Månads arkivering maj 2024

Antibiotikaresistens hotar viktiga cancerbehandlingar

Cancerfonden varnar för att ökande antibiotikaresistens kan göra vissa cancerbehandlingar oanvändbara.

För många cancerpatienter är fungerande antibiotika livsavgörande.

– Antibiotikaresistens är en av cancervårdens stora ödesfrågor idag. Därför behövs nu ordentliga kraftsamlingar för fortsatt fungerande cancerbehandlingar även i framtiden, säger Ulrika Årehed Kågström, generalsekreterare på Cancerfonden i ett pressmeddelande.

– Annars finns en risk att vissa av dagens cancerbehandlingar blir oanvändbara inom tio år – det vore förödande.

Första undersökningen

Cancerfonden har, för första gången, tagit fram siffror på hur mycket antibiotika cancerpatienter hämtar ut på apotek jämfört med befolkningen i stort. Den nya rapporten, som släpptes under onsdagen, är ett samarbetsprojekt med Strama.

Undersökningen baseras på data från Socialstyrelsens nationella cancerregister, myndighetens läkemedelsregister samt statistikdatabasen för läkemedel.

Man följer 68 810 personer som nydiagnosticerats med en eller flera tumörer under 2021.

Statistiken visar att nästan 42 procent av cancerpatienterna hämtar ut minst ett recept på antibiotika under samma år de fått sin cancerdiagnos. Motsvarande statistik för befolkningen i övrigt är drygt 13 procent.

Personer som nyligen fått en cancerdiagnos har alltså en tre gånger så hög risk att behöva hämta ut antibiotika.

Cancerbehandlingar kan ge infektioner

Cancerpatienter riskerar i högre grad att drabbas av infektioner. Detta eftersom många av dem genomgår operationer och behandlas med cytostatika som sänker immunförsvaret. Det gör att verksamma antibiotika är oerhört betydelsefulla.

Undersökningen visar att många av patienterna behöver antibiotika även året efter cancerdiagnosen.

Nästan 30 procent av patienterna hämtar ut antibiotika minst en gång under 2022. Siffran för befolkningen i övrigt är knappt 15 procent.

Totalt sett hämtar nästan 55 procent av cancerpatienterna ut minst ett antibiotikarecept under 2021 och 2022. Det är väsentligt mer än övriga befolkningen. Det visar hur viktiga antibiotika är för den här gruppen individer, framhåller rapportförfattarna.

Undersökningen omfattar inte antibiotika som cancerpatienterna får när de ligger inne på sjukhus.

Vi måste säkra effektiva cancerbehandlingar

Rapporten visar också på könsskillnader. Kvinnor hämtar i allmänhet mer ut antibiotika än män. Det beror till stor del på att kvinnor oftare får antibiotika utskrivet mot urinvägsbesvär.

Men bland personer med nydiagnosticerad cancer är det betydligt högre andel män än förväntat som hämtar ut antibiotika.

– Det är viktigt att vi intensifierar våra ansträngningar för att bekämpa antibiotikaresistens genom att främja en ansvarsfull användning av antibiotika. Vi måste säkra både utvecklingen av nya antibiotika och tillgången till redan existerande läkemedel. Genom att agera nu kan vi säkerställa att cancer kan behandlas på ett effektivt och säkert sätt även i framtiden, säger Thomas Tängdén, ordförande i Nationella Strama.

Kampen fortsätter mot antibiotikaresistens!

KRÖNIKA: Antibiotikaresistens är ett allt större samhällshot, vilket gör det nödvändigt att ständigt arbeta med denna fråga. Många hoppas att FN:s kommande högnivåmöte om antimikrobiell resistens i september i år ska sätta mer fart på detta arbete i världens länder.

Just nu planerar vi därför inför ett spännande seminarium i höst som ska följa upp FN-mötet och belysa olika aspekter av det som framkommer där.

Antibiotikafrågan liknar miljöfrågorna

Antibiotikaresistens utgör ett stort hot mot den globala folkhälsan och väcker också många tankar och känslor. Det breda användningsområdet för antibiotika innebär att de flesta någon gång kommit i kontakt med dessa livsviktiga läkemedel.

Antibiotikaresistensen jämförs ofta med miljöfrågor då båda är globala utmaningar med komplexa aspekter, saknar landsgränser och är beroende av vår förmåga att förstå konsekvenserna av våra val och beteenden idag, inte imorgon.

Antibiotikaresistensen är samtidigt en naturlig del av bakteriers evolution och därför oundviklig. Det är en process vi inte kan förhindra, men vi kan arbeta för att fördröja utvecklingen och utveckla nya strategier för att hantera den.

Det är avgörande att vi samarbetar globalt och fortsätter att stödja både grundforskning och klinisk forskning. Vi måste också arbeta preventivt för att minska onödig användning av antibiotika, både hos djur och människor, samtidigt som vi säkerställer att antibiotika finns tillgänglig när den verkligen behövs.

Arbete som känns meningsfullt

Helt nya antibiotika med innovativa verkningsmekanismer kan också på sikt komma att introduceras på marknaden, tack vare vetgiriga forskare som inte ger upp. Men det är viktigt att förstå att denna läkemedelsutveckling är en lång process som tar tid. Och när nya antibiotika väl finns, måste vi hantera även dem på ett sätt som förhindrar att resistens utvecklas och gör dem verkningslösa.

Vi måste upprätthålla en ansvarsfull inställning till användningen av antibiotika för att undvika att upprepa tidigare misstag. Alla dessa aspekter är sammanlänkade och påverkar varandra.

Apotekarsocieteten har länge drivit arbetet mot antibiotikaresistens som en fokusfråga. Vi vill vara en mötesplats för viktiga samarbeten och nätverkande eftersom utbyte av erfarenheter och kunskap här är helt nödvändiga.

Att få vara en del av detta är roligt, spännande, utvecklande men framför allt väldigt meningsfullt!

Hittar kraft tillsammans

Under de sju år som jag arbetat med frågan om antibiotikaresistens har jag sett en växande medvetenhet och ökat engagemang från en mängd olika aktörer. När fler engagerar sig, framträder helheten och komplexiteten tydligare och det blir lättare att inse hur den egna organisationen kan bidra. Precis som i forskningen, där en liten upptäckt, som man inte ens visste att man letade efter, blir tydlig och får pusslet att gå ihop.

För Apotekarsocieteten, en oberoende kunskapsorganisation som samlar alla aktörer som arbetar med läkemedel och medicinteknik, är antibiotikaresistens en självklar fokusfråga.

Vi har identifierat flera viktiga kunskapsluckor som behöver fyllas med ny kunskap att föra fram till olika yrkesgrupper och politiska beslutsfattare. Vi försöker alltid hitta de helheter där vi som bäst kan bidra med kunskapslyft eller driva specifika frågor.

Att kunna påverka inom ett område som är så livsviktigt är en drivkraft som ständigt motiverar och utmanar mig. Att förstå komplexiteten och hur olika länder tänker och agerar, det engagerar mig. Som en del av nätverk av aktörer som besitter djup kunskap och förståelse för olika aspekter blir det dessutom lätt att hitta kraft för att driva frågan under ett stort kunskapsparaply.

Ett exempel är samverkansplattformen PLATINEA 2.0, där vi är en av många aktörer som tillsammans vill förbättra tillgänglighet och användning av antibiotika. Här har många bra arbeten, studier och viktiga diskussioner blivit verklighet genom åren tack vare goda samarbeten.

Tror på de unga forskarnas möjligheter

Jag är också glad över att många doktorander söker stipendier för att närvara vid konferenser, gå kurser och göra forskningsvistelser inom antibiotikafältet. Apotekarsocieteten har beviljat ett betydande antal stipendier inom området, inklusive stipendier för postdoktorala studier, under de senaste åren.

Att utbyta erfarenheter under en postdok-vistelse i Kanada eller en forskningsvistelse i Australien, är sådant som kan ha en global inverkan. Det kan bidra till att lösa viktiga forskningsfrågor och att sprida kunskap om olika tekniker och nya tankesätt. Jag tror på de unga forskarnas engagemang och insatser inom detta område, och jag är övertygad om att deras karriärer kommer göra en betydelsefull skillnad!

Kampen fortsätter!

Att politiken tar denna fråga på allvar och visar att Sverige, som ändå har ett försprång och en bred insikt i frågan, bör växla upp och visa vägen framåt är förtroendeingivande. Men åtgärder måste också implementeras världen över.

Jag har som många andra fått antibiotika vid ett flertal tillfällen och jag känner en stor tacksamhet för att vi lever i en tid där antibiotika fortfarande fungerar. För att kommande generationer skall få samma sjukvård och kunna ärva livsavgörande läkemedel måste vi alla verka för att öka medvetenheten om att antibiotikans kraft är hotad och hantera situationen utifrån tillgänglig evidens och eftertänksamma val.

Den 23 oktober arrangerar vi frukostseminariet som ska fånga upp resultat av FN:s högnivåmöte i september. Vi vill ta tempen på den globala situationen och belysa vilka fortsatta nationella satsningar som görs i Sverige på olika nivåer.

