Månads arkivering oktober 2023

Debatt: Dags för tydlig svensk vaccinationsplan

Redaktionen
-
0
Debatt: Dags för tydlig svensk vaccinationsplan

DEBATT. Under coronapandemin kraftsamlade vården, företag och samhället. Tillsammans lyckades en rad aktörer genomföra den mest framgångsrika vaccinationsinsats som skett i nutid.

Nu är det dags för Sverige att ta lärdomarna från pandemin och utveckla en tydlig vaccinationsplan som bidrar till att undvika onödig sjukdom och lidande. Vi föreslår att mer skyndsamma processer skapas för utveckling av vaccinationsprogram och finansiering av nya vacciner, så att så många som möjligt ska få lika möjlighet att skydda sig mot sjukdom.

Därutöver föreslår vi att det nationella vaccinationsregistret utökas till att omfatta alla vaccinationer.

Visade politisk handlingskraft

De vacciner som togs fram under covid-19-pandemin uppdateras och fortsätter att skydda mot svår sjukdom och minska belastningen på sjukvården.

När dessa vacciner började användas, visade våra beslutsfattare politisk handlingskraft genom att genomföra en skyndsam lagändring som möjliggjorde att alla covid-19 vaccinationer registrerades i ett nationellt vaccinationsregister.

Registreringen möjliggjorde de så kallade covidbevisen från E-hälsomyndigheten, samtidigt som den nationella vaccinationsinsatsen kunde följas i realtid via registret. Uppgifterna i vaccinationsregistret skapade även förutsättningar att utvärdera vaccinernas säkerhet och effektivitet i klinisk praxis.

Utöka vaccinationsregistret!

Registret och covidbevisen tydliggjorde samhällets och individens behov av en sammanhållen digital bild av nationella vaccinationer. Därför bör vaccinationsregistret utökas till att inte bara omfatta vacciner i nationella vaccinationsprogram och covid-19 – utan alla vaccinationer.

Det skulle gynna den enskilda individen, vården, forskning och vårt nationella smittskyddsarbete. Registret skulle kunna fungera som grund för ett digitalt vaccinkort, en livslång källa till personlig vaccinationsinformation online.

För att skapa ett digitalt vaccinkort som kan användas av alla i Sverige, krävs det återigen politisk handlingskraft och förändringar i nuvarande lagstiftning.

När regeringen nu avsätter 77 miljoner kronor under 2024 för att skapa en nationell digital infrastruktur för sjukvården hoppas vi därför att en del av satsningen används till att utveckla ett digitalt vaccinkort, ett heltäckande vaccinationsregister och inkludering av vaccin i den nationella läkemedelslistan.

Nya viktiga vacciner: Det tar för lång tid

Idag gör flera läkemedelsföretag stora forskningsinvesteringar inom vaccinområdet. Det betyder att det kan komma ett flertal nya vaccin som kan skydda mot sjukdom och därmed minska lidande och avlasta vården.

För att nya vacciner ska kunna hjälpa till att skydda individer och samhället krävs att utvärdering, finansiering och implementering sker omedelbart. Varför vänta?

Vacciner godkänns efter omfattande kliniska prövningar och en tydligt tidsatt granskningsprocess av läkemedelsmyndigheter. Efter ett europeiskt marknadsgodkännande kan vaccinet bli tillgängligt även i Sverige, men det betyder inte att det per automatik finns ett finansieringsbeslut eller en rekommendation om användning.

Ett beslut om huruvida ett vaccin bör ingå i ett svenskt vaccinationsprogram behöver tas separat. Tills detta sker, finns vaccinerna endast tillgängliga för de som kan och vill betala ur egen ficka.

RSV-vaccinerna aktuellt exempel

Nyligen har exempelvis vacciner mot det vanligt förekommande RS-viruset (RSV) godkänts i EU och även fått rekommendation av Folkhälsomyndigheten för personer över 75 år och personer över 60 år i riskgrupp.

RSV är ett virus som främst drabbar de minsta barnen och äldre vuxna. Med två tuffa RSV-säsonger bakom oss, är det tydligt att den här typen av vaccin har stor potential att både minska lidande för den enskilda individen och frigöra viktiga resurser inom vården.

