Månads arkivering mars 2024

Nässpray med naloxon mot överdoser är nu receptfri

Helene Wallskär
-
0
Nässpray med naloxon mot överdoser är nu receptfri

Läkemedelsverket har beslutat att nässpray med naloxon ska vara ett receptfritt läkemedel. Det meddelade myndighetens generaldirektör Björn Eriksson i dag.

Beskedet kom vid en webbsänd pressträff där han medverkade tillsammans med socialminister Jakob Forssmed (KD) och Socialstyrelsens generaldirektör Olivia Wigzell.

Nässpray med naloxon räddar liv

Naloxon är ett motgift som snabbt kan häva livshotande överdoser av opioider, till exempel morfin, heroin och fentanyl. En överdos hämmar andningsreflexen vilket kan leda till andningsstillestånd, hjärtstopp och död.

Narkotikadödligheten är vid internationell jämförelse hög i Sverige. Under 2022 avled, enligt Folkhälsomyndigheten, 860 personer i vårt land av läkemedels- och narkotikaförgiftningar. Oavsiktliga överdoser stod för 43 procent, 34 procent av dödsfallen var självmord och i 23 procent av fallen är bakgrunden oklar.

Att göra nässpray med naloxon mer tillgänglig är ett sätt att försöka minska den höga narkotikadödligheten.

Bland annat delar missbruksvården ut naloxon till opioidmissbrukare tillsammans med information om hur läkemedlet ska användas. Det sker inom ramen för så kallade naloxonprogram. Nässpray med naloxon finns också numer i svenska ambulanser.

– Att ha tillgång till naloxon kan vara helt livsavgörande i väntan på ambulans, framhöll Björn Eriksson vid pressträffen.

Omsvängning i fjol

Som Läkemedelsvärlden tidigare rapporterat har det också länge pågått en diskussion om att göra nässpray med naloxon receptfri för att ytterligare öka tillgängligheten.

Först sa Läkemedelsverket nej. Myndigheten bedömde att det inte var juridiskt möjligt.

Men i slutet av förra året kom en omsvängning. Läkemedelsverket hade utrett vidare och såg nu en möjlighet att låta läkemedlet bli receptfritt om det säljs på apotek och kunden får särskild rådgivning.

Och så blir det nu. Det apotekspersonal ska informera om vid naloxonköp är hur man upptäcker en opioidöverdos och hur man ska ge nässprayen med naloxon.

– Det är också viktigt att vid rådgivningen understryka att man alltid ska kontakta 112. Naloxon är en tillfällig insats i väntan på ambulans, sa Björn Eriksson.

Ökad möjlighet för anhöriga

Receptfritt naloxon kommer att finnas att köpa så snart läkemedelsföretaget och apoteken är klara med den omställning som behövs. Enligt socialminister Jakob Forssmed är det fullt möjligt att det blir klart före sommaren.

Han framhöll samtidigt att regionernas naloxonprogram fortsätter vilket innebär att opioidmissbrukare själva ska kunna få akutläkemedlet kostnadsfritt eller inom högkostnadsskyddet.

– Försäljningen av receptfritt naloxon, där kunden betalar hela läkemedelskostnaden, riktar sig däremot inte minst till anhöriga och närstående, sa han.

– De får nu en ökad möjlighet att ha naloxon i beredskap vid en eventuell överdos.

IGN fäller påstående om munsårskrämen Anti

Helene Wallskär
-
0
IGN fäller påstående om munsårskrämen Anti

Läkemedelsföretaget Viatris marknadsför den receptfria krämen Anti (aciklovir) för behandling av munsår orsakade av herpes simplexvirus. På en så kallad hyllvippa med reklam för munsårskrämen har företaget som rubrik skrivit ”Nr. 1!”.

Det är vilseledande, anser informationsgranskningsnämnden, IGN.

Visserligen finns det efter påståendet en asterisk som hänvisar till en förklaring på hyllvippans baksida. Där hittar man en referens till data som visar att Anti är det mest sålda läkemedlet mot munsår i Sverige.

Men IGN anser inte att detta räcker för att reklamen ska uppfylla läkemedelsbranschens etiska regelverk för läkemedelsinformation. Nämnden menar att påståendet ”Nr. 1! ” är oklart och vid en flyktig läsning i stället kan uppfattas som att Anti är det bästa läkemedlet mot munsår.

Reklam för Anti nådde ej marknaden

Viatris godtar i sitt svaromål nämndens kritik och tänker nu omarbeta hyllvippan. Företaget framhåller också att den fällda vippan inte nått marknaden

Det sistnämnda spelar ingen roll, förklarar IGN. När företagen skickar in så kallade pliktexemplar för granskning så förutsätter nämnden att de är i slutligt skick och färdiga att bedöma.

Viatris ska därför betala en straffavgift på 110 000 kronor.

Viss minskning av självdestruktiva handlingar

Helene Wallskär
-
0
Viss minskning av självdestruktiva handlingar

Självdestruktiva handlingar genom att avsiktligt överdosera läkemedel har de senaste åren ökat kraftigt, framför allt bland flickor och kvinnor i åldrarna 10-19 år. Läkemedelsvärlden har återkommande rapporterat om denna oroande utveckling.

Men kanske är det ett trendbrott som nu kan anas i den senaste årsrapporten från Giftinformationscentralen? Årsrapporten för 2023 visar att samtalen till Giftinformationscentralen om unga som avsiktligt överdoserat läkemedel i självskadesyfte i fjol inte alls ökade i samma takt som tidigare.

Självdestruktiva handlingar minskar svagt

Bland tjejer i åldrarna 10-14 år syntes till och med en minskning med sju procent jämfört med föregående år.

Den grupp där det är vanligast med självdestruktiva överdoseringar av läkemedel är tjejer i åldrarna 15-19 år. Här planade kurvan ut och låg kvar på samma nivå som året före.

Bland killar är den här typen av handlingar betydligt ovanligare, men här syns en viss ökning i statistiken för 2023.

Paracetamol fortsatt vanligast

Totalt fick Giftinformationscentralen under fjolåret 13 277 frågor som gällde 10-19-åringar. Drygt hälften av frågorna handlade om självdestruktiva handlingar, oftast överdosering av läkemedel.

Det läkemedel som unga oftast överdoserar med flit är fortfarande smärtstillande medel med paracetamol. Andra vanliga läkemedel vid avsiktliga överdoseringar är antidepressiva läkemedel, ADHD-läkemedel, lugnande medel, sömnmedel och antihistaminer som används som lugnande och sömnmedel.

Lustgas ger allvarliga skador

Läkemedel står för över två tredjedelar av förgiftningstillbuden i åldrarna 10-19 år. Men det finns även andra substanser där Giftinformationscentralen ser en oroande utveckling.

Det växande missbruket av lustgas i berusningssyfte märks tydligt i samtalsstatistiken

– Samtalen från sjukvården fortsätter att öka. Inte minst samtalen som handlar om unga personer som fått allvarliga skador som nervskador och blodproppar efter upprepat bruk av lustgas. Vi ser tyvärr ingen avmattning i den trenden, säger Jenny Bång Arhammar, tillförordnad verksamhetschef vid Giftinformationscentralen, i ett pressmeddelande.

Illegala droger ökar

Även frågor om illegal narkotika och internetdroger ökar. Ökningen är störst när det gäller ungdomar, men syns även för vuxna.

– Frågor om illegal narkotika och internetdroger ökade med hela 51 procent i ungdomsgruppen och med 25 procent i vuxengruppen. Det gäller både de mer traditionella drogerna som kokain, amfetamin och ecstasy men vi ser också en ökning i samtalen från unga om så kallade designer drugs, säger medicinskt ledningsansvarig Johanna Nordmark Grasso pressmeddelandet

– Det är en signal som vi uppmärksammat och kommer att följa framåt.

Lif:s vd slutar efter ett år – ”olika syn” ligger bakom

Helene Wallskär
-
0
Lif:s vd slutar efter ett år – ”olika syn” ligger bakom

Läkemedelsindustriföreningen Lif skriver i ett pressmeddelande att Johan Färnstrand avslutar sitt uppdrag som vd. Lif och Johan Färnstrand har kommit överens om att ”gå skilda vägar”. Analyschefen Karolina Antonov träder därför in som tillförordnad vd från och med i morgon, 19 mars.

Johan Färnstrand blev vd i fjol

Beskedet kommer nästan precis ett år efter att Johan Färnstrand tillträdde vd-jobbet på Lif där han efterträdde Anders Blanck som varit vd sedan 2011.

Johan Färnstrand kom närmast från vårdföretaget Aleris. Han sa då att han som vd för Lif såg fram emot att fortsätta att utveckla hälso- och sjukvården men ur ett nytt perspektiv:

– Branschen är helt central för utvecklingen av hälso- och sjukvården och utvecklingen inom medicinsk innovation och precisionsmedicin innebär att vi står inför ett paradigmskifte, men vi har samtidigt utmaningar med att nya effektiva behandlingar inte når fram till patienterna där de gör verklig nytta.

Olika syn på ledning och styrning

Men uppenbarligen har samarbetet mellan honom och Lif:s styrelse inte fungerat så väl som de hade förväntat sig. I pressmeddelandet lyfter Lif visserligen fram att Johan Färnstrand gjort viktiga insatser och bland annat stärkt Lifs roll när det gäller samverkan med regioner och Lifs roll i beredskapsfrågor.