Vi ser även fram emot nästa rundabordssamtal om hur Sverige kan bli bättre på att utföra företagssponsrade kliniska prövningar om akuta infektioner, där antibiotika ju spelar en viktig roll. Detta görs i samarbete med ACTION Sweden och Region Stockholm, 21 oktober på Apotekarsocieteten.

Kampen mot antibiotikaresistensen fortsätter!

Lisa Bandholtz
Vetenskaplig sekreterare, Apotekarsocieteten

Spanare: ”Hål i huvudet”

  • Den kontroversiella debatten om farmaceutiska tjänster och problemet med bristen på journalföring på apotek.
  • Viktiga miljökrav att ställa inför en klinisk studie och praktiska råd för bättre hållbarhet.
  • Förklaringen till varför apotekaren egentligen är en alkemist.

Det var ämnen som avhandlades när poddmakarna bakom Spanarna – jakten på det hälsosamma samhället livepoddade på plats i Apotekarsocietetens bibliotek igår kväll.

De spanare som framtidsfunderar i poddform en gång i veckan är apotekarna Magnus Lejelöv och Charlotte af Klercker samt den analytiska kemisten Björn Arvidsson.

Apotekarsocietetens sektion för kliniska studier arrangerade evenemanget.

Spanare om hållbarhet vid kliniska studier

Första spanaren var Charlotte af Klercker som är hållbarhetschef på Bioarctic. Hon delade med sig av sina och företagets erfarenheter om vad som är klokt att tänka på när det gäller hållbarhet vid kliniska prövningar.

Det handlar exempelvis om vilka krav man ställer på sin CRO, Contract research organization. CRO är bolag som utför de kliniska studier läkemedels- och medtechföretagen behöver göra för att få sina produkter godkända av myndigheterna.

– Ett av områdena är om man ställer krav på CRO att dokumentera sitt koldioxidavtryck? Hur väl dokumenteras det? Och hur får man det rapporterat till sig som företag?

Bra för både patienter och miljö

Annat som påverkar koldioxidavtrycket är exempelvis hur kliniska prövningssajter placeras geografiskt. Om man planerar så att avståndet för patienterna att åka dit minskas.

– Kan man kanske kombinera vissa mätningar så att man får mindre resor? Det är bra både för miljön och patienterna, säger Charlotte af Klercker.

Hur man transporterar studiematerial, med flyg eller lastbil, påverkar också koldioxidavtrycket.

Fråga hur bolaget hanterar avfall

Charlotte af Klercker framhåller också att det är värt att titta på hur man återvinner eller återanvänder kylsystem, om kylskåp är energisnåla och om förpackningar är materialbesparande.

– Och hur hanterar man avfall vid prövningssajten? Jag vet att i exempelvis USA finns det knappt någon återvinning. Det går till deponi eller bränns. Utbildar vi också lokalt om hur man jobbar med avfallshantering och ställer vi krav på CRO att de ska utbilda lokalt?

Spanare i en rap battle

Även om viktiga och allvarliga ämnen avhandlades fanns utrymme för skratt under kvällen.

Inte minst balansen yrkesmässigt bland poddspanarna, med två apotekare och en analytisk kemist, återkom som föremål för vänligt gnabbande. 

– För mig känns det här lite som en rap battle. Jag anar ju vad Björn (kemisten) kommer att komma någonstans, med att vi är två apotekare här och vi sitter på Apotekarsocieteten, säger apotekaren Magnus Lejelöv, som till vardags är säljchef på Pelago Bioscience.

Informationen från apoteken saknas

Magnus Lejelöv spanade om farmaceutens roll idag och i framtiden.

Han tar avstamp i diskussionerna på digitaliseringsmötet Vitalis i Göteborg. Där var infrastrukturen för informationsdelning inom svensk hälso- och sjukvården ett hett ämne.

– En del som det är tydligt att man inte tänkt på är informationen från apoteken. Förutom en sak: den nationella läkemedelslistan, konstaterar han och ger det långdragna listprojektet en liten känga.

– Det är ett projekt som har hållit på hur länge som helst och kostat hur mycket som helst, i både tid och pengar. Men nu ska det till slut implementeras, lite försenat, och successivt. Och det kommer att kosta relativt jättemycket.

Poänglöst ersätta inhalationsvägledning

Magnus Lejelöv lyfter debatten om de farmaceutiska tjänsterna som Läkemedelsvärlden rapporterat om i en rad artiklar.

– Apoteksföreningen har länge pratat om apoteken ska få betalt för tjänster som utförs på apotek. De har till och med fått TLV att utreda och pilota det hela.

Det första steget att införa farmaceutiska tjänster på svenska apotek, inhalationsvägledning, har varit högaktuellt den senaste tiden.

Satsningen orsakar kritik och debattartiklar, som Läkemedelsvärlden berättat om. Spanare Magnus Lejelöv tycker att de kritiker som sågar satsningen både har helt rätt och helt fel. Han instämmer i kritiken mot att apoteken inte för journal så att sjukvården får tillgång till informationen.

– Det som jag tycker är rätt är att det är poänglöst att ersätta sjukvård (insatser på apotek) som inte hänger ihop med systemet i övrigt.

– Vi börjar skapa en koppling till apoteken som vi gjort med nationella läkemedelslistan – men lägger inte till journalföring på apotek.

Viktig information stannar på apoteken

Det skapas väldigt mycket information på apotek som borde föras tillbaka till sjukvården, tycker Magnus Lejelöv.

– Allt bra – och det dåliga – som sägs på apotek stannar just där. Det flödar inte information över till primärvården som ju ska ta hand om patienten. Även om patienten då byter namn från kund till patient i en handvändning, säger han och fortsätter:

– Informationen och aktiviteterna är inte en del av paketet som läkaren eller sjuksköterskan ska använda i sina beslut om patienten.

Spanare kräver journalföring på apotek

Magnus Lejelöv argumenterar för krav på journalföring på apotek.

– Då blir det mer rimligt att vaccinera, testa blodtryck, klamydia och annat på apotek, om de är en del av hela vårdkedjan.

Det är en lösning för god och nära vård, menar han.

– Vill vi inte ha så mycket information som möjligt om patienten oavsett var den skapas? säger Magnus Lejelöv.

– Finns det inte en ruta för apoteken där de kan fylla i information? undrar spanarkollegan Charlotte af Klercker.

– Nej, det är det som är poängen. De får inte det. Vilket är helt hål i huvudet. När man börjar prata om att ersätta det (en insats) när det inte mäts blir det jättekonstigt, utbrister Magnus Lejelöv.

Ser apotekaren som alkemist

Kvällens sista spanare var Björn Arvidsson, verksamhetsledare vid Stuns life science. Han avrundar livepodden med en lite lättsammare spaning.

– För att skapa ännu mer spänning här i rummet skulle jag skulle symboliskt vilja säga att apotekaren sysslar med alkemi. Och innan ni blir för upprörda och vi får dålig stämning vill jag lyssnar på hela min spaning innan ni dömer.

Apotekaren är en guldmakare

Björn Arvidsson påminner om att alkemi handlar om att skapa guld.

– Varför ser jag då apotekaren som alkemist? Nej, det handlar inte om att framställa farmaci som pseudovetenskap. Utan det ligger en beundran i botten och en kommande komplimang.

Björn Arvidsson beskriver apotekarens roll så här:

– Jag ser apotekaren som en expert på att från enkla råvaror skapa något nytt som bidrar till stort värde genom att främja vår hälsa alternativt bekämpa ohälsa.

Läkemedelsprövningar minskade kraftigt

Under 2023 fick Läkemedelsverket in 216 ansökningar om kliniska läkemedelsprövningar. Det var en minskning med 21 procent från året innan.

Däremot ökade antalet ansökningar om kliniska prövningar av medicintekniska produkter.

Detta framgår av en analys av statistiken över kliniska prövningar som Läkemedelsverket nu presenterar för regeringen.

Färre läkemedelsprövningar än någonsin

På grund av den nedåtgående trenden för kliniska prövningar i Sverige har regeringen gett Läkemedelsverket i uppdrag att sammanställa nationell statistik på området.

I denna syns nu en rekordlåg nivå av ansökningar om kliniska läkemedelsprövningar under fjolåret.

Flera faktorer kan enligt Läkemedelsverket ha bidragit till den kraftiga nedgången under 2023. En sannolikt sådan orsaksfaktor är skiftet mellan två regelverk. Myndigheten tror att många akademiska forskare och företag skyndade sig att ansöka om tillstånd för klinisk prövning under 2022.

På så sätt kunde man få sitt tillstånd i enlighet med det tidigare EU-direktivet i stället för att vara bland de första att söka tillstånd under den nya lagstiftningen. Den bilden förstärks ytterligare av ett ovanligt stort antal ansökningar i slutet av 2022.

Från 31 januari 2024 har man enbart kunnat söka tillstånd i enlighet med det nya regelverket.