Men vaccinet mot RS-virus är nytt, beslut om finansiering saknas och vaccinet ingår än så länge inte i något nationellt vaccinationsprogram.

För att nå en jämlik vård i Sverige, är det viktigt att alla får samma förutsättningar för vaccination och möjlighet att skydda sig mot sjukdomar.

Vi föreslår därför förbättrade och tidsatta processer för rekommendation, finansiering av vaccin samt beslut om vaccinationsprogram – så att alla som rekommenderas ett vaccin får lika möjlighet till att vaccinera sig.

Möjliggör snabbt och jämlikt skydd

En genomlysning visar att processerna kring finansiering och rekommendation av vaccin kan ta många år, med covid-19 undantaget. Det tog till exempel sex år från det att Folkhälsomyndigheten lämnat förslag om pneumokockvaccinationsprogram för äldre och riskgrupper innan programmet till slut startade 2022.

I Storbritannien infördes vaccination av gravida för att skydda nyfödda mot kikhosta redan 2012, men i Sverige dröjde det till 2022 innan en rekommendation om vaccination av gravida fanns på plats.

Nu behöver beslutsfattare visa att handlingskraft finns även utan en pandemi. När nya viktiga vacciner blir tillgängliga, behövs det skyndsamma processer så att de som behöver vaccinerna mest kan få ett snabbt skydd via nationella vaccinationsprogram – samt få möjlighet att följa upp sin vaccinationshistorik via ett personligt och digitalt vaccinkort.

Malin Parkler, vd, Pfizer AB
Andreas Palmborg, medicinskt ansvarig för vacciner, Pfizer AB

”Avvakta med RSV-vacciner i väntan på utredning”

Helene Wallskär
-
0
”Avvakta med RSV-vacciner i väntan på utredning”

I en ny rekommendation om att avvakta med RSV-vacciner tar NT-rådet ovanligt nog till orda i en fråga som gäller vacciner.

NT-rådet är regionernas gemensamma organ för nationellt införande av nya terapier, men brukar normalt inte hantera vacciner utan endast andra nya behandlingar. Den här gången agerar dock rådet i en vaccinfråga, efter önskemål från regionhåll.

Folkhälsomyndighetens rekommendation

Det började med en rekommendation som Folkhälsomyndigheten nyligen publicerade. Som Läkemedelsvärlden rapporterade, rekommenderar myndigheten RSV-vaccin till alla som har fyllt 75 år. Rekommendationen omfattar även personer som är 60 år och äldre i vissa riskgrupper.

Rekommendationen var en följd av att de första två vaccinerna mot RS-virus (respiratoriskt syncytialvirus) nu finns på marknaden. I våras kom, som Läkemedelsvärlden rapporterade, EU-godkännandet av Glaxosmithklines vaccin Arexvy för vuxna från 60 år.

Och i somras blev Pfizers RSV-vaccin Abrysvo godkänt både för denna åldersgrupp och för att ge till gravida som skydd för barnet efter födelsen.

Kritik från regionerna

Ännu finns vaccinerna i Sverige bara tillgängliga hos privata vaccinatörer och kan kosta ett par tusen kronor per dos. Folkhälsomyndigheten framhåller också att rekommendationen bara är ett första steg av ett eventuellt införande i den offentliga vården hos regionerna.

“Det är sedan regionerna som fattar beslut om ifall vaccination ska erbjudas, och hur detta ska göras”, skriver Folkhälsomyndigheten.

Men rekommendationen har inte fallit i god jord hos regionerna. I en intervju i Dagens medicin (bakom betalvägg) kritiserar SKR, Sveriges kommuner och regioner, Folkhälsomyndighetens agerande.

Fruktar falska förhoppningar

I intervjun uttalar sig Amelie Norling, sektionschef vid SKR:s avdelning för vård och omsorg.

Hon menar att rekommendationen väcker falska förhoppningar hos äldre i befolkningen om att kunna få vaccinet i vården. Och att Folkhälsomyndigheten borde ha samrått med regionerna i stället för att ensidigt gå ut med en rekommendation.

Samma ståndpunkt förde hon fram i en blogg några dagar senare.

Efterlyser hälsoekonomisk värdering

Nu fortsätter händelseutvecklingen med NT-rådets rekommendation till regionerna att avvakta med RSV-vacciner.