Men “olika syn på fortsatt styrning och ledning av Lif” har ändå lett till överenskommelsen om att han slutar.

– Vi har haft ett bra samarbete under året men vi bedömer ändå att det är tid att gå skilda vägar. Jag och styrelsen kommer nu att inleda arbetet med att rekrytera en ny vd för Lif, och under tiden är jag väldigt trygg med att Karolina Antonov axlar rollen som tillförordnad vd, säger Lif:s styrelseordförande Malin Parkler i pressmeddelandet.

Gratis vaccin tros ge fler vaccinerade

Anna Bäsén
-
0
Gratis vaccin tros ge fler vaccinerade

Regioner som infört gratis TBE-vaccination märker att många vill vaccinera sig mot den fästingburna smittan. Men eftersom statistiken bakåt är osäker, kan regionerna inte veta säkert. Om åtgärden minskar antalet TBE-fall är för tidigt att säga.

Det visar erfarenheterna från de regioner som subventionerar TBE-vaccination till hela eller delar av befolkningen, enligt Läkemedelsvärldens enkät till regionernas smittskyddsenheter.

– Visst spelar priset roll. Vi såg en jätteeffekt förra året när det blev gratis för barn och ungdomar, säger Sarah Swärd, sjuksköterska och vaccinsamordnare i Region Västmanland.

Gratis TBE-vaccination för barn

I år subventionerar sex regioner TBE-vaccinationer i varierande grad och till olika grupper, visar Läkemedelsvärldens enkät. Dessa regioner är; Region Jönköping, Region Sörmland, Region Uppsala, Region Västmanland, Region Örebro län och Region Östergötland.

Regionerna väljer lite olika modeller för att göra TBE-vaccination billigare och därmed mer lättillgängligt för invånarna.

Region Örebro län subventionerar TBE-vaccination för både barn och vuxna. Regionen tar ut en rabatterad avgift för vaccination både av barn och vuxna.

Fem regioner – Region Jönköping, Region Sörmland, Region Uppsala, Region Västmanland och Region Östergötland – har valt modellen att helt avgiftsbefria TBE-vaccination av barn och ungdomar.

Gratis TBE-vaccination gav uppsving

Region Sörmland, som var först ut med att erbjuda gratis TBE-vaccin, såg ett tydligt ökande intresse åren 2018 och 2019 när subventionen infördes.

I Region Västmanland ses nu samma rush i starten. Region Västmanland införde gratis TBE-vaccination för barn och unga i åldrarna 3 till 19 år förra året. Antalet vaccinationer mer än trefaldigades. Hela 23 408 vaccinationer genomfördes 2023, jämfört med 7 212 under 2022.

De allra flesta vaccinationer, 10 134 stycken, gavs till barn och unga som fick vaccinera sig gratis. Men nästan lika många, 8 183, gavs till personer mellan 20 och 64 år.

– Det var inte bara barn och unga som vaccinerade sig utan vi såg ett uppsving i alla åldersgrupper. Kanske föräldrarna passade på att vaccinera sig också, när de ändå besökte vårdcentralen. Sen kan vi inte veta hur många som vaccinerat sig tidigare genom exempelvis fästingbussen, säger Sarah Swärd.

Tar år innan det syns i antalet TBE-fall

Just nu kampanjar Region Västmanland i sociala medier för att få invånarna att gå och vaccinera sig.

– Vi hoppas att det blir många som vaccinerar sig i år också. Förra året var det brist på vaccin, förhoppningsvis kan de leverera mer i år, säger Daniel Heimer, smittskyddsläkare i Region Västmanland.

Alla regioner följer upp subventionen

Det kan finnas socioekonomiska skillnader i vilka som tar del av erbjudandet om gratis vaccination, tror Daniel Heimer.

– Det är ändå en begränsad andel av befolkningen som vaccinerar sig. Sannolikt är det inte jämlikt fördelat. Det är ju de som känner till att möjligheten finns som vaccinerar sig, säger Daniel Heimer.

Alla regioner som subventionerar vaccin har besvarat Läkemedelsvärldens enkät till regionernas smittskyddsenheter. Samtliga regioner följer upp effekten av subventionen på något sätt, exempelvis genom samla in data över antalet givna doser, antalet vaccinerade, hur dessa parametrar förändras över tid samt täckningsgraden för ett visst geografiskt område.

Smittskyddet i Region Uppsala presenterar en bredare analys. Deras uppföljning, från januari i år, läser du mer om i den här artikeln.

Saknar fullständig statistik bakåt i tiden

Bristen på statistik från de privata vaccinatörerna är en felkälla flera regioner som infört subventionering framhåller i sina svar på Läkemedelsvärldens enkät.

De privata vaccinatörerna använder i regel inte samma journalsystem som de offentliga. Därför går det inte att få en helt rättvisande jämförelse bakåt i tiden då det saknas statistik över de som tidigare TBE-vaccinerat sig på privata vaccinationsmottagningar.

Region Uppsala, exempelvis, har många privata vaccinatörer. De stora privata vaccinatörerna har avtal med regionen om att ge gratis vaccination till barn och ungdomar. Avtalet med regionen gör att de nu måste registrera när de ger subventionerade vaccinationer i journalsystemet Cosmic.

– Vi tror att subventionen lett till en högre vaccinationstäckning bland barn och ungdomar och kanske även bland andra åldersgrupper. Men vi kan inte veta säkert eftersom vi inte har fullständig statistik före 2022, säger Anna Gillman, biträdande smittskyddsläkare och vaccinsamordnare i Region Uppsala.

Region Östergötland svarar exempelvis att de tror att det är fler som vaccinerar sig mot TBE nu jämfört med tidigare men poängterar svagheten i statistiken bakåt. ”Dock ska man veta att majoriteten som vaccinerade sig mot TBE gjorde det via privata alternativ där doserna inte är registrerade i något gemensamt dataregister.” skriver smittskyddsläkare Karin Festin.

Många faktorer påverkar antalet smittade

Subventionen av TBE-vaccin syftar förstås i längden till att minska antalet som drabbas av TBE. Men regionerna kan inte säga att så verkligen är fallet, visar Läkemedelsvärldens enkät.

Region Sörmland är dem första regionen som införde  med att införa subventiontion, svarar att ”det går inte att bedöma”.

Enligt Karin Festin i Region Östergötland är frågan om subventionen minskat antalet som drabbas av TBE omöjligt att svara på. De vet inte hur många som var vaccinerade före subventionen infördes och hur många fall det ”normalt” skulle vara utan subvention. Hon påpekar att antalet TBE-fall också starkt påverkas av väderförhållanden just det året vilket styr mängden fästingar.

Tar år innan effekt syns på TBE-fallen

Smittskyddsläkare Daniel Heimer i Region Västmanland antar att det kommer att ta flera år innan de eventuellt får se en påverkan på antalet TBE-fall i regionen.

Vaccinsamordnaren Sarah Swärd tror att de på sikt kommer att få se en effekt i att antalet TBE fall minskar.

– Den som vaccinerar sig får ju ett bättre skydd mot TBE.

Subventionerad TBE-vaccination når inte alla

Anna Bäsén
-
0
Subventionerad TBE-vaccination når inte alla

Region Uppsala införde subventionerad TBE-vaccination 2022.

Läkemedelsvärldens enkät till regionernas smittskyddsenheter visar att erbjudandet om gratis TBE-vaccination lockar många att vaccinera sig, vilket du kan läsa mer om i den här artikeln.

I Region Uppsala har smittskyddsenheten gjort en utvärdering visar att i genomsnitt 24 procent av barnen och ungdomarna fick tre eller fler vaccindoser de första åren 2022-2023.

– Vi har systemet för att genomföra subventionerade TBE-vaccinationer på plats men vi har inte helt uppnått målet om en hög och jämlik täckning, säger biträdande smittskyddsläkare och vaccinsamordnare Anna Gillman.

Subventionerad TBE-vaccination ojämlik

Vaccinationstäckningen mellan olika kommuner i Region Uppsala varierar. I Håbo kommun har exempelvis drygt 15 procent av barn och unga 3 till 18 år vaccinerats med tre doser TBE-vaccin. I Östhammar är siffran 27 procent.

Jämför man olika postnummerområden inom samma kommun är skillnaderna ännu större. I Uppsala kommun varierar vaccinationstäckningen bland barn som är mellan 3 och 6 år från 1,4 procent till 47,6 procent.

– Jämlik vaccinationstäckning är en av huvudpoängerna med subventionen. Men vi ser att vi har lägst täckning i socioekonomiskt utsatta områden där föräldrarna i högre utsträckning har ursprung i andra länder och oftare har sämre kunskaper i svenska och är mindre integrerade i samhället. Det är rimligt att tro att man då inte nås lika lätt av information, säger Anna Gillman.

Extrema skillnader i Gottsunda

I Gottsunda-Vårdsätra är exempelvis 31 procent av barnen 3 till 6 år vaccinerade med tre eller fler vaccindoser. I Norra Gottsunda är vaccinationstäckningen bara 1,4 procent.

