Månads arkivering april 2024

Fåtal kliniker bakom alla recept utan subvention

Helene Wallskär
-
0
Fåtal kliniker bakom alla recept utan subvention

Det mesta av förskrivningen av semaglutid sker inom läkemedelsförmånen till patienter med diabetes typ 2, precis som svenska myndigheter uppmanar till. Det visar Socialstyrelsens nya kartläggning av förskrivningen av semaglutid.

Samtidigt ser Socialstyrelsen att läkare skriver ut allt mer semaglutid både inom förmånen och utan subvention. De som får semaglutid utan subvention har vanligen ingen diabetesdiagnos och får betala hela läkemedelskostnaden själv.

Kartläggningen bekräftar också att det är ett fåtal kliniker som står för merparten av all förskrivning utan subvention i landet.

Fick signaler om felanvändning

Socialstyrelsen gjorde kartläggningen för att få en lägesbild av förskrivningen av semaglutid.

– Vi fick signaler från bland andra läkemedelsanvändarna om en felaktig användning av läkemedlet och ville se hur det ser ut, säger Maria State, enhetschef på Socialstyrelsens analysavdelning, till Läkemedelsvärlden.

Hon syftar på den laddade diskussionen om att en stor och ökande användning av semaglutid off label för viktminskning kan göra att diabetespatienter blir utan läkemedlet. En bild som hon anser att kartläggningen inte bekräftar.

– Det vi ser är att semaglutid i stora drag förskrivs på godkänd indikation mot diabetes och inom läkemedelsförmånen.

Bara subvention mot diabetes

De tre läkemedlen med semaglutid är diabetes typ 2-behandlingarna Rybelsys och Ozempic samt viktminskningsläkemedlet Wegovy.

Wegovy ingår inte i läkemedelsförmånen och är inte heller lanserat i Sverige ännu, även om viss import förekommer.

Rybelsus och Ozempic ingår bara i förmånen när de skrivs ut till patienter med diabetes typ 2 som först har prövat andra diabetesbehandlingar. När läkare skriver ut dem off label för viktminskning ingår behandlingen däremot inte i läkemedelsförmånen.

I flera år har den globala efterfrågan på semaglutid, som Läkemedelsvärlden rapporterat, varit så hög att tillverkaren Novo nordisk inte klarat av att möta den. Ända sedan augusti 2022 har tillgången varit begränsad med återkommande restsituationer som följd.

Förskrivningen av semaglutid ökar

Socialstyrelsen har gjort kartläggningen genom att analysera data i läkemedelsregistret och patientregistret.

Det går inte att utläsa av rapporten hur stor förskrivningen av de olika läkemedlen är i absoluta tal. Författarna har tagit bort siffervärdena för till exempel antal förskrivna dygnsdoser av sekretesskäl.

Men kurvorna visar på en kraftig ökning av förskrivningen under perioden 2021-2023. Likaså framgår det att både förskrivningen med subvention och förskrivningen utanför läkemedelsförmånen ökar.

Några får subvention utan diabetes

Under januari och februari 2024 hämtades 83,4 procent av de förskrivna dygnsdoserna ut av personer med rapporterad historik av typ 2-diabetes.

Men det var hela 92,2 procent som hämtades ut med subvention. Det innebär att en dryg tiondel förskrevs med subvention trots att patienten inte hade en diabetesdiagnos i patientregistret.

– Detta kan ha flera förklaringar, säger Maria State.

– En möjlig förklaring är att patienten fått en diabetesdiagnos i primärvården som vi inte kan se i detta register eftersom det enbart omfattar specialistvården. Det kan också handla om misstag från läkarens sida, samt om att man avsiktligt kryssar i förmånsrutan trots att patienten inte har diabetes.

Fåtal kliniker skriver ut mot fetma

Rapporten visar tydliga skillnader mellan regioner och olika typer av vårdgivare. När vårdgivare med regional ägarform skriver ut semaglutid sker det till nära 98 procent inom läkemedelsförmånen.

Privata vårdgivare utan offentlig finansiering skriver däremot oftast ut läkemedlet utanför förmånen, sannolikt då ofta för viktminskning. Bara 21,7 procent av dygnsdoserna från sådana privata vårdgivare omfattades av subvention.

Regionerna Skåne och Gävleborg sticker ut. Vårdgivarna där skriver ut mer semaglutid utanför förmånen än regionernas egna invånare hämtar ut. Faktum är att vårdgivare i Skåne står för så mycket som 60 procent av hela rikets förskrivning utanför förmånen.

– Ett fåtal kliniker står för merparten av denna förskrivning. Det finns företag som nischat sig på behandling av obesitas med semaglutid, säger Maria State.

Appläkare har nischat sig

Socialstyrelsen lämnar av sekretesskäl inte ut vilka dessa kliniker är. Men en inte alltför vågad slutledning är att det handlar om de omdiskuterade appläkarföretag som specialiserat sig på att erbjuda viktminskningsbehandling digitalt.

Företaget Yazen var bland de första inom denna nisch och har sitt säte i Lund i just Skåne.

Vad är nästa steg?

Socialstyrelsen kommer nu att diskutera resultaten av kartläggningen med Läkemedelsverket och läkemedelsföretaget.

– Sedan får vi fundera på om det är något ytterligare vi kan vara behjälpliga med i dessa frågor, säger Maria State.

– Det skulle till exempel kunna vara att ta fram någon typ av kunskapsstöd, att göra fler analyser eller ta fram nya lägesbilder längre fram.

Fotnot: Texten uppdaterad 12 april 2024 då en formulering om det digitala vårdföretaget Eatit togs bort. Formuleringen kunde tolkas som att Eatit förskriver diabetesläkemedel mot obesitas, vilket enligt kontakt med företaget inte sker.

