad fakturerade apoteket 10,8 miljoner kronor för expedierade livsmedel.

Det här brottet upptäcktes av Läkemedelsverket.

Brottsligt apotek stängdes

Förra sommaren skrev Läkemedelsvärlden om ett apotek som enligt tillsynsmyndigheten Tandvårds- och läkemedelsverket, TLV, fuskade med 540 fall av läkemedelsbyten på bara en månad. Det gäller byten inom det generiska utbytet, enligt TLV:s utredning.

Om apotek byter till flera mindre förpackningar av medicinen i stället för till större finns pengar att tjäna. Det beror på att den så kallade handelsmarginalen (skillnaden mellan apotekens inköpspris och det pris kunderna betalar) som TLV fastställer beräknas per förpackning.

Apoteksföretaget krävdes på 117 000 kronor i straffavgift.

I mars samma år finner inspektörer från Läkemedelsverket så allvarliga brister i apoteksverksamheten att myndigheten drar in apotekstillståndet permanent.

Riksrevisionen kritiserar tillsynen

Riksrevisionen kritiserar i en rapport från 2022 statens tillsyn över apotek och partihandel med läkemedel för att inte vara effektiv. Tillsynen ska skydda människors liv och hälsa. Den ska också se till att läkemedelssubventionerna används på rätt sätt.

Riksrevisonen anser att en orsak till att tillsynen inte är tillräckligt bra är att ansvariga myndigheter inte får dela viktig information med varandra.

Apotek och partihandlare kan driva verksamheter som inte helt lever upp till lagstiftningens krav. Detta kan de fortsätta med utan att tillsynsmyndigheterna upptäcker och straffar dem.

Brott på apotek hotar patientsäkerhet

Enligt riksrevisionen är den yttersta konsekvensen av detta att patientsäkerheten blir lidande.

Det orsakar dessutom att staten och regioner betalar onödigt stora utgifter eftersom läkemedelsförmåner och andra subventioner av läkemedel felutnyttjas.

Läkemedelsverket ska lämna en en slutredovisning av uppdraget till Socialdepartementet senast den 25 september 2025.

Vill kunna styra läkemedel till dem med störst behov

Helene Wallskär
-
0
Vill kunna styra läkemedel till dem med störst behov

När det råder brist på viktiga läkemedel vill Läkemedelsverket kunna styra läkemedel till dem som har störst medicinska behov. Och för att kunna göra det så effektivt som möjligt behövs ett tydligare uppdrag i arbetet mot läkemedelsbrister. Myndigheten vill ha en uttalad uppgift att vara den centrala nationella samordningsaktören i detta arbete.

Det framgår av en diger delrapport som myndigheten i förra veckan lämnade till regeringen. I morgon, torsdag, kan du som är nyfiken rapporten delta i ett webbinarium som Apotekarsocieteten och Läkemedelsvärlden arrangerar. Erica Hagblom och Therese Ringbom från Läkemedelsverket presenterar förslagen i rapporten och svarar på frågor.

I dag höll Veronica Arthurson, direktör vid Läkemedelsverket, en digital pressträff för att belysa delrapporten.

Fokuserar på konkreta åtgärder

Läkemedelsverket har de senaste åren fått ett flertal regeringsuppdrag om det växande problemet med läkemedelsbrister. Det uppdrag som myndigheten nu har lämnat en delrapport från är, som Läkemedelsvärlden tidigare rapporterat, brett. Läkemedelsverket ska “kartlägga, analysera och föreslå åtgärder som syftar till att förebygga och hantera rest- och bristsituationer”, både när det gäller humanläkemedel och läkemedel för djur.

I den aktuella delrapporten presenterar myndigheten drygt 30 förslag till åtgärder för att förhindra och hantera bristsituationer.

– Givet storleken på problemet har vi landat i att det är viktigt att vi kommer med konkreta åtgärdsförslag, sa Veronica Arthurson vid pressträffen.

Vill ha tydligt mandat mot brister

Flera av åtgärdsförslagen berör Läkemedelsverkets roll.

– Det finns behov av en nationell central aktör som håller ihop aktörerna och frågorna. Vi tror att Läkemedelsverket kan vara en sådan central aktör och det är också en förutsättning för en del av våra andra uppdrag, sa Veronica Arthurson.

Enligt delrapporten behövs det vissa förändringar i den så kallade myndighetsinstruktionen till Läkemedelsverket.

– En del av det vi gör i dag i arbetet mot läkemedelsbristerna är sannolikt inte helt i linje med den nuvarande instruktionen. Den behöver uppdateras.

Förslag om att styra läkemedel efter behov

Ett tydligare mandat är, menar Veronica Arthurson, viktigt bland annat för att Läkemedelsverket i ett kritiskt läge ska kunna styra läkemedel så att de kommer till dem som behöver dem allra mest. Ett flertal av åtgärdsförslagen i delrapporten gäller just fördelning och omfördelning av läkemedel.

Läkemedelsverket vill kunna ge partihandlare undantag från leveransskyldigheten och omfördela läkemedel mellan olika apotek.

– I de flesta fall räknar vi med att det ska ske på frivillig basis. I undantagsfall vill vi dock också kunna fatta tvingande beslut om omfördelning.

Förslag om ransonering

Ett annat delområde i rapporten omfattar olika förslag till insatser för att begränsa åtkomsten till ett läkemedel som det råder brist på. En tänkbar åtgärd är enligt Läkemedelsverket att tillfälligt ändra receptstatusen på det aktuella läkemedlet.

Man kan, som exempelvis Danmark tidigare gjorde med paracetamol, tillfälligt receptbelägga ett receptfritt läkemedel.

– Då blir det förskrivarna som styr vilka som får tillgång till produkten.

Att införa denna möjlighet skulle eventuellt kräva en lagändring. En möjlighet som Läkemedelsverket redan har är att begränsa utlämningen av ett läkemedel på apotek. apoteken ska då bara expediera recept som är utskrivna av läkare med en viss specificerad specialistkompetens.

Vill förenkla licenshantering

Ett mycket viktigt område är också, menar Veronica Arthurson, att på olika sätt förenkla och förbättra hanteringen av licensläkemedel. Sådana läkemedel är i dag allt oftare lösningen när det blir brist på ett läkemedel som normalt brukar finnas på den svenska marknaden.

Nu fortsätter Läkemedelsverket arbetet med att ta fram förslag på andra delområden. År 2026 ska myndigheten slutredovisa till regeringen.

