Annons

Månads arkivering juni 2024

Vanliga mediciner kan ge dig solskador i sommar

Anna Bäsén
-
0
Vanliga mediciner kan ge dig solskador i sommar

Visste du att helt vanliga läkemedel kan ge dig solskador?

Sommaravsnittet av Läkemedelspodden bjuder på ett hett, brännskadehett, ämne.

Podden gästas av Maria Palmetun-Ekbäck som är expert på läkemedel som ibland skadar huden på olika vis när vi utsätter oss för av solens strålar.

Förutom att hon är hudläkare i Region Örebro län är Maria Palmetun-Ekbäck dessutom chef för läkemedelscentrum och ordförande i läkemedelskommittén Region Örebro län. Hon har också tidigare suttit i Apotekarsocietetens styrelse.

Vi samtalar om läkemedel man ska se upp med i samband med sol och vad man kan göra för att skydda sig.

Ger solskador lättare

De flesta av oss solhungriga svenskar längtar efter att få njuta av solens strålar i sommar.

Men det gäller att ha koll och se upp med solens strålar om man samtidigt tar vissa läkemedel.

Det händer nämligen att kombinationen sol och somliga läkemedel orsakar allvarliga hudskador, varnar hudläkaren Maria Palmetun-Ekbäck.

Och alla kan drabbas.

– Vissa läkemedel kan ju ge en förstärkt reaktion av solen. Även om man har bra pigment och egentligen tål solen bra så kan det blir lite stökigt om man har ett läkemedel och som gör att man reagerar starkare på solen. Det är bra att tänka på, säger Maria Palmetun-Ekbäck i podden.

Fototoxiska solskador vanligast

Faktiskt kan helt alldagliga mediciner; antibiotikum som Doxyferm (doxycyklin) och Ciprofloxacin (ciprofloxacin), urindrivande läkemedel som innehåller hydroklortiazid samt smärtstillande hudgeléer som Orudis (ketoprofen) och Voltaren (diklofenakdietylamin) skada din hud allvarligt när du utsätter dig för solens strålar.

Den allra vanligaste biverkan av läkemedel i kombination med sol heter fototoxiska hudreaktioner på läkarspråk.

– Den kan ge en förstärkt solbränna som gör ont och i värsta fall leda till att man får blåsor i huden. Inte en brännskada som på en spis men en solbrännskada, absolut, berättar hon.

Allergiska solskador

Den andra biverkan vissa läkemedel ger i kombination med sol kallas fotoallergiska hudreaktioner på läkarspråk.

– Då handlar det ofta om att man fått det här läkemedlet tidigare, kanske i samband med sol. Det som skiljer dem utseendemässigt åt är att den fototoxiska håller sig på de områden solen har lyst.

De här fotoallergiska reaktionerna är ovanligare.

 – Då vandrar den här hudreaktionen också utanför de områden där solen träffat. För då är det det immunoligiska i huden som är spelar in.

Tiden på dagen spelar ingen roll

Maria Palmetun-Ekbäck tror att vi generellt inte är tillräckligt medvetna om riskerna, i synnerhet när det gäller smärtläkemedel.

Hon avslöjar också oväntade fakta som att läkemedelsorsakade solskador faktiskt inte behöver påverkas av tiden på dagen. Normalt brukar ju vi få höra att man ska akta sig särskilt för solen under mitten på dagen.

– De flesta vet ju annars att det är före tre på dagen man ska vara försiktig. Så är det inte alltså.

Solskador av luriga läkemedel

Hud- och läkemedelsexperten berättar också vilka läkemedel som faktiskt kan orsaka skador tillsammans med sol en god tid efter att man slutat ta dem.

– De är riktigt luriga, konstaterar hon.

Maria Palmetun-Ekbäck ger också råd om hur man bäst ska skydda sig och vad man ska fråga sin läkare och apotekspersonal om sina läkemedel.

Kan vara bra att slopa läkemedlen

Hon förklarar också vilka som är de vanligaste läkemedlen som ger problem och när det är klokt att faktiskt låta bli läkemedel som gör dig solkänslig i sommar.

– Men prata alltid med din läkare innan du slutar med ditt läkemedel, uppmanar hon.

Så skyddar du dig mot solskador

Experten reder också ut vilken solkräm som skyddar bäst och vilka kläder som värnar din hud bäst mot solens strålar.

Det och mycket annat får du veta i sommarutgåvan av Läkemedelspodden.

Njut av sommaren, ha respekt för solen – och framför allt – kolla om dina läkemedel reagerar med sol!

Lyssna på tidigare avsnitt

Passa gärna på att lyssna ikapp på de tidigare avsnitten av Läkemedelspodden i sommar!

Du kan lyssna på Läkemedelspodden direkt i spelaren här ovan. Du hittar även Läkemedelspodden via Libsyn, Spotify, Soundcloud, i din Iphone eller Android, och på andra ställen där poddar finns.

Vi på Läkemedelspodden önskar alla våra lyssnare en riktigt härlig sommar!

Ny fästing som kan sprida blödarfeber upptäckt

Anna Bäsén
-
0
Ny fästing som kan sprida blödarfeber upptäckt

Forskarna på Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, har upptäckt en helt ny fästing i Sverige. Den nya fästingarten kallas Dermacentor marginatus, eller brokig fårfästing som den heter på svenska.

Upptäckten är ett resultat av SVA:s webbverktyg Rapportera fästing, som Läkemedelsvärlden skrivit om.

Genom webbverktyget kan SVA få allmänhetens hjälp att kartlägga fästingarnas utbredning, vilka arter som finns och upptäcka nya farliga varianter.

Ny fästing från södra Europa

Fästingen hittades i Stockholmsområdet. Webbverktyget använder SVA för att öka beredskapen för nya fästingarter och fästingburna infektioner.

Den nyupptäckta fästingarten hittar man annars naturligt i södra Europa, samt i Iran, Kazakstan och bergsområdena i Centralasien.

– Den nya upptäckten visar att vår övervakning kan fungera som en tidig varningssignal för nya fästingarter. Det är viktigt att tidigt kartlägga exotiska fästingarter, som till exempel den nu påträffade Dermacentor marginatus, säger Anna Omazic, forskare på SVA.

– De kan bära på virus, bakterier och parasiter som idag inte förekommer i landet. Denna typ av övervakning kan hjälpa oss att vara bättre förberedda om djur eller människor smittas.

Ny fästing hittades förra året

Förra året rapporterade allmänheten in ett tiotal fästingar som man i regel inte hittar i Sverige.

Nu har SVA analyserat rapporterna. Myndigheten konstaterar att insamlingen gjort att vi upptäckt en helt ny fästing, just Dermacentor marginatus, i Sverige.

Dermacentor marginatus kan bära på flera olika smittämnen, till exempel Krim-Kongo blödarfebervirus och Coxiella burnetii som orsakar Q-feber. Q-feber kan te sig som influensa, lunginflammation men också ge en mer ovanlig kronisk infektion som kan drabba hjärtklaffarna, enligt Folkhälsomyndigheten.

Ny fästing negativ för blödarfeber

SVA analyserar alla ovanliga fästingfynd för dessa smittor och även flera arter av bakterier som kallas rickettsier och piroplasmer. Det senare är en blodparasitsjukdom som påminner om malaria.

Alla fästingfynd som analyserades från föregående år var negativa för krim-kongo blödarfebervirus. Fortfarande arbetar SVA med att analysera övriga smittämnen.

– Resultaten är som vi förväntade oss. Vi är mycket glada att alla fästingar var negativa för krim-kongo blödarfebervirus – ett virus som kan orsaka svår sjukdom hos människor. Vi behöver fortsätta analysarbetet och studera den nya arten vidare innan vi kan ge mer information om fallet, säger Giulio Grandi, veterinär och parasitolog på SVA.

Saknar läkemedel mot blödarfeber

Att vi ska få fästingar i Sverige som sprider just Krim-Kongo blödarfeber oroar många experter.

Det beror bland annat på att det idag varken finns vaccin eller godkänt läkemedel mot smittan. Vården inriktar sig på att behandla patientens symtom.

Som Läkemedelsvärlden tidigare rapporterat har svenska forskare kommit fram till lovande resultat som öppnar för utvecklingen av framtida läkemedel mot sjukdomen.

Önskar sig fler rapporter

Nu är fästingsäsongen igång i hela landet. SVA önskar sig fler rapporter under sommaren.

Myndigheten uppmanar alla i Sverige att rapportera både vanliga och ovanliga fästingfynd via webbverktyget Rapportera fästing.

– Varje rapport är en viktig pusselbit i arbetet med att övervaka fästingarnas utbredning och att kartlägga de arter som finns i landet samt utvärdera risken för spridning av fästingburna sjukdomar, säger Anton De Jong, forskare på SVA, i ett pressmeddelande.

– Vi hoppas att allmänheten i hela landet vill fortsätta att hjälpa oss att genom att rapportera in fästingfynd till SVA under sommaren. Alla kan bidra till forskningen, säger han.

Bloggar om ny fästing

Forskarna som arbetar med Rapportera Fästing vill kunna berätta om viktiga händelser inom projektet.

Därför har forskarna startat en blogg, FästBloggen, för att lättare kunna sprida ny kunskap om fästingar och fästingburna sjukdomar.

Där uppdaterar de löpande allmänheten om nyheter om intressanta fynd och annat. Du kan också läsa mer om den nyupptäckta fästingarten i Fästbloggen.

”Fokus bör vara jämlik sköldkörtelvård”

Helene Wallskär
-
0
”Fokus bör vara jämlik sköldkörtelvård”

En evidensbaserad, jämlikare sköldkörtelvård är viktigare att diskutera än den ökande licensförskrivningen av läkemedel med svinsköldkörtel. Det anser patientföreningen Sköldkörtelförbundet som “arbetar för ökad kunskap, individanpassad vård och ett friskare liv för alla med sköldkörtelsjukdom”.