Fler ansökningar om medicinteknik

Något som däremot ökade under fjolåret var antalet prövningsansökningar för medicintekniska produkter. De ansökningarna gick upp med 19 procent jämfört med 2022 års siffror.

Läkemedelsverket bedömer att ökningen kan bero på det nya stramare regelverk som gör att företagen behöver kontakt med Läkemedelsverket innan forskningen kan påbörjas.

Ska fortsätta följa statistiken

Läkemedelsverket betonar att det är viktigt att fortsätta att analysera statistik och trender för att stärka den medicinska forskningen och svensk innovation. Även samarbetet med andra europeiska länder kan bidra, menar myndigheten.

– En viktig del i det arbetet kommer att vara det uppdrag som Läkemedelsverket har fått att på nationell nivå sammanställa och tillhandahålla statistik om kliniska prövningar. Här ser vi stora möjligheter i att utforska vilken data som vi kan få ut ur den nya gemensamma EU-databasen CTIS och också förstå hur vi på bästa sätt tillgängliggör informationen, säger Gunilla Andrew-Nielsen, chef för Läkemedelsverkets enhet för kliniska prövningar, i ett pressmeddelande.

– Det är tydligt att det behövs ett nationellt stöd för kliniska prövningar. Därför har vi föreslagit att Läkemedelsverket blir ett nationellt centrum för att hålla samman alla typer av kliniska prövningar.

Läkemedelskemiska priset för viktigt stöd till forskare

Kristian Sandberg och Per Arvidsson som tillsammans är föreståndare för Scilifelabs läkemedelsplattform får det Läkemedelskemiska priset av Apotekarsocieteten och dess läkemedelskemiska sektion.

Det läkemedelskemiska priset är en hedersutmärkelse till personer som gör betydelsefulla insatser inom området läkemedelskemi. Apotekarsocieteten och Sektionen för läkemedelskemi delar ut priset vartannat år.

Scilifelabs läkemedelsplattform, kallad Drug discovery and development-plattformen eller förkortat DDD-plattformen, har blivit ett nav för läkemedelsforskning i Sverige.

I pressmeddelandet från Apotekarsocieteten står att: ”Med sin unika samarbetsmodell har plattformen en avgörande roll i att accelerera utvecklingsprojekt och möjliggöra banbrytande läkemedelsinriktad forskning.

Läkemedelskemiska priset för gott ledarskap

I prismotiveringen står bland annat att plattformen och det stöd forskarna får har lett till att ”kvaliteten på läkemedelskandidater från den akademiska miljön ökat, med flera exempel där småmolekylprojekt som utgått från DDD-Plattformen har resulterat i etablering av nya företag eller utlicensiering.

Vidare hyllas de båda föreståndarna för plattformen så här: “Per och Kristian har, genom sitt hängivna ledarskap, starka engagemang och ständigt aktuella kunskaper, bidragit till den fortsatta utvecklingen av DDD-Plattformen och därmed också till att upprätthålla en betydande och värdefull läkemedelskemisk kompetens i Sverige.

Läkemedelskemiska priset för forskarstöd

Arbetet med plattformen, som har varit i full gång sedan 2014, sker utan vinstintresse. Plattformen möjliggör forskning som annars inte skulle kunna genomföras i Sverige.

Läkemedelsplattformen stöttar forskare hela vägen från universitetet till en potentiell läkemedelskandidat.

Plattformen är en nationell satsning. De arbetar på uppdrag av regeringen tillsammans med sex olika universitet. Läkemedelsplattformen har 50 personer med olika kompetenser anställda.

Idag utnyttjar 20 projekt hela plattformens resurser. De ska förhoppningsvis leda till färdiga läkemedel i framtiden. 30-40 andra projekt får ett mindre omfattande stöd.

”Hedrande och trevligt”

Läkemedelsvärlden lyckades få fatt på Kristian Sandberg som är en av pristagarna  för att byta några ord medan han var på språng.

Grattis till priset! Hur känns det? Och vad består själva priset egentligen av?

– Tack så mycket. Det är förstås hedrande och trevligt att Apotekarsocieteten uttrycker sin uppskattning. Sen är det lite konstigt att jag får pris eftersom det är Per som är läkemedelskemist. Själv är jag immunolog i grunden. Men vi kompletterar varandra bra. Sen tycker jag att priset är till alla som arbetar med plattformen.

– Själva priset är en mortel i mässing där man fått sitt namn ingraverat.

Hjälper forskarnas projekt framåt

Berätta lite om vad det är ni gör?

– Det är den tidigaste delen av läkemedelsutveckling, det man kallar drug discovery. Det handlar om hur man hittar en aktiv molekyl, oavsett om det är en antikropp, en liten molekyl, en peptid eller vad det nu är. Det handlar också om vilken typ av kunskap man behöver och vilka resurser och kompetens som krävs.

– Vi gör de inledande studierna, hittar de kemiska startpunkterna och gör nödvändiga modifieringar för att uppnå de farmakologiska egenskaperna som är nödvändiga för läkemedel. Forskarna testar sen de bästa kandidaterna i inledande studier i lämpliga modeller som undersöker effekt och eventuella sidoeffekter.

– Det kan också handla om att göra så att det finns bättre möjligheter att producera molekylen i större kvantiteter. De molekyler vi tar fram är patenterbara.

– Vi har ju inte oändliga resurser. Så vi har ganska tuff sållning av vilka projekt vi kan stödja, ungefär tio procent får ja. Ibland känner forskarna inte till att konceptet de föreslår redan har testats kliniskt. Sen kan de också vara så att de ligger för långt efter i konkurrensen.

Jobbar i ”Valley of death”

Jag har förstått att det kan vara knepigt att ta en substans i mål till ett färdigt läkemedel, hur hjälper ni forskarna med det?  

– Ett stor del av jobbet är att förbereda forskarna på vad som krävs för att ta fram ett läkemedel. Man måste ha de regulatoriska förhållandena klara för sig när man driver ett projekt fram till klinisk fas. Det handlar om vad vilka krav läkemedelsverken i de olika länderna ställer på en produkt och vid vilken tidpunkt arbetet med det måste inledas.

Kristian Sandberg beskriver det som att de jobbar i det som inom forskningen brukar kalla ”Valley of death”.

– Vi arbetar med att försöka föra vetenskapliga fynd som gjorts inom universitet fram till tillämpning. Att hitta forskningsanslag man ger specifikt för det här är svårt. Det här arbetet kräver mycket pengar så det är besvärligt för forskarna.

– Det är kanske inte den vetenskapligt mest intressanta forskningen men den måste göras. Vi tar fram data av industriell kvalitet. Vi stöttar också forskarna när det gäller hur de ska skydda sin idé och kommersialisera den. Det måste de kunna för att attrahera investerare. Och har forskarna gått genom oss vet investerarna att det är av kvalitet.

Har tre läkemedel på väg vidare

Hur går det sen för forskarnas läkemedelsprojekt?

– Vi tappar ungefär 60 procent av projekten på vägen av olika anledningar. Sen pratar vi om exit och då menar vi kommersiell exit. Endera licensierar forskarna sitt projekt till ett företag men de flesta bildar ett start up-bolag. Vi har 17 såna exits. Då driver man projekten vidare i bolagsform för att ta fram läkemedel.

– För närvarande har vi tre projekt som är klinisk fas ett eller två. Forskarna försöker visa att de har en kliniskt farmakologiskt effekt av sitt läkemedel. Ett av läkemedlen är en liten molekyl mot cancer, ett annat är en antikropp mot autoimmuna sjukdomar och sen har vi ett tredje presumtivt läkemedel för neurologisk sjukdom.

Vad är det roligaste med ditt jobb?

– Jag tycker ju om biologi och forskning. Det är jätteroligt att man kan hjälpa forskare och att de uppskattar det, det är kul. Sen får jag se jättemycket intressant forskning långt innan det kommer ut i vetenskapliga publikationer.

Emelie Antoni blir ny ordförande inom Lif

Läkemedelsindustriföreningen, Lif, har utsett Emelie Antoni till Malin Parklers efterträdare som styrelseordförande.

Emelie Antoni har arbetat i läkemedelsbranschen, främst på Astrazeneca, i närmare 25 år. Hon har också ingått i Lif:s styrelse sedan september 2023.

Emelie Antoni vill bidra med olika perspektiv

I fjol återvände hon till Sverige från chefsuppdrag inom Astrazeneca utomlands och blev chef för företagets nordiska marknadsbolag, med huvudkontor i Stockholm.

I ett pressmeddelande kommenterar hon sin nya roll som Lif:s styrelseordförande:

– Jag ser fram emot att delta i det viktiga arbetet för life science-sektorn i stort, för vår svenska hälso- och sjukvård och för alla patienter, säger hon.

– Hälso- och sjukvården och life science i Sverige är mitt i ett paradigmskifte med oändliga möjligheter tack vare ny vetenskap och teknisk utveckling. Med hjälp av precisionsmedicin och AI kan vi korta ned tiden på forskningsprocessen, patienter kan identifieras tidigare i sjukdomsförloppen och vi kan säkerställa att nya mediciner når rätt patient snabbare. ‘

– Det betyder också utmaningar och det kommer bli allt viktigare att samarbeta mellan akademi, hälso- och sjukvård och industri, inte minst för att säkra Sveriges och Europas konkurrenskraft.