– I Gottsunda är skillnaderna extrema, från en vaccintäckning på knappt två procent i områden med hyreslägenhet till tio-tjugo gånger högre i villakvarteren. Det är områden som har samma barnavårdscentral, säger Anna Gillman.

En orsak är att de subventionerade TBE-vaccinationerna erbjuds via vaccinationsmottagningar och vårdcentraler, tror Anna Gillman.

– Vi har ju en hög och jämn vaccinationstäckning när det gäller vaccinationer som ges via BVC, barnavårdscentralen. Det blir svårare med jämlikheten när vaccinationen inte sker hos BVC, säger hon och fortsätter:

– Orsakerna till de stora skillnaderna är säkerligen flera men utöver svårigheter att nås av informationen bidrar nog också att man behöver boka tid för vaccination på en vaccinationsmottagning eller på vårdcentralen.

Subventionerad TBE-vaccination räcker inte

Det krävs mer än att bara ha ett erbjudande för att nå ut till alla i samhället, konstaterar Anna Gillman.

– Det handlar nog inte så mycket om ekonomisk svaghet, även om det samvarierar, utan mer om språklig och kulturell isolering som gör att man inte tar del av informationen, språkliga svårigheter och att man inte finns i sammanhang där kännedom och samtal om vaccinationsmöjligheten finns på samma sätt.

Anna Gillman tror inte att det handlar om en större vaccinskepsis i socioekonomiskt svaga grupper.

– Vi ser ju när det gäller barnvaccinationsprogrammet att barn i alla grupper blir vaccinerade i mycket hög utsträckning. Det handlar om att man ska få information om vad det är för vaccin, varför man ska ta det och vilka biverkningar som finns. Befogade frågor, helt enkelt.

Så ska Region Uppsala nå fler

Nu arbetar regionen för att nå ut med information om subventionerad TBE-vaccination i socioekonomiskt utsatta områden. De har tagit fram affischer och broschyrer på fyra olika språk; arabiska, tigrinja, somaliska och dari.

Barnavårdscentralerna och elevhälsan informerar om möjligheten till gratis TBE-vaccination av barn och ungdomar.

Regionen skulle nog få högre täckning om även barnavårdscentraler ger TBE-vaccinationer, tror Anna Gillman.

Ett tydligt exempel är vaccination mot tuberkolos av barn i riskgrupper. Vaccinationstäckningen var låg när den utfördes på lungmottagningen. När den nu utförs av barnavårdscentralerna är täckningen närmast komplett.

– Men barnavårdscentralerna har redan mycket att göra. Vi är försiktiga med att lägga mer på dem, risken är att något annat faller bort. Däremot kanske det finns barnavårdcentraler där man har möjlighet att påbörja en grundvaccination av barnet, och det är förstås positivt.

Sänkt ålder för subvention

Smittskyddsläkarna har också föreslagit politikerna att åldersgränsen neråt för den subventionerade TBE-vaccinationen ska ändras från tre till ett år.

Det finns TBE-vaccin som är godkänt från ett år. Med sänkt åldersgräns blir det enklare för barnavårdcentralerna att tajma och samordna barnets TBE-vaccinationer i samband med redan inplanerade besök.

– Än så länge har frågan ännu inte vara upp till politisk diskussion, men förslaget ligger i rullorna, avslutar Anna Gillman.

Utrotad virusstam blir kvar i vaccinet en säsong till

Helene Wallskär
-
0
Utrotad virusstam blir kvar i vaccinet en säsong till

Även nästa säsongs vaccin mot influensa i Sverige kommer att vara fyravalent (innehålla fyra virusstammar). Detta trots att en av dem är utrotad, som Läkemedelsvärlden tidigare har rapporterat.

Orsaken är, enligt tillverkarna, främst att man måste få nya godkännanden från läkemedelsmyndigheterna av de vacciner som görs om. När man tagit bort en virusstam från vaccinet ses det regulatoriskt som en ny produkt som behöver få ett godkännande.

– Tillverkningsmässigt innebär det ingen större skillnad att gå över till trevalent vaccin. Men de regulatoriska procedurerna med förändrade godkännanden av vaccinerna är tidsödande, förklarar Per Öhlén, Sverigechef inom läkemedelsföretaget Sanofi som är en stor leverantör av vaccin mot influensa till den svenska marknaden.

Pandemin ändrade panoramat

Det är faktiskt inte alls länge sedan som våra influensavacciner var trevalenta. Så sent som 2018 gick vi i denna del av världen över från tre- till fyravalent influensavaccin för att göra skyddseffekten säkrare. Sedan dess har vaccin mot influensa innehållit två så kallade influensa A-stammar och två B-stammar.

Men så kom covid-19-pandemin och förändrade influensapanoramat. En influensa B-stam som tidigare var mycket vanliga var plötsligt helt försvunnen. Den har beteckningen B/Yamagata och orsakade senast en svår influensasäsong 2017-2018.

Sedan mars 2020 har den dock inte setts till i de globala övervakningssystemen. Sannolikt är det smittskyddsrestriktioner och förändrade beteenden under pandemin som ligger bakom.

Vaccin mot influensa ska ändras

I höstas kom en expertkommitté knuten till Världshälsoorganisationen, WHO, fram till att B/Yamagata är utrotad och så snart som möjligt bör tas bort från vaccinerna.

När WHO nyligen kom med sin rekommendation för vaccinets sammansättning på norra halvklotet säsongen 2024-2025 rekommenderade man i första hand två influensa A-stammar och en B-stam.

Men även sammansättningen av ett fyravalent vaccin där B/Yamagata ingår, finns med i WHO-rekommendationen. Och för Sveriges del är det sådana vacciner som är aktuella inför kommande säsong.

Upphandlingen klar

Svenska regioner har upphandlat omkring två miljoner doser av influensavaccin inför nästa säsong. Leverantörer är Sanofi och BGP products AB, ett dotterföretag till läkemedelsföretaget Viatris.

De upphandlade vaccinerna från båda företagen är fyravalenta.

Säsongen därpå bedömer dock Per Öhlén på Sanofi att företaget kommer att kunna erbjuda trevalent vaccin mot influensa.

Tror att några hinner

Charlotta Bergquist är vaccinsamordnare på Läkemedelsverket. Hon berättar att de regulatoriska processerna är i full gång inom bland annat den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA för att granska och godkänna omgjorda influensavacciner.

– Det är ingen som tror att det kommer att bli speciellt komplicerade procedurer eftersom det redan finns data om vaccinerna i sin fyravalenta version. Dessa data bör gå att extrapolera från när man tar bort en stam från vaccinerna och gör dem trevalenta, säger hon.

– Några företag kan hinna bli klara med övergången till kommande säsong, men alla hinner inte.

Onödigt men inte farligt

Charlotta Bergquist framhåller också förseningarna inte innebär några risker. Det är inte  någon nackdel att få fyravalent vaccin en gång till, menar hon:

– Att WHO vill ta bort den utrotade virusstammen beror främst på att det är onödigt att vaccinera mot ett virus som inte längre finns.

”Lekanemab kan bli en viktig början”

Helene Wallskär
-
0
”Lekanemab kan bli en viktig början”

Anne Börjesson Hanson är en av de läkare och forskare i Sverige som har den längsta erfarenheten av att behandla patienter med de nya antikroppsterapierna mot Alzheimers sjukdom. Hon är chef för sektionen för kliniska prövningar inom ME åldrande vid Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge i södra Storstockholm (ME=medicinsk enhet).

Här pågår för närvarande ett tiotal kliniska prövningar av olika läkemedelskandidater mot Alzheimers sjukdom. Däribland den ursprungligen svenskutvecklade antikroppen lekanemab som nu kan vara på väg att bli godkänd i EU, och andra liknande terapier.

– Om lekanemab blir godkänt kommer det att innebära flera utmaningar att införa behandlingen i svensk vård. Men att det är svårt är ingen orsak att inte börja, säger Anne Börjesson Hanson till Läkemedelsvärlden.

Ser terapierna som viktiga framsteg

Hon understryker dock att den nya Alzheimerterapin inte är någon botande behandling och att det var en begränsad behandlingseffekt som kunde påvisas under en 18 månader lång studie.

– De effekter man sett i studierna handlar om ett visst mått av utebliven försämring, konstaterar hon.

Ändå tycker hon att lekanemab och liknande antikroppsläkemedel riktade mot de skadliga amyloidplacken i Alzheimerpatientens hjärna är viktiga framsteg.

– Dels har de lärt oss mer om sjukdomsprocessen. Och dels kan de vara början på en utveckling som leder till att vi får flera olika Alzheimerläkemedel med olika angreppssätt. Det kan möjliggöra kombinationsbehandlingar som förhoppningsvis har kraftigare effekt.

Hon har lång erfarenhet

Anne Börjesson Hanson har jobbat med kliniska prövningar av läkemedelskandidater mot Alzheimer och andra demenssjukdomar i 20 år. Tidigare arbetade hon vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg. Sedan sju år leder hon verksamheten vid sin nuvarande arbetsplats på Karolinska universitetssjukhuset.

Verksamheten är till större delen finansierad av de olika läkemedelsbolag som står bakom de terapier som testas.

Här blir frivilliga försökspersoner som fått en Alzheimerdiagnos lottade till att få antingen det läkemedel som testas i en viss studie, eller placebo. Ofta pågår de kliniska prövningarna i flera år och deltagarna kommer regelbundet till mottagningen för olika undersökningar och för att få behandling.