Rekord för hormon från svinsköldkörtel

Läkemedelsvärlden rapporterade nyligen om den rekordstora förskrivningen av licensläkemedel med svinsköldkörtel i fjol. En del läkare skriver ut dessa licenspreparat till patienter med hypotyreos (underfunktion i sköldkörteln=thyroidea). Det handlar om patienter som tidigare fått standardbehandling med syntetiskt sköldkörtelhormon utan att bli bättre.

Men det saknas enligt flera aktuella kunskapsöversikter vetenskapligt stöd för hypotesen att svinsköldkörtelhormon hos vissa kan ha bättre effekt än syntetiskt hormon. Och licensläkemedlen kostar skattebetalarna betydligt mer än standardbehandlingen.

Kritiker ifrågasätter därför denna licensförskrivning. En av kritikerna är endokrinologen och sköldkörtelexperten Jan Calissendorff som intervjuas i Läkemedelsvärldens tidigare artikel. Han menar att ett grundproblem är att diagnosen hypotyreos sätts på för lösa grunder och att diagnosen bör ifrågasättas när standardbehandlingen inte hjälper.

Litar på licensbedömningen

Anna Bergkvist, ordförande i Sköldkörtelförbundet, kontaktade Läkemedelsvärlden efter att vi publicerat artikeln. Hon vill lyfta fram andra frågor kring svensk sköldkörtelvård och ser inte licensförskrivningen av svinsköldkörtelpreparat som något stort problem.

– Läkemedelsverket gör en ordentlig bedömning av alla licensansökningar som måste uppfylla vissa kriterier för att bli beviljade. Bland annat ska man först ha prövat standardbehandling under en viss tid. Vi utgår från att detta regelverk och Läkemedelsverkets prövning leder till att licensläkemedel används när det är motiverat, säger Anna Bergkvist.

– Dessutom är det bara några promille av alla hypotyreospatienter som får denna behandling. Däremot måste vi diskutera de stora brister som finns i dagens sköldkörtelvård och se till att den blir bättre.

Bara hälften får läkaruppföljning

Omkring en halv miljon människor i Sverige får behandling för hypotyreos och antalet ökar stadigt. Ingen vet riktigt vad ökningen beror på, men en orsak är sannolikt att fler med misstänkta symtom söker vård och får diagnos.

Det är huvudsakligen primärvården som utreder och behandlar hypotyreos. Och denna sköldkörtelvård fungerar långt ifrån optimalt, anser Sköldkörtelförbundet. Framför allt är det, menar förbundet, alldeles för få patienter som vården regelbundet följer upp för att se om behandlingen har tänkt effekt.

I en medlemsundersökning bland 2 700 medlemmar med sköldkörtelsjukdom svarade hälften att de aldrig fått gå på uppföljning med läkarbesök. Och det var också bara hälften, 53 procent, som brukade gå på årlig provtagning, något som rekommenderas.

Anser att fler prover måste tas

Närmare en tredjedel svarade att de blir kallade till provtagning mer sällan än vart tredje år.

En annan brist i uppföljningen är, enligt Sköldkörtelförbundet, att läkarna vanligen litar till ett enda laboratorievärde för att ställa in rätt dos. Det man mäter är oftast enbart TSH, halten av thyroideastimulerande hormon från hypofysen.

– Det räcker inte att bara titta på TSH-värdet vid uppföljning av behandlingen. Ett TSH-värde inom referensintervallet är inte en garanti för att patienten är välbehandlad. Man behöver ta fler prover och göra en klinisk bedömning där man lyssnar på hur patienten mår, säger Katarina Nydahl, medicinskt sakkunnig inom förbundet.

– De stora bristerna i patienternas uppföljning kan till viss del förklara varför så många sköldkörtelsjuka vittnar om att de mår dåligt trots behandling. I vår medlemsundersökning var det hela 24 procent som tyckte att deras behandling fungerade dåligt och som hade kvar symtom på hypotyreos.

Privatläkare skriver ut mest svinhormon

Patienter som inte mår bra trots standardbehandling med syntetiskt levotyroxin (Levaxin eller Euthyrox), även kallat T4, får i vissa fall prova tillägg av syntetiskt liothyronin, T3, som är ett annat sköldkörtelhormon.

Om patienten ändå inte mår bra uppkommer ibland frågan om att få ett så kallat NDT-preparat på licens. Dessa läkemedel är baserade på torkad, mald sköldkörtel från slaktsvin. NDT är en förkortning av natural desiccated thyroid.

En rapport från utvärderingsenheten Camtö i Region Örebro län visar att det främst är privata vårdgivare som står för den växande förskrivningen av NDT-läkemedel.

Pekar på ojämlikhet

Sköldkörtelförbundets ordförande ser en koppling mellan det hon menar är dålig uppföljning i primärvården och NDT-förskrivningen hos privata vårdgivare.

– Bristerna leder till att patienter förlorar förtroendet för den vanliga primärvården och de som har möjlighet och är desperata vänder sig då till privatläkare, säger hon.

– Vi är mycket långt från en jämlik sköldkörtelvård.

Efterlyser nationellt vårdprogram

Sköldkörtelförbundet vill se betydligt mer forskning om hypotyreos och effekten av olika behandlingar hos olika patienter. Förbundet anser också att Sverige behöver ett nationellt kunskapscentrum kring folksjukdomen hypotyreos.

Och, kanske framför allt, ett nationellt vårdprogram som kan vägleda läkarna i primärvården i deras arbete. Det finns redan ett sådant vårdprogram om överproduktion av sköldkörtelhormon, hypertyreos.

– Vi vet att Sveriges kommuner och regioner, SKR, nu gör en behovsanalys för att se om det behövs ett vårdprogram även om hypotyreos, säger Anna Bergkvist.

– Nu hoppas vi att SKR ser det stora behovet av riktlinjer som kan förbättra vården för den här patientgruppen. Riktlinjerna bör ha särskilt fokus på de patienter som har kvarvarande symtom trots standardbehandling.

”Tyngdtäcken är bra för många med sömnstörning”

Anna Bäsén
-
0
”Tyngdtäcken är bra för många med sömnstörning”

DEBATT. Diskussionen om beslutet att regionerna ska sluta subventionerna tyngdtäcken fortsätter. Nu kommer Anki Sandberg, ordförande i Riksförbundet attention, med ett debattsvar.

Riksförbundet attention företräder personer med neuropsykiatriska funktionshinder som ADHD och autism, grupper som ofta har nytta av tyngdtäcken mot svåra somnproblem.

Tyngdtäcken fungerar rogivande

Många med psykiatriska funktionsnedsättningar har stora problem med sömnen. Motorisk orolighet och ångestproblematik gör att man inte kommer till ro.

Det skapar i sin tur svårigheter att klara skolgång, arbete eller ett fungerande vardagsliv. Därför är det angeläget att göra allt som går för att förbättra sömnen hos dessa personer.

Många har hjälp av den rogivande tyngden från ett tyngdtäcke. Täcket skapar ett tryck mot kroppen vilket hjälper användaren att slappna av, somna snabbare, sova djupare och vakna mer utvilad på morgonen. 

Regionerna slutar skriva ut tyngdtäcken

Med dessa fördelar som grund är det svårt att förstå motståndet från Sveriges regioner att subventionera tyngdtäcken.

De som nekar förskrivning av dessa täcken följer en den avrådan som det Medicintekniska produktrådet, MTP-rådet, kom med för några år sedan.

Läkemedelsvärlden skrev om beslutet 2020. Två år senare, 2022, uppmanar MTP-rådet återigen regionerna att sluta förskriva tyngdtäcken, som Läkemedelsvärlden rapporterat.

Trots många protester från förskrivare och brukarorganisationer valde då de flesta av landets regioner att ta bort tyngdtäcken som förskrivningsbart hjälpmedel.  

Sedan dess har personer med stora sömnsvårigheter oftast själva fått köpa tyngdtäcken, eller om de inte har råd, avstå från dem helt.

Sviker redan utsatta grupper

Att täckena nu finns att köpa i många butiker innebär också ett stort ansvar på den enskilda individen.

Tidigare kunde patienterna få professionell hjälp att testa ut det täcke som bäst passar just den individen.

Det ansvaret landar nu på den enskilda, som genom beslutet gått miste om den yrkeskunskap som arbetsterapeuter inom psykiatrin eller habiliteringen har gällande användning av tyngdtäcken.

Det är som Sveriges arbetsterapeuter påpekar i sitt debattinlägg, ett svek mot redan utsatta grupper. 

Klinisk erfarenhet stöd för tyngdtäcken

Rådets motivering grundar sig i att det saknades att det saknas studier som verifierar nyttan

Sveriges kommuner och regioner, SKR, fortsätter att framföra samma argument i en artikel i Läkemedelsvärlden i måndags.

Men det saknas ju inte klinisk erfarenhet från vare sig förskrivare eller från alla de patienter som säger att de sover bättre tack vare sitt täcke.

Regionernas motstånd kvarstår märkligt nog även sedan Socialstyrelsens nationella riktlinjer kom i år.

Socialstyrelsens nationella riktlinjer rekommenderar användandet av tyngdtäcken för vuxna med autism och adhd med hög prioritet vid allvarlig sömnlöshet, där annat stöd för goda sömnvanor inte gett effekt. 

Anmärkningsvärt motstånd mot tyngdtäcken

Att regionernas trots Socialstyrelsens riktlinjer håller fast vid sitt motstånd mot att subventionera tyngdtäcken är anmärkningsvärt.

Det strider mot principerna för evidensbaserad praktik där professionella ska väga samman sin expertis med bästa tillgängliga kunskap.

Den enskildes erfarenheter och önskemål vid beslut om insatser ska väga tungt.

Kräver samma kunskapssyn

Att samhället talar med dubbla tungor i viktiga samhällsfrågor undergräver dessutom förtroendet för systemet med nationell kunskapsstyrning.