 Fler nya i styrelsen

Hennes företrädare Malin Parkler avgår efter fem år som ordförande, men fortsätter i styrelsen som ledamot.

Jakob Tellgren, vid läkemedelsföretaget MSD, har valts till vice ordförande och Karin Eidolf, vid läkemedelsföretaget Bayer, har valts in som ny ledamot i styrelsen.

Om banbrytare och avgörande steg åt rätt håll

KRÖNIKA. Det är en evig sanning att vi människor behöver ständig utveckling. Vi behöver utvecklas eller så stagnerar vi.

Ibland sker utveckling hos oss själva som små steg i rätt riktning. Ibland sker utveckling genom en fullständig förändring i form och karaktär – en transformation. Fjärilens förvandling från larv till puppa och fjäril är ett av de tydligaste exemplen på detta. Och ibland när livet är för hektiskt orkar vi inte att utvecklas och då behöver vi istället jämvikt – status quo. Inte heller då står vi helt still. Likt ett system i jämvikt rör vi oss så smått i en hållbar balansakt.

När utveckling sker i större steg kan de bli genombrott, eller paradigmskiften, som gör att vi ser på något med nya ögon och som nya möjligheter. Inom läkemedelsområdet fick jag uppleva några av dessa när jag arbetade med simvastatin inom blodfettsänkning eller trastuzumab inom HER-2 positiv bröstcancer, två läkemedel som förändrat livet för sina patienter.

Eller på ett mer personligt plan när jag lyckades förstå och förklara distributionsvolym på kursen i farmakokinetik. Också det en härlig insikt.

Banbrytare tänker nytt

Ibland sker genombrott när en person går före och visar vägen, en pionjär som har den mentala förmågan till genombrott. Följande historia handlar om en av dessa banbrytare som lyckades tack vare sin förmåga tänka på ett nytt sätt. Det är i dagarna 70 år sedan detta hände.

Det var efterkrigstid och världen behövde något att drömma om och längta till. Människor riktade sina blickar både uppåt och inåt i sin längtan till att bryta barriärer. I maj 1953 lyckades Edmund Hillary bestiga Mount Everest tack vare sherpan Tenzing och samtidigt upptäckte Watson och Crick DNA-spiralen.

Året därpå utspelade sig den händelse som jag vill berätta om. Det var den 6 maj 1954. Platsen var Iffley Road Track, en löparbana i Oxford, Storbritannien. Distansen var 1609 meter, en engelsk mile. Löpningens “blå band”, förmodligen den tidens mest prestigefyllda idrottsgren alla kategorier.

Drömmilen ansågs omöjlig att uppnå

Världsrekordet på 4.01.4 var nio år gammalt. Att springa en engelsk mil under 4 minuter var en dröm och kallades ”drömmilen”. Det ansågs inte vara fysiskt möjligt för en människa att klara det. Vetenskapsmännen debatterade om att det var livsfarligt att till och med försöka.

Hela löparvärlden kapplöpte om att komma först. Den australiske löparen John Landy var närmast. Han tränade stenhårt med hög kvantitet och gjorde åtskilliga försök utan att lyckas. Landy började tveka på sin egen förmåga.

På startlinjen i Oxford stod däremot en man som trodde på sig själv. Den läkarstuderande britten Roger Bannister visste att man inte skulle dö om man sprang under 4 minuter. Han hade ett annat träningsupplägg än Landy och sprang korta kvalitetspass på 30 minuter insprängda mellan sina studier.

Tänkte annorlunda

Redan 1953 hade faktiskt Bannister sprungit på nytt brittiskt rekord, 4.02, men rekordet underkändes eftersom han använt sig av ”harar”, löpare med uppgift att hjälpa till med farthållningen. Detta är ett exempel som på det som utmärkte honom, hans sätt att tänka annorlunda. Han använde sig av nya mentala modeller likt en löpningens Einstein.

Hans idéer om förberedelser inför ett lopp var även de annorlunda. Två veckor före rekordförsöket kände han sig lite sliten i kroppen och valde att bege sig norrut för vandring i bergen med sina löparvänner Chris och Chris. Efter denna såväl mentala som kroppsliga avkoppling var han redo.

Bannister delade också startlinjen med vännerna Chris och Chris som agerade farthållare, vilket nu blivit tillåtet. Likt Hillary & Tensing och Watson & Crick visste Bannister att det krävdes samarbete för att bryta sin barriär. Han litade på upplägget.

En mental gräns var passerad

Starten gick och det bar av i rasande fart. För Bannister kändes det lätt. Han var i flow. 300 meter före mål gick han upp i ledning och släppte loss sina sista krafter:

“Jag sprang mot målsnöret likt en man som tar sitt sista språng för att rädda sig själv från klyftan som hotar att uppsluka honom.”

Publiken jublade och Bannister föll ihop. Hade hans ursinniga spurt räckt? Ni anar säkert svaret. Speakern utropade: ”Tiden är  3. … ” och den exakta tiden drunknade i ljudet från publiken. Klockan hade stannat på 3.59.4!

Bannister hade visat att drömmilen inte fanns fysiskt. Det var en mental gräns.

Bannistereffekten – tankens kraft

Det som sen hände efter loppet var ännu mäktigare.

Den 21 juni 1954, sprang John Landy på 3.58. Han putsade Bannisters världsrekord med en och en halv sekund och sitt eget personbästa med fyra sekunder. Tre år efter Bannisters genombrott hade inte mindre än 18 löpare sprungit under fyra minuter.

Detta fenomen kallas sedan dess Bannistereffekten. Det innebär det mentala skiftet när en barriär bryts och visar andra att det som tidigare ansågs omöjligt att uppnå är fullt möjligt. Tankens kraft kan både få oss att både bestiga berg och spränga gränser.

Roger Bannister fick senare en lång karriär som neurolog och adlades även och blev Sir Roger Bannister. Löpning blev enbart ett litet kapitel i hans liv. I sitt yrke fortsatte han att bidra till mänsklig utveckling på annat sätt. På frågan om huruvida drömmilen var hans stoltaste prestation, uttryckte han att han kände sig stoltare över sitt bidrag till forskningen om nervsystemet!

Ger personlig inspiration

Berättelsen om drömmilen har inspirerat många genom åren. För att fortsätta utvecklas och inte stagnera behöver vi ibland förebilder som kan gå före och visa vägen. Personer som visar att det går att lyckas med det som vi inte trodde var möjligt om vi tänker annorlunda. Roger Bannister och drömmilen har blivit en sådan förebild för mig vilket gjorde att jag senare valde att namnge mitt företag som en hyllning till hans genombrott.

Visst behöver vi förebilder men tänk om vi själva kan bli det om än i det lilla perspektivet? Ett exempel på när jag förstod att jag hade blivit detta för någon annan var när en kollega sa: ”Det du gör Pär är att du vågar gå före in i rummet som kallas sårbarhet. Det gör att jag vågar gå efter.”

Den feedbacken har jag levt länge på.

Små steg åt ett nytt håll

Utveckling handlar inte enbart om de stora genombrotten. Som jag skrev inledningsvis är även ett litet steg i rätt riktning avgörande. Ett litet roderutslag får ett stort fartyg att ändra kurs.

Jag tänker att det förutom fartyg även gäller oss själva. Vad är det minsta steg vi kan ta idag för att utvecklas på sikt? Det är just de små genombrotten vi behöver. När en liten dröm blir verklighet.

De berättelserna och ljudet av dessa små utvecklingssteg mot marken vill jag höra mer av.

Pär Skoglund Finquist
Apotekare, ledarskapskonsult, föreläsare och författare, www.359leadership.se

Här hittar du LmV:s presentation av krönikören Pär Skoglund Finquist.

Så ska EU säkra kritiska läkemedel

Nu ska nya EU-rekommendationer stärka leveranskedjorna av kritiska läkemedel, arbeta mot rest- och bristsituationer och minska Europas sårbarhet när det gäller läkemedelsförsörjning.

– Det börjar verkligen hända något på Europanivå när det gäller rest- och bristsituationer. Mycket har skett bara senaste halvåret, säger Björn Eriksson, generaldirektör vid Läkemedelsverket till Läkemedelsvärlden.

År 2022 bildades Medicines shortages steeringgroup, MSSG av den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA.

Gruppen består av enhetschefer från alla läkemedelsmyndigheter samt representanter för EMA och EU-kommissionen.

– De har en central roll i Europas arbete för att se till att vi har tillgång till de läkemedel som krävs, säger Björn Eriksson.

EU-lista över kritiska läkemedel

I december förra året publicerade EU-kommissionen och det europeiska läkemedelsverket EMA sin lista över 200 kritiska läkemedel.

– Det är ju den listan som vi börjar med att utgå ifrån, berättar Björn Eriksson.

Även Sverige har en lista över kritiska läkemedel. År 2022 presenterade Socialstyrelsen en lista över 220 kritiska läkemedel i händelse av kris eller krig, som Läkemedelsvärlden rapporterat om.