Några av de uppdragspunkter som återstår att utreda och som ska redovisas då är utvidgad möjlighet för farmaceuter att byta läkemedel vid expediering, möjlighet för farmaceut att bryta förpackningar vid expediering och ökad information om tillgången på parallellhandlade läkemedel.

Tio senfärdiga företag kan krävas på straffavgifter

Helene Wallskär
-
0
Tio senfärdiga företag kan krävas på straffavgifter

Läkemedelsverket kan enligt ett nytt omdebatterat regelverk ta ut straffavgifter på mellan 25 000 och 100 miljoner kronor av företag som inte anmäler en hotande läkemedelsbrist i tid. Anmälan ska ske senast två månader innan bristsituationen väntas uppstå, eller annars så snart det är möjligt.

Det väl tilltagna maxbeloppet har väckt mycket kritik från bland andra Läkemedelsindustriföreningen, Lif. Kritikerna menar bland annat att alltför höga bötesnivåer kan leda till att företag restanmäler bara för säkerhets skull.

Men när Läkemedelsverket nu börjar tillämpa de nya reglerna om straffavgifter ligger beloppen på betydligt mer återhållsamma nivåer.

Inte maxade straffavgifter

Läkemedelsverket har meddelat de tio första företagen som kan tvingas betala straffavgifter på grund av att de inte restanmält i tid. De sanktionsavgifter som myndigheten överväger att kräva företagen på varierar mellan 53 000 och 196 000 kronor.

– Det här handlar inte om att håva in en massa pengar. Det är jätteviktigt att avgifterna hamnar på en bra nivå som hjälper företagen att efterleva lagen, men inte leder till överrapportering, sa Ebba Hallberg, projektledare på Läkemedelsverket i en tidigare intervju till Läkemedelsvärlden.

Slutliga beslut senare

Straffavgiftens storlek styrs av hur allvarlig överträdelsen är. Hur mycket för sent kom anmälan? Vilka risker innebar detta?

Läkemedelsprodukternas försäljningsvärde är en annan faktor som myndigheten tar hänsyn till.

Det finns även möjlighet att sätta ned straffavgifterna av olika skäl. Det har Läkemedelsverket gjort i sju av de tio nu aktuella fallen. Det handlar om företag med ett flertal sena restanmälningar med åtföljande böter som därmed sammanlagt kommer upp i stora summor.

“Med hänsyn till den samlade bördan av sanktionsavgifterna” sänker myndigheten avgifterna kraftigt för dessa företag. Det framgår av de underrättelser som gått ut till företagen. De har nu möjlighet att yttra sig senast 10 juni och därefter kommer de slutliga avgiftsbesluten.

Högsta och lägsta beloppen

Det av de tio företagen som riskerar den högsta sanktionsavgiften är Fresenius Kabi AB. Läkemedelsverket anmärker på fem restanmälningar som bolaget i fjol gjorde samma dag som försäljningsuppehållet startade.

Dessa försenade restanmälningar gäller ett smärtlindrande injektionsmedel, ett vitaminpreparat för droppbehandling, ett cytostatikum mot tumörer och ett antibiotikum för droppbehandling. Efter nedsättning av de separata avgifterna landar Läkemedelsverket på en bötessumma på 196 000 kronor.

Det näst högsta bötesbeloppet, 188 000 kronor, överväger Läkemedelsverket att begära av företaget Orion som i fjol hade sex försenade restanmälningar. Tre av dem kom in samma dag som bristen började.

Det företag som blivit underrättat om det hittills lägsta beloppet är Stada. Företaget marknadsför en infusionsvätska som används mot leukemi och anmälde 23 oktober i fjol att försäljningen skulle upphöra tillfälligt. Då hade dock försäljningsuppehållet redan startat för en dryg vecka sedan. Läkemedelsverket överväger här en sanktionsavgift på 53 000 kronor.

Montelukast kan orsaka allvarliga psykiska problem

Anna Bäsén
-
0
Montelukast kan orsaka allvarliga psykiska problem

Den vanliga astma- och allergimedicinen Singulair eller Montelukast (montelukast) orsakar förnyad oro för biverkningar.

Nu uppmärksammas biverkningsriskerna återigen i både Storbritannien och USA, som Läkemedelsvärlden rapporterade i en artikel i maj.

Läkemedelsverket har för Läkemedelsvärldens räkning tagit fram anmälningar om misstänkta biverkningar angående montelukast från 2018 till 3 juni i år.

Under denna tid har 147 misstänkta biverkningar av många olika slag rapporterats in. Detta enligt utdrag från myndighetens databas för spontant inkomna misstänkta läkemedelsbiverkningar.

Lindrar astma och hösnuva

Montelukast är en vanlig medicin mot astma samt säsongbunden allergi, så kallad hösnuva. Läkemedlet blockerar en slags substanser som kallas leukotriner. Dessa ger sammandragningar och svullnad i luftvägarna i lungorna och orsakar även allergiska symtom.

Genom att blockera leukotrinerna minskar läkemedlet astmasymtom och förbättrar även besvären vid säsongsbunden allergi.

Uppmärksammar riskerna igen

Det är känt sedan tidigare att det finns en viss risk att läkemedlet i vissa fall kan ge allvarliga psykiska biverkningar.

Det handlar bland annat om psykiska reaktioner som självmordstankar och självmordsbenägenhet, sömnstörningar, mardrömmar, aggression, hallucinationer, ångest, oro och depression. Förändringar i beteende och humör, som oro och upprördhet har också rapporterats.

Men både forskare och myndigheter i Storbritannien och USA påminner alltså återigen om vikten att vara vaksam på dessa oönskade effekter. I synnerhet gäller oron rapporter om dessa biverkningar hos barn.

Många finns i produktinformationen

Läkemedelsverket övervakar som bekant läkemedelssäkerheten i Sverige. Myndigheten ser rapporteringar av misstänkta biverkningar som en viktig pusselbit av flera. Anmälningarna är ett redskap som identifierar signaler om misstänkta säkerhetsproblem med läkemedel.

Ulla Wändel Liminga, utredare och vetenskaplig ledare vid Läkemedelsverket, svarar så här via mejl till Läkemedelsvärlden:

– Det är värt att notera att många av de typer av händelser som beskrivs redan står listade som biverkningar i den produktinformation som finns, inklusive i patientinformationen.

Biverkningar av montelukast ofta hos kvinnor

Flest anmälningar i Läkemedelsverkets databas, 73 stycken, kommer från konsumenter och andra som inte är hälso- och sjukvårdspersonal. Näst flest, 60 rapporter, inkommer från läkare.

