Månads arkivering september 2023

Ny studie eldar på debatten om screening

Anna Bäsén
-
0
Ny studie eldar på debatten om screening

Debatten om nyttan av screening har blossat upp igen. I Sverige screenas exempelvis stora grupper kvinnor med mammografi. Hos ett mindre antal upptäcks bröstcancer.

Nu är det en studie av överlevnadseffekten av sex olika screeningtyper mot cancer som tänt gnistan till en ny debatt. Studien är publicerad i Jama internal medicine.

Tio forskare, bland annat den kände svenske professorn och epidemiologen Hans-Olov Adami, på Karolinska institutet och Harvard, har utfört studien.

Lever inte längre av screening

Forskarna går igenom 18 randomiserade studier som utvärderar sex olika slags screeningtyper. Studierna omfattar över två miljoner personer.

I studien använder forskarna databaser som Medline och Cochrane library. Studierna är gjorda i olika länder och vid olika tidpunkter.

Försökspersonerna har sen följts i minst nio år. I studien har forskarna vägt fördelar med screeningtyperna med skador de kan medföra.

Undersökningarna i sig kan ge fysiska skador och psykiska skador. Att få en cancerdiagnos man ovetandes kunde levt med upp till hög ålder behöver inte vara positivt.

Studiens syfte är att försöka fastställa om screening leder till extra dagar till livet.

Finns osäkra resultat

Mammografi är exempelvis en screening som det enligt forskarna statistiskt sett inte är någon nytta med ur det perspektivet. Det gav noll extra dagar till livet. Det samma gäller test av blod i avföringen. PSA-test mot prostatacancer gav 37 dagar.

För koloskopiscreening av tarmcancer och screening för lungcancer hos rökare är resultaten osäkra, enligt forskarna.

Bara en typ av screening, att upptäcka tjocktarmscancer med en viss metod, kunde möjligen förlänga livet.

Ingen av de andra fem screeningtyperna ger en statistiskt säker längre överlevnad, enligt studien.

Nyttan kan vara obefintlig

Sammanfattningsvis anser forskarna att om nyttan med screeningprogram mäts i att människor lever längre är den högst osäker, troligen obefintlig, enligt forskarna.

Forskarna poängterar dock att de inte undersökt screening för att förebygga livmoderhalscancer, vilket används i Sverige. De skriver att de inte fann några randomiserade studier.

På debattplats i SvD argumenterar forskarna att de enorma satsningarna på screeningprogram inte motsvarar förväntningarna.

Nu vill de att mammografiscreening, den omfattande individuella PSA-testningen och annan screening granskas och omprövas.

De tycker att vården istället borde satsa resurserna på andra åtgärder för folkhälsan, som fetmabehandling och förebyggande av hjärtkärlsjukdom.

Studien har fått skarp kritik

Studien har fått tuff kritik både internationellt och nationellt. KI-forskaren Olof Akre skriver i ett debattsvar i SvD att forskarnas sätt att beräkna livslängd i studien är både bedrägligt och vilseledande.

Själva idén med cancerprevention via screening är just att sjukvården ska hitta de som har misstänkta förändringar, vilket är mindre antal personer.

De flesta som screenas för en sjukdom går hem med ett negativt besked. Sannolikt har de lägre risk att dö av just den sjukdomen. Därför är resultaten helt väntade, argumenterar Olof Akre.

Det är i stället det fåtal som får sin diagnos upptäckt i rätt skede av sjukdomen som ”kammar hem” hela vinsten, poängterar Olof Akre. Och för dem kan vinsten bli tiotals år extra år till livet.

”Screening räddar liv”

Socialstyrelsen rekommenderar vilka screeningprogram som ska införas nationellt.

Mattias Fredricson är enhetschef och arbetar med myndighetens arbete med screening. Han har inte läst den omdebatterade studien men säger:

– Även om vi inte diskuterat klart kring den aktuella studien så kan jag säga att vi inte delar deras uppfattningar. Screening räddar liv.

Socialstyrelsen rekommenderar screening för bröstcancer, livmoderhalscancer samt tjock- och ändtarmscancerscreening.