Ny antibiotikatyp upptäckt av svenska forskare

Anna Bäsén
-
0
Ny antibiotikatyp upptäckt av svenska forskare

Svenska forskare har varit med att ta fram en ny och lovande antibiotikatyp. Studieresultaten, som nu publiceras i den vetenskapliga tidskriften PNAS, beskrivs som ett efterlängtat och viktigt genombrott i kampen mot antibiotikaresistens.

– Det är spännande. Det är svårt att hitta något nytt inom detta område så vi är jätteglada att vi har kommit så här långt, säger Anders Karlén, professor vid institutionen för läkemedelskemi vid Uppsala universitet, till Läkemedelsvärlden.

Toppar WHO:s prioriteringslista

Förekomsten av multiresistenta gramnegativa tarmbakterier ökar och är ett växande problem. Många av dessa resistenta tarmbakterier bildar en slags enzymer som kallas betalaktamas, så kallade extended spectrum beta-lactamase (ESBL).

ESBL är en resistensmekanism hos vissa tarmbakterier. Ofta finns den hos de gramnegativa bakterierna Klebsiella pneumoniae och Escherichia coli. Dessa bakterier har enzymer som kan bryta ner penicilliner och cefalosporiner. Det gör dem resistenta mot de för närvarande mest effektiva klasserna av bredspektrumantibiotika.

ESBL-producerande bakterier toppar Världshälsoorganisationen WHO:s förteckning över patogener som det finns ett akut behov av att upptäcka och utveckla nya antibiotika mot. WHO klassar det som en ”kritisk prioritet”.

Hittar en ny antibiotikatyp

Forskarna har identifierat en molekyl som hämmar ett protein, LpxH, som många gramnegativa bakterier har i sitt yttersta skyddslager.

– Det är ett långt och svårt arbete att komma fram till molekyler som är tillräckligt bra och säkra att testa in vivo. Det är ett kemiskt optimeringsarbete. I vårt fall har 300-400 molekyler syntetiserats och utvärderats i olika experiment för att komma dit vi är idag, säger Anders Karlén.

– Precis som många andra antibiotika slår det på uppbyggnaden av bakteriens cellvägg. Det viktiga är att vi hittat någonting nytt, ett nytt målprotein och en ny kemisk klass.

Forskarna har visat att substansen har effekt mot blodinfektioner hos möss orsakade av Klebsiella pneumoniae och Escherichia coli. De här resultaten visar på stor potential, enligt Anders Karlén.

– Det här är ju början på en resa. Men om vi skulle nå hela vägen fram till ett nytt antibiotikum så kommer resistens förhoppningsvis inte att uppstå lika snabbt som det gör om man utvecklar antibiotika som liknar de som redan finns ute på marknaden.

Ingen ny antibiotikatyp på 50 år

Projektet har fått stöd från den internationella antibiotikaplattformen Enable och dess fortsättning Enable-2.

Enable-2 koordineras av den farmaceutiska fakulteten vid Uppsala universitet.

– Att få tillgång till resurser och kompetens att ta fram nya antibiotika är svårt. Det har varit otroligt värdefullt att få stöd både från Enable och Enable-2 och utan detta stöd hade vi inte lyckats komma så här långt, säger Anders Karlén.

Det har inte kommit några nya antibiotika mot gramnegativa bakterier sedan 70-talet.

– Det är 50 år sen så det är så klart intressant att hitta något nytt i den klassen, säger Anders Karlén.

Nu vill forskarna ta nästa steg och söka finansiering för att vidareutveckla sina resultat mot en läkemedelskandidat.

– Det är en massa utmaningar och många olika studier som återstår. Om det håller hela vägen är en läkemedelskandidat tre-fyra år framåt i tiden.

”Nu måste vi rädda det okända yrket receptarie”

Helene Wallskär
-
0
”Nu måste vi rädda det okända yrket receptarie”

“Slå ett slag för receptarien: Din guide i läkemedelsdjungeln”. Så skrev Emma Lundkvist nyligen i ett upprop som farmaceutiska fakulteten vid Uppsala universitet publicerade på sin hemsida.

Emma Lundkvist är samordnare vid receptarieprogrammet i Uppsala och rejält oroad över en flerårig trend med få sökande och ibland tomma utbildningsplatser.

– Men vi ger inte upp. Vi måste göra något för att rädda det här yrket, säger hon till Läkemedelsvärlden.

Svårt fylla platserna

Uppsala universitet har intagning till 75 platser på det treåriga receptarieprogrammet både höst och vår. I höstas räckte antalet sökande precis till att fylla, inga reserver fanns kvar. Och till utbildningsstarten våren 2024 var de sökande så få att knappt hälften av platserna fylldes.

Sjunkande meritpoäng i statistiken hos universitets- och högskolerådet tyder på ett lägre intresse även för receptarieutbildningar på andra orter.

Söktrycket till den femåriga apotekarutbildningen är högre

Receptarie stort bristyrke

Så varför inte anpassa utbudet till efterfrågan och dra ned på studieplatserna på receptarieprogrammet?

– Det skulle strida mot vårt samhällsuppdrag eftersom arbetsmarknaden skriker efter legitimerade receptarier. Det gäller inte bara apoteken utan även regionerna, svarar Emma Lundkvist.

– Receptarier är viktiga kuggar i en fungerande läkemedelsförsörjning, apoteksmarknad och läkemedelsanvändning. Dessvärre är de sedan länge för alltför få och prognoserna inger inget hopp om förbättring.

Receptarie okänt yrke?

Men varför söker inte fler när det är så lätt att få jobb efter utbildningen?