Många av läkemedlen på den svenska listan återfinns också i den EU-gemensamma listan över kritiska läkemedel även om de inte överensstämmer exakt.

Nya rekommendationer om kritiska läkemedel

I slutet på april i år publicerade EMA-gruppen mot läkemedelsbrist, MSSG, en rad nya rekommendationer.

Gruppens rekommendationer syftar till att minska sårbarheter i produktion och leverans av de läkemedel som finns med på den kritiska listan. Gruppen har exempelvis träffar med företrädare för läkemedelsindustrin ibland.

– Den här arbetsgruppen kan ibland rekommendera tillverkarna att öka tillverkningskapaciteten och att se till att leveranserna i försörjningskedjan är så diversifierade, varierande, att de når de områden som ser ut att ha brist, säger Björn Eriksson.

Det kan också handla om att rent konkret omfördela läkemedel mellan länderna.

– Låt säga att vi har ett överskott av ett läkemedel i Tyskland men att de har brist i Bulgarien. Då behöver man flytta läkemedel dit där de har brist. Det vill säga se till att läkemedel blir mer jämnt fördelat.

Övervakar tillgång och efterfrågan

Kedjan som bestämmer om vi har tillgång till ett läkemedel eller inte är både omfattande och komplex.

Ämnet är också väldigt känsligt på sina ställen, konstaterar Björn Eriksson.

– Gruppens huvuduppgift är egentligen att ha övervakning över tillgång och efterfrågan. När vi i den europeiska gruppen får signaler om att det är brister så kallar vi ibland företagen till oss.

– Då får företagen berätta hur deras tillverkningskapacitet ser ut, hur deras prognos ser ut för att läkemedlet ska finnas i hela Europa och vad de har för planer framåt.

I juni kommer en ny vägledning

EMA:s bristgrupp MSSG kan begära att en innehavare som har försäljningstillstånd av läkemedel upprättar en plan för att förebygga att det uppstår en brist på kritiska läkemedel, berättar Björn Eriksson.

– I juni kommer vi i gruppen också med en publikation, en vägledning med mallar, som man kan ha för att förebygga en brist. Den är framförallt riktad till företagen.

Gruppen kan också komma att rekommendera läkemedelsföretag och EU-kommissionen att skapa en buffert av kritiska läkemedel för att säkra tillgången.

Förövning för ny lag

– Mitt personliga perspektiv är att man kan se det här som en liten förövning för det förslag som finns till ny lagstiftning. Där krävs det att företagen har en plan för att förebygga bristsituationer, en så kallad shortages prevention plan, säger Björn Eriksson.

– Det är ju den här stora läkemedelsförhandlingen. Och just de här frågorna om brister är de som förhandlas först, eftersom de är mest angelägna att förbättra.

Nu är frågorna uppe i europeiska rådet.

– Naturligtvis kommer det att ta tid. Hela det här paketet kommer ju att ta flera år att diskutera.

EU-allians mot brister startas

Det pågår mer arbete för att säkra tillgången till läkemedel i Europa. Den 24 april i år lanserades Alliansen för kritiska läkemedel i EU, (CMA) vid hälsoministrarnas informella möte i Bryssel. CMA är en del av Hera, EU:s beredskapsmyndighet.

250 medlemmar från regeringar, industri, hälso- och sjukvård samt från civilsamhället är medlemmar i den nya alliansen.

Alliansen ska identifiera åtgärder och föreslå lösningar för att stärka tillgången på kritiska läkemedel i EU. Alliansen fokus de närmaste fem åren är på EU:s industripolitik och de arbetar för att skapa variation i de internationella leveranskedjorna.

Grundtanken med alliansen är att Europa måste bli mindre beroende av omvärlden och att tillverkning och försörjningen av kritiska läkemedel tryggas.

De två grupperna arbetar tillsammans

Båda gruppen mot läkemedelsbrist, MSSG, och den nybildade alliansen för kritiska läkemedel, CMA, fokuserar på Europa som läkemedelsmarknad. MSSG har kommit längst och är mer verkställande. Gruppen utvecklar reglerande statliga policyrekommendationer fokuserade på kort och medellång sikt.

Den nystartade alliansen CMA fokuserar på långsiktiga åtgärder inom industripolitiken för att ta itu med sårbarheter i försörjningskedjan för kritiska läkemedel.

– De här två grupperna sitter ihop och arbetar på två olika sätt, men de är helt beroende av varandra på olika vis, säger Björn Eriksson.

Kritiska läkemedel het fråga

Under högnivåmötet i Bryssel om EU:s hälsounion i mars var läkemedelsfrågorna det som diskuterades mest. Där kartlades hur man ska arbeta framåt.

– Det handlar om att Europa ska tillverka mer aktiv substans, exempelvis. Vi har ju varit så beroende av Kina, Indien och andra länder, så vi blir väldigt sårbara. Därför arbetar man med planer för att företag tar in och tillverkar aktiv substans i Europa.

Arbetet i Medicines shortages steeringgroup, MSSG, är redan framgångsrikt, berättar Björn Eriksson.

– Det har redan omfördelats läkemedel, exempelvis cytostatika, från länder som har överskott till länder som har brist.

Öka produktion och bygga lager

Europeisk lagerhållning av viktiga mediciner, tillverkning av viktiga läkemedel inom Europa och att läkemedelsföretag ska kunna ställa om sin tillverkning i händelse av kris eller krig är högaktuella frågor.

– Det handlar om att upparbeta en solidaritet och minska sårbarheter för att säkra befolkningens tillgång till viktiga läkemedel. Att öka produktionskapaciteten går successivt medan det går ganska snabbt att bygga upp lagerhållning, säger Björn Eriksson.

Läkemedelsverket: Brist på viss ADHD-medicin

Tillgången till olika typer av ADHD-medicin har tidvis varit svajig, både i Sverige och i övriga Europa. Som Läkemedelsvärlden kunde berätta i februari är läkemedlet Intuniv (guanfacin) restanmält och har varit slut i hela landet. Intuniv som behandlar ADHD hos barn och unga är fortfarande restanmält i en styrka i tablettform. Men situationen ska, enligt Läkemedelsverkets prognos, finnas redan i morgon.

Nu rapporterar Läkemedelsverket om nya problem med tillgången på ADHD-medicin. I ett pressmeddelande under torsdagen meddelar myndigheten att det är viss störning i tillgången på läkemedel innehållande guanfacin respektive atomoxetin i flytande form.

Läkemedelsverket vill därför informera förskrivare om situationen för att begränsa påverkan för de patienter som behandlas med dessa läkemedel. Då kan läkarna ta ett informerat beslut om vilka alternativ som finns och eventuellt skriva nya recept.

Tillgången på ADHD-medicin acceptabel

Myndigheten har fått signaler om brist på läkemedel för behandling av ADHD tidigare men anser att tillgången är acceptabel idag.

För ett mindre antal förpackningar pågår det, eller väntas det en restsituation. För majoriteten av patienterna bedöms detta inte ha betydande påverkan, eftersom det finns bytes- eller licensalternativ.

–  Vi ser idag inga patientsäkerhetsrisker som följd av bristande tillgänglighet till ADHD läkemedel, då läget är relativt stabilt och tillgången acceptabel, säger psykiatriker Mats Persson, utredare vid Läkemedelsverket i pressmeddelandet.

God tillgång på vissa läkemedel

Det finns fem olika substanser på den svenska marknaden med indikationen ADHD. Enligt Läkemedelsverket är det god tillgång på läkemedel som innehåller metylfenidat, lisdexamfetamin, dexamfetamin och atomoxetin och är i fast form. Det innebär att patienterna förväntas kunna hämta ut sina läkemedel på apotek som normalt.

När det gäller brist på atomoxetin i oral lösning så rekommenderas läkaren skriva ut kapslar i stället. Om patienten har svårt att svälja finns vägledning för hantering av kapslar i beslutsstödet ePed.

När det gäller alternativ till guanfacin kan läkemedlet skrivas ut på licens.

Läkemedelsverket uppmanar också läkarna att informera patienten om att vissa läkemedlet kan bytas ut, om det utskrivna alternativet är restanmält.

Läkarna rekommenderas också ta hjälp av Läkemedelsverkets behandlingsrekommendation och av Nationella vård och insatsprogrammet.

Förbud mot lättstulna leveranser kvar i slutförslag

0

Läkemedelsverket behåller ett kontroversiellt förbud mot lättstulna leveranser av läkemedel i förslaget till nya regler för distansapotek. Detta trots den omfattande kritik i två remissomgångar som Läkemedelsvärlden tidigare har rapporterat om.

Det dröjer dock innan myndigheten kan fatta slutligt beslut om de nya reglerna. Den 6 maj anmälde Läkemedelsverket via Kommerskollegium regelförslaget som så kallade tekniska föreskrifter till EU-kommissionen.

Enligt EU-bestämmelser infaller nu en “frysningsperiod” på tre månader innan man får fatta slutligt beslut.