Utvärderar prostatacancerscreening

Regionerna erbjuder också strukturerad PSA-provtagning för att upptäcka prostatacancer, enligt Mattias Fredricson. Myndigheten kommer sannolikt att utifrån detta arbeta pröva om screening för prostatacancer bör införas i Sverige.

Socialstyrelsen har idag nationella program bred screening av bröstcancer och livmoderhalscancer.

Socialstyrelsen rekommenderar screening för tjock- och ändtarmscancer för alla i Sverige i åldern 60 till 74 år. Ett nationellt screeningprogram håller successivt på att byggas upp i regionerna.

”Vilar på solid grund”

Mattias Fredricson berättar att Socialstyrelsen använder Världshälsoorganisationens, WHO:s, kriterier för vilka screeningprogram som är lämpliga ur folkhälsoperspektiv.

Då vägs en lång rad faktorer in.

– Vi har ett annat synsätt än forskarna. Vi väger fördelar mot nackdelar, hälsoekonomi, minskad dödlighet och negativa konsekvenser för individen.

”Vi är trygga”

Mattias Fredricson berättar att Socialstyrelsen noga följer forskningen och löpande uppdaterar sina nationella screeningprogram.

I februari i år publicerade exempelvis myndigheten en ny översyn av mammografi.

– Det vi gör vilar på solid grund. Vi är trygga med de beslut vi tagit, säger han.

Kampanj för att fler ska screena sig

Elin Ljungqvist är nationell screeningsamordnare vid Regionala cancercentrum i samverkan.

– Vi känner full tillit till Socialstyrelsen. De följer forskningen löpande och uppdaterar de nationella rekommendationerna om det blir aktuellt, säger hon.

Regionala cancercentrum i samverkan har just startat en informationskampanj för att få fler att delta i Sveriges screeningprogram.

Bakgrunden är en ojämlikhet i vilka som kommer när de blir kallade.

Kampanjen omfattar alla regioner. Den ska synas i sociala medier, annonser och på affischer runt om i landet. Vårdpersonal ska också erbjudas utbildning om screening.

Läkemedelsverket varnar för förfalskat Ozempic

Helene Wallskär
-
0
Läkemedelsverket varnar för förfalskat Ozempic

Förfalskat Ozempic kan visa sig innehålla helt andra ämnen än vad som påstås – köp det inte!

Den varningen kommer från Läkemedelsverket och en rad andra hälsomyndigheter i världen. Det finns bland annat flera rapporter om att insulinpennor har märkts om och sålts som diabetesmedicinen Ozempic eller som viktkontrolläkemedlet Saxenda.

Förfalskat Ozempic kan vara insulin

Både Ozempic och Saxenda innehåller GLP-1-analogen semaglutid, som blivit en global bristvara. Detta sedan den väckt stor uppmärksamhet som effektiv viktminskningshjälp.

Personer har köpt de falska produkterna och injicerat bland annat insulin i tron att sprutorna innehöll semaglutid.

– Det kan vara livsfarligt, konstaterar Elin Maria Bergsten, utredare på Läkemedelsverket.

Hamnat på sjukhus

Tidigt i somras fick Läkemedelsverket information från läkemedelsmyndigheten i Turkiet om att kriminella hade märkt om insulinpennor och satt dem på marknaden. Produkterna hade blivit märkta som Saxenda och Ozempic.

Snart kom liknande information även från myndigheten i Schweiz.

Den schweiziska läkemedelsmyndigheten har också publicerat ett pressmeddelande som berättar att flera personer hamnat på sjukhus efter att ha använt förfalskat Ozempic. De har drabbats av akut lågt blodsocker, ett tillstånd som kan vara livshotande och kräver snabb vård.

I ett av dessa fall kunde myndigheten också konstatera att en förpackning med falskt Ozempic innehöll just en ommärkt insulinpenna.

Stängde två Insta-konton

Världshälsoorganisationen, WHO, har uppmanat till vaksamhet mot dessa förfalskningar och det har även läkemedelsföretaget Novo nordisk, som tillverkar Ozempic, gjort.

– Vi på Läkemedelsverket försöker hålla koll på nätet för att se var sådana här förfalskningar med svenska kopplingar dyker upp, säger Elin Maria Bergsten.