Alla som söker vård borde kunna kräva att regionerna och Socialstyrelsen känner respekt för varandras arbetsmetoder och utgå från samma kunskapssyn.

Beslutet om fortsatt avrådan från förskrivning av tyngdtäcken är ett bevis på motsatsen.

Förlorarna blir som alltid de som har störst behov av insatser och hjälpmedel. 

 

Ann-Kristin Sandberg 

Ordförande Riksförbundet attention 

”Borreliainfektioner måste tas på allvar”

Anna Bäsén
-
0
”Borreliainfektioner måste tas på allvar”

Lagom till att fästingsäsongen nu startar riktigt på allvar släpper Läkemedelsverket behandlingsrekommendationer om antibitiokabehandling vid borreliainfektioner.

Idag har myndigheten ungefär 45 aktuella rekommendationer, varav en tredjedel handlar om infektioner.

Vilken typ av behandling myndigheten satsar på att göra rekommendationer kring beror både på var det behövs mer kunskap och vad sjukvården efterfrågat. Ofta handlar Läkemedelsverkets rekommendationer om infektionssjukdomar och hur man använder antibiotika.

Det handlar både om att sammanfatta den vetenskapliga evidensen för läkemedelsbehandling och fånga upp kliniska erfarenheter från specialister i sjukvården. Att utforma rekommendationer är ett tidskrävande och omfattande arbete, berättar Läkemedelsverkets utredare och specialistläkare Maria Furberg.

Tror borreliainfektioner blir vanligare

Maria Furberg är dubbelspecialist i allmänmedicin och i infektionssjukdomar. Hon är dessutom projektledare för myndighetens nya behandlingsrekommendation om antibiotikabehandling vid borreliainfektioner.

Varför tycker Läkemedelsverket att det är viktigt att sprida kunskap om borreliainfektioner just nu?

– Framförallt handlar det om att vi tror att det blir fler fall av borrelia i takt med att fästingar som bär på smittan breder ut sig, vilket gör att det kan behövas ny information. Borreliainfektioner är inte anmälningspliktiga, även om det har diskuterats om de ska blir det, säger Maria Furberg.

– Därför har vi ingen säker statistik, men vi uppfattar att smittan breder ut sig. Precis som fästingarna breder ut sig geografiskt så förekommer det nu fall i områden där man tidigare inte haft borrelia.

Sprider sig till nya områden

Idag kan man få borrelia i områden där man tidigare inte haft det, framförallt i nordligaste Sverige, berättar Maria Furberg.

– Därför är det viktigt att veta hur det behandlas. Man ska också komma ihåg att det är en lättbehandlad sjukdom, oftast används penicillin V, som ofta går under produktnamnet Kåvepenin.

Varför vill ni att hälso- och sjukvård och patienter uppmärksammas om borrelia?

– Vi vill att man tar borrelia på allvar. Ofta läker det ut av sig själv men i ovanliga fall kan obehandlad borreliainfektion få långvariga och allvarliga följder.

Borreliainfektion kan se olika ut

Hur vet man om man har en borreliainfektion?

– Den vanligaste diagnosen är erythema migrans. Då får man en ljusröd eller blåröd rodnad, ett utslag, i huden en till fyra veckor efter ett fästingbett. Efter en tid klarnar rodnaden centralt och antar en ringform, som långsamt växer i storlek.

– Sen kan utslagen ibland se lite olika ut, som att man får en hudrodnad som inte går över till en ringform eller som vätskande hudutslag.

– Får man ett sådant här utslag ska man söka sjukvård. Det antibiotikabehandlas, i första hand med penicillin V, i tio dagar. Prognosen är god, behandlingen är effektiv. Patienter med erythema migrans ska erbjudas behandling eftersom obehandlad borreliainfektion kan spridas och visa sig på annat sätt.

Kan orsaka hjärtsvikt

– Det finns också de som drabbas av sena symtom av borrelia som ibland utvecklas efter längre tid. Det handlar exempelvis om värk och svullnad i en led vilket kallas borreliaartrit, eller blåröda hudutslag på extremiteter, så kallad ACA eller Acrodermatitis chronica atroficans.

Obehandlad borreliainfektion kan även orsaka en slags försämrad elektrisk ledningsförmåga i hjärtat som kallas AV-block.

– Det är ett tillstånd som kan ge hjärtrytmrubbningar, svimning och ibland hjärtsvikt. Även om det är väldigt sällsynt är det bra att känna till. För då är det ju inte säkert att man kopplar ihop AV-blocket med att man blev fästingbiten för en tid sedan.

Borreliainfektion i nervsystemet

Sedan finns det något som heter neuroborrelios, vad är det?

– Det är borreliainfektion i nervsystemet vilket ofta orsakar nervsmärtor hos vuxna. Ibland kan ansiktet bli delvis förlamat, så kallad fascialispares, ofta i kombination med huvud- eller nackvärk.

För att kunna ställa diagnosen neuroborrelios behöver man ta prov på ryggmärgsvätskan.

– Den här typen av borreliainfektion behandlas med ett annat antibiotikum i tablettform, doxycyklin, som har ett bredare spektrum än penicillin V. Det går också går in i hjärnans vävnad bättre. Man kan också ge ett antibiotika som heter ceftriaxon intravenöst.

Ta bort fästingen direkt

Hur stor är risken att bli smittad av borrelia av en fästing?

– Det är ovanligt. I studier får 2-3 procent av de som blir bitna av en fästing borrelia, i verkligheten är det nog ännu mer sällan.

– Men det är bra att veta att man bör kontrollera sin kropp en gång om dagen om man rör sig i områden där det finns fästingar. Undersök hela kroppen och kom ihåg områden som bakom öronen, hårbotten, knän och ljumskar.

– Ta bort fästingar du hittar direkt. Fästingen har smittan i sitt maginnehåll och det tar minst ett dygn innan smittan överförs, avslutar Maria Furberg.

”Ge inte antibiotika istället för kirurgi”

Helene Wallskär
-
0
”Ge inte antibiotika istället för kirurgi”

Sverige har fått sitt första nationella vårdprogram för hur vården ska behandla misstänkt blindtarmsinflammation, appendicit, hos barn och vuxna.

Expertgruppen bakom vårdprogrammet sätter bland annat ned foten i en omdiskuterad fråga. genom att avråda från att ge antibiotika i stället för att operera vid okomplicerad blindtarmsinflammation.

Blindtarmsinflammation självläker ofta

Experterna redogör för ett osäkert forskningsläge. På senare år har många forskare publicerat studier där man randomiserat patienter med okomplicerad appendicit till antingen antibiotika eller kirurgi. Flera av dessa studier har visat på en ökad risk för återinläggning inom ett år i antibiotikagruppen.

Och det finns ännu mycket lite forskning som jämför antibiotikabehandling med att bara avvakta och övervaka patienten. Expertgruppen bakom vårdprogrammet har endast funnit två randomiserade studier som jämfört antibiotika med placebo.

I båda studierna läkte lindrig blindtarmsinflammation ut i 97 procent av fallen oavsett om patienten fått antibiotika eller placebo.

Vanligt med blindtarmsinflammation

Martin Salö, biträdande överläkare och docent i barn- och ungdomskirurgi vid Skånes universitetssjukhus i Lund, är ordförande i expertgruppen bakom vårdprogrammet.

– För närvarande finns inget vetenskapligt stöd för att behandla mildare fall av appendicit med antibiotika, säger han till Läkemedelsvärlden.

– Vår rekommendation är i stället att man utifrån en strukturerad bedömning antingen opererar direkt eller avvaktar och övervakar patienten med förnyade undersökningar.

I Sverige drabbas drygt 11 000 personer om året av akut appendicit, som vanligen kräver någon form av sjukhusvård. Tillståndet är allra vanligast i åldrarna 10-25 år.

Många skillnader i handläggningen

Någon kanske frågar sig om det verkligen ska behövas ett nationellt vårdprogram om ett så välkänt och vardagligt tillstånd. Men Martin Salö menar att just vanligheten är ett av skälen till att vårdprogrammet behövs.

Ett annat skäl är att sjukhusen runt om i Sverige inte följer någon gemensam linje när det gäller diagnostik och behandling av misstänkt akut appendicit. Det visar inte minst den enkätundersökning som expertgruppen gjorde under arbetet med vårdprogrammet.

– Olika kliniker gör relativt olika på en del punkter. Vi hoppas att vårdprogrammet kan bidra till att vi får en mer evidensbaserad och jämlik handläggning över hela landet.

Förändrad syn på blindtarmsinflammation

Den medicinska synen på blindtarmsinflammation har gått igenom en förändring de senaste årtiondena.

– Förr opererade man alla med misstänkt akut appendicit. Inställningen var att blindtarmen skulle ut så fort som möjligt för att hindra att den sprack. Men det har vi gått ifrån allt mer, säger Martin Salö.

– I dag vet vi att många som har en lindrigare inflammation inte behöver opereras eftersom tillståndet ofta går tillbaka av sig själv.

Vill se mer forskning

Upptäckten att många patienter klarar sig utan kirurgi ledde vidare till idén att använda antibiotika i mindre akuta fall i stället för att operera direkt. Denna strategi har, som Läkemedelsvärlden tidigare rapporterat, blivit populär på sina håll, bland annat i USA.

I Sverige har dock antibiotika som första linjens behandling vid akut appendicit inte fått något stort genomslag. Martin Salö tycker det är bra att svenska läkare inte verkar ha nappat på antibiotikatrenden i någon större utsträckning.

– Vi måste få fler studier om denna fråga och jag utesluter inte att forskning så småningom kan  visa sig att det trots allt finns en roll för antibiotika i vissa fall. Men de flesta som blir bra vid antibiotikabehandling skulle nog ha spontanläkt även utan.

Hoppas jämna ut skillnader

De flesta kliniker i landet använder alltså redan en operera-eller-avvakta-stategi precis som den nya vårdprogrammet rekommenderar. Men det finns tydliga variationer mellan klinikerna när det gäller hur stor andel av patienterna man opererar.