Vill få bort lättstulna leveranser

Förslaget om nya föreskrifter för distansapotek har blivit en riktig långkörare. Som Läkemedelsvärlden tidigare berättat kom ursprungsförslaget i november 2022. Det mötte stark kritik från olika håll.

Det gällde inte minst förslaget att kräva id-koll med legitimering vid alla leveranser av receptbelagda läkemedel. Många remissinstanser invände att detta skulle minska tillgängligheten till läkemedel, främst i glesbygd.

Samma kritik riktades mot ett föreslaget förbud mot lättstulna leveranser av läkemedel, alltså att lämna läkemedelsförsändelser “lätt gripbara” utanför adressatens bostad.

Regel mot lättstulna leveranser kvar

Läkemedelsverket lyssnade på protesterna och kom i december 2023 med en omarbetad version. Myndigheten hade mildrat legitimationskravet som nu bara gäller det som kallas särskilda läkemedel – narkotiska läkemedel, tillväxthormon och andra extra stöldbegärliga preparat.

Regeln mot lättstulna leveranser fanns dock kvar, vilket flera remissinstanser uppmärksammade i en andra remissrunda. Bland andra Sveriges apoteksförening ifrågasatte förbudet att lämna läkemedelsförsändelser synliga utanför ytterdörren om adressaten inte är hemma.

Enligt Apoteksföreningen gör ett sådant förbud att de flesta av dagens leveranstjänster inte går att använda.

”Sammanfattningsvis ser vi att tillgängligheten för konsument som distanshandlar kommer att minska jämfört med idag. Läkemedelsverket har i sin konsekvensutredning inte beskrivit detta fullt ut och det har inte heller värderats eller satts i relation till de tänkta kvalitetsvinsterna”, menar föreningen.

Beslut i höst?

Den sista svarsdagen för remissrunda nummer två var 1 februari i år.

– Efter det har vi gjort vissa justeringar i förslagen med anledning av synpunkter som inkommit, säger Annika Babra, chef för Läkemedelsverkets apotekstillsyn, i ett pressmeddelande.

Men trots dessa justeringar finns förbudet mot lättstulna leveranser kvar i det slutförslag som myndigheten nu har skickat till EU-kommissionen.

Tidigare har Läkemedelsverket sagt att man skulle fatta beslut om de nya distansapoteksreglerna under våren 2024. Men på grund av EU-bestämmelsen om frysningsperiod kommer beslutet senare, förklarar Annika Babra:

– Beslut om föreskrifterna kan Läkemedelsverkets styrelse fatta tidigast under hösten 2024.

”Går att minska antibiotika till nyfödda ytterligare”

Nyfödda barn i Sverige får mer antibiotika mot misstänkt sepsis, blodförgiftning, än vad som är motiverat. Det visar en studie vid Göteborgs universitet som är publicerad i Jama network open.

Forskarna såg att den svenska vården är mer återhållsam med antibiotika till nyfödda än andra länder. Men det skulle gå att minska antibiotikaanvändningen ytterligare, framhåller de. Detta eftersom användningen av antibiotika mot misstänkt blodförgiftning inte har gått ned trots att förekomsten har minskat rejält bland nyfödda.

Blodförgiftning minskar bland nyfödda

Studien omfattar över en miljon nyfödda. Barnen föddes 2012-2020 efter fullgången graviditet, eller som tidigast från och med graviditetsvecka 34.

Närmare 20 000 av barnen fick antibiotika under sin första levnadsvecka. Men bara hos 647 ställde läkarna diagnosen sepsis, blodförgiftning. Nio av dessa barn avled som en följd av blodförgiftning.

Under studieperioden blev blodförgiftning betydligt mer ovanligt bland nyfödda barn i Sverige. Förekomsten halverades faktiskt, från 0,74 till 0,34 fall per tusen nyfödda och år.

Däremot såg forskarna ingen signifikant minskning av antibiotikabehandling av barn under deras första levnadsvecka.

Nyfödda får antibiotika i onödan

Johan Gyllensvärd är doktorand på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och barnläkare på länssjukhuset Ryhov i Jönköping. Han är också en av forskarna bakom studien.

– Fynden tyder på att ett stort antal nyfödda behandlas med antibiotika utan att ha sepsis och att det finns en potential att minska antibiotikaanvändningen. Behandlingsbördan är för hög jämfört med antalet fall och dödligheten i sepsis, säger han i ett pressmeddelande.

Blodförgiftning är livshotande

Eftersom blodförgiftning är ett livshotande tillstånd där det är bråttom att sätta in behandling, gäller det att minska antibiotika mot misstänkt blodförgiftning på ett genomtänkt sätt.

– Det som potentiellt kan minska överflödig antibiotikaanvändning är att nyfödda med riskfaktorer för infektion men utan symtom undersöks kontinuerligt, säger Johan Gyllensvärd.

– Riktlinjer för antibiotikaanvändning för nyfödda behöver kontinuerligt utvärderas för att optimera den bästa balansen mellan effektiv sepsisvård och minimerad överflödig antibiotikabehandling för att förbättra långsiktig hälsa.

Substansnamn förenklas

Substansnamn är namnet på det aktiva ämne ett läkemedel innehåller. Det är alltså inte samma sak som varumärkesnamnet. Alvedon, exempelvis är ett varumärkesnamn, medan det verksamma innehållet paracetamol är substansnamnet.

Substansnamnet kan variera på apoteksetiketten och listor från vård och apotek. Olika aktörer hämtar sin information om substans från olika källor.

Nu har Läkemedelsverket tillsammans med E-hälsomyndigheten arbetat fram mer enhetliga och patientanpassade substansnamn. Arbetet presenteras idag.

Substansnamn ska vara enhetliga

Att det är lätt att förstå vad som står på läkemedelsförpackningen är mycket viktigt för patientsäkerheten.

Att patientanpassa ett substansnamn kan exempelvis handla om att det för en lekman lite knepiga namnet ”kodeinfosfathemihydrat” byts ut till det enklare ”kodein” på läkemedelsförpackningen.

– Den röda tråden i behandlingen för patienten blir nu den aktiva substans som läkemedlet innehåller. Det är viktigt eftersom vi då kan minska de missförstånd som idag kan uppstå på grund av olika namn på utbytbara läkemedel, med felaktig läkemedelsanvändning som följd. Vi har sett över benämningarna så att de ska vara mer enhetliga genom patientens hela behandlingsresa, säger Catarina Bernet, utredare på Läkemedelsverket i ett pressmeddelande från Läkemedelsverket.

Ett steg mot generisk förskrivning

Som Läkemedelsvärlden berättade i juni förra sommaren  fick Läkemedelsverket regeringens uppdrag att patientanpassa substansnamn. Ett uppdrag de genomfört i samarbete med E-hälsomyndigheten och som nu redovisas.

Motivet bakom regeringsuppdraget är att regeringen vill förbereda för generisk förskrivning. Det vill säga att vårdgivaren inte skriver ut en specifik läkemedelsprodukt med dess handelsnamn utan i stället den aktiva läkemedelssubstansen.

Syftet med enklare substansnamn är göra det lättare för patienten och minska risken för misstag. En mer patientsäker användning, helt enkelt.

Det patientanpassade substansnamnet är tänkt att användas på apoteksetiketter, på utskrifter till patient och i digitala kanaler, men även i vårdinformationssystem och apotekssystem.

Substansnamn på etiketter och listor

Sveriges system med utbyte för medicinskt likvärdiga läkemedel, kallat periodens vara, innebär att patienten erbjuds det för tillfället billigaste läkemedlet. Detta förutsatt att förskrivaren inte särskilt angett att läkemedlet inte får bytas ut.

Det innebär en stor besparing för samhället.

Men samtidigt innebär det att patienten kan få läkemedel från olika företag som har olika märkesnamn, att läkemedlet har olika färg och form samt att substansnamnen kan skilja sig åt något trots att läkemedlen är medicinskt likvärdiga.

Enhetliga substansnamn är ett steg på vägen att förenkla för patienten.

– Målet är att samma substansbaserade namn också ska finnas på apoteksetiketten och på olika läkemedelslistor som patienten har tillgång till. Detta kommer vara fokus i det fortsatta arbetet tillsammans med vård- och apoteksaktörer, säger Annika Forsén, senior rådgivare på E‍-‍hälsomyndigheten.

14 000 läkemedel klara

Grunddata för omkring 14 000 godkända läkemedel för människor finns förberedda.

När IT‍-‍systemen inom apotek och hälso- och sjukvård uppdateras med informationen blir den tillgänglig för patienterna.

– Ambitionen är att denna förbättring ska tas i bruk så snart som möjligt, men införandet kräver uppdateringar av befintliga systemstöd både inom hälso- och sjukvården och apotek, vilket gör det svårt att i nuläget ange när införandet är klart hos alla berörda, säger Catarina Bernet.

Det pågår också ett arbete som ska göra det möjligt att, i ett senare skede, införa förskrivning med substansnamn.