Det är oftare kvinnor, 95 stycken, som verkar drabbas av oönskade effekter. När det gäller män är antalet rapporter 51 stycken. Myndigheten saknar angivet kön för 1 person.

Misstänkta oönskade effekter av läkemedlet rapporteras oftare hos vuxna och äldre, 73 anmälningar totalt.

Men misstänkta biverkningar hos barn och tonåringar anmäls nästan lika ofta som hos vuxna och äldre, visar statistiken från myndighetens databas. Det handlar om sammanlagt 64 rapporter. 57 anmälningar gäller barn från 1 månads ålder upp till 11 år.

Läkemedelsverket saknar åldersangivelse för 10 personer.

Anmälningar om psykiska problem

Av de olika kategorier av misstänkta biverkningar av montelukast som Läkemedelsverket har i sin databas är psykiska problem, eller det myndigheten kallar psykiska sjukdomar, vanligast. Det handlar om 71 fall.

Rapporter om psykiska problem är vanligare hos barn och tonåringar än hos vuxna, med 40 anmälningar. Hela 36 av anmälningarna gäller barn. 26 rapporter berör vuxna och äldre.

De mest förekommande oönskade effekterna är mardrömmar, insomningssvårigheter, sömnproblem, depression och oro/ångest.

Efter det kommer humörsvängningar, depressioner, irritabilitet, rastlöshet och personlighetsförändringar.

Andra, men mindre vanliga incidenter inom den här kategorin är hallucinationer, självskadebeteende, självskadetankar, tics, inlärningssvårigheter, sömngång och nattskräck.

Rapporter om yrsel, kramper och epilepsi

Den näst vanligaste kategorin handlar om besvär från nervsystemet, med 38 stycken anmälningar. Det är symtom som huvudvärk, yrsel, fysisk hyperaktivitet, känselbortfall, krampanfall, uppmärksamhetsstörningar och parestesi vilket är en känsla av kyla värme och tryck.

Men i databasen finner man även andra allvarliga händelser som exempelvis epileptiska anfall, minnesproblem och medvetslöshet.

Läkemedelsverket har 32 anmälningar om misstänkta biverkningar från mage och tarm, som magsmärtor, diarré och illamående.

Ger andnöd och hosta

Andra problem som man anmäler relativt ofta är besvär från andningsvägar, bröstkorg samt mediastinum. Det senare begreppet, mediastinum, är läkarspråk för utrymmet mellan lungorna där hjärtat, viktiga blodkärl som aorta, matstrupe och luftstrupe finns.

Läkemedelsverket anger 25 biverkningar av denna sort, exempelvis andnöd och näsblod och hosta. Dessa förekommer mer än dubbelt så ofta hos vuxna och äldre än hos barn och tonåringar.

Besvär från huden och vävnaden direkt under huden, så kallad subkutan vävnad, förekommer i 25 fall. Det är frågan om problem som klåda, utslag och nässelutslag.

Användningen av montelukast ökar

Som Läkemedelsvärlden tidigare berättat ökar förskrivningen av montelukast i Sverige stadigt år efter år. Kurvan är brant.

Förra året gjordes mer över en kvarts miljon expedieringar, 276 639 stycken, av förpackningar med läkemedlet, enligt Socialstyrelsens statistik. Motsvarande siffra för tio år sedan är 142 563.

Även barn och ungdomar får allt oftare läkemedlet, enligt Socialstyrelsens läkemedelsdatabas.

De senaste tio åren har antalet expedieringar av montelukast till barn och tonåringar 0 till 19 år ökat successivt. För år 2014 är antalet 48 515, förra året är antalet 60 832.

Sverige varnar för problem med montelukast

I svenska Fass står följande varning:

”Neuropsykiatriska händelser såsom beteendeförändringar, depression och suicidalitet har rapporterats i alla åldersgrupper som tar montelukast. Symtomen kan vara allvarliga och fortsätta om behandlingen inte avbryts. Behandlingen med montelukast bör därför avbrytas om neuropsykiatriska symtom uppstår under behandlingen. Patienter och/eller vårdgivare ska rådas att vara uppmärksamma på neuropsykiatriska händelser och instrueras att meddela sin läkare om dessa beteendeförändringar inträffar.”

– Detta kommer sedan att följas upp i nästa periodic safety update report (PSUR) som kommer in under hösten 2024 för att ta ställning till om ytterligare åtgärder behövs, enligt Ulla Wändel Liminga.

”Vi är väl medvetna”

Läkemedelsvärlden frågar hur svenska Läkemedelsverket ställer sig till att att Storbritannien och USA uppmärksammar vårdpersonal, patienter och vårdgivare om risken för allvarliga biverkningar när det gäller psyke och nervsystem.

Utredare Ulla Wändel Liminga svarar så här:

– Vi är väl medvetna om denna biverkning. En varning för neuropsykiatriska biverkningar infördes i produktresumén omkring 2018. I samband med bedömning av den regelbundna säkerhetsuppdateringen (periodic safety update report, PSUR) 2022 fann man att det fanns en del fall där behandlingen med montelukast fortsatte trots allvarliga neuropsykiatriska biverkningar.

 Prac förstärker varningen 2022

Ulla Wändel Liminga svarar vidare:

– Företaget ålades därför att noggrant bedöma dessa fall samt föreslå ytterligare åtgärder för att minska den risken.

– Detta ledde till en rekommendation från PRAC (Europeiska läkemedelsverkets EMA:s säkerhetskommitté) hösten 2022 att varningen skulle förstärkas med att montelukast ska sättas ut om neuropsykiatriska biverkningar uppstår  och att varning kan skrivas i produktresumén med fet text och inom en ruta sk Boxed warning.

Finns planer på att gå ut med förnyad information till förskrivare och patienter?

– I nuläget finns inga sådana planer men om det i nästa säkerhetsuppföljning skulle framkomma fortsatta problem med efterlevnaden till denna varning så kommer vi att ta ställning till eventuella ytterligare åtgärder, säger Ulla Wändel Liminga.

”Mpox ser ut att bli kvar under överskådlig tid”

Helene Wallskär
-
0
”Mpox ser ut att bli kvar under överskådlig tid”

Virusinfektionen mpox ser ut att bli kvar i samhället och det är fortfarande viktigt för människor i riskgrupperna att vaccinera sig. Det är budskapet från Folkhälsomyndigheten.

– Det nya begränsade utbrottet i Stockholmsområdet ger oss tydliga indikationer på att vi inte fullt ut nått alla i målgrupperna för mpox-vaccinering, säger biträdande statsepidemiolog Erik Sturegård på Folkhälsomyndigheten till Läkemedelsvärlden.