– Jag tror att den enskilt största anledningen är att det finns en utbredd okunskap om receptarieyrket. Inte ens studievägledare och arbetsförmedlare känner alltid till titeln. Och våra studenter på receptarieprogrammet berättar att de ofta får frågan om de utbildar sig för att jobba i hotellbranschen.

– Först när de säger att receptarie är ungefär som apotekare förstår folk. Och yrkesaktiva receptarier använder gärna samlingsbegreppet farmaceut när de ska berätta vad de jobbar med. Det blir en ond cirkel, genom att vi inte använder yrkestiteln blir rollen ännu mer okänd.

Vill ha fler förstahandssökande

Kan man säga att receptarieyrket hamnar i skuggan av apotekaryrket?

– Ja, apotekare är mer välkänt begrepp och innebär dessutom hög status i många länder. En utmaning för oss på receptarieprogrammet är också att det är “plan B” för en hel del av våra studenter. De vill egentligen bli apotekare, men kom inte in på det programmet och planerar att läsa vidare till apotekare efter receptarieutbildningen.

– Vi skulle vilja ha fler förstahandssökande som väljer programmet för att de vill bli just receptarie. Som föredrar en treårig högskoleutbildning som leder till ett jobb där de får kombinera naturvetenskap och att hjälpa människor till bästa hälsa genom en god läkemedelsanvändning.

Vill ändra behörighetskraven

Vilken åtgärd vill du se?

– Det finns inga snabba lösningar. Men jag anser att vi behöver se över möjligheterna att revidera behörighetskraven för att komma inpå receptarieprogrammet. I dag krävs i praktiken att man gått ett naturvetenskapligt gymnasieprogram eller kompletterar sin behörighet.

– Genom att ändra på dessa krav och harmonisera med övriga treåriga högskoleutbildningar på hälsoområdet, till exempel sjuksköterskeprogrammet, skulle vi kunna nå nya grupper av sökande. Bland annat skulle det sänka tröskeln för yrkesväxlare som vill utbilda sig till ett nytt jobb mitt i livet. I dag måste de ofta gå ett naturvetenskapligt basår innan de kan söka till receptarieprogrammet.

Föreslår reklamkampanj

Vad kan göras på kort sikt för att göra receptarieyrket mer känt?

– I min dröm ser jag en rikstäckande annonskampanj med stora affischer på varenda busskur där man berättar om detta attraktiva jobb. Vi är många aktörer inom läkemedelsområdet som måste samarbeta om att synliggöra receptarieyrket bättre.

Apoteksbranschen fortsätter att växa

Anna Bäsén
-
0
Apoteksbranschen fortsätter att växa

Apoteksbranschen växer, trots tuffa tider. Det visar Sveriges Apoteksförenings branschrapport för 2023 som publiceras idag.

Hela apoteksmarknaden omsatte knappt 78 miljarder kronor under förra året. Det är en ökning med fem miljarder, eller knappt sju procent, jämfört med föregående år.

Det är andra året i rad som försäljningen ökar både i butik och online.

Mest ökar omsättningen när det gäller förskrivna läkemedel, som växte med 9,6 procent mellan 2023 och 2022. Motsvarande siffror för egenvårdsläkemedel och övrig försäljning är 6,6 respektive 6,3 procent.

Dålig lönsamhet i apoteksbranschen

Lönsamheten i branschen är dock svag och på nedåtgående. Läkemedelsvärlden har tidigare rapporterat om att många apotek hotas av nedläggning på grund av dålig lönsamhet. Tandvårds och läkemedelsförmånsverket, TLV, har därför beslutat att höja handelsmarginalen från och med i år.

Den samlade rörelsemarginalen för 2023 beräknas till 1,6 procent. Rörelsemarginalen visar hur stor del av omsättningen som blir kvar för att täcka räntor och skatt samt ge vinst.

– Året har varit tufft för apoteksbranschen och präglats av kostnadsökningar och intäktsbortfall, säger Johan Wallér, vd på Sveriges Apoteksförening i ett pressmeddelande.

Färre fysiska apotek

Antalet fysiska apotek har minskat tre år i rad. Toppåret 2020 fanns 1433 öppenvårdsapotek. Nu har landet 1405 apotek. Minskningen har framför allt skett i större städer.

Antalet fysiska apotek i förhållande till antalet invånare har också minskat senaste decenniet. Orsaken är att befolkningen har ökat i snabbare takt än antalet apotek.

Idag har landet 13,3 fysiska öppenvårdsapotek per 100 000 invånare. Det betyder att apotekstätheten är tillbaka på samma nivå som år 2012.

Apotekens e-handel ökar

En förklaring till att antalet fysiska apotek minskar är den ökande e-handeln, enligt branschrapporten. Idag finns sju e-handelsapotek. E-handeln står för 21 procent av apotekens totala omsättning.

Då övrig e-handel backar går apoteken mot strömmen. Onlinehandeln omsatte ungefär en miljard kronor i månaden under förra året. Värdetillväxten online är 17 procent mellan 2022 och 2023, jämfört med 6,7 procent för de fysiska apoteken. Landsbygd och mindre städer har en högre andel e-handel än större städer.

Fortfarande står dock fysiska apotek för 85 procent av försäljningen av förskrivna läkemedel och 79 procent av receptfria läkemedel. Men i rapporten konstateras att e-handen nu nått en nivå där den kommer att påverka den fysiska butiksstrukturen kommande år.

Apoteken har nöjda kunder

Kunderna ger apoteken bra betyg. 98 procent är nöjda med sitt senaste apoteksbesök. Fyra av fem ger betygen ”mycket bra” eller ”utomordentligt bra”.

Läkemedelsbrister och restnoteringar påverkar arbetsbelastningen på apotek. Under 2023 dubblerades antalet restnoterade läkemedel, från 1615 år 2022 till 3260 år 2023.