– Tidigare hittade vi två konton med kopplingar till Sverige på Instagram som marknadsförde Ozempic. Vi bad Instagram att stänga dessa konton vilket också skedde.

Falska nätapotek

Elin Maria Bergsten berättar att försäljningen av falskt Ozempic och andra förfalskade läkemedel dels sker i sociala medier och dels på webbplatser som inte sällan felaktigt utger sig för att vara nätapotek.

– Ofta säljer sådana sidor såväl falska läkemedel som dopingpreparat och narkotiska medel, säger hon.

Personerna bakom webbplatserna har olika metoder för att förbli anonyma och är därför mycket svåra för polisen och andra myndigheter att komma åt.

Läkemedelsverket vill ha tips

Diskussionstrådar på nätforumet Flashback visar att det finns många i Sverige som letar efter sätt att få tag på Ozempic för viktminskning och tipsar varandra om webbsidor som påstår sig sälja det.

I trådarna ger skribenterna också varandra råd om hur man ska dosera och ta preparatet.

På sin hemsida har Läkemedelsverket information om hur man kan veta om en webbsida verkligen är ett godkänt e-apotek eller ej.

Där finns också ett formulär för den som tipsa Läkemedelsverket om försäljning av olagliga läkemedel.

Ge i första hand genterapi mot spinal muskelatrofi

Helene Wallskär
-
0
Ge i första hand genterapi mot spinal muskelatrofi

Vården bör erbjuda genterapi mot spinal muskelatrofi, SMA, när sjukdomen upptäcks inom det nya screeningprogrammet för nyfödda. Det skriver NT-rådet, regionernas gemensamma organ för nationellt införande av nya terapier, i en uppdaterad rekommendation.

Rådet har uppdaterat sin rekommendation eftersom vården från och med i onsdags ska screena alla nyfödda för att tidigt upptäcka spinal muskelatrofi. Syftet är att kunna sätta in behandling tidigt, innan barnet börjat få symtom.

Prioriterar genterapi mot spinal muskelatrofi

NT-rådet rekommenderar genterapin Zolgensma (onasemnogen abeparvovek) som förstahandsval till spädbarn där man upptäcker de svåraste formerna av SMA vid nyföddhetsscreeningen.

För att komma i fråga för behandlingen ska barnet ha en sjukdomsmutation i den så kallade SMN1-genen samt högst tre kopior av en annan gen, SMN2-genen, som påverkar sjukdomens svårighetsgrad.

NT-rådet rekommenderar vidare att även något äldre barn där ovanstående genetiska avvikelser hittats utanför nyföddhetsscreening bör få Zolgensma. Det gäller dock bara om de väger under 13,5 kg och har en klinisk bild som vid svår SMA (typ 1).

Varierande svårighetsgrad

Spinala muskelatrofier är en grupp ärftliga sjukdomar där nervceller som styr muskulaturen bryts ned. Detta sker i mellanhjärnan, förlängda märgen och ryggmärgen.

Nedbrytningen leder till tilltagande muskelsvaghet och muskelförtvining. SMA delas in i olika svårighetsgrader, utifrån symtombilden och när symtomen debuterar.

Den allra svåraste formen av SMA kallas typ 0. Då har barnet symtom redan under fosterstadiet eller den första levnadsveckan och lever vanligen bara en kort tid efter födelsen.

Så svårt sjuka barn bör enligt NT-rådets rekommendation inte erbjudas genterapi eller annan behandling mot själva sjukdomen utan enbart symtomlindring.

Fyra till åtta barn per år

Den näst svåraste formen kallas SMA typ 1. Barnet föds med normal muskelfunktion. Om sjukdomen inte upptäcks och behandlas börjar symtomen märkas för cirka 18 månaders ålder.

Sedan blir muskelfunktionen sämre och sämre. Barnet får allt svårare att röra sig och ofta även att andas. Utan effektiv behandling överlever de hårdast drabbade barnen högst ett par år.

Varje år föds i Sverige mellan fyra och åtta barn som utvecklar SMA typ 1. Det är främst dessa barn som vården nu kommer att identifiera tack vare nyföddhetsscreeningen och kunna ge tidig behandling med Zolgensma.