Expertgruppens tolkning är att sjukhusen använder olika kriterier för att avgöra om en patient ska opereras eller ej.

– En av våra förhoppningar är att vårdprogrammet ska jämna ut dessa skillnader genom att man inför en enhetlig, strukturerad diagnostik med ett poängsystem.

Har halverat operationerna

Martin Salö tror också att rekommendationerna om de slår igenom kan minska antalet blindtarmsoperationer. Han berättar att hans egen klinik under de senaste tio åren har halverat blindtarmsoperationerna på barn genom att förändra handläggningen av de mildare fallen.

– Man ska inte operera i onödan om man bedömer att patienten kan bli bra ändå. I stället får då barnet den smärtlindring som kan behövas och så gör vi en ny undersökning efter 8-9 timmar.

Pedagogisk utmaning

Han säger att det inte alltid är enkelt att övertyga oroliga föräldrar om att barnet inte bör föras direkt till operationssalen.

– Det kan vara en pedagogisk utmaning att förklara för föräldrarna att det här är en klok handläggning eftersom denna kunskap är ganska ny. Därför kan det vara svårare att vänta än att besluta om operation direkt, men jag tror det är rätt väg att gå. Det kan både vara till fördel för patienten och spara resurser.

Nationella läkemedelslistan byter till ny utredare

Helene Wallskär
-
0
Nationella läkemedelslistan byter till ny utredare

Regeringen utser Fredrik Andersson till ny särskild utredare i den utredning som ser över möjligheterna att vidareutveckla registret nationell läkemedelslista. Utredningen ska redovisa sina förslag senast 14 februari 2025.

Fredrik Andersson är utbildad nationalekonom. Han är ställföreträdande generaldirektör och avdelningschef på Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV. Han sitter också i styrelsen för Prioriteringscentrum vid Linköpings universitet.

Han har tidigare varit sekreterare i flera utredningar på hälso- och vårdområdet.

Han ersätter den tidigare utredaren Sofia Wallström, som avslutat uppdraget på egen begäran. Som Läkemedelsvärlden tidigare rapporterat lämnar Sofia Wallström också posten som generaldirektör vid Inspektionen för vård och omsorg, där hon är omstridd.

Hon blir i stället vd för branschorganisationen Läkemedelsindustriföreningen, Lif.

Lättare att anmäla medicinteknik

Anna Bäsén
-
0
Lättare att anmäla medicinteknik

Olyckor och oönskade händelser med medicinteknik ska anmälas till Läkemedelsverket som har tillsynsansvar.

Även privatpersoner får anmäla olyckor med medicinteknik, att produkten är användarovänlig eller problematisk på något annat sätt, till Läkemedelsverket.

– Men det är det nog inte många som vet om, säger Helena Dzojic, chef för enheten för medicinteknik på Läkemedelsverket.

Anmäla medicinteknik okänt

Att många privatpersoner inte känner till att de kan anmäla till Läkemedelsverket visar även myndighetens egen statistik.

Antalet anmälningar från allmänheten om så kallade ”oönskade händelser” med medicintekniska produkter är bara en bråkdel av de anmälningar som kommer från sjukvården och branschen själv.

– Vi får tusentals rapporter från tillverkare och från sjukvården varje år. Men vi får inte in så mycket från allmänheten idag.

– Det var ett hundratal anmälningar när det var problem med kontaktlinser och kopparspiraler. Men det normala är att vi får in omkring 50 anmälningar från privatpersoner om året. Det är väldigt lite, säger Helena Dzojic.

Ibland får Läkemedelsverket kännedom om privatpersoners problem med medicinteknik i samband med att media uppmärksammar det. Bara ett fåtal privatpersoner hör av sig till myndigheten direkt, exempelvis via telefon, e-post eller brev.

Få konsumenter att anmäla medicinteknik

För att få in fler anmälningar från privatpersoner har Läkemedelsverket nyligen startat en e-tjänst där allmänheten kan anmäla.

– E-tjänsten ligger ute nu. Men vi har hållit en låg profil. Ännu har vi inte marknadsfört den utåt. Först vill vi se så att tekniken fungerar och att vi får in rapporterna som vi ska, säger Helena Dzojic och fortsätter:

– Vi hoppas se en ökning av anmälningar från allmänheten. Vi vill verkligen få in rapporter för att kunna upptäcka säkerhets- och användarproblem med medicinteknik.

Olika sätt att anmäla medicinteknik

Hur det går till att anmäla medicinteknik beror på vilken slags produkt det är och hur man har fått den, berättar Helena Dzojic.

Vi privatpersoner kommer ju i kontakt med medicintekniska produkter på olika vis, dels sådana vi köper själva eller dels sådana vi får förskrivna på recept efter kontakt med hälso- och sjukvården.

– Om du fått din medicintekniska produkt via hälso- och sjukvården rekommenderar vi att du uppmanar din läkare eller förskrivare att rapportera problem med produkten. Vårdgivarna är vana att rapportera. De vet vad och hur de ska skriva.

Anmäla självköpt medicinteknik

Men en stor andel medicintekniska produkter köper vi själva. Det kan exempelvis vara på apoteket, i dagligvaruhandeln, i specialaffärer eller på nätet.

– En anmälan kan handla om en medicinteknisk produkt som inte fungerar som det är tänkt. Säg att du köper en örontermometer och mäter temperaturen hemma. Kanske får man sen plötsligt helt andra värden när man mäter på sjukhuset än när man använder termometern man köpt hemma. Då är det väldigt välkommet att man rapporterar in det till oss.

Anmäla medicinteknik en slags signalspaning

Tanken är att privatpersonernas anmälningar fungerar som en slags “signalspaning”. En sådan signalspaning gör förhoppningsvis att Läkemedelsverket lättare fångar upp problematiska produkter som säljs till allmänheten.

– Ibland kanske det räcker med en enskild allvarlig rapport för att vi ska agera. Men det kan också handla om att vi får in ett tiotal rapporter om en produkt under en kort period. Då kan man ju börja misstänka någonting, säger Helena Dzojic.

Hon poängterar dock att myndigheten inte kommer att ha möjlighet att ge varje enskild person uppföljning om hur det går med dennes anmälan.

Apotek säljer medicintekniska produkter

Vilka produkter tror du att ni kommer att få in mest anmälningar om?

– Oj, det är svårt att säga. Det vet vi ju inte ännu. Men jag skulle kunna tänka mig att det kanske kan handla en hel del om medicintekniska produkter som säljs på apotek.

Apoteken säljer en hel del medicintekniska produkter direkt till privatpersoner.

– Apoteken är heller inte skyldiga att rapportera medicintekniska produkter eftersom de inte är hälso- och sjukvård, berättar Helena Dzojic.

Nässprayer som tillverkaren påstår har en barriärfunktion så man slipper bli förkyld är en medicinteknisk produkt som varit i hetluften.

– Om du exempelvis skulle få en allergisk reaktion av en sådan spray är det bra att rapportera till oss.

Från enkelt till avancerat

Medicinteknik man säljer direkt till allmänheten handlar om allt från enklare produkter som medicinkoppar, kondomer och plåster till mer avancerade varor som graviditetstester, självtester för sjukdomar som urinvägsinfektion och covid-19 samt blodtrycksmätare.

– När det gäller olika former av självtester kanske det kan handla om hur användarvänliga de är. Fungerar de som det är tänkt, hur lätt är det att följa anvisningen och ta testet? Och hur enkelt är det att själv avläsa testresultatet korrekt, i de fall det är ett prov som inte skickas till ett laboratorium för analys?

– Misstag kan få ganska allvarliga följder. Det kan ju avgöra om du får ett korrekt provsvar eller inte. Även när det gäller blodtrycksmätare kan det förstås handla om hur enkel den är att använda och att läsa av resultatet. Allt det här är viktigt för oss att få veta.

Fillers riskabel medicinteknisk produkt

En typ av medicintekniska produkter som uppmärksammats för att ha orsakat bekymmer är så kallade fillers. Fillers av olika slag är ett slags fyllnadsmaterial som injiceras. I regel använder man fillers för att förstora läppar, kindben men också bröst och rumpa.

Här ser Helena Dzojic ett stort värde av att privatpersoner nu lättare kan anmäla problem med fillers.

Visserligen är hälso- och sjukvårdspersonalen skyldiga att rapportera incidenter med medicintekniska produkter.

– Som privatperson kan man förstås uppmana hälso- och sjukvårdspersonalen att anmäla. Men går man till en lite mindre seriös utövare kanske denne inte så gärna vill rapportera problem till oss. Men nu kan ju privatpersonen själv göra det smidigare via e-tjänsten.

Ökar konsumenternas makt

Som privatperson behöver du inte vara beroende av behandlarens välvilja, att de följer lagstiftningen och rapporterar till Läkemedelsverket, poängterar Helena Dzojic.

– Du kan ta ditt eget ansvar och rapportera in problem med medicintekniska produkter själv, säger Helena Dzojic.

Vad hoppas ni att satsningen ska leda till?

– Vi hoppas på att få kunskap om hur konsumentprodukterna fungerar i praktiken. För jag tror att det är en vit fläck på kartan. Syftet är förstås att produkterna ska vara säkra och enkla att använda. Och om någon skadas hoppas jag att vi kunna undvika att fler drabbas.

– Det kan också handla om att produktinformationen i förpackningen blir bättre eller att designen behöver bli annorlunda och mer användarvänlig.

Kanske kommer Läkemedelsverket att få veta helt nya saker, tror Helena Dzojic.

– Vissa saker är integritetskänsliga vilket gör att man kanske inte rapporterar det, som kondomer som går sönder. Vi har inte fått en enda rapport om det! Ändå skrivs det i media om att sådant händer och det kan bli spridning av sjukdomar.

Överväger utbildningsturné på apotek

Helena Dzojic berättar att de också funderar på att göra en liten utbildningsturné på apotek eftersom de säljer så mycket medicintekniska produkter.