NT-rådet framhåller att rekommendationerna från Folkhälsomyndigheten visserligen bygger på samlad expertkunskap, men inte omfattar någon hälsoekonomisk värdering. En sådan behövs, menar rådet:

“Regionerna behöver ta ett nationellt samlat grepp om bedömning av vaccinernas kostnadseffektivitet.”

Vill vänta in Tegnells utredning

Eftersom NT-rådet inte brukar arbeta med införande av just vacciner kommer rådet nu att diskutera med regioner och andra myndigheter hur den fortsatta processen ska se ut.

Dessutom vill rådet vänta in resultatet av Anders Tegnells pågående utredning ”En mer ändamålsenlig och effektiv ordning för de nationella vaccinationsprogrammen och det nationella vaccinationsregistret”. Den ska vara klar i januari 2024.

Macchiarini fälls för ytterligare forskningsfusk

Helene Wallskär
-
0
Macchiarini fälls för ytterligare forskningsfusk

Skandalkirurgen Paolo Macchiarini fälls för förfalskning i en Lancetartikel om en luftrörsoperation i Spanien. Det meddelar Nämnden för prövning av oredlighet i forskning i ett aktuellt beslut.

Fällningen gäller även två andra forskare vid Karolinska institutet som är med bland författarna av Lancetartikeln. Övriga författare är inte verksamma i Sverige och omfattas inte av den svenska etiklagstiftningen.

Tidigare fällningar och domar

År 2017 fällde, som Läkemedelsvärlden rapporterade, dåvarande Centrala etikprövningsnämnden, Paolo Macchiarini och några av hans medarbetare för forskningsfusk. Det gällde då sex artiklar i vetenskapliga tidskrifter som handlade om Macchiarinis försök med transplantationer av syntetiska luftstrupar i Sverige.

Dessa operationer ledde också så småningom till att hovrätten dömde honom till fängelse för tre fall av grov misshandel. Det handlade om operationer vid karolinska universitetssjukhuset 2011 och 2012. Hovrätten ansåg att ingreppen var oförsvarliga.

Macchiarini har överklagat denna dom till Högsta domstolen.

Studie av transplantation 2008

Den nu aktuella fällningen gäller en artikel i Lancet som var en femårsuppföljning av en transplantation som gjordes i Barcelona 2008.

Patienten var en 30-årig tuberkulosdrabbad kvinna med svår andnöd. Huvudbronken, luftröret, till den vänstra lungan var förstörd av sjukdomen.

Kirurgerna använde en bit av ett donerat mänskligt luftrör, rensade det från celler och täckte det med stamceller från kvinnan själv. De bytte sedan ut en del av kvinnans skadade luftrör mot detta transplantat.

Utelämnat viktiga uppgifter

I femårsuppföljningen rapporterade Paolo Macchiarini och hans medförfattare i huvudsak positiva resultat av operationen. Men artikeln blev i fjol anmäld till Nämnden för prövning av oredlighet i forskning som låtit en sakkunnig granska ärendet.

Den sakkunnige har bland annat jämfört uppgifterna i artikeln med uppgifter om patientdokumentationen i fallet. Slutsatsen är att Lancetartikelns författare på flera sätt gett en felaktig bild av hur det gick för patienten efter ingreppet.

Bland annat har författarna utelämnat uppgiften att man inom fyra månader efter operationen tvingades operera in ett metallnät för att stadga den inopererade luftrörsdelen. De har i stället skrivit att situationen var komplikationsfri efter fyra månader.

Skyldiga till oredlighet

Dessutom har den sakkunnige kommit fram till att tre av figurerna i artikeln kommer från tidigare publikationer och i själva verket är från undersökningar av andra patienter.

Nämnden för prövning av oredlighet i forskning bedömer de felaktiga textuppgifterna och bildfusket som förfalskning. Såväl Macchiarini, som var korresponderande författare, som de två KI-forskarna som var medförfattare har ansvar för artikelns innehåll, konstaterar nämnden.

Slutsatsen är att alla tre gjort allvarliga avvikelser från god forskningssed och därmed är skyldiga till oredlighet i forskning.

Forskarna har under handläggningen avstått från att yttra sig.