Detta är en engångsbehandling och syftar till att helt bota sjukdomen. Ännu saknas dock långtidsdata om visar i hur stor utsträckning den verkligen gör det.

Övriga behandlingar

SMA typ 2 har en något lindrigare symtombild och personen lever längre. Men även denna form är en svår sjukdom som utan behandling förkortar livet. SMA typ 3 är ännu något lindrigare och behöver inte påverka livslängden.

När det gäller barn under 18 år som inte är aktuella för genterapi rekommenderar NT-rådet att vården erbjuder dem något av de två läkemedlen Evrysdi (risdiplam) eller Spinraza (nusinersen).

Detta gäller barn med SMA typ 1 som inte erbjuds genterapi, barn med SMA typ 2 samt vissa barn med SMA typ 3.

NT-rådet rekommenderar då Evrysdi i första hand och Spinraza i andra hand.

Hemliga avtal

Evrysdi och Spinraza är så kallade antisense-nukleotider som bromsar sjukdomsförloppet. Evrysdi är en oral lösning medan Spinraza ges som återkommande injektioner i ryggmärgskanalen.

För såväl dessa två läkemedel som för Zolgensma har regionerna förhandlat fram prissänkande avtal med respektive läkemedelsföretag.

Dessa är dock sekretessbelagda på företagens begäran så det framgår inte av NT-rådets beslut vad behandlingarna beräknas kosta.

Utan avtal kostar en engångsbehandling med Zolgensma cirka 20 miljoner kronor. De två andra läkemedlen kostar flera miljoner kronor per patient och år.

Ännu ingen behandling för vuxna patienter

Rekommendationen från NT-rådet omfattar inte personer med SMA som hunnit fylla 18 år. För denna grupp vuxna med SMA rekommenderas ännu ingen av de bromsande eller potentiellt botande behandlingarna.

Vuxna med SMA har vanligen lindrigare sjukdomsbilder, men även de kan med tiden drabbas av besvärande muskelsvaghet som påverkar funktionen. Hittills har dock samhället bedömt att nyttan av behandlingarna för denna grupp inte är tillräckligt stor i förhållande till de höga kostnaderna för de nya läkemedlen

– Dessa patienter står fortfarande utan några behandlingar och det är otillfredsställande, sa Thomas Sejersen, professor i barnneurologi vid Karolinska institutet, i en tidigare intervju till Läkemedelsvärlden.

– Den långsammare sjukdomsprogressen gör det svårare att mäta behandlingarnas effekt hos de vuxna patienterna, men det är ändå ingen tvekan om att de faktiskt har effekt även här. Jag hoppas att den fortsatta utvecklingen kommer att öppna behandlingsmöjligheter även för den här gruppen.

SMA-screening av alla nyfödda har startat

Helene Wallskär
-
0
SMA-screening av alla nyfödda har startat

SMA-screening av nyfödda var under diskussion i flera år innan Socialstyrelsen i början av 2023 kom med ett förslag till rekommendation.

Remissinstanserna tog emot förslaget väl. Och sedan 30 augusti gäller nu Socialstyrelsens nya föreskrifter om nyföddhetsscreening för spinal muskelatrofi, SMA. Detta innebär att SMA är en av 26 medfödda sjukdomar som ingår i det så kallade PKU-testet.

Screenar för ärftliga sjukdomar

PKU-testet är ett blodprov som sedan 1960-talet tas på alla nyfödda i vårt land. Det har fått sitt namn efter förkortningen av det engelska namnet på den första genetiska sjukdom som man började screena för, fenylketonuri.

Syftet är att hitta barn med allvarliga medfödda sjukdomar som går att behandla. Det handlar också om sjukdomar där tidig diagnos är viktig för behandlingen.

Och det är just nya behandlingar som gör att Socialstyrelsen nu inför SMA-screening. De SMA-terapier som kommit på senare år gör tidig upptäckt viktig och meningsfull.

Nya behandlingar mot SMA

Det finns en potentiellt botande behandling i form av genterapin Zolgensma (onasemnogen abeparvovek) som har införts i Sverige.

Dessutom finns bromsläkemedlen Spinraza (nusinersen) och Evrysdi (risdiplam) som kan hejda sjukdomsutvecklingen.