– Det kan handla om vad apotekspersonalen ska säga om produkten när de möter kunderna och vad apoteken skriver på sina hemsidor om produkterna.

Att underlätta för privatpersoner att anmäla problem med medicinteknik är ett lite nytt och spännande område för Läkemedelsverket, tycker Helena Dzojic.

– Vi försöker nå ut med kunskap. Det känns både läskigt och kul. Området är nytt och outforskat från tillsynssidan.

– Det är så stort område att det skulle behövas mer dedikerade resurser. Men än så länge jobbar vi brett och resurserna är begränsade. Men vi kommer att ha ett gäng som arbetar särskilt med konsumentanmälningar och konsumentprodukter.

Subvention av tyngdtäcken för dyrt för regionerna

Anna Bäsén
-
0
Subvention av tyngdtäcken för dyrt för regionerna

Det är olyckligt och ett misslyckande för den nationella kunskapsstyrningen med dubbla budskap när det gäller rekommendationer om subventioner av tyngdtäcken. Så argumenterar Ida Kåhlin, förbundsordförande i Sveriges arbetsterapeuter, i en debattartikel i Läkemedelsvärlden i måndags.

Nu svarar Ameli Norling, chef för sektionen för hälso- och sjukvård vid Sveriges kommuner och regioner, SKR, på kritiken från Sveriges arbetsterapeuter.

Rekommendationen ligger fast

Debatten gäller bland annat att olika organisationer och myndigheter kommer med totalt motstridiga rekommendationer när det gäller subventionering av tyngdtäcken.

– Det är förstås olyckligt när riktlinjer och rekommendationer inte upplevs gå åt samma håll. Men i MTP-rådets (medicintekniska produktrådet) uppdrag ligger att se till att vårdens medel går till produkter som tydligt visar att de gör nytta för patienten, svarar Ameli Norling i ett mejlsvar till Läkemedelsvärlden.

– Därför ligger MTP-rådets rekommendation fast. MTP-rådet agerar på regionernas mandat och med de gemensamma krav vi har för våra rekommendationer.

Ameli Norling är ledamot i SKR:s nationella samverkansgrupp för kunskapsstyrd vård som arbetar för att ge stöd för läkemedels- och medicinteknikfrågor.

Läkemedelsvärlden har erbjudit både SKR och MTP-rådet att själva komma med en skriftlig debattreplik för att besvara kritiken från Sveriges arbetsterapeuter. Men istället har SKR och Ameli Norling valt att göra en skriftlig intervju med Läkemedelsvärlden.

Behöver betala tyngdtäcken själva

Här är en kort bakgrunden till konflikten:

Tyngdtäcken använder man som ett hjälpmedel till patienter med allvarliga sömnproblem, ofta inom psykiatrin. Många gånger gäller det barn och vuxna med neuropsykiatriska störningar som ADHD och autism, psykiskt sjuka vuxna och äldre med kognitiva störningar och demens.

Tidigare skrevs tyngdtäcken ofta ut på recept som ett medicintekniskt hjälpmedel. Patienter med stora sömnproblem kunde alltså få tyngdtäcken gratis eller mot en mindre egenavgift. Dessa avgifter varierar, vilket Socialstyrelsen tidigare kartlagt.

Men nu har detta ändrats i de flesta regionerna. Det beror på att SKR:s MTP-råd år 2020 avråder regionerna från att förskriva tyngdtäcken, vilket Läkemedelsvärlden rapporterat om. 

Två år senare uppmanar MTP-rådet återigen regionerna att avstå från att förskriva tyngdtäcken inom den offentligt finansierade hälso- och sjukvården. Det berättade Läkemedelsvärlden 2022.

Regionerna stoppar tyngdtäcken

Men i mars i år kommer helt nya och delvis motstridiga besked om tyngdtäcken. Detta sker när Socialstyrelsen publicerar sina nya nationella riktlinjer vid autism och ADHD.

Myndighetens nationella riktlinjer syftar till att vara grunden för hur sjukvården prioriterar och fördelar sina resurser. Och Socialstyrelsens åsikter om tyngdtäcken går på tvärs med MTP-rådet.

Socialstyrelsen anser att tyngdtäcken för vuxna med autism och ADHD med allvarlig sömnlöshet har hög prioritet. Myndigheten poängterar också att det är viktigt att prova ut tyngdtäcket så att det passar individen. Åtgärden behöver också följas upp.

Något som kanske inte sker när patienten själv köper sitt tyngdtäcke på öppna marknaden.

Regionerna beslutar själva

Ameli Norling på SKR svarar nedan på Läkemedelsvärldens frågor. Frågorna utgår från det  Sveriges arbetsterapeuter framför i sin debattartikel.

Ska det verkligen vara så olika bud mellan olika instanser?

– Kostnaderna för förskrivning av tyngdtäcken var höga innan MTP-rådets rekommendation kom. Bara i Stockholm låg förskrivningen på 36 miljoner kronor årligen.

– När det gäller tyngdtäcken finns det idag inte tillräckligt vetenskapligt stöd som visar på effekt. Det framkommer ju även i Socialstyrelsens riktlinje. Socialstyrelsen har heller inte gjort någon hälsoekonomisk bedömning på grund av att det saknas kvantitativa studier, vilket framgår av riktlinjen.

– Det finns flera exempel när nationella myndigheter utfärdar rekommendationer till regionerna, men som inte tar hänsyn till regionernas ekonomi och prioriteringar. Ett exempel är vaccinområdet. Det är till syvende och sist regionerna som måste besluta om sina prioriteringar med allmänna medel, och så även i fallet med tyngdtäcken.

Viss beprövad erfarenhet av tyngdtäcken

Enligt Ameli Norling säger MTP-rådet i sin rekommendation att det finns viss beprövad erfarenhet av användning av tyngdtäcken för behandling av sömnproblem.

Men eftersom det inte kunnat bekräftats med objektiva mätningar av effekten på sömnen i vetenskapliga studier, går det inte att basera en rekommendation på enbart den erfarenheten, enligt MTP-rådet.

– Vi vill vill dock förtydliga att rekommendationen gäller finansiering med offentliga medel, inte användningen av tyngdtäcken i sig. För de individer som upplever att produkten fungerar väl kan egenfinansiering vara lämplig. Finansiering med offentliga medel kan fortfarande ske inom ramen för vetenskapliga studier, svarar hon.

”Det handlar om prioriteringar”

Regeringen och SKR har kommit överens om att kunskapsstyrning är en nyckelfaktor när det gäller hälso- och sjukvårdens utmaningar. Hur kan det bli rättvis, jämlikt och effektivt när beskeden är så olika?

– Kunskapsstyrningen och Socialstyrelsen och andra myndigheter ingår i ett partnerskap. Vi arbetar nära varandra och synkar våra kunskapsstöd så långt det är möjligt. Våra mål om jämlik och rättvis vård är gemensamma.

– I fallet med tyngdtäcken handlar MTP-rådets rekommendation och uppdrag om prioriteringar i vården och finansiering med offentliga medel.

Regionerna beaktar kostnaderna

Varför gör MTP-rådet en annan bedömning än Socialstyrelsen?

– Inför att en riktlinje ska tas fram görs alltid en noggrann utredning av det vetenskapliga underlaget. Riktlinjer som innebär ”bör” eller ”ska” för regioner och huvudmän bör alltid ha en hälsoekonomisk analys som stöd. Regioner har alltid att beakta kostnadseffektivitet vid beslut om införande av metoder och behandlingar.

– Regionerna har som stöd för ordnat införande NT-rådet för läkemedel respektive MTP-rådet för medicintekniska produkter.

Ska inte Socialstyrelsens nationella riktlinjer gälla alla regioner? Om inte, varför?

– Regionerna fattar beslut om metoder och behandlingar som bekostas med offentlig finansiering.

Följer evidensen för tyngdtäcken

MTP-rådet följer evidensläget när det gäller tyngdtäcken löpande, enligt Ameli Norling.

– Skulle det komma studier som förändrar läget är MTP-rådet naturligtvis beredda att omvärdera rekommendationen, skriver hon.

Arbetsterapeuterna anser att ni inte lyssnat på deras omfattande kunskap i frågan. Vad säger ni om det?

– MTP-rådet har återkommande dialog med programgrupper inom olika diagnosområden och även andra relevanta experter när de arbetar med sina ärenden. Man inhämtar flera olika underlag för att kunna göra en sammanvägd bedömning i sina olika ärenden. Det handlar om vetenskapliga studier, hälsoekonomi, regionernas betalningsvilja och tillståndets svårighetsgrad, svarar Ameli Norling.

Olika regler i olika regioner

Om du som patient måste betala själv för ditt tyngdtäcke eller inte beror dessutom på vilken region du råkar bo i.

Ida Kåhlin, förbundsordförande för Sveriges arbetsterapeuter, berättar för Läkemedelsvärlden att det finns det regioner som fortsätter skriva ut tyngdtäcken.

Västmanland och Västerbotten är ett par av dessa regioner. Dessa regioner motiverar beslutet med beprövad erfarenhet och professionernas expertis, enligt Ida Kåhlin.

Hur ser ni på skillnaderna, med tanke på hälso- och sjukvårdslagens krav på jämlik vård i hela landet?

– Vi har inte fått information om att det finns regioner som beslutat att återinföra och börja förskriva tyngdtäcken igen. Det finns några få regioner som fortsatte förskriva tyngdtäcken efter MTP-rådets rekommendation. Men de valde att förändra sin förskrivning för att på så sätt säkerställa mer relevant användning, svarar Ameli Norling.

”Kan finnas regionala skillnader i all vård”

Arbetsterapeuternas förbundsordförande Ida Kåhlin är kritisk till att en redan socialt och ekonomiskt utsatt patientgrupp nu måste betala dyra tyngdtäcken själva. ”Detta har i hög grad drabbat personer som tillhör samhällets mest utsatta grupper, både ekonomiskt och socialt – barn med autism, ungdomar med ätstörningar, vuxna med ADHD, äldre personer med demenssjukdom och många fler” skriver hon.