”Bättre byta läkemedel än att stå utan behandling”

Helene Wallskär
-
0
”Bättre byta läkemedel än att stå utan behandling”

Epilepsiläkemedel är enligt beslut från Läkemedelsverket inte utbytbara mot varandra även om de är synonymläkemedel. Men läkemedelsbristerna får nu en expertkommitté i Region Stockholm att gå emot denna rekommendation.

– Det är en avvägning. Men vi anser att risken för att patienten drabbas av fler anfall är ännu större om man står helt utan behandling, säger Karin Wirdefeldt som är adjungerad professor och överläkare i neurologi vid Karolinska universitetssjukhuset.

Växande brist på epilepsiläkemedel

Karin Wirdefeldt är ordförande i en expertkommitté om nervsystemets sjukdomar, knuten till Region Stockholms läkemedelskommitté.

Expertkommittén kom nyligen med ett utlåtande om hur vård och apotek bör agera för att minska konsekvenserna av bristen på epilepsiläkemedel.

– Den här frågan har blivit alltmer aktuell det senaste året i takt med att bristen på epilepsiläkemedel förvärrats, säger Karin Wirdefeldt.

Epilepsiläkemedel inte utbytbara

Utgångsläget är att Läkemedelsverket bedömt att epilepsiläkemedel inte ska stå med på den så kallade utbytbarhetslistan.

Det spelar därför ingen roll om två epilepsiläkemedel innehåller samma aktiva substans i samma dos. Om det ena läkemedlet står på receptet, får farmaceuten på apoteket inte byta till synonymläkemedlet om det första inte finns att tillgå.

Det hela är en försiktighetsåtgärd eftersom Läkemedelsverket anser att läkemedelsbyten kan öka risken för epilepsianfall.

Särskilt de äldre epilepsiläkemedlen fenytoin och karbamazepin har vad som kallas ett smalt terapeutiskt intervall. Det innebär att även mindre variationer av blodkoncentrationen av läkemedlet skulle kunna påverka patienten. Det kan in så fall leda till ökade biverkningar eller sämre anfallsförebyggande effekt.

Därför anser Läkemedelsverket att det är olämpligt att utan ny läkarkontakt byta ut ett epilepsiläkemedel mot ett synonymläkemedel.

Kan bli utan behandling

Om läkemedlet på receptet är restnoterat men det finns ett synonymläkemedel, så måste patienten eller apoteket därför ändå kontakta vården som då kan förskriva det andra läkemedlet i stället.

Risken är i det läget att patienten under en tid står utan läkemedel. Detta, påpekar expertkommittén, ökar också risken för epileptiska anfall.

– Eftersom forskningen på området är begränsad kan man på individnivå inte helt utesluta försämrad anfallskontroll vid byte till ett synonymläkemedel, säger Karin Wirdefeldt.

– Men risken för försämrad anfallskontroll är avsevärt mycket större om patienter med epilepsi under en tid inte har tillgång till läkemedel. Vi känner till fall där läkemedelsbrist lett till att patienter fått anfall som de annars sannolikt skulle ha sluppit.

Rekommenderar nytt arbetssätt

Det är detta som har fått expertgruppen för nervsystemets sjukdomar att rekommendera ett nytt arbetssätt i Region Stockholm ”som en anpassning till rådande situation”. Expertgruppen vill att läkaren ska ange på receptet att aktuellt läkemedel är utbytbart till synonymläkemedel med samma beredningsform.

Då kan farmaceuten på apoteket göra bytet utan att behöva få kontakt med vården, är tanken.

– Vi har sett att det här i viss mån görs redan i dag och hoppas att vår rekommendation ska få farmaceuterna att känna sig tryggare med att göra dessa byten.

Ska följa upp

Det pågår även diskussioner på nationell nivå mellan bland andra regionerna och Läkemedelsverket om bristsituationer kontra utbytbarhet.

Karin Wirdefeldt förklarar att expertgruppen följer dessa diskussioner.

– Men samtidigt vill vi försöka göra något regionalt och därför har vi kommit fram till den här rekommendationen som hittills mestadels mött positiva reaktioner, säger hon.

– Nu kommer vi att följa upp frågan noga och se vad vår rekommendation leder till.