Spinal muskelatrofi är en allvarlig medfödd muskelsjukdom som drabbar cirka 1 per 10 000 nyfödda barn. Sjukdomen leder till att nervceller som styr skelettmuskulaturen slutar att fungera.

Barnen har inga symtom när de föds men snart börjar muskelsvagheten att öka. Utan behandling kan de svårast sjuka barnen inte lära sig att sitta, stå eller gå och sjukdomen leder i de allvarligaste fallen till för tidig död.

Vill varningsmärka epilepsi- och migränläkemedel

Anna Bäsén
-
0
Vill varningsmärka epilepsi- och migränläkemedel

Den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA:s expertkommitté Prac, Pharmacovigilance risk assessment committee, vill nu varningsmärka epilepsi- och migränläkemedlet topiramat.

I Sverige används substansen i läkemedel mot migrän och epilepsi, exempelvis under namnen Topimax och Topimarat.

Topiramat är också godkänt i ett kombinationsläkmedel för viktminskning vid namn Qsiva (febtermin/topimarat) i en handfull EU-länder. Däribland Sverige.

EMA, däremot, har vid två tillfällen vägrat godkänna topiramat som bantningsmedel med hänvisning till hälsorisker för hjärta, psyke och fosterskador hos gravida..

Topiramat kan orsaka fosterskador

Prac är EU:s expertorgan och bedömer risker med läkemedel. Det är känt sen tidigare att topiramat kan orsaka fosterskador. Risken är två-till tre gånger högre jämfört med en referensgrupp som inte använder epilepsimedicin.

– Redan idag finns det ganska skarpa begränsningar för kvinnor som kan få barn, säger Ulla Wändel Liminga.

– Topiramat får inte användas av gravida mot migrän eller för att gå ner i vikt. Kvinnor som kan bli gravida och tar topiramat får tydlig information om att de måste använda preventivmedel, säger hon.

Ulla Wändel Liminga är vetenskaplig ledare för läkemedelssäkerhet på Läkemedelsverket och Sveriges delegat i Prac. Hon har varit med och tagit fram de nya expertrekommendationerna.

Skärper användningen av topiramat

Topiramat får användas av kvinnor med epilepsi som kan bli gravida. Nu skärper Prac begränsningarna för att minska användningen.

– Nu inför vi ytterligare strikta rekommendationer och metoder för att sprida kunskapen om dessa i form av ett graviditetsförebyggande program. Vi inför ett omfattande riskminimeringsprogram för att skydda barnen, säger hon.

Anledningen till den nya granskningen är att forskare sett en koppling mellan topiramat och intellektuell funktionsnedsättning hos barnet, vilket Läkemedelsvärlden tidigare skrivit om.

Väger mindre vid födseln

EMA-experternas nya granskning av vetenskapen förstärker kunskapen att topiramat kan ge fosterskador. Mellan 4 och 9 av alla barn som föds av kvinnor som behandlats med topiramat för epilepsi under graviditeten drabbas. Detta jämfört med 1 till 3 av 100 barn som föds av kvinnor som inte tar sådan behandling.

Vart femte barn till kvinnor som tog topiramat under graviditeten var mindre och vägde mindre än förväntat vid födseln. Det kan jämföras med vart tjugonde barn till mammor utan epilepsi.

Kan tredubbla risken för autism

Två observationsstudier visar att medlet riskerar att ge neuropsykiatriska funktionsnedsättningar hos barnet om mamman tagit topiramat under graviditeten för att behandla epilepsi.

Det handlade särskilt om autismspektrumstörningar, intellektuell funktionsnedsättning eller ADHD, Attention deficit hyperactivity disorder.

Risken för störningar i barnens utveckling var två till tre gånger högre hos barn vars mammor tagit topiramat. Det jämfört med barn till mammor utan epilepsi och som inte tar epilepsimediciner.

Den tredje studien visade inte på någon ökad sådan risk.

– Men sammantaget med de fosterskadande effekterna anser vi det befogat med omfattande riskminimerande åtgärder, säger Ulla Wändel Liminga.

P-piller räcker inte som skydd

Alla kvinnor och flickor som tar topiramat ska informeras om risker en graviditet innebär för barnen, bland annat genom broschyrer, berättar Ulla Wändel Liminga.