Hur ser SKR på att tillgången till tyngdtäcke drabbar patientens ekonomi olika beroende på var den råkar bo?

– Det kan finnas regionala skillnader i all vård sett utifrån resurser. Men i det här fallet ser vi att en majoritet av regionerna följer MTP-rådets rekommendation, kommenterar Ameli Norling.

Det är kanske inte så lätt att välja tyngdtäcke själv för patienten. Varför får inte alla samma hjälp?

– Det finns inget som hindrar att en arbetsterapeut kan hjälpa till att rekommendera en viss typ av tyngdtäcke. Det finns andra hjälpmedel idag där du kan få en rekommendation av vården, men sen får betala själv, avslutar Ameli Norling.

Nu testas fler sjuka svenskar för fågelinfluensa

Anna Bäsén
-
0
Nu testas fler sjuka svenskar för fågelinfluensa

Folkhälsomyndigheten skärper sin övervakning av fågelinfluensa, H5N1. Nu provtas fler svenskar.

Från och med 1 juni testar man alla patienter som läggs in på sjukhus med influensasymtom för fågelinfluensa.

Det berättar Magnus Gisslén, statsepidemiolog vid Folkhälsomyndigheten och professor i infektionssjukdomar vid Göteborgs universitet.

– Sjukhusen skickar proverna till oss för sekvensering av viruset, för att utesluta att det rör sig om fågelinfluensa, säger han.

Det är lågsäsong för den vanliga säsongsinfluensan. Få människor drabbas.

Men nu ska alltså detta mindre antal patienter med influensasymtom som sjukhusvårdas provtas.

– Fågelinfluensa är i alla högsta grad en viktig fråga för oss på Folkhälsomyndigheten. Fågelinfluensa är en patogen med potential att orsaka en pandemi bland människor, vilket både vi och andra myndigheter måste ha beredskap för, säger han.

ECDC uppmanar till skärpt kontroll

Folkhälsomyndighetens förstärkta övervakning är i linje med ett dokument från Europeiska smittskyddsmyndigheten European centre for disease prevention and control, ECDC,

ECDC:s dokument publicerades idag. Myndigheten uppmanar medlemsländerna att skärpa sin kontroll och övervakning av fågelinfluensan.

Myndigheten varnar också för att de övervakningssystem som finns i EU och EES inte räcker till. Dessa övervakningssystem är inte tillräckligt känsliga för att hitta ett nytt framväxande virus som fågelinfluensa i befolkningen i tid för att genomföra kontroller och åtgärder.

Behöver undersöka virusstam

ECDC anser också att alla influensapositiva prover inte bara ska undersökas för att se om det handlar om fågelinfluensavirus. Helst ska man också kontrollera vilken virusstam det handlar om.

– Den kontrollen gör vi på Folkhälsomyndigheten, säger Magnus Gisslén.

Vidare uppmanar den europeiska smittskyddsmyndigheten medlemsstaterna att se till att skaffa fram resurser för testning av fågelinfluensa hos människor.

Oroande signaler om fågelinfluensa

Oroande signaler kommer från många håll i världen. I USA har exempelvis fyra personer bekräftats blivit smittade. Tre har smittas av mjölkkor och en har smittats av fjäderfän.

Virus har också upptäckts i komjölk. Världshälsoorganisationen WHO varnar människor i alla länder från att dricka opastöriserad mjölk.

Redan i mars kom en gemensam forskningsrapport från europeiska smittskyddsmyndigheten ECDC och europeiska livsmedelssäkrhetsmyndigheten EFSA om fågelinfluensa.

I den rapporten uppmanar experterna till utökad övervakning och provtagning av både människor och djur, snabb tillgång till diagnostik och även att överväga vaccination av fjäderfän, som Läkemedelsvärlden rapporterat.

Läget är relativt lugnt i Sverige just nu

Just nu sprids mindre fågelinfluensa bland fåglar och andra djur i Sverige i lägre utsträckning än förra sommaren.

Men även om situationen tycks lugn för tillfället i Sverige följer myndigheterna utvecklingen noga.

Att fågelinfluensan får fäste hos helt nya djurarter ökar risken för att den muterar så att den blir mer smittsam mellan människor. Experterna oroar sig särskilt över att fågelinfluensavirus nu hittas hos helt nya däggdjursarter.

– Fågelinfluensa har exempelvis upptäckts hos däggdjur som kor, katt, möss, mink, getter, sjöelefanter och sälar, säger Magnus Gisslén.

Sverige vaccinerar inte ännu

EU undertecknade nyligen ett köpeavtal med företaget CSL Seqirus om 665 000 doser vaccin mot fågelinfluensa. Vaccinet avses för personer som riskeras att smittas i jobbet.

Finland har redan börjat vaccinera personer i utsatta yrken mot fågelinfluensa, som som Läkemedelsvärlden rapporterat.

Sverige, däremot, deltar inte i EU-upphandlingen, som Läkemedelsvärlden också skrivit om. 

Folkhälsomyndigheten anser att risken för spridning är alltför låg. Personer i riskyrken rekommenderas alltså inte vaccination.

– För närvarande, tillägger Magnus Gisslén.

Kan ändra rekommendationer

Enligt branschorganisationen Svensk fågel gör företagen inte några egna inköp av vaccin. De följer Folkhälsomyndighetens rekommendationer.

Men fågelinfluensaviruset muterar i rask takt. Det gör att Folkhälsomyndigheten kan komma att ändra sitt beslut, säger Magnus Gisslén.

– Situationen kan ändras snabbt. Vi följer läget kontinuerligt och noga och kan komma att ändra rekommendationerna, säger han.

Dödar de allra farligaste bakterierna

Anna Bäsén
-
0
Dödar de allra farligaste bakterierna

Andrea Benediktsdóttir har just doktorerat vid institutionen för läkemedelskemi vid Uppsala universitet. Hon har utvecklat molekyler som kan angripa de allra farligaste resistenta bakterierna.

Gramnegativa bakterier står högst upp på Världshälsoorganisationen WHO:s prioriteringslista över kritiska patogener. Dessa patogener utgör det största hälsohotet enligt WHO. Därför är de mest angelägna att bekämpa.

De molekyler som Andrea Benediktsdóttir forskar om har också den mycket stora fördelen att de inte tycks orsaka oönskade bieffekter.

Andrea Benediktsdóttir prisas för sin forskning

Doktoranden Andrea Benediktsdóttir har redan prisats flera gånger för sitt arbete. Det senaste priset, på 1,1 miljoner kronor, får hon av STINT, Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning.

Stiftelsen anser att hennes forskning har goda utsikter att generera viktiga tillskott i sökandet efter nya antibiotika.

Läkemedelsvärlden ställde några frågor till Sveriges nya lovande stjärnskott i kampen mot antibiotikaresistensen.

Berätta, vad går din forskning ut på?

– Vi har tagit fram nya molekyler med potential att utvecklas vidare för att rikta in sig på resistenta bakterier på ett sätt som inga nuvarande antibiotika gör.

– Jag har koncentrerat mitt doktorandprojekt på två specifika målproteiner hos gramnegativa bakterier, enzymerna LepB och LpxH. Dessa enzymer spelar en viktig roll för bakteriens överlevnad. Därför är de viktiga måltavlor för utvecklingen av läkemedel mot gramnegativa bakterier och de allvarliga infektioner bakterierna orsakar.

– Vår förhoppning är att våra resultat blir ett relevant bidrag i arbetet med att ta fram nya molekyler. Nya molekyler som kan utgöra grund för framtida antibiotikaklasser.

Skadar inte mänskliga celler

Vad har du mer för studieframgångar från din avhandling att berätta om?

– I vår senaste studie lyckades vi identifiera nya antibakteriella föreningar inom en ny klass som vi nyligen utvecklat i vårt labb. De här nya antibakteriella föreningarna är hittills mycket lovande.

– Orsaken är att våra studier visar att de inte är skadliga på så sätt att de inte är hemolytiska (bryter ner blodkroppar), inte är giftiga för kroppens celler eller påverkar hjärtat negativt genom att det hämmar jonkanalen hERG. Vi har även utvecklat en metod för att framställa nya typer av modifierade peptider som kommer att kunna användas i läkemedelsutveckling.

”Det ger arbetet en djupare mening”

Vad är det med forskningsområdet som engagerar dig så?

– Det som engagerar mig mest med läkemedelskemi är möjligheten att skapa en fysisk produkt i labbet som man kan se, ta på och analysera. Det är mycket tillfredsställande.

– Dessutom är det en stark motivationsfaktor att läkemedelskemi har en potentiell påverkan på människors hälsa. Att arbeta med molekyler som kan bidra till att förbättra människor hälsa eller rädda liv är en stor fördel och ger arbetet en djupare mening.

Hon hoppas inspirera andra

Vad hoppas du att din forskning leder till?

– Jag hoppas ju såklart att min forskning kommer att leda till utvecklingen av en ny antibiotikakandidat som kan gå vidare till kliniska studier och slutligen nå patienterna. Jag är medveten om att det är en lång process med många hinder med många olika studier som återstår. Men varje steg framåt är betydelsefullt.

– Jag ser också värdet i att vår forskning kan bidra till att öka förståelsen för nya klasser av molekyler som går på nya måltavlor i bakterien för att bekämpa resistenta bakterier. Jag hoppas att vårt arbete inspirerar och banar väg för framtida forskare inom läkemedelskemi och antibakteriell forskning.

– Även om inte just dessa molekyler blir läkemedel, så har klassen potential att utvecklas vidare och vi har dessutom bidragit till ökad kunskap inom området och en bättre förståelse för vad som fungerar och vad som inte gör det.