Apoteken mäter också något som kallas servicegrad, andelen läkemedel som kan lämnas ut direkt av samtliga läkemedel som ett apotek expedierar. Servicegraden ligger på 96 procent.

Vill bredda farmaceutrollen

Sveriges Apoteksförening lyfter återigen frågan om att farmaceuter bör få större befogenheter att hjälpa kunden att kunna hämta ut sina läkemedel direkt. Det kan handla om att byta till en annan styrka, förpackningsstorlek, beredningsform eller ett läkemedel med liknande substans. Läkemedelsverket utreder dessa frågor.

Organisationen vill också att farmaceuter får befogenhet att göra extrauttag på recept. En stickprovsmätning som Sveriges Apoteksförening gjort visar att 5 procent av efterfrågade recept inte kunde expedieras på apotek eftersom receptet gått ut eller det inte fanns några uttag kvar. Då skulle patienten kunna få sitt läkemedel i väntan på förnyad läkarkontakt.

– Fler verktyg behövs för att underlätta farmaceuternas arbete och öka tillgängligheten till läkemedel för apotekens kunder, säger Johan Wallér.

Omega-3 mot depression hjälpte vissa patienter

Helene Wallskär
-
0
Omega-3 mot depression hjälpte vissa patienter

Behandling med omega-3 mot depression kan hjälpa de patienter som samtidigt har en låggradig inflammation i kroppen. Den slutsatsen drar forskare vid Lunds universitet som intresserar sig för sambandet mellan inflammation och depression.

Det här sambandet har uppmärksammats allt mer på senare år. Man hittar förhöjda inflammationsmarkörer i blodprov från personer med depression oftare än i befolkningen som helhet. Bland andra forskare i Linköping studerar vad som ligger bakom detta.

Testade omega-3 mot depression

Forskarna bakom den nu aktuella studien i Lund sökte svar på en specifik fråga: Kan behandling med omega-3 med högt innehåll av fettsyran eikosapentaensyra, EPA, hjälpa mot depression? Studien är publicerad i Brain behavior and immunity.

Eikosapentaensyra är en omega-3-fettsyra som man både hittar i kosttillskott med fiskolja och i godkända receptbelagda läkemedel. Läkemedlet Vaskepa med EPA är, som Läkemedelsvärlden tidigare rapporterat, till exempel godkänt för att förebygga hjärt-kärlsjukdom.

I depressionsstudien medverkade 101 patienter med depression. Alla hade testat minst ett antidepressivt läkemedel i sex veckor eller mer utan att ha blivit bättre.

Blindad studie

Deltagarna fick lämna blodprover. Genom att analysera proverna kunde man dela in deltagarna i olika grupper – de med låggradig inflammation som inte ger några specifika symtom, de utan inflammation och de med höggradig inflammation.

Varken deltagarna själva eller forskarna fick veta vilken grupp personerna hamnade i. Alla deltagare – även de utan inflammation – fick äta omega-3 mot depression i form av EPA under åtta veckor.

Deltagarna fick den relativt höga EPA-dosen som tillägg till sedvanlig antidepressiv behandling.

Såg en signifikant förbättring

Forskarna mätte sedan hur försökspersonernas depression hade förändrats. Det skedde genom en expertskattning med hjälp av 17 standardiserade frågor samt genom att deltagarna själva skattade hur de mådde.

Resultatet visade en signifikant skillnad mellan de olika undergrupperna. Varken hos de utan inflammation eller de med höggradig inflammation såg forskarna någon förbättring. Men i gruppen med låggradig inflammation hade symtomen  minskat efter behandlingen med omega-3 mot depression.

– Vi såg en signifikant förbättring i måendet, säger Klara Suneson, psykiatriläkare i Region Skåne och en av forskarna bakom studien, i ett pressmeddelande.

Mer forskning behövs

Tidigare forskning har inte visat någon effekt av omega-3 mot depression, men dessa studier har till skillnad från den nya inte studerat undergrupper av patienter med olika inflammationsgrad.

– Patienter med depression utgör en väldigt heterogen grupp. Någon är helt sjukskriven, någon annan jobbar heltid och skjutsar barn till fotbollsträning. Alla insjuknar inte av samma orsak, och svarar därför inte heller likadant på medicinsk behandling. Därför är det så viktigt att identifiera även biologiska markörer, som inflammation, säger Klara Suneson.

Hon framhåller att många frågor återstår att besvara genom fortsatt forskning. Skulle en längre behandling förbättra depressionen mer? Försvinner effekten när man slutar med omega-3? Skulle en högre dos kunna hjälpa även de med höggradig inflammation?

Försiktigt ja till ryggmärgsstimulering

Helene Wallskär
-
0
Försiktigt ja till ryggmärgsstimulering

Medicintekniska produktrådet, MTP-rådet, ger i en ny rekommendation till regionerna försiktigt klartecken för tre produkter för ryggmärgsstimulering.

Ryggmärgsstimulering är en smärtbehandling som i dag är betydligt lättare att få i vissa regioner än i andra. Med sin rekommendation vill MTP-rådet bidra till en mer jämlik användning.

Blockerar smärtsignaler

Vid ryggmärgsstimulering opererar man in en dosa, lik en pacemaker, under huden vid ryggslutet. Den gör att man via en elektrod kan skicka elektriska impulser in i ryggmärgen.

Syftet är att impulserna ska blockera smärtsignaler så att de inte kan nå hjärnan. Därigenom upplever patienten smärtlindring.

Fem medicintekniska produkter för ryggmärgsstimulering ingick i MTP-rådets granskning. Rådet bad Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, att göra en hälsoekonomisk utvärdering av dem.

Klartecken för tre produkter

Företagen bakom två av produkterna – Senza IPG från Nevro och Evoke från Saluda Medical – avstod från att medverka med underlag till utvärderingen. Dessa två produkter rekommenderar nu därför MTP-rådet ej eftersom de inte har kunnat granskas.