Kvinnor som tar medicinen och kan bli gravida behöver skydda sig extra noga.

Så kallade säkra perioder, kondom och p-piller inte är tillräckligt pålitliga när det gäller topimarat. Exempelvis påverkar topiramat hormonerna i p-piller.

– Då är spiral eller barriärskydd i kombination med p-piller att föredra. Men det är förstås en individuell diskussion, säger Ulla Wändel Liminga.

Varning på förpackningen

Alla kvinnor som använder medlet ska också få ett kort med information om riskerna när de hämtar ut läkemedlet.

På läkemedlets ytterförpackning ska det finnas en tydlig varning. Produktinformationen ska också uppdateras.

Alternativa behandlingar ska övervägas för flickor och kvinnor som tar topimarat. Behovet av behandling med läkemedlet ska omvärderas en gång per året.

Krav på läkemedelsföretag

Expertkommittén vill också att företagen som marknadsför läkemedlet genomför en läkemedelsanvändningsstudie. De ska göra undersökningar bland personal och patienter för att följa effekterna av de nya åtgärderna.

Nu ska rekommendationerna granskas formellt i ytterligare en instans innan de träder i kraft.

Så hjälper antioxidanter cancer att sprida sig

Helene Wallskär
-
0
Så hjälper antioxidanter cancer att sprida sig

C-vitamin och andra antioxidanter stimulerar nybildning av blodkärl i lungcancertumörer. Det visar en ny studie från Karolinska institutet som har publicerats i The journal of clinical investigation.

Fynden ger ytterligare belägg för tidigare forskningsresultat som tyder på att kosttillskott med antioxidanter kan påskynda tumörtillväxt och metastasering vid cancer.

Antioxidanter ger nya blodkärl

Forskarna genomförde laboratoriestudier av mänskliga lungcancerceller, tumörer från djur och mänskliga tumörorganoider. Det senare är tredimensionella mikrotumörer som man skapar för forskningsändamål.

Studierna visade att tillförsel av antioxidanter som C- och E-vitamin aktiverar en mekanism som får cancertumörer att bilda nya blodkärl. Då får tumörerna mer näringstillförsel och kan snabbare växa och sprida sig i kroppen.

Martin Bergö, professor vid institutionen för biovetenskaper och näringslära samt prorektor vid Karolinska Institutet, har lett studien. Han förklarar i ett pressmeddelande att det gäller att undvika för höga doser av antioxidanter:

– Man ska inte vara rädd för antioxidanter i vanlig kost men de flesta människor behöver inget extra tillskott av antioxidanter. Det kan rentav vara skadligt för cancerpatienter och personer med ökad cancerrisk.

Kartlagt mekanismer

Martin Bergös forskargrupp har tidigare visat att antioxidanter påskyndar tillväxten och spridningen av lungcancer genom att stabilisera ett protein som heter BACH1.

Proteinet aktiveras när nivån av fria syreradikaler sjunker, vilket exempelvis sker när extra antioxidanter tillförs via kosten. Nu har forskarna gått vidare och kunnat visa att aktiveringen av BACH1 leder till ökad nybildning av blodkärl, så kallad angiogenes.

Studien visar också att BACH1 regleras på liknande sätt som proteinet HIF-1α – en mekanism vars upptäckare belönades med Nobelpriset i fysiologi eller medicin år 2019.

Mekanismen gör att celler kan anpassa sig till förändringar i syrenivåer. HIF-1α och BACH1 arbetar tillsammans i tumörerna, visar den nya forskningen.

Kan ge nya behandlingsmetoder

Forskarna menar att de nya upptäckterna kan komma till klinisk nytta för patienter.

– Det pågår en del försök med läkemedel som stryper blodkärlsnybildning, så kallade angiogeneshämmare, men resultaten har inte varit så framgångsrika som man hoppats, säger Ting Wang, doktorand i forskargruppen.