– Det är väldigt positivt att arbeta med kliniska prövningar. Vi hinner ofta lära känna deltagarna eftersom studierna kan pågå i upp till tre-fyra år. Vissa upplever det också som en värdefull trygghet att de hela tiden är välkomna hit till oss och har tillgång till erfarna sjuksköterskor och specialistläkare, berättar hon.

Bakslag kommer ibland

Varken vårdpersonalen eller patienterna vet vilka som får aktiv behandling och vilka som får placebo.

– Men många säger att de hur som helst är väldigt glada att kunna bidra till forskningen för barnens och barnbarnens skull. Att få en Alzheimerdiagnos ger nästan alltid en svår krisreaktion. Man blir ledsen och funderar på sin framtid. En del väljer då att vara med i en studie som ett sätt att göra något meningsfullt i sorgen.

Läkemedelsutveckling är dock en bransch där mycket står på spel inte bara för forskare och patienter utan också för företagen och deras investerare. Ibland kan det leda till oväntade bakslag i en prövningsverksamhet som den Anne Börjesson Hanson leder.

Ett aktuellt exempel är när det amerikanska läkemedelsbolaget Biogen nyligen beslutade att lägga ned sin tillverkning och utveckling av Alzheimerläkemedlet adukanumab. Något som Läkemedelsvärlden rapporterade om.

Adukanumab är en föregångare till lekanemab, som också marknadsförs av Biogen.

Många blev av med sin behandling

Adukanumab har ett villkorat godkännande i USA mot tidig Alzheimers sjukdom under namnet Aduhelm, men lyckades inte få godkännande i EU. Till skillnad från lekanemab som nu har ett fullt godkännande i USA under namnet Leqembi har adukanumab inte heller visat tydliga kliniska effekter i prövningarna.

Lanseringen av Aduhelm i USA gick trögt. Men en internationell fas IV-studie hade startat för att försöka visa klinisk effekt och det pågick även förlängningsstudier från tidigare fas III-studier runt om i världen.

Biogens beslut att prioritera lekanemab och lägga ned adukanemab innebar att alla dessa studier stoppades, bland annat i Sverige. Många Alzheimerpatienter som fått adukanumab, ibland under flera år, står nu utan behandling. Både de och deras läkare är besvikna.

Blev besvikna och ledsna

Vid prövningssektionen på Karolinska universitetssjukhuset hade sju patienter pågående behandling med adukanumab i fas IV-studien när nedläggningsbeslutet kom. I Göteborg och Malmö skulle några patienter just påbörja behandlingen.

– Visst hade vi funderat lite över hur det skulle gå med adukanumab, men beskedet kom ändå som en chock. Framför allt tycker jag synd om våra patienter som så klart är jätteledsna och besvikna, säger Anne Börjesson Hanson.

Det finns fortfarande ett fåtal andra Huddingepatienter som var med i en förlängningsstudie som får fortsätta med adukanumab på licens till i höst. De har då haft behandlingen i fyra år.

I länder där lekanemab nu är godkänt kan en del patienter från stoppade adukanumabstudier kanske erbjudas denna behandling i stället. Men i Sverige och övriga EU finns ännu inte denna möjlighet.

Och en patient som redan varit med och testat ett Alzheimerläkemedel kan vanligen inte komma med i prövningen av ett annat. Detta eftersom forskarna i så fall inte skulle kunna vara säkra på vilket av läkemedlen som ligger bakom uppmätta effekter av olika slag (eller om det är båda tillsammans).

Experter ser utmaningar

Läkemedelsvärlden berättade nyligen om ett internationellt symposium tidigare i år som samlade europeiska Alzheimerexperter i Stockholm. De diskuterade en lång rad frågor som vården behöver lösa för att efter ett eventuellt EU-godkännande av lekanemab kunna införa behandlingen.

Dagens prissättning på läkemedlet är ett av orosmomenten. Experterna frågar sig hur höga kostnader länderna i Europa är beredda att bära för denna behandling.

Det finns också en oro för alltför högst ställda förväntningar på behandlingens effekter hos patienter och anhöriga. Experterna fruktar att vården kommer att få svårt att hantera en anstormning av personer som vill ha demensutredning och -behandling.

Ny utrustning och kunskap behövs

Till allt detta kommer en rad utmaningar som handlar om tillgången till nödvändig utrustning och kompetens inom vården.

En sådan faktor är att lekanemab och liknande läkemedel ges i form av upprepade infusioner och att det därför behöver byggas upp infusionsmottagningar för detta.

En annan faktor är att man behöver särskild kompetens för att kunna hantera den risk för en speciell typ av hjärnbiverkningar som antikroppsläkemedlen för med sig. Dessa biverkningar kallas ARIA, Amyloid-related imaging abnormalities. De innebär att patienten drabbas av svullnad (ödem) och/eller blödningar i hjärnan.

Biverkningarna är ovanliga, oftast symtomlösa och ofarliga, men kan också i värsta fall vara livshotande. Under pågående behandling måste vården därför övervaka patienterna med hjälp av magnetkamera så att man kan upptäcka ARIA i tid.

Anne Börjesson Hanson är beslutsam

Genom de kliniska prövningar av lekanemab som Anne Börjesson Hanson ansvarar för har hon och hennes medarbetare fått erfarenhet av att upptäcka och övervaka ARIA.

– Vi har haft en del fall av ARIA. Ibland kan de se hemska ut på magnetkamerabilderna men ger för det mesta ändå inte så mycket symtom. Ibland kan patienten ha lite lätt huvudvärk, säger hon.

– Det finns ett särskilt schema att följa för hur man hanterar detta tillstånd och oftast kan patienten efter en tid återuppta behandlingen med lekanemab.

De flesta röntgenläkare saknar dock än så länge saknar erfarenhet av att diagnostisera ARIA.

– Det är ett exempel på sådan kompetens som just nu bara finns hos oss som arbetat med de kliniska prövningarna, och som vi måste dela med oss av till vården runt om i Sverige.

– Det kommer att bli en jätteutmaning att införa lekanemab på ett jämlikt sätt i hela landet. Men det betyder inte att vi ska låta bli. Vi måste starta och så får vi lära oss efter hand.

Ny behandling på gång mot svår födoämnesallergi

Helene Wallskär
-
0
Ny behandling på gång mot svår födoämnesallergi

Ett redan befintligt läkemedel är på väg att bli ett nytt behandlingsalternativ även mot födoämnesallergi. Läkemedlet heter omalizumab och är en monoklonal antikropp som ges genom injektioner.

Godkänt mot astma

I Sverige och övriga EU är det godkänt under namnet Xolair som tilläggsbehandling för patienter med svårbehandlad allergisk astma. Det används också mot svåra allergibesvär med nässelutslag och kronisk inflammation i näsan med näspolyper.

På senare tid har forskare också upptäckt att omalizumab även kan göra tillvaron säkrare för personer med svår födoämnesallergi. Den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA har därför nyligen godkänt att användningsområdet för Xolair utvidgas.

I USA är läkemedlet därigenom nu godkänt för att förebygga svåra allergireaktioner mot mat.

Kan vara livshotande

Hos de som är svårast drabbade är födoämnesallergi en allvarlig sjukdom. Det handlar då om så kallad IgE-medierad allergi som kan ge en anafylaktisk reaktion, “allergichock”. Sådana reaktioner kommer snabbt och kan påverka andning, blodcirkulation och vara livshotande om man inte får akut vård.

Matallergi förekommer i alla åldrar, men är allra vanligast bland barn.

Under de två första levnadsåren är ägg- och mjölkallergi de i särklass vanligaste. Andra tidiga allergier är fisk- och jordnötsallergi. Under uppväxtåren tillkommer nya matallergier – allergier mot jordnöt, hasselnöt, cashewnöt, andra nötter samt skaldjur blir vanligare.

Läkemedlet höjer tröskeln

FDA-beslutet om Xolair bygger på studier som visar att behandlingen höjer toleranströskeln så att man tål mycket mer av det allergiframkallande livsmedlet utan att reagera. En sådan studie publicerades i dagarna i New England journal of medicine.

Denna fas III-studie testade omalizumab som förebyggande behandling hos 177 barn och tonåringar i åldrarna 1-17 år. Alla deltagare var både allergiska mot jordnötter och mot minst två av livsmedlen cashewnötter, mjölk, ägg, valnötter, vete och hasselnötter.

Deltagarna lottades till att antingen få läkemedlet eller placebo. Varken de eller forskningspersonalen visste vilka patienter som fick vilken behandling.

Injektionerna gavs varannan till var fjärde vecka i 16-20 veckor. Några fick sedan fortsätta ytterligare 24 veckor i en öppen förlängningsstudie där alla fick omalizumab.

Fick äta små mängder i test

Efter behandlingsperioden testade forskarna om deltagarnas tolerans mot de allergiframkallande födoämnena hade ökat. Testet bestod i att äta små mängder av födoämnet, motsvarande vad man skulle kunna få i sig av misstag i exempelvis en dåligt märkt livsmedelsprodukt.

Utfallsmåttet var om man klarade testet utan att få svårare symtom.