Fortsätter forska i Uppsala och Kanada

I sommar arbetar Andrea Benediktsdóttir med ett nytt antibakteriellt projekt på institutionen för läkemedelkemi vid Biomedicinskt centrum vid Uppsala universitet. I höst flyttar hon till Hamilton i Kanada. Hon ska göra postdoktorat hos Gerry Wright som är en framstående forskare inom fältet.

– Jag ser fram emot att lära mig så mycket som möjligt av honom och hans team. Projektet jag kommer att arbeta med handlar om att utnyttja bakterier för att producera ett visst startmaterial, som jag sedan kommer att bygga vidare på för att försöka utveckla en antivirulenshämmare.

– Målet är att skapa ett alternativ till konventionella antibiotika, alltså en molekyl som avväpnar bakterier istället för att döda dom. Fördelen med denna strategi är att det skapar mycket mindre stress för bakterien att utveckla resistens, och att vår mag-tarmflora inte påverkas lika mycket.

Andrea Benediktsdóttir vill se kampanjer

Hur ser du på våra chanser att bekämpa hotet från antibiotikaresistensen? Vad krävs?

– Jag har höga förväntningar på FN:s högnivåmöte om antimikrobiell resistens nu i september och hoppas att det leder till kraftfulla initiativ. Det är så kritiskt att den här krisen tas på allvar och lyfts till en högre prioritet innan det är för sent.

– Vi har inte råd att diskutera fram och tillbaka i flera år om vilken modell som fungerar bäst. Vi måste ta beslut, öka den antibakteriella forskningen och utvecklingen av nya substanser kraftigt.

Antibiotikaresistens dödar miljoner

Andrea Benediktsdóttir konstaterar att hon är ganska säker på att vi alla vill ha tillgång till effektiv antibiotika om och när vi behöver den.

– Däremot vet inte alla om att det dör minst 1,3 miljoner människor i världen på grund av antibiotikaresistens. Ökande antibiotikaresistens gör också att infektioner blir svårare eller omöjliga att bota. Antibiotikaresistensen orsakar stort lidande och leder till höga kostnader för sjukvården.

Ökad antibiotikaresistens kan exempelvis göra vissa cancerbehandlingar oanvändbara inom tio år, som Läkemedelsvärlden nyligen rapporterat.

Andrea Benediktsdóttir är stolt över Sverige

Forskaren Andrea Benediktsdóttir önskar sig också fler nationella kampanjer som informerar alla om krisen.

– Många jag träffar, som inte jobbar inom området, förutsätter att de stora läkemedelsbolagen givetvis utvecklar nya antibiotika. De tror att det kommer att lösa sig. Visst finns initiativ som driver på utvecklingen. Men utveckling av nya antibiotika tar lång tid och kostar enorma pengar. Därför måste vi öka alla insatser kraftigt. Det vi gör idag räcker inte till.

Andrea Benediktsdóttir framhåller gärna organisationen Skydda antibiotikan. Skydda antibiotikan består av 26 olika myndigheter och organisationer som arbetar tillsammans mot antibiotikaresistens.

– Jag är mycket stolt över Sverige. Sverige är ett av de länder som står i framkant i kampen och har gjort mycket bra för att skydda antibiotikan och inleda initiativ.

Precisionsbehandling ökar överlevnad vid barncancer

Helene Wallskär
-
0
Precisionsbehandling ökar överlevnad vid barncancer

Forskare i Australien visar i en ny studie att precisionsbehandling som vägleds av heltäckande genanalys ökar svårt cancersjuka barns chanser att överleva. Studien är publicerad i Nature medicine.

Tidigare forskning har visat att precisionsdiagnostik i form av heltäckande genanalys, så kallad helgenomsekvensering, gör att man kan individanpassa behandling av barncancer bättre.

Den nu aktuella studien är, enligt ett pressmeddelande från Barncancerfonden, den första som också visar att denna precisionsbehandling kan öka överlevnaden. Att barn med svåra former av cancer kan leva längre utan återfall tack vare genanalys och påföljande skräddarsydd behandling.

Precisionsbehandling blir rutinsjukvård

I Sverige började diagnostik med helgenomsekvensering vid barncancer införas 2021. Det var ett pilotprojekt. Målet var att göra heltäckande genanalys till standard för alla barn med cancer.

Länge finansierade bidrag från Barncancerfonden och projektmedel från socialdepartementet satsningen. Men i år har, som Läkemedelsvärlden rapporterat, regionerna börjat ta över det ekonomiska ansvaret och precisionsdiagnostiken blir en del av rutinsjukvården.

Precisionsbehandling ökar överlevnad

Studien från Australien ger nu stöd för att detta är rätt väg att gå. I studien deltog 384 barn med vad forskarna beskriver som högriskcancer. Det handlar om sjukdomar där bara en knapp tredjedel av patienterna brukar bli botade.

Av dessa barn var det 110 som både blev undersökta med helgenomsekvensering och fick en behandling som läkarna valde utifrån resultaten av genanalysen. Man kunde alltså välja målriktade läkemedel mot just de genförändringar som orsakade barnets cancer.

Forskarna såg att 36 procent av dem som fick precisionsbehandling svarade på behandlingen. Denna behandling ökade också andelen barn som överlevde i minst två år utan återfall.

I gruppen som fick precisionsbehandling var det 26 procent som efter två år levde och inte hade blivit sämre. Bland de barn som fick standardbehandling var motsvarande siffra 12 procent.

Hoppas komma ikapp vuxensidan

I Australien har utvalda barn med aggressiv sjukdom fått helgenomsekvensering sedan 2017. Sverige har alltså inte lika lång erfarenhet, men aktuella analyser visar att minst sju procent av barncancerpatienterna här får sin behandling ändrad utifrån tumörens genetiska profil.

– Som försiktig forskare skulle jag säga att detta är lovande men att större och längre uppföljningsstudier behövs. Jag är stolt över att vi, på Barncancerfonden liksom Sveriges regering varit med och finansierat projektet som innebär att alla cancerdrabbade barn i Sverige får tillgång till precisionsdiagnostik, säger Britt-Marie Frost, forskningschef på Barncancerfonden, i pressmeddelandet.

Hon framhåller samtidigt att det är en lång bit kvar innan man kan ersätta alla nuvarande behandlingar med precisionsbehandling.

– Dock är målstyrd behandling som kan slå mot identifierade genmutationer ett av de viktiga forskningsområdena just nu. Vi hoppas att behandling av barn kan komma i kapp vuxensidan där det idag finns betydligt fler godkända läkemedel och öppna prövningar.

EMA-förslag om titandioxid offentligt först nästa år

Helene Wallskär
-
0
EMA-förslag om titandioxid offentligt först nästa år

Utfasning av titandioxid, ett mycket vanligt hjälpämne i läkemedel, är en het potatis. Som Läkemedelsvärlden rapporterade i fjol startade diskussionen när ämnet blev förbjudet som livsmedelstillsats. Ett förbud som kom på grund av att vissa cancerrisker enligt några djurstudier inte kunde uteslutas.

Eftersom även 70 procent av alla läkemedel i tablettform i EU innehåller titandioxid gav EU-kommissionen läkemedelsmyndigheten EMA i uppdrag att utreda frågan. Om titandioxid är riskabelt i livsmedel bör det väl inte få finnas i läkemedel heller, är resonemanget.

EMA skulle därför svara EU-kommissionen på hur en utfasning av titandioxid i läkemedel skulle kunna gå till. I uppdraget ingick också att analysera tänkbara följder av ett förbud mot titandioxid i läkemedel.

Oro för läkemedelsbrist vid utfasning av titandioxid

I en första rapport till EU-kommissionen förmedlade EMA bedömningar från industrin. Dessa tyder på att det behövs en utfasningsperiod på sju till tolv år för att ersätta titandioxid med andra hjälpämnen.

EMA framhöll också att ett beslut om utfasning av titandioxid kan öka problemen med läkemedelsbrister. Bedömningen vilar på det faktum att titandioxid är tillåtet på övriga stora läkemedelsmarknader i världen. Därför skulle ett förbud kunna göra Europa till en mindre intressant marknad för många läkemedelsföretag.

– Det är viktigt att lösa den här frågan på ett sätt som inte försämrar tillgången på läkemedel, sa Camilla Svensson, ämnesområdesansvarig inom farmakologi och toxikologi på Läkemedelsverkets enhet för läkemedelseffekt och -säkerhet, i en tidigare intervju till Läkemedelsvärlden.

Ser inga hälsorisker

Läkemedelsverket anser inte heller att det innebär någon hälsofara om titandioxid blir kvar i läkemedel, åtminstone ett tag till.

– Det har använts med goda erfarenheter i läkemedel sedan 1950-talet och inga tecken på hälsorisker har fångats upp i den rutinmässiga säkerhetsuppföljning som sker för läkemedel, framhöll Camilla Svensson.

EMA:s förslag är hemliga

Nyligen lämnade EMA sitt slutliga förslag till EU-kommissionen och många, bland annat inom läkemedelsindustrin, är mycket intresserade av vad det innehåller. Men de får ge sig till tåls.

”Den information jag kan dela med mig av är att EMA nu lämnat in sin analys kring möjligheterna att fasa ut titandioxid i läkemedel till EU kommissionen. Tyvärr blir inte denna rapport publik förrän kommissionen har gjort sin bedömning vilket förhoppningsvis blir i början av nästa år”, skriver Camilla Svensson i ett mejl till Läkemedelsvärlden.

Enligt webbsajten Regulatory focus arbetar nu industrins lobbygrupper intensivt med att försöka stoppa ett eventuellt kommande förbud mot titandioxid. Sajten uppger att kommissionen väntas komma med sitt beslut i februari 2025.

Patienter som fått CAR-T måste följas hela livet

Helene Wallskär
-
0
Patienter som fått CAR-T måste följas hela livet

Vården behöver följa patienter som fått CAR-T livet ut för att tidigt kunna upptäcka om de drabbas av en andra cancersjukdom. CAR-T-terapi mot cancer kan i sällsynta fall orsaka en ny cancer som börjar i T-celler.