Myndigheten betonar också att även andra smittskyddsåtgärder som testning, försiktighet och smittspårning fortfarande är nödvändiga.

Nytt utbrott i år

Efter det stora globala utbrottet av mpox, eller apkoppor som sjukdomen kallades i början, blev 2023 en lugn period. Världshälsoorganisationen, WHO, lyfte bort klassningen som globalt hälsonödläge och i Sverige hade vi bara några enstaka fall under hela året.

Men i april 2024 kom, som Läkemedelsvärlden rapporterade, ett nytt svenskt utbrott av mpox. Sjukdomen är klassad som allmänfarlig och anmälningspliktig. Därför rapporteras alla fall i Sverige till Folkhälsomyndigheten och smittskyddsläkaren i respektive region.

Under det nu pågående utbrottet har hittills 25 nya fall rapporterats, samtliga i Stockholmsregionen. Det handlar om vuxna män som har blivit smittade i Sverige.

Mpox sprids vid sexuella kontakter och till viss del även andra nära kontakter. Hittills har smittspridningen skett bland män som har sex med män och transpersoner som har sex med män. Dessa grupper är enligt Folkhälsomyndigheten riskgrupper som kan behöva vaccinskydd och erbjuds vaccinet kostnadsfritt.

Bedömer att mpox ser ut att bli kvar

Men 70 procent av de smittade i det nya utbrottet var ovaccinerade.

Den nästan obefintliga mpox-spridningen i Sverige i fjol kan ha gett föreställningen att sjukdomen var borta, menar Erik Sturegård. Detta skulle kunna vara en förklaring till att personer i riskgrupper inte vaccinerat sig.

– Det är fullt förståeligt. Men med tanke på den fortsatt stora smittspridningen runt om i världen bedömer jag att mpox rimligen inte kommer att försvinna inom överskådlig tid. Det är viktigt att personer i riskgrupper ser över sitt vaccinskydd och att regionerna ser till att vaccinet är lättillgängligt, understryker han.

Grundvaccineringen består av två doser med minst fyra veckors mellanrum. Det går bra att ta den andra dosen även om det gått länge sedan man fick den första.

– Det är viktigt att de som fått en första vaccindos inte glömmer bort att ta även den andra dosen, påminner Erik Sturegård.

Om man fick smittkoppsvaccin som barn räcker en dos mpox-vaccin.

Vaccin kan skydda även efter smittsam kontakt

Enligt de studier som hittills är gjorda ger mpox-vaccinet Imvanex – eller Jynneos som det heter i USA – ett skydd på runt 70 procent mot sexuellt överförd smitta.

– Inget vaccin ger hundraprocentigt skydd. Men de som drabbas av mpox trots att de är vaccinerade får lindrigare symtom, säger Erik Sturegård.

Det vanligaste är förstås att ta vaccinet som ett förebyggande skydd mot smitta som man eventuellt kan komma i kontakt med. Men man kan ha nytta av vaccinet även om man redan har haft nära kontakt med en person som visar sig ha mpox.

Helst ska sådan så kallad postexpositionsprofylax ges inom fyra dygn från smittillfället.

– Men det kan fungera i några dagar till så länge man inte hunnit få symtom.

Tredje dos i framtiden?

I dag vet forskarna ännu inte hur länge skyddet efter grundvaccineringen håller i sig. Är det livslångt eller behövs så småningom en eller flera påfyllnadsdoser?

Pågående studier och andra uppföljningar av dem som hittills blivit vaccinerade kommer att ge svar.

– För närvarande finns det inga skäl att rekommendera påfyllnadsdoser. Men om det i framtiden visar sig att skyddseffekten börjar sjunka kan det komma sådana rekommendationer.

Stort utbrott i Afrika

I början av det globala utbrottet rådde brist på mpox-vaccin. För att spara på vaccin infördes ett nytt sätt att vaccinera. I stället för att spruta in vaccinet under huden ger man det i överhuden och får då lika god effekt men med en lägre dos.

Tack vare detta och ökad produktion råder i dag god tillgång på mpox-vaccin. Men Erik Sturegård framhåller att det är bra att fortsätta med det vaccinsparande sättet att vaccinera.

Ett skäl till detta är att det sedan senhösten 2023 pågår ett stort utbrott av en annan variant av mpox i Centralafrika, främst i Demokratiska republiken Kongo. Denna variant kallas klad I, till skillnad från klad IIb som står för spridningen i Sverige och andra länder utanför Afrika.

Klad I verkar både vara mer smittsam och ge svårare sjukdom än klad IIb. Erik Sturegård bedömer att mpox-vacciner bör ha en lika god skyddseffekt mot båda varianterna.

Vill ha vaccin i beredskap

Än så länge finns det ingen känd smittspridning av klad I i Europa. Men om den dyker upp här kan behovet av mpox-vaccin öka, också eftersom denna variant verkar sprida sig lättare även vid andra nära kontakter än sex.

– Även om vi har väldigt god tillgång på vaccin nu så är det en stor fördel med en vaccinstrategi som gör att det räcker till så många som möjligt. Det kan vara klokt att ha mpox-vaccin i beredskap.

Letar bot mot dödliga barncancern ponsgliom

Anna Bäsén
-
0
Letar bot mot dödliga barncancern ponsgliom

Ponsgliom är en obotlig hjärntumör som framförallt drabbar barn. Idag saknar vi godkända läkemedel mot den här tumören.

Nu startar en ny internationell studie som svenske professorn Klas Blomgren leder. Målet med studien är att forska fram läkemedel som förbättrar prognosen för barn som drabbas av denna svåra cancerform.

Ponsgliom tillhör en grupp hjärntumörer som på läkarspråk kallas för diffusa medellinjesgliom.

Dessa tumörer är svårbehandlade och det beror på fler olika orsaker. En av dessa är att tumörerna sitter vid hjärnstammen. Det gör tumörerna extremt svåra att operera bort, för då riskerar man att skada livsviktiga funktioner som andning, puls och vakenhet.

Cytostatika ger bara marginella effekter

En annan komplicerande faktor är att tumörerna växer diffust. Det betyder att cancercellerna inte samlar sig i en kompakt tumör utan blandar sig med friska celler.

I flera internationella studier behandlar man tumörerna med klassiska cytostatika. Resultaten från dessa studier är nedslående, medicinering med vanlig cytostatika ger bara marginella behandlingseffekter.

Allt detta gör tumörerna extra svårbehandlade.