För jordnötter var mängden 600 mg, ungefär en halv jordnöt. 67 procent av dem som fått omalizumab klarade denna mängd utan symtom, att jämföra med 7 procent av dem som fått placebo.

Även när det gällde övriga livsmedel såg forskarna liknande behandlingseffekter.

Hittills bara ett godkänt läkemedel

I dagsläget finns bara ett godkänt läkemedel mot födoämnesallergi inom EU. Det är Palforzia mot jordnötsallergi. Läkemedlet består av ett pulver med allergen från jordnöt. Det blandas ut med mat och tas varje dag.

Genom de dagliga doserna vänjer sig immunförsvaret hos patienten vid de allergiframkallande jordnötsämnena. Syftet är, som Läkemedelsvärlden har rapporterat, att skapa en extra säkerhetsmarginal och minska risken för allvarliga allergireaktioner.

Blockerar receptorer

Med det nya läkemedlet omalizumab kan man som studien visar höja toleransen inte bara för jordnötter utan för flera olika allergiframkallande födoämnen. Läkemedlet är en antikropp som binder till receptorer för immunoglobulin E-antikroppar, IgE, och blockerar dessa receptorer.

På så vis kan IgE inte längre binda till dessa receptorer på cellerna och trigga allergiska reaktioner.

De vanligaste biverkningarna av läkemedlet är reaktioner på injektionsstället och feber. Det finns också en liten risk att läkemedlet självt kan orsaka en anafylaktisk reaktion. Injektionerna måste därför ges under övervakning på en mottagning.

Öppenvårdsapoteken ska stärka sin krisberedskap

Anna Bäsén
-
0
Öppenvårdsapoteken ska stärka sin krisberedskap

Apoteken behöver stärka sin krisberedskap. Nu ska öppenvårdsapoteken öva sin förmåga att lämna ut läkemedel och andra varor både i fred och i krig.

Det anser regeringen som nu ger Läkemedelsverket i uppdrag att genomföra samverkansövningar.

– Detta är ett mycket välkommet uppdrag. Läkemedelsverket konstaterade redan i en rapport förra året att det finns ett stort behov av att tillsammans förbereda och öva för situationer när rutiner för att lämna ut läkemedel inte fungerar normalt, säger Lena Björk, direktör vid Läkemedelsverket i ett pressmeddelande.

– Ett av de viktigaste bidragen till landets förmåga till motståndskraft är en fungerande hälso- och sjukvård med läkemedel och sjukvårdsprodukter till allmänheten.

Krisberedskap inför störningar

Läkemedelsverket får i uppdrag av regeringen att höja kunskapen. Myndigheten får också i uppdrag att ta fram förslag på vad som behöver göras för att öka robustheten och stärka förmågan till så kallad alternativ drift.

Under 2023 uppmanades verksamhetsansvariga i sjukvården och alla tillståndshavare för öppenvårdsapotek att se över sina rutiner för alternativ drift.

Det handlar om att verksamheten fungerar på en acceptabel nivå även vid olika typer av störningar.

Pappersrecept främsta alternativet

Praktiskt kan det exempelvis vara sådant som att apoteken klarar av att hantera recept som är förskrivna på pappersblanketter om e-receptsystemet ligger nere.

I sin tidigare rapport konstaterar Läkemedelsverket att förskrivning på receptblankett är det primära alternativet i dagsläget. Förskrivare och vårdgivare behöver ha pappersblanketter i lager. Sen behöver apotekspersonal få utbildning i expediering av receptblanketter och öva på sådan alternativ drift.

Läkemedelsverket får 2,5 miljoner för att genomföra uppdraget. Det ska delredovisas i december 2024 och slutredovisas i november 2025.

Nu ska ett läkemedel mot fettlever testas

Anna Bäsén
-
0
Nu ska ett läkemedel mot fettlever testas

Fetmaepidemin orsakar en dramatisk ökning av fettlever. Fettlever är en sjukdom som innebär att fett inte får plats i fettcellerna utan lagras av levercellerna.

Sjukdomen utvecklar sig i värsta fall till cirros, skrumplever, och sedan levercancer.

Ny forskning från Karolinska institutet visar hur det kvinnliga könshormonet östrogen skyddar mot fettlever.

Den nya studien, publicerad i den vetenskapliga tidskriften Molecylar Systems Biologi, visar också hur ett nytt läkemedel som är under utveckling kan bli en framtida behandling mot fettlever och levercancer.

Fettlever är en vanlig sjukdom

Sedan förra året kallas fettlever som orsakas av fetma, och inte överdriven alkoholkonsumtion, för MASL. Förkortningen MASLD står för metabolic dysfunction-associated steatotic liver disease.

Så många som var tredje vuxen är drabbad i någon grad av MASLD, visar tidigare forskning.

Men sjukdomen är olika fördelad mellan könen. Majoriteten av de som drabbas är män.

– Kvinnor har ett naturligt skydd fram till klimakteriet på grund av det kvinnliga könshormonet östrogen, säger Claudia Kutter, senior forskare vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi, Karolinska Institutet och forskningsledare för den aktuella studien i ett pressmeddelande.

Ger hanmöss östrogen

Att östrogen skyddar mot fettlever är känt sen tidigare, däremot är mekanismerna bakom inte helt klarlagd.

Claudia Kutter och hennes forskargrupp kanske har svaret.

Forskarna har genanalyserat möss av båda könen som fick fettrik kost. Vissa av mössen med hankön fick också östrogen.

På så sätt lyckas forskarna hitta ett protein som är viktigt för att utveckla fettlever. Proteinet, som kallas TEAD1, visar sig ha en övergripande roll i regleringen av levercellernas fettupptag.

Genom att blockera TEAD1 skyddar man levercellerna från skadlig fettinlagring. Möss på östrogenbehandling har lägre aktivitet av TEAD1 och mindre fettansamling i levern.

Forskarna hade tur

I nästa steg testar forskarna att blockera TEAD1 i mänskliga leverceller. De fick samma resultat. Det var lite tur att de kunde genomföra försöken.

– Det visade sig att ett läkemedelsföretag håller på att utveckla ett läkemedel mot cancer som blockerar TEAD1. Tack vare det kunde vi testa vår hypotes, säger Claudia Kutter.

Startar studie på människa

Läkemedelsföretaget kommer nu att inleda kliniska tester av läkemedlet som ett skydd mot fettlever.

– Eftersom aktiviteten av TEAD-proteiner är förhöjd i cancer, kan det vara positivt även ur cancersynpunkt att blockera TEAD i ett tidigt skede. Patienter som drabbas av levercancer diagnostiseras idag väldigt sent. Om man kan sätta in detta läkemedel tidigt i processen för att skydda patienten mot fettlever kan det förhoppningsvis även motverka en utveckling av levercancer, säger Claudia Kutter i pressmeddelandet.

Claudia Kutters forskargrupp forskar vidare på ytterligare sätt att angripa sjukdomen. De vill försöka hitta sjukdomen tidigare och leta efter nya målmolekyler för behandling. Olika kön och hormonstatus kanske behöver olika angreppssätt, tror Claudia Kutter.

Fetmaläkemedlet Wegovy godkänns som hjärtskydd

Anna Bäsén
-
0
Fetmaläkemedlet Wegovy godkänns som hjärtskydd

Amerikanska hälsomyndigheten FDA ger fetmaläkemedlet Wegovy (semaglutid) utökat godkännande för att sänka risken för stroke och hjärtinfarkt hos överviktiga eller feta vuxna som inte har diabetes.

Patienter som är feta eller överviktiga löper en högre risk för kardiovaskulär död, hjärtinfarkt och stroke.

– Att tillhandahålla ett behandlingsalternativ som har visat sig minska denna kardiovaskulära risk är ett stort framsteg för folkhälsan, säger John Sharretts, FDA:s direktör för Division of Diabetes, Lipid Disorders, and Obesity, till Reuters.

Wegovy innehåller semaglutid, precis som läkemedelsföretaget Novo Nordisk mycket använda diabetesläkemedel Ozempic. De tillhör en klass läkemedel som kallas GLP-1-agoster som ursprungligen utvecklades mot typ 2-diabetes. Men de minskar också matsug och gör att magsäcken töms långsammare.

Fetmaläkemedlet Wegovy skyddar hjärtat

Läkemedelsvärlden har tidigare berättat om en uppmärksammad studie i tidskriften The New England Journal of Medicine som visar att läkemedlet skyddar mot hjärtkärlsjukdomar.

Studien, som publicerades i november, är en del av underlaget till FDA:s nya utökade godkännande (label expansion).

Resultaten visar att fetmaläkemedlet Wegovy minskar risken för hjärtinfarkt och stroke utan dödlig utgång med 28 procent respektive 7 procent jämfört med placebo hos patienter med redan existerande hjärtsjukdomar. Risken för hjärtrelaterad död minskar med 15 procent jämfört med placebo.

I studien ingår 17 604 patienter. Studien följer patienterna med i genomsnitt 33 månader. Men de hjärtskyddande fördelarna börjar dyka upp nästan omedelbart efter påbörjad behandling hos dem som fick Wegovy. Enligt forskare tyder det på att den positiva effekten beror på mer än viktminskning.

Användningen kommer att öka

Enligt FDA bör sjukvårdspersonal vara uppmärksamma på tecken på njursjukdom, diabetisk retinopati, depression, självmordsbeteenden eller självmordstankar hos patienter som tar Wegovy.