– Vår studie öppnar för effektivare sätt att förhindra angiogenes i tumörer. Till exempel skulle patienter vars tumörer har höga nivåer av BACH1 kunna svara bättre på behandling med angiogeneshämmare än patienter med låga BACH1-nivåer,

– Nästa steg är att undersöka i detalj hur nivåerna av syre och fria radikaler kan reglera BACH1-proteinet, och vi kommer fortsätta studera den kliniska betydelsen av våra resultat. Vi kommer också gå vidare med liknande studier i andra cancerformer som bröst-, njur- och hudcancer.

”Nödvändig samordnad vaccinationskampanj”

Redaktionen
-
0
”Nödvändig samordnad vaccinationskampanj”

Tidpunkten för Folkhälsomyndighetens vaccinationskampanj mot covid-19 diskuteras. Ska man ta det uppdaterade covidvaccinet direkt när det kommer eller vänta på Folkhälsomyndighetens samordnade kampanj tillsammans med influensavaccin i november?

När ska man ta det? frågar sig krönikören Britta Svensson i Aftonbladet. Virusforskaren Ali Mirazimi säger i en intervju med Läkemedelsvärlden att den som är gammal och skör inte ska låta det gå mer än sex månader mellan doserna. Oavsett Folkhälsomyndighetens kampanjstart.

Apotekaren och vaccinsamordnaren Erik Fredholm kommenterar varför han tycker Folkhälsomyndighetens samordnade vaccinationskampanj är både är välkommen och nödvändig.

Kan ge högre vaccinationstäckning

KOMMENTAR: Under hösten väntas uppdaterat covid-19 vaccin levereras till Sverige. Det skyddar mot den virusvariant som dominerar nu. Folkhälsomyndigheten kommunicerar att covid- och influensavaccin kan ges vid samma tillfälle.

En gemensam start för regionerna att vaccinera med båda vaccinerna framgår av Folkhälsomyndighetens information och sker den 7 november.

Från vården är detta ett välkommet beslut. Det skapar förutsättningar för en hög generell vaccinationstäckning i rekommenderade grupper och en effektiv arbetsinsats.

Samordnad vaccinationskampanj effektivt

Ända sedan den första vaccinationen mot covid-19 startade i december 2020 har regionerna varit vana vid snabba besked och omställningar.

Som vaccinsamordnare i region Örebro län anser jag att det är det en fördel i planeringen och genomförandet när Folkhälsomyndigheten har bra framförhållning och tydligt kommunicerar att det går att samvaccinera med influensa.

Då kan resurser användas effektivt och förutsättningarna ökas för en hög täckningsgrad, av båda vaccinerna.

Nådde WHO:s mål

Två närliggande exempel förklarar: Hösten 2021, när det snabbt beslutades om en tredje dos av covid, kunde regionerna ge vaccin mot covid och influensa samtidigt i stor utsträckning.

Det gav en hög vaccinationsgrad mot båda virusen.

För första gången kunde flera regioner nå upp till Världshälsoorganisationen WHO:s mål om 75-procentig täckning mot influensa hos individer över 65 år och vaccinet tog slut.

Uppdelad vaccinationskampanj förra året

Ett år senare koordinerades inte vaccinationskampanjerna. Covid-19-vaccin gavs i september medan influensavaccin gavs i november.

Det ledde till en minskad vaccinationsvilja, framförallt mot influensa. Samtliga regioner utom en rapporterade en minskning i antalet givna influensadoser.

För vissa var minskningen så stor som 14 procent. I rena siffror innebar det att bara för Region Örebro förblev 10 000 beställda doser oanvända.

Sköra äldre valde bort vaccin

Som vaccinationssamordnare har jag ofta kontakt med våra vaccinationsmottagningar och kommunernas ansvariga sjuksköterskor. De senare koordinerar vaccinationerna på våra särskilda boenden för äldre.

Återkopplingen var samstämmig under förra hösten. De vittnade om att det är resurseffektivt att kunna erbjuda två vaccindoser vid samma vaccinationstillfälle. Bra för brukaren, bra för personalen och enklare genomförande.

Det berättades också om en stor vaccinationströtthet hos allmänheten. Detta förstärktes av de dubbla vaccinationsperioderna. Många valde förvisso att invänta influensakampanjen för att ta båda sprutorna samtidigt.

Men många valde bort minst en vaccination. Denna inställning fanns även hos många på äldreboenden. Detta trots att det stora behovet och trots att de blev erbjudna sprutorna i sitt boende.