Emojis skymde viktig info i läkemedelsreklam

Emojis som skymmer den så kallade plikttexten är inte ett stilgrepp som informationsgranskningsnämnden, IGN, uppskattar. I ett aktuellt beslut fäller IGN läkemedelsföretaget Bayer AB för tre reklamfilmer. I en av dem var plikttexten för suddig och i två ställde emojis till problem att uppfatta texten.

Skickade in fel film

IGN-beslutet gäller reklam för de receptfria läkemedlen Nasonex (mometasonfuroat) och Clarityn (loratadin). Nasonex nässpray används både mot allergisymtom och för behandling av näspolyper. Med Clarityn tabletter och sirap behandlar man allergiska nässymtom och kroniska besvär av nässelutslag.

IGN kritiserar både en onlinevideo och Snapchat-reklamen för de två läkemedlen.

Beträffande onlinevideon skriver IGN att den obligatoriska minimitexten, plikttexten, visas så kort tid “och är så suddig att den blir mycket svår att läsa”. Bayer förklarar i sitt svaromål att man av misstag skickat in fel fil till IGN för granskning.

IGN råkade få en arbetskopia och inte den rätta högupplösta filmen förklarar Bayer och ber om överseende.

Emojis täcker plikttext

Men IGN låter sig inte bevekas utan “förutsätter att de pliktexemplar som skickas till nämnden är i finalt skick att användas och ska bedömas som varande i bruk”. Dessutom var texten också synlig under för kort tid, påpekar nämnden.

Även när det gäller två reklamfilmer för Nasonex respektive Clarityn på den sociala medieplattformen Snapchat är plikttexten enligt IGN för svår att tillgodogöra sig. Här “kommer det halvvägs in i filmerna in emojis som täcker minimitexten vilket resulterar i att minimitexten är synlig under så pass kort tid att läsaren inte kan tillgodogöra sig hela innehållet”.

Anpassat till Snapchat

I sitt svaromål förklarar Bayer grundligt för nämnden hur Snapchat fungerar. Bland annat framhåller bolaget att användare när som helst kan hålla fingret på skärmen och stoppa uppspelningen av innehåll.

Bayer menar att det här säkerställer att användaren får den information som personen anser är nödvändig och att filmerna är anpassade till detta.

Men inte heller denna invändning godtar IGN. Att man kan pausa uppspelningen uppfyller inte kravet på lätt läsbar minimiinformation i läkemedelsreklam.

Nämnden fäller därför Bayer som ska betala en straffavgift på 110 000 kronor.

Nu ska Naloxon nå fler

0

Naloxon är ett motgift som kan häva opioidöverdoser, exempelvis orsakade av morfin eller heroin.

Region Skåne började dela ut naloxon för att förhindra död i narkotikaöverdos för fem år sedan.

En färsk vetenskaplig studie av Region Skånes satsning har visat att utdelning av motgiftet räddar liv.

Naloxon minskar narkotikadödligheten

Studien, publicerad i BMJ Open, visar att narkotikadödligheten minskade signifikant efter att man börjat dela ut naloxon.

Antalet dödsfall i överdos minskade från 3,9 per 100 000 invånare under kontrollperioden 2013-2017, till 2,8 per 100 000 invånare under perioden med naloxonutdelning, 2019-2021.

Det här är den första vetenskapliga artikeln om projektet.

– Vi såg en skillnad både i det totala antalet avlidna, och även när vi tittade enbart på personer som hade en beroendediagnos. Vi tolkar detta som ett mycket positivt resultat av vårt naloxonprogram, säger Katja Troberg, sjuksköterska och disputerad forskare i projektet i ett pressmeddelande.

Naloxon ska rädda fler liv

Nu utrustar man även räddningstjänsten i Stockholm med naloxon.

Region Stockholm har avtal med räddningstjänsterna när det gäller första hjälpen-insatser vid misstänkta hjärtstopp. Om man saknar lediga ambulanser i området händer det att räddningstjänsten får rycka ut först vid ett misstänkt hjärtstopp. Räddningstjänsten kan ge syrgas. Snart kan de också ge naloxon i nässprayform.

Som Läkemedelsvärlden tidigare berättat ska läkemedlet kunna säljas receptfritt i kombination med rådgivning. Det beslutade Läkemedelsverket i mars i år.

– Det är en viktig del i arbetet för att minska narkotikarelaterad dödlighet. Nu har vi genom regionägda ambulansleverantören AISAB, Ambulanssjukvården i Storstockholm AB, börjat distribuera läkemedlet till länets räddningstjänster. Det kommer att rädda ännu fler liv än i dag, säger Patrik Söderberg, chefläkare för prehospital vård i Region Stockholm i ett pressmeddelande.

Brandförsvaret är först ut

Först ut blir Storstockholms brandförsvar som får möjlighet att ge läkemedlet från och med den 3 juni.

Ambitionen är att sen fortsätta med resterande räddningstjänster.

– Detta är ett värdefullt tillskott som stärker räddningstjänstens och regionens förmåga att snabbt kunna rädda människoliv i de fall räddningstjänsten är först på plats och påbörjar livräddande förstahjälpenåtgärder i samband med hjärtstopp och i väntan på sjukvård, säger Peter Arnevall, förbundsdirektör för Storstockholms brandförsvar.

Utrustar polisen också

Räddningstjänsten får tillgång till samma förpackningar som man idag delar ut till personer i samband med sprututbytet.

Läkemedlet kommer att finnas i varje brandbil som kan få i uppdrag att åka på hjärtstopp.

– När vi fått ut det här till alla räddningstjänsterna är nästa steg polisen. Ju fler som får tillgång till naloxon i nässprayform, desto fler liv kommer vi att kunna rädda, säger Patrik Söderberg.

Inhalationsvägledning på apotek orsakar tuff debatt

Tandvårds och läkemedelsförmånsverket, TLV, har lämnat förslag till regeringen om hur inhalationsvägledning på apotek kan införas, och det snabbt.

TLV föreslår att apoteken ska få betalt genom ett statligt ramanslag på 18 miljoner kronor per år. Utöver det tillkommer kostnader på cirka 4,8 miljoner kronor hos TLV och E-hälsomyndigheten.

Men förslaget har fått mothugg. Det hela resulterade i en debattväxling i tidningen Dagens Medicin.

Protesterna kommer även från personer som deltagit i TLV:s expertgrupp som varit ett stöd för projektgruppen som tagit fram förslaget.

Kallar förslaget anmärkningsvärt

Det började i slutet på april med en debattartikel i tidningen Dagens Medicin med rubriken ”Säg nej till inhalationsvägledning på apotek”.

Inlägget är signerat Andreas Stomby som representerat Svenska läkaresällskapet i projektgruppen, Oili Dahl som är ordförande för Svensk sjuksköterskeförening, Lars Rocksén som är vice ordförande i Sveriges läkarförbund samt Therese Sterner som är ordförande för Astma-, allergi- och kol-sjuksköterskeföreningen (Asta) och suttit i expertgruppen.

Debattörerna kallar TLV:s förslag för anmärkningsvärt “då det innebär att regeringen utan bevisad nytta, och utan fungerande och uppbyggd uppföljning, ska besluta om att finansiera en tjänst. En tjänst utförd av privata apotek, som ska styra när och var den ska utföras.”

De efterlyser samverkan med vården. Det har inte prövats trots att det föreslagits i projektgruppen.

Inhalationsvägledning har för dåligt stöd

Debattörerna anser att TLV:s förslag inte är dåligt vetenskapligt underbyggt.

De anser att myndigheten frångår sina egna krav på att det finns bevis för hälsoeffekter. Likaså påpekar de frånvaron av principen om att jämföra effekten med bästa relevanta alternativ.

Den litteraturstudie som TLV hänvisar till är en sammanställning av erfarenheter från andra länder, gjord på uppdrag av Sveriges apoteksförening. Kritikerna tycker att resultaten dels är av bristande kvalitet, dels är svåra att överföra till svenska förhållanden.

Kan försämra för patienterna

I en intervju med Läkemedelsvärlden säger specialistsjuksköterskan Therese Sterner risken är att det är blir sämre för patienterna. Eftersom det saknas uppbyggda strukturer, som journalsystem, för att kommunicera med andra vårdgivare som läkare och sjuksköterskor.

– Läkaren som skriver ut inhalatorn kanske tror att patienten får information på apoteket och sen har personen inte fått någon information alls.

Dessutom når tjänsten bara patienter som kan ta sig till apotek och man missar barn, äldre och multisjuka.

Therese Sterner tycker att TLV har för bråttom och att det behövs ett omtag.

–  I första steget behöver man analysera hälsovinsterna för patienten. Det andra steget är att invänta ett system där vården och apoteken kan kommunicera med varandra, säger hon till Läkemedelsvärlden.

Inhalationsvägledning kompletterar vården

Fredrik Boström, chefsfarmaceut vid Svensk apoteksförening och Björn Södergård, professionsutvecklare på Sveriges Farmaceuter och representant i projektets expertgrupp, rycker ut till försvar i en replik i Dagens Medicin.