Redan idag används Novo Nordisk GLP-1-läkemedel av miljontals människor. Att FDA nu också godkänner medlet som hjärtkärlskyddande tros öka användningen än mer. På USA-börsen gör Novo Nordisk-aktien också ett litet glädjeskutt efter FDA:s besked.

En ansökan om att få Wegovy godkänt som förebyggande mot hjärtkärlsjukdom även i Europa ligger hos europeiska läkemedelsverket EMA. Besked väntas komma under året, enligt Reuters.

Stor skillnad i pris på TBE-vaccinationer

Anna Bäsén
-
0
Stor skillnad i pris på TBE-vaccinationer

Regionernas pris på TBE-vaccinationer skiljer sig mycket, visar Läkemedelsvärldens enkät.

Förra året var ett dystert rekordår med hela 595 fall av den fästingburna TBE-smittan, enligt Folkhälsomyndighetens statistik.

I takt med att TBE-fallen ökar och breder ut sig geografiskt är frågan om subvention av TBE-vaccination en allt hetare fråga.

Därför har Läkemedelsvärlden kartlagt priserna på vaccination, vilka regioner som subventionerar och hur den politiska diskussionen går. I den här artikeln har vi samlat alla priserna region för region.

Skillnader i pris på TBE-vaccinationer

I vårt prisexempel ska en familj med två vuxna och två minderåriga barn få grundskydd mot TBE. Då behöver var och en behöver ta tre doser TBE-vaccin.

I Region Västmanland, Uppsala och Östergötland kostar det under 2500 kronor att vaccinera sig för vår exempelfamilj. De subventionerar samtliga TBE-vaccinationer.

I Region Jämtland Härjedalen är priset mer än det dubbla. Vår exempelfamilj behöver betala 6480 kronor. Det gör Region Jämtland Härjedalen till den dyraste regionen i landet. Jämtland har heller inte haft många TBE-fall, förra året rapporterade regionen in ett fall av TBE till Folkhälsomyndigheten.

Rabatterar pris på TBE-vaccination

Generellt är regionerna som rabatterar sitt pris på TBE-vaccinationer billigast, vilket är att förvänta.

I år subventionerar sex regioner TBE-vaccinationer i varierande grad och till olika grupper, visar Läkemedelsvärldens enkät. Dessa regioner är; Region Jönköping, Region Sörmland, Region Uppsala, Region Västmanland, Region Örebro län och Region Östergötland.

Bra med lika villkor för vaccin

Region Jönköping inför gratis vaccination för barn och ungdomar i år och hör nu till de billigare regionerna.

Malin Bengnér, smittskyddsläkare i Region Jönköping, tycker att det är bra om vaccin erbjuds på så lika villkor som möjligt i olika regioner.

– Men nu är ju regelverket så att det är upp till varje region att besluta om avgifter för alla vaccinationer som inte ingår i nationella program.

Olika risk för TBE-smitta

Hon konstaterar att risken att smittas av TBE skiljer sig väldigt mycket mellan olika delar i landet, vilket sannolikt påverkar den politiska viljan att subventionera vaccinet.

Det finns flera faktorer som påverkar människors vilja att TBE-vaccinera sig. Priset är en faktor.

– Jag tror att priset har en betydelse för familjers vilja och möjlighet att vaccinera sig, kommenterar Malin Bengnér.

Regionerna har olika rabattmodeller

Regionerna väljer olika modeller för att göra TBE-vaccination billigare. I Region Örebro län subventioneras TBE-vaccination för både barn och vuxna.

I Region Jönköping, Region Sörmland, Region Uppsala, Region Västmanland och Region Östergötland går barn och ungdomar gratis.

Sen finns det regioner som försöker minska sitt pris på TBE-vaccinationer på andra sätt, men som inte har subventionering fullt ut. Region Kronoberg ger exempelvis rabatt till större familjer, har man fler än ett barn får familjen rabatt på besöksavgiften.

Pris på TBE-vaccinationer diskuteras politiskt

Åtta regioner svarar att frågan om att införa subvention är aktuell eller har varit uppe till diskussion politisk nivå i regionen, visar Läkemedelsvärldens enkät.

I Region Sörmland, som redan har gratis vaccin för barn och ungdomar, driver Vänsterpartiet frågan om att subventionera TBE-vaccination även för vuxna.

Tre regioner – Gotland, Halland och Kronoberg – svarar att de inväntar Folkhälsomyndighetens nationella riktlinjer om TBE-vaccination.

Pausar riktlinjer för TBE-vaccinationer

Men regionerna kommer att få fortsätta att vänta. Hur länge är okänt. Folkhälsomyndigheten startade sitt arbete med riktlinjer redan 2022. Någon deadline eller något slutdatum finns inte.

Som Läkemedelsvärlden kunde berätta förra veckan pausar myndigheten nu jobbet med riktlinjer för TBE-vaccination. Myndigheten prioriterar andra frågor.

– Vi har ju ingen tidsplan på det sättet. Det beror på vad vi att göra i övrigt, sa enhetschefen Sören Andersson då.

Regionerna behöver inte vänta

Regionpolitikerna behöver inte vänta på Folkhälsomyndighetens riktlinjer, underströk Folkhälsomyndighetens Sören Andersson.

– Det här är ju inget vaccinationsprogram utan bygger på rekommendationer och det är som med många andra vaccinationer.

Sören Andersson och de andra vaccinationsutredarna på Folkhälsomyndigheten vill inte låta sig intervjuas om de stora prisskillnaderna i landet. Men Sören Andersson poängterar i ett skriftligt svar ännu en gång att regionerna får göra som de vill.

Han skriver så här i en skriftlig kommentar till Läkemedelsvärlden:

”Jämlik vård är en prioritet för Fohms arbete. Kostnader för vaccin är dock inte en fråga som Folkhälsomyndigheten beslutar om. Regeringen är den instans som beslutar om vaccinationsprogram. Vaccinationer inom ramen för program blir kostnadsfria för individen.

Folkhälsomyndigheten kan också göra rekommendationer om vaccinationer. Huruvida dessa skall vara avgiftsfria eller subventionerade för individen eller om individen skall betala fullt pris är dock upp till regionerna.”

Hemligt pris på TBE-vaccinationer

I många regioner, som Västra Götalandsregionen, står det faktiska priset patienten får betala för TBE-vaccination på regionens hemsida.

Men det finns också regioner som helt hemligstämplar sina vaccinationspriser. Region Gävleborg är ett sånt exempel. Regionen vägrar lämna ut det faktiska priset till Läkemedelsvärlden med hänvisning till sekretess.

Hemliga avgifter innebär att den som ska vaccineras får veta kostnaden först när personen väl står där på vårdcentralen. ”Priset för vaccinationen är inköpspriset, som är en sekretessbelagd uppgift (patienten får reda på priset vid besöket)”, svarar Mimmi Shehu vid regionen Gävleborgs presstjänst.

TBE-vaccination dyrast i Jämtland Härjedalen

Anna Bäsén
-
0
TBE-vaccination dyrast i Jämtland Härjedalen

Läkemedelsvärlden har undersökt den faktiska kostnaden för att ta en dos TBE-vaccin på någon av regionernas vård- eller hälsocentraler.

Läkemedelsvärlden har också räknat också ut vad det kan kosta för en familj med två vuxna och två barn att vaccinera sig och få grundskydd mot TBE.

I listan nedan hittar du resultatet från Läkemedelsvärldens enkät.

I den här artikeln kan du bland annat läsa hur Folkhälsomyndigheten kommenterar regionernas olika priser.

 

REGION BLEKINGE – SUBVENTIONERAR INTE

Pris per dos: 155 kronor för vuxna under 50 år. 145 kronor för barn. Sen tillkommer patientavgift på 300 kronor för grundvaccination.

Pris, grundvaccination av en tvåbarnsfamilj: 3000 kronor.

Regionen subventionerar inte TBE-vaccinationer.

Det förs inga politiska diskussioner på regionnivå om att införa subvention.

 

REGION DALARNA – SUBVENTIONERAR INTE

Pris per dos: 393 kronor för vuxna. 384 kronor för barn.

Pris, grundvaccination av en tvåbarnsfamilj: 4662 kronor.

Regionen subventionerar inte TBE-vaccinationer.

Det förs inga politiska diskussioner på regionnivå om att införa subvention.

 

REGION GOTLAND – VÄNTAR PÅ FOLKHÄLSOMYNDIGHETEN

Pris per dos: 439 kronor för vuxna. 430 kronor för barn.

Pris, grundvaccination av en tvåbarnsfamilj: 5214 kronor

Regionen subventionerar inte TBE-vaccinationer.

”Vi avvaktar Folkhälsomyndighetens utredning avseende ev nationella rekommendationer”, svarar smittskyddsläkare Maria Amér.

 

REGION GÄVLEBORG – VILLE HÅLLA PRISET HEMLIGT

Pris per dos: 393 kronor för vuxna. 384 kronor för barn.

Pris, grundvaccination av en tvåbarnsfamilj: 4 662 kronor.

Regionen vill först hålla priset hemligt. Mimmi Shehu på pressavdelningen skriver: ”Priset för vaccinationen är inköpspriset, som är en sekretessbelagd uppgift (patienten får reda på priset vid besöket).”