Kemipristagaren blev ”chockad och hedrad”

Helene Wallskär
-
0
Kemipristagaren blev ”chockad och hedrad”

Kemipristagaren Moungi Bawendi svarade på frågor vid en livesänd telefonintervju på presskonferensen där Kungliga vetenskapsakademien offentliggjorde pristagarna. En av de första frågorna handlade inte oväntat om det faktum att ett pressmeddelande om mottagarna av kemipriset nådde redaktionerna flera timmar för tidigt.

Akademien väckte kemipristagaren

Hade uppgiften att han skulle få Nobelpris nått även honom redan innan han blev uppringd av vetenskapsakademien?

– Nej, försäkrade Moungi Bawendi.

– Jag sov gott när akademin ringde och hade inte hört något i förväg. Jag var sömnig, chockad och mycket hedrad.

Storleken har stor betydelse

Nobelpriset i kemi 2023 delas lika mellan två amerikanska och en rysk forskare. De får priset för sina bidrag till upptäckten och utvecklingen av kvantprickar, extremt små nanopartiklar.

Detta är ett viktigt och växande fält inom nanoteknologin. Med så små partiklar som kvantprickar kan man förändra ett materials egenskaper bara genom att förändra partikelstorleken.

Partiklar av samma material men olika storlek kan ha helt olika egenskaper. Färg, smältpunkt, förmåga att driva på kemiska reaktioner och mycket annat kan således förändras genom att man ändrar partiklarnas storlek.

Det här är en effekt av att elektronerna i materialet avger större energi ju mindre utrymme de får att röra sig i.

Tre kemipristagare

Nanoteknologi baserad på kvantprickar används inom allt ifrån medicin till teknik och forskningen om nya tillämpningar fortsätter.

Två av pristagarna upptäckte oberoende av varandra kvantprickarna. Dessa två är den ryska forskaren Alexei Ekimov och amerikanen Louis Brus, båda 80 år.

Den tredje kemipristagaren, amerikanske Moungi Bawendi, 62 år, som intervjuades på presskonferensen, belönas för att han tog upptäckterna vidare. Han utvecklade då moderna metoder för att tillverka kvantprickar.

Ständiga sekreteraren beklagade

Även Kungliga vetenskapsakademiens ständiga sekreterare Hans Ellegren fick frågor om det för tidiga pressmeddelandet.

– Det var mycket olyckligt och vi beklagar det djupt. Lyckligtvis påverkade det inte pristagarna. Och det har ingen betydelse för beslutet om vilka som får priset, sa han.

– Orsaken till att pressmeddelandet gick ut för tidigt är fortfarande okänd för oss. Vi undersöker vad det berodde på.

Nationalitet spelar ingen roll

Hans Ellegren fick även en fråga om beslutet att belöna en rysk forskare samtidigt som Ryssland bryter mot internationell rätt genom sitt krig mot Ukraina. Hur hade akademien resonerat kring detta, undrade frågeställaren.

– Inte alls, svarade Hans Ellegren.

– Vår uppgift är bara att hitta de viktigaste upptäckterna och dem som bidragit mest till dessa. Forskarnas nationalitet ska inte spela någon roll i detta.

Nobelpris för kvantprickar avslöjat i förväg

Helene Wallskär
-
0
Nobelpris för kvantprickar avslöjat i förväg

Tre forskare får Nobelpris för upptäckten av kvantprickar, nanopartiklar som är så små att storleken styr deras egenskaper.

Det meddelar Kungliga vetenskapsakademien i ett pressmeddelande som landade hos Läkemedelsvärlden och på många andra redaktioner.

Hemlighetsmakeriet sprack

Men akademien ska inte göra sitt traditionsenliga tillkännagivande av vem eller vilka som får kemipriset förrän kl. 11.45 i dag. Fram till dess brukar hemlighetsmakeriet vara rigoröst.

Flera medier rapporterar nu på morgonen att det tidiga e-postutskicket skedde av misstag. Kungliga vetenskapsakademien varken bekräftar eller dementerar dock detta.

– Jag kommenterar inte i förväg om någonting skulle ha läckt, säger Fredrik Höök, akademiledamot och professor i nano- och biofysik vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg till Läkemedelsvärlden.

Slutligt beslut på förmiddagen

Ett liknande svar får tidningen Ny teknik av Kungliga vetenskapsakademiens pressansvariga Eva Nevelius.