Däremot anser MTP-rådet att regionerna kan använda övriga tre produkter hos patienter med långvarig neuropatisk smärta i nedre delen av ryggen och benen. Men bara hos vissa patienter som inte får hjälp av konventionell behandling och där ryggmärgsstimuleringen ger effekt.

De tre produkter som MTP-rådet ger denna rekommendation är Intellis från Medtronic, Proclaim från Abbot och Wavewriter från Boston Scientific.

Tunn evidens för ryggmärgsstimulering

Samtidigt framhåller rådet att regionerna bör avstå från att använda metoden mer generellt. Detta eftersom det saknas tillräcklig vetenskaplig evidens för att den har positiva hälsoeffekter.

– Ryggmärgsstimulering kan ha positiva effekter för enskilda patienter. Men när vi granskat det vetenskapliga underlaget, som för övrigt är ganska tunt, är de kliniska effekterna av ryggmärgsstimulering generellt sett osäkra. Och det är därför vi utformat rekommendation som vi gjort, säger Ulrica Fjärstedt, ordförande i MTP-rådet, i ett pressmeddelande.

– Vi hoppas nu att rekommendationen blir ett stöd för regionerna och en vägledning vid val av behandlingsmetod för smärtlindring på det här området. Vi efterlyser också studier på området som kan visa på kliniska långtidseffekter jämfört med de behandlingsmetoder som vanligtvis används idag.

Belönas med populärvetenskapligt pris

Helene Wallskär
-
0
Belönas med populärvetenskapligt pris

Emma Frans är doktor i epidemiologi och senior forskningsspecialist vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska institutet. För många av oss är hon dock mer känd som en slagkraftig förespråkare för vetenskap och kritiskt tänkande. Hon har stor synlighet i sociala medier, föreläser, sitter i TV-soffor, gör poddar, skriver krönikor i Svenska dagbladet och skriver böcker.

För detta engagerade arbete får hon nu Natur & Kulturs populärvetenskapliga pris 2024.

– Med sitt mångfacetterade och kunniga deltagande i samhällsdiskussionen har Emma Frans bidragit till att fördjupa förståelsen för forskning och forskarens roll. Hennes arbete hjälper oss alla att tänka kritiskt och förstå hur vi kan använda vetenskap för att fatta faktabaserade beslut, säger Per Almgren, vd på Natur & Kultur, i ett pressmeddelande.

Emma Frans vill vara guide

I samma pressmeddelande beskriver Emma Frans själv sina drivkrafter:

– Jag vill inte säga åt folk vad de ska tycka och tänka, utan fungera som en guide i en djungel av vetenskapliga studier som ibland är väldigt trovärdiga och ibland bara skräpforskning.

Emma Frans har skrivit fem populärvetenskapliga böcker. Den senaste, “Expertparadoxen“, kom ut i fjol. Där använder hon bland annat erfarenheter från coronapandemin till att förklara att vi behöver lita på vetenskapen – oftast har forskarmajoriteten rätt.

Varnar för blind tilltro

Samtidigt varnar hon för att lita blint på enskilda, karismatiska experter som tack vare olika omständigheter kan få stort genomslag för sina idéer.

Två av hennes exempel på sådana personer är stjärnkirurgen Paolo Macchiarini och forskaren Andrew Wakefield. Den senares helt felaktiga forskningsresultat om påstådda samband mellan mässlingsvaccin och autism har fortfarande stor spridning bland anti vaxxers.

Prisas för livfull kommunikation

Natur & Kultur har delat ut sitt  populärvetenskapliga pris sedan 2017. Bland tidigare pristagare finns bland andra klimat- och hållbarhetsforskaren Johan Rockström, vetenskapsjournalisten Maria Gunter, juridikprofessorn Mårten Schultz och filosofiprofessorn Åsa Wikforss.

Emma Frans får enligt juryns motivering priset “för sin breda och livfulla kommunikation av forskning och vetenskap. Genom böcker, artiklar i dagspress, poddar och sociala medier når hon en mycket stor och mångsidig publik. Emma Frans har rört sig utanför sitt eget forskningsområde, medicinsk epidemiologi, med vilja och kritiskt engagemang för att göra vetenskapen begriplig. Genom att diskutera expertrollen och dess gränser har hon även bidragit till att fördjupa förståelsen för forskarnas och experternas roll i samhället.”

Prissumman är 250 000 kronor. Priset delas ut vid ett evenemang i Stockholm 14 maj.

Nya anslag till tjänster för att forska om barncancer

Helene Wallskär
-
0
Nya anslag till tjänster för att forska om barncancer

Barncancerfonden finansierar enligt ett nytt beslut 23 tjänster för forskning om barncancer de närmaste två till sex åren. Beslutet innebär att forskarna får dela på anslag på sammanlagt 59,8 kronor.

De nya forskartjänsterna är spridda över landet. De finns vid Karolinska institutet, Karolinska universitetssjukhuset, Uppsala universitet, Sahlgrenska universitetssjukhuset, Lunds universitet, Göteborgs universitet respektive Umeå universitet.

Forskningsstöd som ger ringar på vattnet

I ett pressmeddelande skriver Barncancerfonden att finansiering av forskartjänster är en viktig del av organisationens stöd till forskning om barncancer. Andra stödformer är projektfinansiering och stöd till infrastrukturer som register och biobanker.

– Varje år söker över 100 forskare våra tjänster så vi vet att intresset är högt och att behovet är stort. Vi vet också att de som fått tjänster via Barncancerfonden ofta stannar inom barncancerområdet så stödet är viktigt både för att stötta duktiga forskare och för att bidra till kompetensutveckling inom hela fältet, säger Britt-Marie Frost, forskningschef på Barncancerfonden.