Behandlar ponsgliom med läkemedel

Idag behandlar läkarna barn med ponsgliom med strålning i kombination med målinriktade läkemedel.

Forskare världen över arbetar med att hitta specifika läkemedel och/eller nya kombinationer av läkemedel som kan öka överlevnaden, som Läkemedelsvärlden tidigare berättat om.

Att ta vävnadsprov av tumören, en så kallad biopsi, har tidigare varit relativt ovanligt. Historiskt sett har läkare ansett att ingreppet är riskabelt. I stället diagnostiserar man cancern med hjälp av olika former av bildundersökningar som röntgen.

Går att ta prover av ponsgliom

Men i en färsk studie, som kallas Biomede 1.0, lyckas forskare faktiskt ta vävnadsprover från tumörerna på ett säkert sätt.

I studien ingår 233 patienter som nyss fått diagnosen ponsgliom. Det är den största studien i världen hittills.

Fynden från studien presenterades vid en stor internationell cancerkonferens förra året. Det är en konferens som American society of clinical oncology, Asco, arrangerar varje år.

När läkarna tar biopsier får de veta mycket mer om tumörens egenskaper. Det förbättrar möjligheterna att hitta en mer precis och effektiv behandling.

Studieresultaten från Biomede 1.0 är så uppseendeväckande att man kallar dem “praxisförändrande”.

Var tionde får fel diagnos av radiologi

Studien avslöjar även att radiologisk undersökning leder till fel diagnos i tio procent av fallen.

– Det finns tumörer av en helt annan karaktär som radiologiskt kan likna dessa gliom men har en annan progression och kräver annan behandling, säger barncancerläkaren och forskaren Jacques Grill i ett pressmeddelande från Asco.

Förutom detta så anpassade forskarna strålning och läkemedelsbehandlingen av cancern utifrån molekylära data från vävnadsprovet från tumören. Forskarna jämför tre olika läkemedel i studien. Det är erlotinib, dasatinib och everolimus.

Ponsgliom är inte en och samma slags tumör och har olika mutationer. Biomede 1.0 väcker hopp om individualiserad terapi som forskarna hoppas ger bättre behandlingsresultat.

Studien är öppen för alla barn

För att ta fram nya behandlingar startar man nu Biomede 2.0. Studien öppnar på Karolinska universitetssjukhuset. Men forskningsstudien är öppen för alla barn i hela Sverige med diagnosen diffusa medellinjesgliom, där ju ponsgliom ingår.

Läkarna tar vävnadsprover, biopsier, av tumören vid det barnonkologiska centrum som barnet tillhör. Forskarna testar två nya läkemedel i kombination med strålning.

Radiologiska undersökningar och andra läkarbesök gör barnet vid det barnsjukhus som är närmast för familjen. De cancerdrabbade barnen som deltar reser till Stockholm för screening och deltagande i studien. Sen kommer de på återbesök en gång i månaden.

Svensk forskare leder den nya studien

Klas Blomgren är professor i pediatrik vid Karolinska institutet, barncancerforskare och barncancerläkare vid Astrid Lindgrens barnsjukhus. Han är projektledare för studien.

– Det är samma upplägg som i den första Biomede-studien och vår erfarenhet är att det fungerade bra, berättar han i ett pressmeddelande från Barncancerfonden.

Liksom i Biomede 1.0 får patienterna med strålningsbehandling och ett läkemedel. Forskarna lottar barnen till ett av två olika läkemedel.

Det ena läkemedlet är everolimus som även användes i Biomede 1.0. Det andra läkemedlet är helt nytt. Den nya medicinen kallar man ONC201, enligt sajten clinicaltrials.cov.

Klas Blomgren betonar att behandlingsresultatet är det viktigaste.

– Om tumören fortsätter växa, då kommer barnet i stället att få möjlighet att prova det andra läkemedlet.

Hopp om bot mot ponsgliom

Klas Blomgren hoppas att studien åtminstone ska kunna bota några barn.

– Vi utgår från biopsierna och helgenomsekvenseringen kommer att hjälpa oss att ännu bättre identifiera vilka diffusa medellinjesgliom som vi kan få god behandlingseffekt på, och tvärtom.

Förhoppningen är också att den precisionsdiagnostik Sverige nu inför, som man baserar på helgenomsekvensering av tumören, leder till ytterligare kunskap om tumörtypen. Det gör också att det går att kartlägga mutationer hos tumören.

Forskarna räknar med att öppna studien i Sverige efter sommaren. I Frankrike har studien redan startat. Även andra europeiska länder kommer att ingå.

Rekord för hormon från svinsköldkörtel

Helene Wallskär
-
0
Rekord för hormon från svinsköldkörtel

Allt fler personer i Sverige med diagnosen hypotyreos, underfunktion i sköldkörteln, får läkemedel med hormon från svinsköldkörtel på licens. Men det saknas vetenskapligt stöd för att denna behandling har bättre effekt än standardbehandling med syntetiskt sköldkörtelhormon. Och eventuella långtidsbiverkningar av torkat svinsköldkörtelextrakt är dåligt undersökta.

– Ett grundproblem är överdiagnostik av hypotyreos. Ribban att sätta in läkemedel har blivit lägre, säger sköldkörtelexperten Jan Calissendorff, överläkare vid Karolinska universitetssjukhuset och forskare vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi vid Karolinska institutet.

Tidigare standardbehandling

Hypotyreos, behandlas i dag normalt med syntetiskt sköldkörtelhormon, vanligen levotyroxin med produktnamnen Levaxin eller Euthyrox. Men en del patienter som inte känner sig bättre av den behandlingen vill i stället ha läkemedel med hormon från svinsköldkörtel.

Dessa preparat är baserade på torkad sköldkörtel från gris. De kallas NDT-preparat (natural desiccated thyroid) eller DTE-preparat (desiccated thyroid extract).

Sådana preparat var standardbehandling under 1950- och 60-talen, men under 1970-talet gick läkarna över till läkemedel med syntetiskt sköldkörtelhormon. Orsaken var bland annat att de syntetiskt framställda tabletterna höll en jämnare kvalitet och gav en stabilare hormonnivå i kroppen.

Vittnesmål i sociala medier bidrar

På senare år har dock behandling med hormon från svinsköldkörtel fått något av en renässans i Sverige. Detta har skett samtidigt som allt fler får diagnosen hypotyreos och förskrivs läkemedel med levotyroxin.

År 2023 var det nästan 489 000 patienter i Sverige som stod på denna standardbehandling, enligt Socialstyrelsens läkemedelsdatabas. Både antalet patienter och andelen patienter per tusen invånare har stadigt ökat de senaste fem åren.