Hon framhåller att Nobelkommittén i kemi håller tar det slutliga beslutet om kemipristagare vid ett sammanträde på förmiddagen. Sedan kontaktas pristagarna och därefter är det dags för tillkännagivandet.

– Det viktigaste att veta nu är att mötet inte har hållits än, så det finns inget beslut, säger Eva Nevelius till Ny teknik.

Hon svarar inte på om pressmeddelandet gick ut av misstag.

– Jag kan inte kommentera det. Vi vet inte vad som har hänt, säger hon.

Nobelpris för kvantprickar

Enligt pressmeddelandet är de tre pristagare som får dela på kemipriset Alexei Ekimov, Louis Brus och Moungi Bawendi.

De får priset för “upptäckt och syntes av kvantprickar”. Kvantprickar är oändligt små nanopartiklar som har fått stor betydelse inom en rad områden, allt ifrån teknik till medicin.

Biokemister och medicinare använder kvantprickar bland annat för att kartlägga biologisk vävnad. De små nanopartiklarna väntas kunna förbättra avbildningstekniker inom medicinen och andra typer av diagnostik. Det pågår också forskning och utveckling kring att utnyttja dem för att leverera läkemedel till kroppens vävnader.

Kvantprickar lyser även till exempel upp dator- och teveskärmar som bygger på så kallad QLED-teknik. De förfinar även ljuset i vissa LED-lampor.

Ökad överlevnad kopplad till dubbelbehandling

Helene Wallskär
-
0
Ökad överlevnad kopplad till dubbelbehandling

Vården i Sverige införde gradvis dubbelbehandling av prostatacancer under andra hälften av 2010-talet. Dubbelbehandling innebär att patienterna får både standardbehandling med hormoner och därutöver cellgifter eller så kallade androgenreceptorblockerare.

Nu har forskare i Sverige och Italien i en studie sett att  införande av dubbelbehandling verkar kunna öka överlevnaden. Studien är publicerad i Jama network open.

Dubbelbehandling i riktlinjer

Numer rekommenderar det nationella vårdprogrammet för prostatacancer dubbelbehandling. Detta baseras på kliniska studier där de män som fick dubbelbehandling levde längre än de som enbart fick hormonbehandling.

Nu har forskare i den aktuella studien sett att även införande av dubbelbehandling i rutinsjukvården verkar kunna öka överlevnaden.

Forskare vid Uppsala universitet och San Raffaele-sjukhuset i Milano, Italien, studerade alla män som diagnostiserades med spridd prostatacancer i Sverige under åren 2008-2020. De använda uppgifter från det nationella prostatacancerregistret.

Överlevnaden ökade

Resultaten visade att år 2016 fick fortfarande bara en procent av alla män i detta stadium dubbelbehandling. År 2020 var andelen med dubbelbehandling uppe i 40 procent.

Störst var ökningen bland män under 65 år och minst bland män över 80 år.

Den genomsnittliga överlevnadstiden efter diagnosen ökade samtidigt från 2,7 år till 3,2 år. Det motsvarar cirka ett halvt år. Mest ökade överlevnaden bland män under 80 år.

Tydligt tidssamband

Forskarna framhåller att även andra faktorer än den förändrade behandlingen skulle kunna ha bidragit till att patienterna levde längre. Men de menar ändå att dubbelbehandlingen är huvudorsaken.

– Även om man ska vara försiktig när man tolkar våra resultat så fann vi ett tydligt tidssamband mellan introduktionen av dubbelbehandling och förbättrad överlevnad, säger Marcus Westerberg vid institutionen för kirurgiska vetenskaper vid Uppsala universitet och en av forskarna bakom studien, i ett pressmeddelande.

– Studien antyder att behandling som givit goda resultat i randomiserade studier också ger resultat på populationsnivå när de införs i rutinsjukvård.

E-handeln dalar men inte hos nätapoteken

Helene Wallskär
-
0
E-handeln dalar men inte hos nätapoteken

Nätapoteken är “en tydlig utstickare” bland e-handelsbranscherna. Det skriver Postnord i E-barometern för det andra kvartalet 2023.

I ett läge när e-handeln totalt minskade med fyra procent jämfört med samma period i fjol, ökade apotekshandeln online med 21 procent.