Arbete mot komplikationer röd tråd

De vanligaste formerna av cancer hos barn är olika leukemier och hjärntumörer. Detta avspeglar sig också i inriktningen bland forskarna som får de nya tjänsterna. Flera av dem fokuserar just på bättre behandling av leukemi eller hjärntumörer hos barn.

En annan forskningsfråga som flera av forskarna arbetar med är hur man ska kunna minska de ibland livslånga komplikationer som drabbar personer som behandlats för cancer som barn. I dag får 70 procent sådana komplikationer av varierande svårighetsgrad, vilket Läkemedelsvärlden tidigare har belyst.

– Att hitta sätt att använda ny teknik och ny kunskap för att kunna minska såväl under- som överbehandling är en tydlig röd tråd inom barncancerforskningen både internationellt och i Sverige. Mycket handlar om precisionsmedicin där vi nu utgår från cancerns egenskaper och det enskilda barnets genetik så att vi kan skräddarsy behandlingarna allt bättre, säger Britt-Marie Frost.

Söker godkännande för kinesisk kopia av Ozempic

Helene Wallskär
-
0
Söker godkännande för kinesisk kopia av Ozempic

Det kinesiska läkemedelsföretaget Hangzhou Jiuyuan Gene Engineering vill marknadsföra en kopia av Ozempic (semaglutid) i Kina. Nyhetsbyrån Reuters rapporterar att bolaget ansöker om kinesiskt marknadsgodkännande.

Det aktuella läkemedlet har produktnamnet Jiyoutai och är en så kallad biosimilar till affärssuccén Ozempic från det danska företaget Novo Nordisk. Biosimilarer är kopior av biologiska läkemedel (läkemedel framställda med hjälp av levande celler).

Kina viktig marknad

Den oväntat höga efterfrågan på Ozempic har lett till brist på läkemedlet i Sverige och många andra länder. Efterfrågan växer även i Kina. Förra året mer än fördubblade Novo Nordisk sin försäljning av Ozempic  i Kina till 4,8 miljarder danska kronor (7,4 miljarder svenska kronor).

Det motsvarar fem procent av den globala Ozempicförsäljningen.

Även i Kina gäller godkännandet av Ozempic behandling vid diabetes typ 2 och även här använder många i stället läkemedlet för att gå ned i vikt.

Novo Nordisk planerar, enligt Reuters, att också lansera sitt viktminskningsläkemedel Wegovy i Kina. Wegovy innehåller liksom Ozempic GLP-1-hämmaren semaglutid, men i annan dosering

Kopia av Ozempic utmanar

Som Läkemedelsvärlden tidigare rapporterat pågår en rättslig tvist om patenten på Ozempic och Wegovy i Kina. Men tills vidare gäller patenten, som löper ut 2026.

Hangzhou Jiuyuan Gene Engineering räknar, enligt Reuters, med att det kan dröja till dess innan företaget kan börja marknadsföra sin sannolikt betydligt billigare kopia av Ozempic.

Ansökan för biosimilaren Jiyoutai gäller samma behandlingsområde – blodsockerkontroll vid diabetes typ 2 – som sin förlagas. Men det kinesiska läkemedelsföretaget planerar, enligt affärssajten Forbes med att fortsätta sin forskning och utveckling av semaglutid. Detta innefattar utveckling för andra behandlingsområden, som viktminskning.

Siktar även på andra marknader

Forbes rapporterar också att den planerade lanseringen i Kina bara är ett första steg för Hangzhou Jiuyuan Gene Engineering. Företaget kommer också att arbeta aktivt utomlands för att skapa internationella marknader för sin billigare kopia av Ozempic.

Utredning av fryshaveriet ytterligare försenad

Helene Wallskär
-
0
Utredning av fryshaveriet ytterligare försenad

Drygt tre månader har gått sedan det uppmärksammade fryshaveriet på Karolinska institutets Campus Flemingsberg i Huddinge. Under fem dygn steg temperaturen i frysarna till en nivå som förstörde stora mängder biologiskt forskningsmaterial.

Karolinska institutet, KI, har ännu inte offentliggjort vad som låg bakom.

Haverikommission om fryshaveriet

Efter nyår startade KI en intern haveriutredning under säkerhetschefens ledning. Utredningsgruppen skulle ha redovisat sina slutsatser i en rapport i början av mars. Men KI sköt upp publiceringen till slutet av mars och skjuter nu på den ytterligare.

– Arbetet med att skriva rapporten pågår nu för fullt. Vi är hoppfulla om att vara klara runt 12 april, säger professor Matti Sällberg, dekan vid KI Syd och haverikommissionens talesperson, till Läkemedelsvärlden.

– Det har helt enkelt tagit längre tid än vi från början räknade med att samla in all information. Bland annat att få tag i olika loggar och hinna intervjua alla som kan bidra till att skapa en bild av vad som hände.

Olika brister bakom fryshaveriet

Utredningen ska hitta både de tekniska och de organisatoriska faktorer som orsakade fryshaveriet.

– Vi vet att det blev stopp på kvävetillförseln till kryotankarna, men det borde inte ha behövt få så allvarliga följder, säger Matti Sällberg.

– Att det ändå blev så tyder på att det även finns organisatoriska brister. De bristerna är viktiga att identifiera och se över så att vi lär oss något av den här krisen.

Vad skulle sådana organisatoriska brister kunna handla om?

– Det går inte att svara på förrän utredningen är klar. Men jag tror i alla fall att vi kommer att behöva se över vilka kritiska infrastrukturer för forskningen som liksom frysanläggningen successivt har vuxit fram när KI har blivit större. Det gäller att anpassa rutiner och organisation kring dessa infrastrukturer efter deras aktuella storlek och betydelse.