Men det är inte alla med diagnosen hypotyreos som tycker att dagens standardbehandling hjälper. De blir inte av med trötthet och andra symtom och sätter då ibland sitt hopp till NDT-preparat. En orsak till den ökade efterfrågan på hormon från svinsköldkörtel är sannolikt alla vittnesmål på nätet från patienter som upplevt en förbättring av denna behandling.

Även patientföreningen Sköldkörtelförbundet har tidigare haft en positiv hållning till NDT-behandling.

Hormon från svinsköldkörtel ökar

Läkemedelsvärlden har begärt uppgifter från Läkemedelsverket om antalet licensansökningar för NDT-läkemedel. De visar en fortsatt snabb uppgång sedan 2018 då vi gjorde en likadan undersökning.

I Sverige används för närvarande tre olika licensläkemedel med torkat extrakt från grissköldkörtlar. Dessa licensläkemedel, som alltså är godkända i andra länder, heter Armour thyroid, Erfa thyroid och Thyroid.

Under förra året fick Läkemedelsverket in sammanlagt 2 894 licensansökningar gällande något av dessa tre preparat. Det är en ökning med cirka 86 procent sedan 2018 då myndigheten fick 1 560 ansökningar.

Och tittar man tio år bakåt i tiden syns en ökning på hela 400 procent.

Saknar vetenskapligt stöd

Liksom tidigare beviljade Läkemedelsverket i fjol de flesta av licensansökningarna om NDT-läkemedel. Det var 2 808 ansökningar som fick ja.

Men samtidigt visar aktuella forskningsöversikter att det inte finns några pålitliga vetenskapliga belägg för att NDT-preparat skulle vara effektivare än standardbehandling hos vissa patienter.

I april i år publicerade danska forskare en forskningsöversikt om frågan i tidskriften Thyroid. Forskarna konstaterar där att inga behandlingsriktlinjer i dag rekommenderar NDT-behandling. Men att upp till fem procent av endokrinologerna i de flesta av Europas länder ändå förskriver sådana preparat. Ännu mer utbredd är NDT-förskrivningen i Irland (13 procent av endokrinologerna) och i Sverige (17 procent av endokrinologerna enligt en enkätstudie).

Låg kvalitet på de flesta studier

De danska forskarna dammsög databaser efter studier av hypotyreosbehandling som jämförde sedvanlig behandling med levotyroxin med NDT-behandling, och/eller med en syntetisk kombination av levotyroxin och liotyronin, ett annat sköldkörtelhormon.

Sökningarna omfattade perioden fram till 6 januari i år. Forskarna hittade 14 studier som höll tillräcklig kvalitet för att ta med i översikten. Bara två av dessa är randomiserade, kontrollerade studier där deltagarna lottades slumpmässigt till någon av behandlingarna och inte visste vilken behandling de fick.

De randomiserade studierna visade inga skillnader mellan behandlingarna, vare sig beträffande livskvalitet eller symtombild.

Data om biverkningar saknas

Men nio studier var i stället icke randomiserade studier där deltagarna alltså inte lottades slumpmässigt till behandlingarna utan var medvetna om vilken behandling de hade. Ytterligare tre av de 14 studierna var fallstudier om utvalda patientfall.

I dessa icke blindade eller randomiserade studier rapporterade patienterna bättre effekter på livskvalitet och symtom av NDT-behandling än av standardbehandlingen.

De danska forskarna framhåller att merparten av forskningen om behandling med hormon från svinsköldkörtel har ett upplägg som sänker bevisvärdet. Deras slutsats är att det saknas vetenskapligt stöd för att NDT-preparat kan ha bättre effekt.

Forskarna efterlyser också mer data om eventuella biverkningar och negativa långtidseffekter av dessa behandlingar. Enligt några av studierna i översikten kunde NDT-behandling kopplas till högre hjärtfrekvens, viktminskning och förändrade blodfetter.

Svensk forskningsöversikt

Till samma slutsatser kom svenska forskare som i fjol presenterade en systematisk genomgång av forskningen om effekten av torkat svinsköldkörtelextrakt. Undersökningen gjordes vid utvärderingsenheten Camtö i Region Örebro län. Camtö står för Centre for assessment of medical technology in Örebro.

Örebroforskarna analyserade forskningen om NDT-preparat under åren 2000-2022. De fann inget vetenskapligt stöd för bättre effekt av torkad svinsköldkörtel än av syntetiska levotyroxintabletter.

Liksom sina danska kollegor påpekar Örebroforskarna också att det saknas studier om risken för biverkningar av NDT-preparat.

Initiativ från vården

Initiativet till Camtö:s kunskapsöversikt kom från hälso- och sjukvården i regionen som såg att kostnaderna för NDT-behandling ökar. Licensläkemedlen förskrivs inom läkemedelsförmånen och är dyrare än standardbehandlingen.

Enligt Camtö:s rapport har det skett en snabb prisökning för preparaten med hormon från svinsköldkörtel. Det genomsnittliga priset ökade med 84 procent mellan 2015 och 2021.

Tillsammans med en ökande förskrivning ger detta en rejäl kostnadsökning för regionerna. Regionernas sammanlagda kostnad för subventionen av NDT-preparat var 2021 närmare 100 miljoner kronor.

Privat vård skriver ut mest

Camtöforskarna såg också en stor variation mellan Sveriges regioner när det gäller licensförskrivning av NDT-preparat. Bland de 17 regioner som ingick i kartläggningen var det Region Värmland som hade klart flest patienter med NDT-recept per 100 000 invånare.

Där var det år 2021 drygt 105 patienter per 100 000 invånare som fick minst ett sådant recept. Den lägsta frekvensen fanns i Region Jönköping med 8,8 recept per 100 000 invånare.

Kartläggningen visade även att det framför allt är privata vårdgivare som skriver ut dessa läkemedel. I Region Örebro län stod privata vårdgivare 2021 för 94 procent av denna förskrivning. Ett liknande mönster syntes i övriga regioner.

Ser effekt hos ett fåtal

Jan Calissendorff är överläkare och docent vid Karolinska universitetssjukhuset. Han är endokrinolog och har under många år intresserat sig för sköldkörtelsjukdomar, både forskningsmässigt och i den kliniska vardagen. Han är en ofta tillfrågad expert på området och engagerar sig även i debatten om sköldkörtelvården.

Jan Calissendorff har själv ett litet antal patienter som han skriver ut licensläkemedel med hormon från svinsköldkörtel till.