De skriver att inhalationsvägledning är ett komplement till den vård som redan finns. Vidare framhåller de att tjänster når en mycket stor andel av patienterna till en låg kostnad, vilket talar för att regeringen borde säga ja.

Förespråkarna framhåller att tjänsten visat sig bra i försöksverksamhet. Antalet patienter med astma och kol som tackade ja till rådgivningen överträffade deras förväntningar.

“Det visar på en stor potential att nå många med astma och kol.” skriver de.

Behöver inte kontakta förskrivare

De känner sig också trygga med att de positiva resultaten från andra länder även skulle gälla på svenska apotek.

För-debattörerna har svårt att förstå varför inte en grupp ska erbjudas möjlighet till bättre läkemedelsbehandling bara för att en mindre grupp inte omfattas av den.

De poängterar att farmaceuter arbetar med rådgivning varje dag utan att de behöver kontakta förskrivare. Förespråkarna har svårt att se vad som skulle behöva kommuniceras.

Många patienter gör fel

I förra veckan kom så även TLV:s generaldirektör Agneta Karlsson och TLV:s projektledare Anna Montgomery med ett debattsvar i Dagens Medicin. 

De framför att det inte ingick i regeringens uppdrag att ställa olika hälso- och sjukvårdsåtgärder mot varandra.

Vidare framhåller de att regeringen bedömer att farmaceuter har stor potential att bidra till bättre läkemedelsanvändning och att apoteken bör nyttjas mer effektivt.

De understryker också nyttan av patientutbildning eftersom försöksverksamhet visar att 49 procent av patienterna gör fel. Fel som farmaceuterna korrigerade, så patienterna har möjlighet att få bättre effekt av behandlingen.

Behovet av utbildning är stort, anser de.

Vill ha rimliga krav på effekt

TLV:s representanter skriver också att det är självklart att beslut om insatser som ska finansieras av det offentliga ska baseras på robusta effektdata.

Däremot behövs det inte ställas samma krav som när myndigheten utvärderar om läkemedel ska ingå i högkostnadsskyddet. Kraven ska vara rimliga, anser förespråkarna.

De pekar också på att sammanställningen från andra länder visar på nyttan av inhalationsvägledning.

För-debattörerna avslutar med att att det är rimligt att pröva nya vägar och nyttja apotekens kometens bättre när sjukvården är hårt belastad. De skriver också att det ytterst är regeringen som avgör.

Behöver kommunikation

I en ännu ett debattinlägg, som publicerades i Dagens Medicin, i fredags förra veckan ger kritikerna moteld.

De anser att även om sjukvården är hårt belastad så ger TLV:s förslag sjukvården minimal avlastning. Istället bygger det ytterligare ett stuprör.

Motståndarna anser att det absolut behövs bättre kommunikation med vården vid införandet av en sådan tjänst.

Det kan exempelvis handla om att förskrivaren efterfrågar förstärkt rådgivning. Farmaceuten kan behöva återkoppla hur användandet brister eller säga till ifall patienten behöver tätare uppföljning av vården.

De framhåller återigen att det är en bättre lösning att samverka med ansvarig vårdgivare. De skriver: “Istället utvärderar TLV enbart ett förslag från apoteksaktörerna som inte innefattar kommunikation med ansvarig vårdgivare”.

TLV tycker det är bråttom

TLV vill att tjänsten ska sjösättas “relativt omgående”. Detta utan att vänta på att E-hälsomyndigheten uppdragits och fått fram en praktisk lösning för att registrera apotekens utförda farmaceutiska tjänster som ju är underlag för ersättningen till apoteken.

Myndigheten vill heller inte vänta på utvärderingen av apotekens läkemedelssamtal.

Att inhalationsvägledning på apotek behöver komma igång så snabbt hävdar TLV beror på att myndigheten inte vill förlora “de satsningar och det engagemang som byggts upp inom apoteksbranschen”.

Nu ligger TLV:s förslag på regeringens bord och det återstår att se om det blir verklighet.

I slutet av december kommer TLV:s slutrapport.

Fler farmaceutiska tjänster är på gång

Apoteksbranschen räknar med att alla apotek har förutsättningar att erbjuda tjänsten inom ett år efter att ett politiskt beslut tagits. Alla apotek väntas delta.

Men TLV planerar för en störra utbyggnad av farmaceutiska insatser. Myndigheten har ett så kallat Policylabb som består av TLV samt fyra nationella apoteksaktörer och ett e-handelsapotek.

Policylabbet har en tydlig vision de strävar mot. Visionen är att läkemedelsanvändningen ska ha förbättrats inom flera terapiområden genom farmaceutiska tjänster på apotek år 2030.

Där ingår exempelvis läkemedelssamtal till patienter nyinsatta på statiner, men även en satsning på andra läkemedelssamtal.

Ny studie: TBE-vaccin skyddar bra i minst tio år

0

TBE-vaccin skyddar mot den fästingöverförda hjärninflammationen i minst tio år efter en fullständig grundvaccinering. Det visar en ny studie bland barn och tonåringar i Schweiz.  Studien är publicerad av tidskriften Eurosurveillance.

TBE ökar med varmare klimat

Tick borne encephalitis, TBE, är en hjärninflammation med hög feber, svår huvudvärk och i vissa fall kramper och förlamningar. De flesta drabbade blir helt återställda, men upp emot 30 procent får långdragna eller till och med bestående besvär.

Det kan handla om bland annat svår trötthet och minnesstörningar. Dödsfall kan förekomma men är mycket sällsynta.

I takt med att klimatet blir varmare och därmed fästingvänligare ökar TBE i många länder i Europa. I Sverige var fjolåret, som Läkemedelsvärlden rapporterat, ett rekordår för fästingsmittan. Något som satte ytterligare fart på diskussionen om subvention av TBE-vaccin. Några regioner har infört det. Men de flesta inväntar nationella rekommendationer från Folkhälsomyndigheten, som dock satt arbetet med dessa på paus.

Subventionerat vaccin i Schweiz

I Schweiz, där studien av hur väl TBE-vaccin skyddar gjordes, finns en nationell rekommendation sedan 2006. Den säger att vuxna och barn från sex års ålder som bor i riskområden för TBE bör vaccineras. Vaccinet subventioneras via en hälsoförsäkring som det är obligatoriskt att ha.

Den schweiziska definitionen av riskområden följer WHO:s riktlinjer. WHO klassar områden med minst 5 fall av TBE per 100 000 invånare och år som riskområden med stor spridning. I Sverige var för övrigt riksgenomsnittet förra året 5,36 fall per 100 000 invånare. Snittet dras upp av åtta regioner som ligger en bra bit över WHO-gränsen.

Även i Schweiz ökar TBE-förekomsten och forskarna skriver i artikeln att i stort sett hela landet i dag utgör ett riskområde.

Har tidigare studerat vuxna.

I en tidigare studie rapporterade forskarna om TBE-vaccinets effektivitet hos vuxna i Schweiz. Enligt de resultaten får vuxna ett 95-procentigt skydd mot TBE efter tre vaccindoser, vilket är den rekommenderade grundvaccineringen i landet.

Även äldre personer på 65 år eller äldre fick det höga skyddet, som varade i minst tio år efter sista dosen.

I den nya studien undersökte forskargruppen vaccintäckning, sjukdomens allvarlighetsgrad och TBE-vaccinets skyddseffekt hos barn och tonåringar i åldrarna 0-17 år.

Jämförde vaccintäckning och TBE-fall

Forskarna använde data från det nationella system för övervakning av vaccintäckning som finns i Schweiz. De tog med uppgifter om sammanlagt 123 875 barn och ungdomar i åldrarna två, åtta respektive 16 år. Den undersökta perioden var åren 2005-2022.

Från landets federala folkhälsomyndighet hämtade de sedan information om samtliga  TBE-fall i åldrarna 0-17 år under samma period. 436 TBE-fall ingick i studien.

TBE-vaccin skyddar långvarigt

Resultaten visar att TBE-vaccin skyddar även barn och tonåringar mycket effektivt. De som fått tre vaccindoser, vilket i Schweiz räknas som komplett grundvaccinering, fick 90,8 procents skydd mot TBE.

Även efter tio år var skyddet högt, det låg då på 83,9 procent.

Forskarna menar att detta ger stöd för den policy som Schweiz och Finland tillämpar – att ge en påfyllnadsdos först tio år efter grundvaccineringen. I andra länder, bland andra Sverige, vaccinerar man med tätare intervaller på tre-fem år.

Färre neurologiska symtom

Studien visar också att vaccinet har en positiv effekt även om man trots vaccinering drabbas av TBE. Neurologiska sjukdomssymtom som förlamningar var ovanligare hos barn och tonåringar som fick TBE fastän de hade tagit en eller flera doser vaccin.

Ytterligare ett intressant resultat var att TBE-drabbade barn mellan 0 och 5 år fick lika allvarliga symtom som äldre patienter. Det motsäger en tidigare uppfattning om att de yngsta barnen får lindrigare TBE.

Forskarna menar att det talar för att man bör erbjuda barn i riskområden vaccin från ett års ålder, i stället för som i Schweiz i dag från sex års ålder.