Även extern granskning

Vad händer när utredningen är klar?

– Då kommer vi att presentera den för KI:s personal så att de får informationen först. Sedan kommer vi att publicera rapporten. Dessutom skickar vi den vidare till andra som ska granska den, både Inspektionen för vård och omsorg, IVO, och en extern granskningsgrupp som KI anlitar.

Varför behövs det även en extern granskningsgrupp?

– Det här är en stor händelse och det är viktigt med full transparens. Vi vill ha oberoende ögon som går igenom haverirapporten och ser till att vi inte har missat något. Den externa gruppen har också fria händer att begära in ytterligare underlag eller göra andra åtgärder.

Svårt sätta prislapp

Hur många prover blev förstörda?

– Det handlar om cirka 30 000 prover från flera tusen forskningspersoner. Haveriet berör omkring 15 forskargrupper i varierande omfattning. Den forskning som drabbats hårdast handlar om blodcancer.

Stämmer det att värden för en halv miljard kronor har gått förlorade?

– Sådana uppgifter har förekommit i medier, men det är i praktiken extremt svårt att sätta ett pris på förlusterna. Forskare har trots allt använt provsamlingarna under 20 år. Så de förstörda proverna hade ju redan hunnit generera vetenskaplig kunskap som fortfarande finns kvar.

– Men oavsett detta är fryshaveriet en oerhörd förlust för forskningen och patienter då det finns risk att framtida nya upptäckter och behandlingar kan bli fördröjda.

Många forskare påverkas

Vilken hjälp får de berörda forskarna?

– I början erbjöd KI alla berörda krisstöd. Nu pågår ett arbete som KI:s ledning samordnar för att kartlägga och försöka minimera konsekvenserna för varje enskilt forskningsprojekt. I värsta fall är det omöjligt att fullfölja påbörjade projekt och man måste kanske betala tillbaka forskningsanslagen. Om så är fallet kommer man att behöva stötta forskarna ekonomiskt på något sätt.

– Men i bästa fall kan man i stället i dialog med forskningsfinansiären rikta om forskningen så att det går att fortsätta. Det ser olika ut från fall till fall.

Hur är stämningen bland forskarna?

– Allra först var det förlamning och chock. Men sedan kom en fantastisk kämpaglöd där alla jobbar för att hitta nya vägar och lösa situationen.

TLV vill fortsätta mäta på apoteken – föreslår metod

Helene Wallskär
-
0
TLV vill fortsätta mäta på apoteken – föreslår metod

Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, vill fortsätta att följa graden av direktexpediering på apoteken. Detta framgår av myndighetens redovisning av ett regeringsuppdrag.

Med direktexpediering menas att en apotekskund med ett recept direkt kan få ut det förskrivna läkemedlet.

Att hålla koll på detta är bland annat ett sätt att följa upp hur apoteken klarar sitt ansvar att tillhandahålla läkemedel. Det kan också bidra till att skapa en bild av hur läkemedelsförsörjningen i stort fungerar.

Började mäta direktexpediering

Redan år 2015 gjorde Sveriges apoteksförening en första studie där man mätte graden av direktexpediering på ett antal apotek. År 2019 mätte sedan TLV samma sak på 144 slumpvis utvalda apotek under en septembervecka.

Resultatet visade, som Läkemedelsvärlden rapporterade, att 85,2 procent av alla kunder fick samtliga efterfrågade receptläkemedel direkt.

TLV:s undersökning gjordes på uppdrag av regeringen som därefter gav myndigheten ytterligare ett uppdrag på samma tema. Det handlade om att ta fram metoder för att fortsätta att  återkommande mäta apotekens direktexpediering.

Vill vidareutveckla metoden

Det är detta uppdrag som TLV nu redovisar. För de fysiska apotekens del föreslår myndigheten att man fortsätter med den metod som användes 2019. Det innebär att ett slumpvis urval av öppenvårdsapotek besvarar en enkät som mäter graden av direktexpediering.

TLV vill dock utveckla metoden genom att den som expedierar receptet även ska notera vilka varunummer som inte finns tillgängliga. Detta gör att undersökningen tillför mer  information som gör det värt att göra jobbet.

– Med en utvecklad enkätmetod för att mäta direktexpedieringsgrad kommer vi kunna förbättra kvaliteten och fördjupa analyserna. Nu kommer vi se vilka läkemedel som kunderna inte får med sig direkt och vad det beror på, säger Gunilla Rönnholm, enhetschef på TLV, i ett pressmeddelande.

TLV framhåller att det då också blir tydligt vilka orsaker som ligger inom apotekens ansvarsområden och vad som beror på faktorer som apoteken inte kan påverka.

Vill även göra pilotstudie

Myndigheten vill också göra en pilotundersökning för att se om det skulle gå att förenkla mätningarna på de fysiska apoteken. Detta i så fall genom att använda den så kallade efterfrågeknappen.

Det är en knapp som de flesta apotek har i sina IT-system och som de använder för att optimera sina lager. När en kund frågar efter en vara som inte finns inne, så trycker apotekspersonalen på efterfrågeknappen för att signalera ett behov inför kommande beslut om vad som ska hållas i lager och inte.

TLV:s hypotes är att det eventuellt skulle gå att använda efterfrågeknappen för att mäta direktexpedieringsgrad på fysiska apotek.

Nätapotekens direktexpediering

Hittills har nätapoteken stått utanför undersökningarna av direktexpediering. Men det vill TLV ändra på. TLV föreslår därför ett särskilt mått på direktexpediering för nätapotek som är anpassat till deras förutsättningar.