– Det finns enstaka patienter som mår hållbart bättre med denna behandling, säger han till Läkemedelsvärlden.

Men den kraftiga och mångåriga ökningen av licensförskrivningen av NDT-preparat oroar honom. Ett skäl är bristen på säkerhetsdata.

Efterlyser fler studier

Enligt Jan Calissendorff kan det vara svårare att dosera NDT-preparaten så att patienten får en korrekt och jämn nivå av sköldkörtelhormon i blodet.

– Många som har de här alternativet blir lätt överbehandlade.

Med en hormonnivå i överkant går olika system i kroppen på ständigt högvarv. Det kan bland annat öka risken för hjärt-kärlproblem.

– Det finns en olycklig bild både hos många patienter och vissa i vården att NDT-behandling är ofarlig. Det vet vi dock i själva verket väldigt lite om. Mer forskning behövs och man kan fråga sig varför de företag som marknadsför de här preparaten inte gör sådana studier.

Varnar för medikalisering

Jan Calissendorff anser att grundorsaken till den ökade användningen av NDT-preparat –  utan vetenskapligt stöd – ligger i det som brukar kallas medikalisering. En stark strävan i vården och i samhället i stort att sätta en medicinsk diagnosetikett på alla fysiska och psykiska besvär som kan drabba oss.

– I en pressad primärvård kan detta göra att man ställer diagnosen hypotyreos och skriver ut läkemedel till en patient som är trött och inte mår bra, även vid bara lätt avvikande provsvar, säger han.

– Och om patienten då inte blir bättre av den första behandlingen och vill ha NDT-preparat kan det kännas svårt att säga nej. Men i själva verket kanske det inte har med sköldkörteln att göra att patienten inte mår bra. Det kan bero på allt ifrån andra sjukdomar till olika påfrestningar i livet.

Har råd till kollegor

Han har ett konkret råd till kollegor som möter patienter med diffusa symtom och där hypotyreos är en av de orsaker man kan misstänka:

– Sätt inte in läkemedel med sköldkörtelhormon på grund av ett enda avvikande värde vid ett tillfälle. Följ i stället upp patienten vid flera tillfällen. Hos omkring 60 procent av dem med lätt avvikande värden normaliseras de av sig själv inom tre månader.

Rådet beror inte bara på att han vill minska överdiagnostik och överbehandling. Han varnar också för att läkaren genom att snabbt bestämma sig för diagnosen hypotyreos riskerar att missa andra allvarliga medicinska orsaker till besvären.

– I värsta fall visar det sig så småningom att patienten har en mycket allvarligare sjukdom.

Så kan vi tillverka miljövänligare läkemedel

Anna Bäsén
-
0
Så kan vi tillverka miljövänligare läkemedel

Nu kommer Läkemedelsverket med två förslag om hur vi ska få miljövänligare läkemedel och hur det ska uppnås i samband med tillverkningen. Myndigheten vill att deras förslag införs i det europeiska regelverket.

Myndigheten bedömer att båda förslagen är likvärdiga när det gäller att minska miljöpåverkan av aktiva substanser när man tillverkar läkemedel. Däremot skiljer sig förslagen åt när det gäller var ansvaret ligger.

Stödet för miljövänligare läkemedel är starkt även bland svenska konsumenter. Miljöengagemanget är stort. En studie visar exempelvis att tre av fyra tillfrågade svenskar lämnar tillbaka läkemedel för destruktion, som Läkemedelsvärlden rapporterat om.

GMP-krav för miljövänligare läkemedel

Läkemedelsverkets ena förslag gäller frågan om kraven i den så kallade GMP-regleringen. GMP är en förkortning för good manufacturing practice.

GMP-regelverket styr tillverkning och förpackning av läkemedel. Det finns även GMP-regler för varor som hälsokost och livsmedel.

Myndighetens andra förslag är att man utreder ett alternativt kontrollsystem där innehavaren av godkännandet för försäljning av läkemedel är ansvarig.

– Vi bedömer att en reglering utanför GMP kan vara lättare att genomföra och få genomslag för och förordar detta alternativ i det fortsatta arbetet. Oavsett val av väg framåt finns det för båda förslagen flera aspekter som behöver utredas vidare, säger Stefan Berggren, enhetschef på Läkemedelsverket, i ett pressmeddelande från myndigheten.

Tar bredare grepp om miljövänligare läkemedel

Läkemedelsverket framhåller att det är viktigt att antibiotika inkluderas i en framtida reglering.

Läkemedelsverket anser att frågan om hur tillgängligheten av läkemedel påverkas behöver utredas ytterligare. Det ska göras när man eventuellt tagit beslut om att införa ett ramverket för miljöhänsyn.

Myndigheten tycker också att det är viktigt att ta ett bredare grepp när det gäller läkemedelsinnehåll och miljö.

Hjälpämnen påverkar också miljön

Läkemedel innehåller ju inte bara aktiv substans, det vill säga ämnet som ger läkemedlet dess effekt.

Det finns också andra ämnen i läkemedel som kan påverka vår miljö. Dessa brukar kallas hjälpämnen och kan exempelvis vara bindemedel, färgämnen och smakämnen.

Frågan om miljövänligare läkemedel handlar alltså inte bara om den aktiva substansen. Därför anser Läkemedelsverket att det är viktigt att också inkludera utsläpp av sådana övriga kemikalier i läkemedel, hjälpämnen, som påverkar miljön.

Hjälper regeringskansliet

Läkemedelsverket fick också i uppdrag att hjälpa regeringskansliet att minimera miljöpåverkan av läkemedel I juni förra året.

Detta för att bidra till Sveriges miljömål Giftfri miljö.

I regeringens regleringsbrev till Läkemedelsverket lägger man särskild vikt på att integrera miljöaspekter i regelverket kring god tillverkningssed (det så kallade GMP) samt den tillsyn som utgår från regelverket.

Du kan läsa mer om miljöhänsyn i läkemedelslagstiftningen på Läkemedelsverkets hemsida.

Överklagad fällning av vaccinreklam står fast

Helene Wallskär
-
0
Överklagad fällning av vaccinreklam står fast

Vaccinreklam från läkemedelsföretaget Glaxosmithkline, GSK, blev tidigare i år fälld för ovederhäftighet. Det var, som Läkemedelsvärlden rapporterade, informationsgranskningsnämnden, IGN, som fällde en reklamkampanj för GSK:s RSV-vaccin för äldre, Arexvy.

GSK överklagade fällningen till Nämnden för bedömning av läkemedelsinformation, NBL, som nu har kommit med sitt beslut.