Bygghandeln minskade mest

“En svag kronkurs, en lågkonjunktur som inte ser ut att vända upp i närtid och en potentiell elbrist vid horisonten gör att framtiden inte ser alltför ljus ut”, kan man läsa i rapportens inledning.

Och de följande rapportsidorna visar många exempel på hur det ekonomiska läget får oss att hålla hårdare i pengarna och handla mindre online.

Den bransch som det gick allra sämst för var e-handeln med byggvaror som minskade med 19 procent jämfört med andra kvartalet 2022. Det anses bland annat bero på att vi inte byter bostäder lika mycket som tidigare just nu.

Nätapoteken mot strömmen

E-handeln med böcker och andra media minskade med sju procent, hemelektronikhandeln med fem procent, handeln med dagligvaror med tre procent och handeln med möbler och heminredning även den med tre procent.

Det var tre branscher som inte gick back. Försäljningen av sport- och fritidsprodukter ökade med en blygsam procent och klädförsäljningen med två procent.

Men så har vi nätapoteken, utstickaren, som ökade med 21 procent.

Står emot svängningar

Varför går det då så bra just för den branschen?

Rapporten pekar på flera förklaringar. För det första står nätapoteken emot konjunktursvängningar bättre på grund av reglerade priser på receptläkemedel och en stabil efterfrågan.

För det andra köper konsumenterna allt fler varor som inte är apoteksvaror via onlineapoteken. Handelsvaror, alltså de varor som inte är läkemedel, står för 41 procent av försäljningen online.

Prisskillnad viktig faktor

De kunder som hittat till nätapoteken förblir också, enligt rapporten, ofta trogna e-handelskunder. Dels för att de tycker det är smidigt att handla på nätet och dels på grund av prisskillnaderna mellan e-apotek och fysiska apotek.

“Priset är konsumentens största fokus just nu, vilket blir ytterligare en fördel för apotekshandeln online”, framhåller rapporten.

E-barometern är ett samarbete mellan Postnord och företaget HUI research. De följer e-handelns utveckling genom rapporter som publiceras en gång per kvartal. Varje rapport bygger på både insamling av information från detaljhandelsföretag och ett antal konsumentundersökningar.

Nobelpris för upptäckt som möjliggjorde covidvacciner

Helene Wallskär
-
0
Nobelpris för upptäckt som möjliggjorde covidvacciner

Nobelpriset i fysiologi eller medicin år 2023 går till forskarna Katalin Karikó och Drew Weissman. De får dela på priset för sina upptäckter om så kallade nukleosidbasmodifieringar. Det var denna upptäckt som möjliggjorde den snabba utvecklingen av effektiva mRNA-vacciner mot covid-19.

“Genom sina banbrytande fynd, som i grunden har förändrat vår förståelse av hur mRNA interagerar med vårt immunsystem, bidrog pristagarna till den oöverträffade hastigheten av vaccinutveckling under ett av de största hoten mot människors hälsa i modern tid”, skriver Nobelförsamlingen vid Karolinska institutet i ett pressmeddelande om pristagarna.

Katalin Karikó mötte skepsis

Biokemisten Katalin Karikó och immunologen Drew Weissman är i dag båda är knutna till Pennsylvania university i USA.

Katalin Karikó är även knuten till universitetet i ungerska Szeged och arbetar också för det tyska läkemedelsföretaget Biontech. Redan på 1990-talet började hon forska för att få fram metoder för att kunna transportera in messenger RNA, mRNA, i mänskliga celler.

Hon mötte länge skepsis. Den etablerade uppfattningen var att det inte skulle gå att ta fram mRNA-vacciner. Detta eftersom injektioner av mRNA startade immunreaktioner som omedelbart bröt ned mRNA:t.

Men Katalin Karikó inledde ett samarbete med Drew Weissman som var intresserad av dendritiska celler. Dessa har viktiga funktioner i immunövervakning och aktivering av vaccininducerade immunsvar.

Lurade immunsystemet

De två forskarna märkte att dendritiska celler känner igen syntetiskt framställt mRNA som en främmande substans, vilket leder till inflammation. Däremot gav mRNA från däggdjur inte samma reaktion.

De gick vidare och tog reda på vad som skilde de två typerna av mRNA och hittade på så sätt ett sätt att komma runt immunförsvaret. De gjorde det genom att byta ut en molekyl i mRNA mot en annan liknande, nukleosidbasmodifiering.