Det mått som skulle ha varit mest likt mätningen inom fysisk handel vore om ett receptförskrivet läkemedel finns eller inte finns tillgängligt på lager då kunden efterfrågar det. Men av olika tekniska och juridiska orsaker bedömer TLV att det måttet inte går att använda.

I stället föreslår myndigheten att direktexpediering vid nätapotek definieras som att kunden får läkemedlet vid den tid som företag och kund kommit överens om.

Ännu ett pris för banbrytande koleravaccin

Helene Wallskär
-
0
Ännu ett pris för banbrytande koleravaccin

Jan Holmgren är seniorprofessor i medicinsk mikrobiologi vid Göteborgs universitet. Han är en forskare som fått se sina upptäckter rädda många liv, inte minst bland barn, runt om i världen.

Jan Holmgrens forskning, som startade på 1970-talet, lade grunden till världesn första effektiva drickbara vaccin mot kolera, Dukoral. Han bidrog också till teknologiöverföring som har gjort att fattiga länder själva kan tillverka vaccinet.

Genom åren har han fått en rad prestigefyllda priser och andra utmärkelser för dessa insatser. Läkemedelsvärlden rapporterade till exempel 2019 när Jan Holmgren fick det stora internationella folkhälsopriset Prince Mahidol award.

Nytt pris till Jan Holmgren

Nu är det dags igen. Den här gången är det Internationella vaccininstitutet (International vaccine institute, IVI) och vaccinföretaget SK bioscience som tillsammans tilldelar Jan Holmgren det prestigefyllda Park MahnHoon award.

Det delas ut varje år och är uppkallad efter företagets tidigare vice styrelseordförande Park MahnHoon.

– Professor Jan Holmgren ledde utvecklingen av världens första drickbara koleravaccin som har räddat oräkneliga liv i hela världen, säger Jerome Kim, vaccininstitutets  generaldirektör i ett pressmeddelande.

Tre pristagare

Det här är tredje gången som vaccininstitutet och vaccinföretaget delar ut detta pris till en eller flera framstående vaccinforskare. De övriga två pristagarna i år är amerikanerna Barney Graham och Jason McLellan.

Deras forskning om strukturen hos så kallade spikeproteiner (ytproteiner som finns bland annat på covid-19-viruset) har lett vidare till vacciner mot covid-19 och respiratoriskt syncytialvirus, RSV.

Läkemedel mot Krim-Kongo blödarfeber närmare

Helene Wallskär
-
0
Läkemedel mot Krim-Kongo blödarfeber närmare

Forskare vid Karolinska institutet har i samarbete med andra tagit reda på hur viruset som orsakar Krim-Kongo blödarfeber tar sig in i våra celler. Resultaten som är publicerade i Nature microbiology är ett viktigt steg i utvecklingen av läkemedel mot sjukdomen.

Hög dödlighet och ingen behandling

Det virus som orsakar Krim-Kongo blödarfeber heter nairovirus. Människor får vanligen viruset genom fästingbett. Blödarfebern är en fruktad sjukdom med en dödlighet på upp till 40 procent. Symtomen kommer plötsligt och innefattar feber, muskelvärk, magont, ledsmärtor, kräkningar och blödningar som kan orsaka organsvikt.

Det finns inget vaccin mot nairovirus och heller inga specifika läkemedelsbehandlingar mot infektionen. Men den nya studien ger hopp om att forskarna kommer att kunna få fram en sådan behandling. I studien kunde forskarna se att nairoviruset tar sig in i våra celler via ett protein på cellytan.

Detta protein är den så kallade LDL-receptorerna som reglerar kolesterolnivåer i blodet.

– När vi känner till vilken receptor viruset använder sig av kan vi producera receptorn i provrör och ge som läkemedel. Då kan vi lura viruset att binda till de receptorerna istället för till cellerna och därmed stoppa viruset från att sprida sig i våra kroppar, säger Ali Mirazimi, adjungerad professor vid Karolinska institutet och en av forskarna bakom studien, i ett pressmeddelande.

Krim-Kongo drabbar nya områden

Krim-Kongo blödarfeber är en av de smittor som riskerar att öka och sprida sig till nya geografiska områden i takt med att klimatet på jorden blir varmare. Sjukdomen förekommer enligt Folkhälsomyndigheten i dag i ett 40-tal länder i bland annat Centralasien, Mellanöstern och delar av Afrika.

På senare år har viruset också spridits längre norrut, bland annat till Spanien och Frankrike. Inget fall har hittills diagnostiserats i Sverige.

Även hyalommafästingen, den fästingart som överför viruset, har börjat dyka upp i områden där den inte fanns tidigare. Den är större än de fästingar som är vanliga i Sverige och förekommer framför allt i varmare klimat än vårt.

Men hyalommafästingar som kommit hit med flyttfåglar hittas numer ibland även här, något som Läkemedelsvärlden har rapporterat om.

Ger beredskap mot smittan

I den aktuella studien använde forskarna miniorgan som man utifrån mänskliga stamceller odlar fram i provrör. Samma modell har tidigare använts för att identifiera hur Ebolavirus tar sig in i celler.

Resultaten bekräftades även i tester på möss. De  möss som saknade LDL-receptorn blev inte lika sjuka av Krim-Konga blödarfeberviruset som andra.

– Det här är ett viktigt steg i vår beredskap mot sjukdomen. Krim-Kongo blödarfeber är en sjukdom vi helst inte vill ha. Om sjukdomen börjar dyka upp på fler platser kanske vi redan kan ha ett läkemedel som vi kan ta in i kliniska prövningar, säger Ali Mirazimi.

Forskningen har skett i samarbete med Medical university of Vienna, Österrike, Helmholtz centre for infection research, Tyskland, National institutes of health, USA, och företaget JLP health. Huvudsakliga finansiärer är Vetenskapsrådet och EU.

123Sida 3 av 3