Regionen lämnar ut priserna nästan tre veckor efter att Läkemedelsvärlden först skickade enkäten. Då har Läkemedelsvärlden ifrågasatt sekretessbeslutet och frågan om utlämning varit hos regionens inköpsavdelning.

Regionen subventionerar inte TBE-vaccinationer.

Det förs diskussioner om att införa subvention på regionpolitisk nivå men det finns inget beslut ännu.

 

REGION HALLAND – VÄNTAR PÅ FOLKHÄLSOMYNDIGHETEN

Pris per dos: 635 kronor för vuxna första gången, efterföljande gånger 395 kronor. 625 kronor för barn första gången, efterföljande gånger 385 kronor.

Pris, grundvaccination av en tvåbarnsfamilj: 5640 kronor.

Regionen subventionerar inte TBE-vaccinationer.

Sverigedemokraterna la en motion om att införa subvention/kostnadsfri TBE-vaccination för barn förra året. Frågan var uppe i regionfullmäktige i mitten på februari i år. Motionen avslogs med motiveringen: ”I väntan på Folkhälsomyndighetens nationella utredning föreslås att motionen avslås.”

 

REGION JÄMTLAND HÄRJEDALEN – DYRAST I LANDET

Pris per dos: 545 kronor för vuxna. 535 kronor för barn.

Pris, grundvaccination av en tvåbarnsfamilj: 6480 kronor.

Subventionerar inte TBE-vaccinationer.

Det förs inga diskussioner om att införa subvention för TBE-vaccination. ”Nej, inte aktuellt vår region”, svarar vaccinationssamordnare Anna Ericsson.

 

REGION JÖNKÖPINGS LÄN – INFÖR SUBVENTION I ÅR

Pris per dos: 420 kronor per dos för vuxna. Barn och ungdomar mellan 3 och 18 år vaccinerar sig gratis.

Pris, grundvaccination av en tvåbarnsfamilj: 2520 kronor.

I höstas tog politikerna i Region Jönköping beslut om att erbjuda barn och ungdomar mellan 3 och 18 år subventionerat TBE-vaccin. Från och med i år vaccinerar sig barn och unga kostnadsfritt på vårdcentralerna i regionen, vilket Läkemedelsvärlden berättat om.

 

REGION KALMAR – SUBVENTION INTE AKTUELLT

Pris per dos: 405 kronor per dos för vuxna. 395 kronor per dos för barn.

Pris, grundvaccination av en tvåbarnsfamilj: 4800 kronor.

Regionen subventionerar inte TBE-vaccinationer. Det förs inga politiska diskussioner om att införa subvention för TBE-vaccination.

 

REGION KRONOBERG – VÄNTAR PÅ FOLKHÄLSOMYNDIGHETEN

Pris per dos: 455 kronor per dos för vuxna. 445 kronor per dos för barn.

Pris, grundvaccination av en tvåbarnsfamilj: 4500 kronor.*

* Familjer med mer än ett barn får rabatt. De betalar bara 300 kronor i besöksavgift för alla barnen vid varje enskilt vaccinationstillfälle.

Regionen subventionerar inte TBE-vaccinationer.

Oppositionen i regionen motionerade om att avgiftsbefria fästingvaccinationer för barn i höstas. Motionen avslogs med hänvisning till att det inte ingår i det allmänna vaccinationsprogrammet. ”Folkhälsomyndigheten genomför en utredning om vissa grupper ska rekommenderas vaccination. Region Kronoberg följer det allmänna vaccinationsprogrammet där TBE-vaccination inte ingår.”

 

REGION NORRBOTTEN – VACCINATION EJ INDICERAT

Pris per dos: 443 kronor per dos för vuxna. 434 kronor per dos för barn.

Pris, grundvaccination av en tvåbarnsfamilj: 5262 kronor.

Regionen centralt vill först hemlighålla vaccinpriserna, men Läkemedelsvärlden får tillgång till dem efter att ha ifrågasatt sekretesstämplingen.

Regionen subventionerar inte TBE-vaccinationer.

Det förs inga politiska diskussioner om att införa subvention för TBE-vaccination. ”Ej indikation i Norrbotten, endast indikation inför resa”, svarar smittskyddsläkare Anders Nystedt.

 

REGION SKÅNE – DISKUTERAR SUBVENTION

Pris per dos: 354 kronor per dos för vuxna. 344 kronor per dos för barn.

Pris, grundvaccination av en tvåbarnsfamilj: 4188 kronor.

Regionen subventionerar inte TBE-vaccinationer.

Frågan har lyfts men inga beslut har fattats. I februari i år lade Miljöpartiet fram en motion om att införa gratis vaccination för barn och unga och utreda kostnadsfri TBE-vaccination även för vuxna.

 

REGION STOCKHOLM – HAR FRI PRISSÄTTNING

Pris per dos: 475 kronor för vuxna och 450 kronor för barn hos offentligt driva Alby vårdcentral.

Pris, grundvaccination av en tvåbarnsfamilj: 5 550 kronor.

”Prissättningen är upp till respektive vårdcentral”, svarar Katarina Widgren, biträdande smittskyddsläkare. Regionen subventionerar inte TBE-vaccinationer men diskussioner förs. Oppositionen, som Liberalerna och Kristdemokraterna, motionerade om det förra året men fick avslag.

”Detta är en ständigt aktuell fråga i region Stockholm. Inget politiskt beslut är fattat kring program eller annan subventionering”, svarar Katarina Widgren.

 

REGION SÖRMLAND – FÖRST MED SUBVENTION

Pris per dos: Mellan 395 och 530 kronor per dos för vuxna. “Beroende på om det vaccin som ges är den sort som är upphandlad eller inte”, svarar smittskyddsläkare Malin Enarsson. Barn mellan 3 och 19 år vaccinerar sig gratis.

Pris, grundvaccination av en tvåbarnsfamilj: 2370 kronor – 3180 kronor.

Sörmland var först ut med att erbjuda kostnadsfri TBE-vaccination till barn och unga, det började man med 2018. 

Regionen hade flest TBE-fall i riket sett till antalet invånare förra året. Det förs i dag inga politiska diskussioner om att förändra subventionen, enligt smittskyddsläkare Malin Enarsson. Vänsterpartiet i regionen driver frågan om gratis vaccin till vuxna. Partiet motionerade om frågan förra året men förslaget avslogs.

 

REGION UPPSALA – NÄST BILLIGAST I LANDET

Pris per dos: 350 kronor för vuxna. Barn och unga mellan 3 och 18 år vaccinerar sig gratis.

Pris, grundvaccination av en tvåbarnsfamilj: 2100 kronor.

Regionen införde kostnadsfri vaccination för barn och ungdomar 2022. Smittskyddsenheten har även skrivit ett förslag till politiken om att sänka kostnadsfriheten till ett års ålder eftersom vaccinet är godkänt från den åldern.

 

REGION VÄRMLAND – SLOPAR PÅSLAG

Pris per dos: 420 till 470 kronor per dos. Exakt pris är sekretessbelagt.

Pris, grundvaccination av en tvåbarnsfamilj: Hemligt. Men minst 5040 kronor.

Regionen subventionerar inte TBE-vaccinationer.

”Vaccinpriset är utan påslag, dvs vi gör ingen vinst på vaccinet”, svarar smittskyddsläkare Anna Skogstam.

Subventionsfrågan har återkommit flera gånger senaste åren. 2019 gjordes en hälsoekonomisk analys som visade att det var osäkert om subventionerad eller kostnadsfri vaccination mot TBE skulle vara kostnadseffektivt. 2022 gjordes en ny analys efter politiskt initiativ, en motion om avgiftsfri vaccination mot TBE för barn och unga. Även denna drog slutsatsen att det inte ansågs kostnadseffektivt. Hälso- och sjukvårdsnämnden valde att avslå motionen.

 

REGION VÄSTERBOTTEN – PLANERAR INGEN SUBVENTION

Pris per dos: 443 kronor för vuxna, 434 kronor för barn.

Pris, grundvaccination av en tvåbarnsfamilj: 5262 kronor.

Regionen subventionerar inte TBE-vaccinationer. Smittskyddsläkare Martin Angelin svarar per mejl att det inte planeras någon subventionering av TBE-vaccination i regionen. Det finns heller inga politiska beslut i frågan.

 

REGION VÄSTERNORRLAND – VILL HEMLIGHÅLLA PRISET

Pris per dos: 504 kronor för vuxna. 494 kronor för barn.

Pris, grundvaccination av en tvåbarnsfamilj: 5988 kronor.

Regionen vill hemlighålla priset till en början. ”Vi hänvisar i första hand vaccinationer som inte ingår i grundskydd, nationella eller regionala vaccinationsprogram till privata aktörer”, svarar smittskyddsläkare Maria Tempé.

Regionen ger med sig och lämnar ut priserna bara efter att Läkemedelsvärlden kritiserat sekretessbeslutet och frågan varit både hos regionens upphandlingsenhet och regionens jurister.

Regionen subventionerar inte TBE-vaccinationer.

Det förs inga politiska diskussioner om att införa subvention av TBE-vaccination.

 

REGION VÄSTRA GÖTALAND – DISKUTERAR SUBVENTION

Pris per dos: 320 kronor för vuxna och 310 kronor för barn.