TV-inslag och webbsida

Läkemedelsbranschens etiska regelverk, LER, innehåller vissa specialregler för just vaccinationskampanjer. Normalt är det inte tillåtet med reklam för receptbelagda läkemedel direkt till allmänheten. Men läkemedelsföretag får ändå rikta vaccinationskampanjer till allmänheten.

Villkoret är att kampanjen inte innehåller produktnamn, produktlogotyper eller liknande. Syftet ska vara att ge allmänheten nödvändig information om skydd mot infektionssjukdomar genom vaccination.

Vaccinationskampanjen från GSK som det aktuella ärendet handlar om består av ett TV-inslag som hänvisade till webbsidan vaccin.se för vidare information.

Jämför med Folkhälsomyndighetens råd

NBL bedömer att TV-inslaget i sig var balanserat. Inslaget berättar att RS-virus ibland kan leda till allvarlig sjukdom om man är 60 år eller äldre. Det påstår inte att risken gäller alla över 60 år, vilket NBL framhåller är korrekt enligt Folkhälsomyndighetens rekommendationer.

Problemet är dock att TV-inslaget hänvisar till webbsidan där det bland annat står att ”ofta orsakar RS-virusinfektion milda symtom men hos personer i åldern 60 + samt hos personer med vissa underliggande sjukdomar som t.ex. kroniska hjärtsvikt, astma och KOL (kronisk obstruktiv lungsjukdom) kan RS-virus leda till allvarliga symtom som ibland kan kräva sjukhusvård”.

NBL menar att den formuleringen ger intrycket att alla personer över 60 år löper ökad risk för allvarliga symtom ifall man smittas av RS-virus, oavsett om man har en underliggande sjukdom eller inte. Och detta stämmer inte med Folkhälsomyndighetens rekommendationer.

Bedömer som vilseledande

NBL konstaterar att Folkhälsomyndigheten rekommenderar vaccin mot RS-virus för personer över 75 år och för personer över 60 år med vissa underliggande sjukdomar.

“Det är inte vad som har kommunicerats av GSK på vaccin.se. En vilseledande bild förmedlas därmed”, skriver NBL i sitt beslut.

Nämnden framhåller vidare att det på en webbsida inte finns samma begränsningar av tid och utrymme som i TV-reklam. Därför kan man också ställa större krav på informationsinnehållet på webbsidan.

Som helhet är kampanjen med vaccinreklam vilseledande och utelämnar nödvändig information, anser NBL.

Får betala extra avgift

Ett företag som överklagar ett IGN-beslut men inte får rätt ska enligt regelverket betala en extra NBL-avgift.

GSK får nu därför betala ytterligare 50 000 kronor utöver de 110 000 kronor som IGN dömde ut i sitt beslut.

Rekord i glesbygdsbidrag till apotek

Anna Bäsén
-
0
Rekord i glesbygdsbidrag till apotek

Rekordmånga apotek söker och får glesbygdsbidrag för verksamhetsåret 2023 av Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV.

Myndigheten beslutar att bevilja 55 apotek i 13 län glesbygdsbidrag.

Dessa apotek delar på drygt 16 miljoner kronor.

Glesbygdsbidraget infördes 2013. Detta är ett rekordår. Aldrig tidigare har så många apotek sökt och fått bidraget.

Nedläggning hotar var tionde

Läkemedelsvärlden har vid flera tillfällen rapporterat om de tuffa tiderna för landets apotek. Apoteken har haft försämrad lönsamhet under flera år.

TLV uppskattar i en rapport från december i fjol att vart tionde apotek riskerar nedläggning. Över hälften apoteken som myndigheten anser är extra sårbara och riskerar nedläggning ligger utanför större städer. Dessa apotek servar nästan en halv miljon svenskar.

Från och med i år ökar TLV statens ersättning för receptbelagda läkemedel. Skälen till satsningen är bland annat att rädda apotek från nedläggning, som Läkemedelsvärlden rapporterat om.

Men det räcker inte med höjd ersättning för receptbelagda medel för att rädda utsatta glesbygdsapotek. TLV bedömer dessutom att många apotek kommer att fortsätta att få det kärvare fram till 2025.

Glesbygdsbidrag stöttar apoteken

Att apotek behöver glesbygdsbidrag för att överleva beror på flera olika saker.

Många apotek har dålig lönsamhet vilket dem sårbara för kostnadsökningar, konstaterar TLV i ett pressmeddelande under tisdagen.

Detta faktum, sammantaget med att kriterierna för att söka bidrag ändrades från och med verksamhetsåret 2020, bidrar till att fler apotek nu söker glesbygdsbidrag.

– Glesbygdsbidraget har hittills varit ett betydelsefullt tillskott för att bibehålla apoteksservice för apotekskunder i gles- och landsbygd, säger enhetschef Gunilla Rönnholm i ett pressmeddelande och fortsätter:

– Glesbygdsapoteken har dock haft en sämre ekonomisk utveckling senaste året än övriga apotek, även när effekter av glesbygdsbidraget räknas med.

Apotek räddas av glesbygdsbidrag

TLV anser att glesbygdsbidraget är effektivt. Bidraget gör att färre apotek måste stänga ner, visar uppföljningen.

Myndigheten anser att glesbygdsbidraget hittills fyller funktionen som det var tänkt.

– För att tillgängligheten till apoteksservice inte ska försämras på sikt, kommer TLV återigen att analysera glesbygdsapotekens ekonomiska förutsättningar. Det kan då bli aktuellt att vi föreslår en förändrad bidragsmodell som är bättre anpassad efter situationen på marknaden, säger Gunilla Rönnholm.

Apoteken i Västerbotten får mest

Västerbottens län får mest bidrag. Tolv apotek i länet får tillsammans närmare 3,8 miljoner kronor i glesbygdsbidrag.

Därefter kommer Jämtlands län. Elva apotek i Jämtland delar på 3,7 miljoner kronor.

Apoteket som får högst glesbygdsbidrag är apoteket i Gäddede i Jämtlands län. Gäddedes apotek får knappt 600 000 kronor i bidrag.

Lägst bidrag, på knappt 46 000 kronor, får apoteket i Övertorneå i Norrbottens län.

Förutom Västerbotten, Jämtland och Norrbotten får apotek i ytterligare tio län glesbygdsbidrag. Det är apotek i Dalarna, Gävleborg, Jönköping, Kalmar, Kronoberg, Skåne, Värmland, Västernorrland, Västmanland och Östergötland.

123Sida 2 av 3