Den slutsatsen drar EMA:s säkerhetskommitté PRAC. Detta efter att ha granskat fall där CAR-T-patienter efter behandling och tillfrisknande fått en andra cancer som utgått från T-celler. Granskningen startade, som Läkemedelsvärlden rapporterade, i januari i år.

Skräddarsydda immunterapier

CAR-T-terapier är skräddarsydda immunterapier. Hittills har de visat sig effektiva mot vissa blod- och lymfcancersjukdomar, men det pågår forskning om CAR-T-terapi även mot cancerformer med solida tumörer.

CAR-T-behandling (där förkortningen står för chimeric antigen receptor) bygger på att man omprogrammerar patientens egna T-celler. På så vis blir de mer effektiva vapen mot cancercellerna.

Man tar blod från patienten och skickar det till ett laboratorium. Där modifierar man T-cellerna genom att sätta in en ny gen som kan känna igen och döda de specifika cancercellerna. Sedan får patienten tillbaka de modifierade cellerna, CAR-T-cellerna.

Det finns i dag sex godkända CAR-T-läkemedel i EU. Tre av dem har hittills införts i den svenska cancervården; Yescarta (brexucabtagene autoleucel), Kymriah (tisagenlecleucel) och Tecartus (brexucabtagene autoleucel).

Granskade 38 fall

Redan när de första CAR-T-läkemedlen blev godkända, fanns kunskap om att behandlingen i sig i mycket sällsynta fall kunde orsaka andra cancersjukdomar. Så är det även med andra, äldre, cancerbehandlingar som cytostatika och strålning.

Nu har klinisk erfarenhet och fortsatt forskning fördjupat insikterna om risken för en andra cancer hos patienter som fått CAR-T. Det har visat sig att den nya cancern ofta startar i just T-celler, det handlar bland annat om T-cellslymfom och olika typer av leukemi.

I sin granskning studerade PRAC 38 fall där patienter efter CAR-T-terapi senare fått en ny cancersjukdom. Dessa fall inträffade bland de hittills omkring sammanlagt 42 500 patienter som fått CAR-T. Bland annat analys av vävnadsprover visade att i åtminstone vissa av fallen var CAR-T-terapin en orsaksfaktor.

Måste följa patienter som fått CAR-T

Granskningen tyder på att den andra cancersjukdomen kan uppkomma redan inom några veckor efter behandlingen, men det kan också dröja flera år.

PRAC rekommenderar livslång uppföljning av CAR-T-behandlade patienter och produktinformationen om läkemedlen kommer att uppdateras med den nya kunskapen.

Nu straffas reklam om utmärkelse för botox

Anna Bäsén
-
0
Nu straffas reklam om utmärkelse för botox

Läkemedelsföretaget Galderma marknadsför Alluzience som är botox, botulinum toxin typ A.

Man injicerar det aktuella läkemedlet. Läkemedlet förbättrar tillfälligt måttliga till uttalade glabellarynkor mellan ögonen. Glabellarynkor är läkarspråk för de vertikala rynkorna mellan ögonbrynen. I normalt tal kallar man ofta dessa rynkor för ”argrynkor” eller ”bekymmersrynkor”.

Alluzience är ett godkänt läkemedel för personer under 65 år vars rynkor “har en betydande psykologisk påverkan på patienten.”

Nu straffas Galderma av IGN, Informationsgranskningsnämnden, för brott mot läkemedelsbranschens etiska regelverk (LER).

IGN fäller läkemedelsföretaget för påståenden om läkemedlet i ett nyhetsbrev som nämnden anser är vilseledande. Beslutet publicerades igår.

Får utmärkelse för bästa botox

Bakgrunden är ett nyhetsbrev från Galderma. I det aktuella nyhetsbrevet skriver företaget om ”höjdpunkter” från en konferens om estetisk medicin som hölls i Monaco i mars i år. Den heter Aesthetic & anti­ aging medicine world congress, förkortat AMWC.

I nyhetsbrevet påstår Galderma att deras företag sticker ut som ”en av de ledande innovatörerna inom injicerbar estetik”. Företaget nämner också att hela 300 företag ställde ut på konferensen.

I en rubrik i nyhetsbrevet skriver företaget att ”Galderma vinner på AMWC Aesthetic medicine awards”.

Företaget uttrycker vidare sin stolthet över att de ”tog hem två priser under det prestigefyllda Aesthetic medicine awards: ­ Best injectables for skin revitalization med Restylane skinboosters (och) ­ Best neuromodulator med Alluzience (botulinumtoxin typ A)”.

Kallar företagets botox för bäst

Den första produkten Galderma framhåller som prisvinnare är en medicinteknisk produkt, en så kallad filler. Den aktuella fällningen gäller den andra av företagets produkter som får pris. Produkten är läkemedlet Alluzience vilket är botox.

IGN granskar information om läkemedel och inte medicintekniska produkter. Nämnden slår nu ner på de utsagor företaget gör om Alluzience i sitt nyhetsbrev.

Nämnden framhåller att man inte får antyda att ett läkemedel eller en verksam substans har någon speciell fördel, kvalitet eller egenskap om det inte kan styrkas.

”Att framföra att ett läkemedel vunnit ett pris kan tolkas som att läkemedlet är bäst i sin klass och vara en outtalad jämförelse av läkemedel inom klassen”, skriver NBL.

Företaget bestrider IGN-kritiken

Galderma svarar att de med sin text om utmärkelserna bara syftar till att kort visa höjdpunkter från kongressen där företagets läkemedel vinner pris.

Därefter skriver företaget också att de själva inte kommit fram till priset eller till titeln på utmärkelsen: ”Best neuromodulator”.

Galderma påpekar att de inte avser att vilseleda och påstå att produkten är bäst. De vill bara förmedla höjdpunkter och nyheter från kongressen.

Läkemedelsföretaget betonar också att de inte tänker använda priset som ett ”claim” (produktpåstående). De kommer inte heller att använda priset i sin marknadsföring, skriver de.

Nämnden fäller informationen

IGN accepterar inte Galdermas motargument.

Nämnden skriver i sitt beslut att: ”Ett pris innebär normalt att något/någon är bäst i sin klass och innebär därför en outtalad jämförelse av produkter eller företeelser inom klassen. När man i nyhetsbrevet framhåller att Alluzience har fått pris som ”Best neuromodulator” på Aesthetic & anti-aging medicine world congress (AMWC) 2024 förmedlas intrycket att Alluzience är bättre än andra läkemedel i sin klass.”

Informationen i nyhetsbrevet är vilseledande, tycker IGN.

Nämnden anser avsteget från regelverket är av normalgraden. På grund av detta bestämmer nämnden att Galderma ska betala en avgift på 110 000 kronor.

Vården ska hitta och behandla fler med halsfluss

Helene Wallskär
-
0
Vården ska hitta och behandla fler med halsfluss

Folkhälsomyndigheten vill nu att primärvården ska hitta och behandla fler med halsfluss (faryngotonsillit). I samråd med Läkemedelsverket publicerar myndigheten därför kompletterande behandlingsrekommendationer.

Rekommendationerna riktar sig till läkare och sjuksköterskor, i första hand inom primärvården. Genom att ta prov på fler patienter med halsflussymtom och vara frikostigare med att ge antibiotika ska vården bidra till minskad smittspridning av grupp A-streptokocker.

Vanlig bakterie

Grupp A-streptokocker är bakterier som kan vara allt ifrån helt ofarliga till livsfarliga. Det är vanligt med friska bärare, särskilt bland barn. Många har periodvis grupp A-streptokocker i svalget utan att märka det.

Ibland kan bakterien dock orsaka bland annat scharlakansfeber, halsfluss eller svinkoppor.

I sällsynta fall kan grupp A-streptokocker också ge mycket allvarliga, i värsta fall livshotande, infektioner. Dessa kallas invasiva infektioner och innebär att bakterien finns i blodet.

Personen insjuknar då ofta akut med hög feber och påverkat allmäntillstånd. Invasiva grupp A-streptokocker kan leda till sepsis (blodförgiftning) och så kallad nekrotiserande fasciit, då hud och mjukdelar angrips.

Ska behandla fler med halsfluss

Under 2023 och 2024 har antalet fall av invasiva streptokockinfektioner ökat kraftigt i Sverige och övriga Europa. I fjol ledde detta, som Läkemedelsvärlden rapporterade, till att det nationella antibiotikanätverket Strama publicerade sin första behandlingsrekommendation om barnsjukdomen scharlakansfeber.

Genom den nya behandlingsrekommendationen till primärvården försöker Folkhälsomyndigheten nu minska spridningen av grupp A-streptokocker, GAS. Tanken är att detta även ska bromsa ökningen av infektioner med invasiva grupp A-streptokocker, iGAS.

Det är vanligt att de som drabbas av invasiva infektioner har personer med vanliga streptokockinfektioner, som halsfluss (streptokocktonsillit), i sin nära omgivning. Streptokocker är smittsamma.

– Smittsamheten minskar snabbt vid penicillinbehandling av symptomgivande streptokocktonsillit. Avsikten med denna kompletterande rekommendation är att identifiera och behandla fler fall av halsfluss orsakade av GAS, vilket minskar risken för allvarliga iGAS-infektioner som kan utvecklas sekundärt till befintliga GAS-fall, säger Magnus Gisslén, statsepidemiolog, i ett pressmeddelande.

Minskar just nu sakta

Enligt Folkhälsomyndighetens senaste veckorapport är förekomsten av invasiva grupp A-streptokocker fortsatt hög i hela landet. Men just nu går antalet fall ända sakta ned.

Under maj rapporterades 120 fall jämfört med 154 fall i april och 143 fall i maj föregående säsong.

I en tiondel av fallen är patienterna barn i åldrarna 0-9 år och en tredjedel av fallen rapporteras bland personer som är 70 år

123Sida 1 av 3