Pris, grundvaccination av en tvåbarnsfamilj: 3780 kronor.

Regionen subventionerar inte TBE-vaccinationer. Det förs dock politiska diskussioner om att göra det. “Men det föreligger idag inget konkret förslag från politiken” svarar Johanna Bernhardsson, kommunikatör vid Västra Götalandsregionen.

 

REGION VÄSTMANLAND – BILLIGAST I LANDET

Pris per dos: 343 kronor för vuxna, barn och ungdomar mellan 3 och 19 år vaccinerar sig gratis.

Pris, grundvaccination av en tvåbarnsfamilj: 2058 kronor.

Regionen subventionerar vaccination till barn och unga sedan april 2023. Idag finns inga politiska diskussioner om att förändra subventionen.

 

REGION ÖREBRO LÄN – SUBVENTIONERAR FÖR ALLA ÅLDRAR

Pris per dos: 270 kronor per dos för vuxna. 250 kronor per dos för barn som är 3 till 18 år.

Pris, grundvaccination av en tvåbarnsfamilj: 3120 kronor.

Vaccination mot TBE är subventionerat sedan 2023. ”Hälso- och sjukvårdsnämnden ska se över beslutet igen i samband med avgiftsöversyn inför 2025”, svarar smittskyddsläkare Gunlög Rasmussen.

 

REGION ÖSTERGÖTLAND – TREDJE BILLIGAST I LANDET

Pris per dos: 400 kronor för vuxna. Barn mellan 3 och 19 år vaccinerar sig gratis.

Pris, grundvaccination av en tvåbarnsfamilj: 2400 kronor.

Regionen har full subvention av TBE-vaccination till barn och ungdomar som är 3-19 år.

”Idag diskuteras inga förändringar av subventionen”, svarar biträdande smittskyddsläkare Karin Festin.

 

Fotnot: Region Östergötland pris har korrigerats, det stod först felaktigt att vuxna betalar 200 kronor per dos, rätt pris är 400 kronor.

Listan över vaccinpriserna har uppdaterats efter den 19 mars 2024.

Satsar extra på forskning om skonsammare terapier

Helene Wallskär
-
0
Satsar extra på forskning om skonsammare terapier

Skonsammare terapier mot cancer hos barn är ett forskningsområde som Barncancerfonden prioriterar allt mer. I en femårig satsning vill nu Barncancerfonden förstärka den svenska forskningen på detta område.

I satsningen ingår en ny utlysning av forskningsanslag som ska stimulera till samarbeten över kompetens- och regiongränser.

Inom denna utlysning får två forskningsprogram om skonsammare terapier dela på 19 miljoner kronor i årets utlysning.

Det ena programmet har som mål att minska risken för kognitiva problem efter behandling av leukemi hos barn. Det andra är inriktat på att hitta sätt att skydda äggstockar respektive testiklar under cancerbehandling så att man bevarar fertiliteten

Söker skonsammare terapier

Gemensamt är att forskarna i båda programmen ska använda genetiska analyser för att bättre förstå vilka barn som har högre risk för sena biverkningar. På så vis vill forskarna hitta  biomarkörer som kan hjälpa till att anpassa behandlingen utifrån individen.

Britt-Marie Frost, forskningschef på Barncancerfonden, tycker att både projekten speglar vilka möjligheter som precisionsmedicin kan innebära för att minska sena komplikationer.

– Genom att vi redan vid diagnos kan få mer genetisk information om det cancerdrabbade barnet och om de har ökad känslighet för cytostatika eller strålning så hoppas vi kunna utforma en individualiserad behandling som ge färre komplikationer, säger hon i ett pressmeddelande.

Projekt om leukemibehandling

Det ena av projekten handlar om att minska risken för kognitiva komplikationer efter behandling av akut lymfatisk leukemi, ALL. Detta är den vanligaste formen av barncancer och kräver behandling med cytostatika under drygt två år.

Den intensiva behandlingen leder tyvärr till att närmare hälften av barnen drabbas av någon form av neurokognitiva problem.

Det vill forskarna ändra på genom att hitta sätt att i förväg ta reda på hur hög risk för biverkningar som varje barn har. I en behandlingsstudie vill forskarna sedan pröva skonsammare behandling för just högriskpatienter. Målsättningen är att få färre och mildare biverkningar med bibehållen effekt mot ALL.

I programmet deltar forskare från Karolinska institutet, Uppsala universitet, Lunds universitet samt The Princess Máxima Center for pediatric oncology, Utrecht, Nederländerna.

Vill bevara fertilitet

En annan sen biverkning som ofta drabbar barn som får cytostatika eller strålning är skador på äggstockar respektive testiklar. Det kan då leda till störd pubertet och att det blir svårare att få egna barn.

Vissa typer av cytostatika ger en högre risk för sådana biverkningar, men alla individer drabbas inte på samma sätt. Därför vill forskarna hitta metoder för att identifiera högriskgrupper. På så sätt kan man i framtiden individanpassa behandlingen bättre och därmed minska risken för komplikationer.

I projektet deltar forskare från Karolinska institutet, Skånes universitetssjukhus, Sahlgrenska akademin, Akademiska sjukhuset, Uppsala universitet, Lunds universitet, Linköpings universitet, Umeå universitet, Tartu universitetet i Estland och Rigshospitalet i Danmark.

Prac: Inget orsakssamband med blödningar

Helene Wallskär
-
0
Prac: Inget orsakssamband med blödningar

Blödning efter klimakteriet är inte en fastställd biverkningsrisk för mRNA-vaccinerna mot covid-19. Det framhåller den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA:s säkerhetskommitté Prac i ett nytt uttalande.

Misstänkta biverkningsrisk0er

I flera år har det funnits diskussioner och misstankar om att covid-19-vaccinerna Comirnaty (Pfizer/Biontech) och Spikevax (Moderna) kan orsaka olika typer av mensrubbningar och andra onormala blödningar hos kvinnor.

Forskare har i flera studier undersökt dessa misstänkta biverkningsrisker. I de flesta fall har man inte hittat några hållbara samband. Men när det gäller mensblödningar som blir kraftigare än vanligt tyder forskning på att detta skulle kunna vara en biverkning efter covid-19-vaccinering.

Som Läkemedelsvärlden rapporterade beslutade Prac därför hösten 2022 att lägga till denna möjliga biverkning i produktinformationen om Comirnaty och Spikevax.

Blödning efter klimakteriet diskuteras

En annan blödningsrubbning som varit med i dessa diskussioner är blödning efter klimakteriet, postmenopausal blödningar. Definitionen är här blödningar som uppkommer ett år eller mer efter en kvinnas sista menstruation.

Sådana oväntade blödningar kan vara besvärande och orsaka oro eftersom de oftast är ofarliga men också kan vara ett tecken på cancer. Rekommendationen är därför att söka vård för att bli undersökt så att allvarliga orsaker kan uteslutas.

I några studier har forskare hittat ett litet men statistiskt signifikant samband mellan covid-19-vaccinerna och blödning efter klimakteriet.

Svensk studie i fjol

I fjol publicerade till exempel svenska forskare en stor registerbaserad studie där de undersökt blödningsrubbningar som misstänkta biverkningar av vaccinerna. Studien omfattade nära tre miljoner kvinnor och publicerades i British medical journal.

När det gällde mensrubbningar konstaterade forskarna, som Läkemedelsvärlden då rapporterade, att vaccinerna i var fall inte ökar risken för blödningsrubbningar som är så svåra att kvinnan söker vård.

– Våra fynd motsäger inte tidigare studier eller rapporter om att kvinnor upplevt blödningsrubbningar. Men resultaten visar att dessa i så fall inte var så allvarliga att kvinnorna kontaktade läkare – och det kan vara lugnande besked, sa Rickard Ljung, professor och läkare på Läkemedelsverket och en av de ansvariga för studien, till Läkemedelsvärlden.

Statistisk risk kan ha fler förklaringar

Men beträffande risken att söka vård för blödning efter klimakteriet såg forskarna en viss riskökning efter covid-19-vaccinering. Det handlar om en riskökning på mellan 23 och 33 procent jämfört med ovaccinerade kvinnor.

Forskarna bakom studien tvivlade dock på att det handlade om ett verkligt orsakssamband och framhöll att det fanns andra troliga förklaringar. Det framgick till exempel inte av studien om blödningen uppkommit före eller efter vaccineringen. Kanske säg en del kvinnor till att covid-19-vaccinera sig före läkarbesök på grund av blödningssymtomen.

– En annan bidragande förklaring till sambandet skulle kunna vara så att kvinnor som är mer hälsomedvetna både vaccinerar sig och söker vård vid postmenopausala blödningar i högre utsträckning, framhöll Rickard Ljung.

Orsakssamband saknar stöd

Nu har EMA:s säkerhetskommitté Prac noggrant gått igenom denna och övriga tillgängliga studier, liksom biverkningsrapporter om blödning efter klimakteriet.

Kommitténs slutsats är att det saknas tillräckligt stöd för att Comirnaty och Spikevax har en sådan biverkningsrisk. Det innebär att produktinformationen inte behöver ändras.

Prac skriver dock att kommittén kommer att fortsätta att följa frågan i sin säkerhetsövervakning av vaccinerna.

123Sida 2 av 3