Katalin Karikó och Drew Weissman förstod omedelbart att deras upptäckt hade stor betydelse för att använda mRNA som terapi. Dessa avgörande resultat publicerades 2005, femton år före covid-19-pandemin.

mRNA-tekniken var redo

Intresset för mRNA-teknik började ta fart och under 2010 arbetade flera företag med att utveckla metoden. Man forskade om mRNA-vacciner mot flera olika virus.

När covid-19-pandemin bröt ut var tekniken redo. Två mRNA-vacciner som får kroppens immunförsvar att bygga upp immunitet mot covidvirusets så kallade spikeprotein utvecklades i rekordfart.

Skyddseffekter på omkring 95 procent rapporterades, och både vaccinet från Pfizer/Biontech och det från Moderna blev godkända redan i december 2020.

Överväldigad pristagare

Vid tillkännagivandet av Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2023 berättade Nobelförsamlingens ordförande Thomas Perlmann att han hunnit tala med båda pristagarna.

Båda har redan, som Läkemedelsvärlden rapporterat, hunnit få en rad andra prestigefyllda priser för sin upptäckt. Det har också spekulerats länge om att de skulle få Nobelpriset.

– Jag frågade Katalin Karikó om hon verkligen var förvånad över att bli tilldelad Nobelpriset och tänkte att hon kanske inte var det, berättade Thomas Perlmann vid tillkännagivandet.

– Men hon sade att hon var helt överväldigad och mycket glad.

Räddade liv

Den första frågan från de församlade företrädarna för mediekåren handlade om hur stor betydelse mRNA-vaccinerna verkligen kan sägas ha haft. De har ju inte stoppat covid-19, menade frågeställaren.

Frågan gick till professor Gunilla Karlsson Hedestam, professor i vaccinimmunologi och ledamot av Nobelförsamlingen som utser pristagarna.

– Det är svårt att helt stoppa ett virus. Men det viktiga är att upptäckte möjliggjorde att vi fick fram effektiva vacciner så snabbt, sa hon.

– Det räddade många liv.

Den prissumma de två pristagarna delar på är elva miljoner kronor.

Pandemin påverkar fortfarande mångas vanor

Helene Wallskär
-
0
Pandemin påverkar fortfarande mångas vanor

Hur har pandemin påverkat vår syn på smittrisker och vårt beteende?

Det undersökte företaget Kantar public i en enkätstudie på uppdrag av läkemedelsföretaget Pfizer.

Större rädsla under pandemin

Covid-19 omges inte längre av samma rädsla för att bli smittad som under pandemin. Enligt den aktuella enkätundersökningen svarar nära 90 procent i dag att de inte är rädda att bli smittade.

Undersökningen genomfördes bland drygt 3 300 personer i vårt land, skriver Pfizer i ett pressmeddelande.

Men alla beter sig ändå inte riktigt likadant som före pandemin. Omkring 35 procent upplever att erfarenheterna av covid-19 fortfarande påverkar sättet att leva.

Låg kunskap om vaccinråd…

Det vanligaste som vi fortfarande gör för att minska risken för luftvägsinfektioner är i fallande ordning förbättrad handhygien (44 procent), att hålla fysiskt avstånd till andra (32 procent) och att undvika folksamlingar (22 procent).

Eftersom undersökningen gjordes på uppdrag av Pfizer innehöll den även frågor om synen på vacciner och läkemedel mot covid-19. När det gäller vaccinering hade bara 36 procent av de tillfrågade kunskap om nuvarande rekommendationer för påfyllnadsdoser av covid-19-vaccin.

Bland personer i riskgrupperna var kollen lite bättre. Där visste 55 procent vilka vaccinrekommendationer som gäller.

…och om antiviraler

Beträffande läkemedel mot covid-19 kände sju av tio inte till att det finns antivirala behandlingar som Veklury (remdesivir) och Paxlovid (nirmatrelvir, ritonavir).

Motsvarande siffra bland personer i riskgrupper var 65 procent.

Undersökningen gjordes genom intervjuer med 3 303 slumpmässigt valda personer i åldrarna 18-79 år i maj i år.

123Sida 3 av 3