Kombinerade vaccinationer bättre

Inom hela vaccinationsfältet händer det nu massor. Vi har nya vacciner eller uppdaterade rekommendationer för vaccin mot kikhosta, pneumokocker, TBE och HPV och i dagarna godkändes första vaccinet mot RS-virus.

Att vi har alla dessa vacciner är fantastiskt. Men det har också ett pris. Det frestar på individernas vilja att ta alla sprutor. Det frestar också på vår primärvård och vår barn-och mödrahälsovård som får fler arbetsuppgifter.

När vi kan kombinera vaccinationer så ser vi att vaccinationsviljan ökar och vår personal används effektivt. Så även om en vaccindos ibland får vänta några veckor ser vi att det leder till en bättre täckning totalt sett.

Bra med samverkan

Under tiden vaccinationerna mot covid-19 framskridit har regionernas samverkan med Folkhälsomyndigheten utvecklats.

Vi har fortfarande avstämningar flera gånger per månad där vaccinsamordnare, smittskyddsläkare och distributionsansvariga samarbetar tillsammans med Folkhälsomyndigheten för en så bra situation som möjligt.

Många av de rekommendationer som vi ser idag har kommit ur detta samarbete där vi gemensamt har kunnat diskutera alla faktorer som påverkar. Jag ser fram emot en fortsatt god dialog.

Erik Fredholm
Apotekare
Vaccinsamordnare Region Örebro Län

Covidviruset pirola sprids troligen i hela landet

Anna Bäsén
-
0
Covidviruset pirola sprids troligen i hela landet

Som väntat finns nu covidviruset pirola, eller BA.2.86 som är den formella beteckningen på viruset, i Sverige. Det bekräftar Folkhälsomyndigheten.

Att viruset skulle hitta hit för eller senare är något experterna räknat med, vilket Läkemedelsvärlden tidigare rapporterat.

Kraftigt muterad virusvariant

Både internationella och nationella myndigheter som Världshälsoorganisationen WHO och Folkhälsomyndigheten håller ett extra öga på pirola/BA.2.86.

Orsaken är att viruset är så förändrat jämfört med tidigare omikronvarianter.

Covidviruset pirola har många nya mutationer, 36 fler, än den stam som cirkulerar mest i Sverige.

Uppmärksamheten kring pirola beror på de många mutationerna. Diskussionen handlar bland annat om förändringarna gör viruset mer smittsamt.

Experterna vet ännu inte om pirola lättare tar sig igenom immunförsvaret, trots vaccination eller tidigare infektion.

Fem fall av covidviruset pirola i augusti

Läkemedelsvärlden ställde fem frågor till Folkhälsomyndighetens utredare Emmi Andersson.

Hur många fall rör det sig om?

– Inom Folkhälsomyndighetens övervakningsprogram för SARS-CoV-2 har hittills fem fall av virusvarianten BA.2.86 (inofficiellt kallad pirola) påvisats i prover tagna under augusti.

Enligt myndighetens utredare har de inte fått in några nya pirolafall under fredagen.

Låg spridning av covidviruset pirola

Vilka regioner rör det sig om?

– Proverna som samlas in kommer från hela landet och hittills har fynden gjorts i tre regioner i olika delar av landet, Västmanland, Västernorrland och Stockholm, vilket talar för att spridning på låg nivå förekommer nationellt.

Hur ser ni på den nya varianten?

– Mycket är osäkert kring egenskaperna hos BA.2.86 men hittills finns inget som talar för att varianten ger en annorlunda eller allvarligare sjukdomsbild än andra undervarianter inom mikron.

– Huruvida varianten kommer att ha en fördel gentemot andra nu cirkulerande varianter och därmed få större spridning är också oklart än så länge. Studier pågår av olika forskargrupper kring virusets egenskaper, men data är ännu begränsade.

Vaccinerna skyddar mot svår sjukdom

Skyddar de nuvarande och de uppdaterade vaccinerna mot pirola?

– Från det kunskapsläge som finns idag bedömer Folkhälsomyndigheten att de nuvarande och kommande vaccinerna ger skydd mot allvarlig sjukdom och död även för BA.2.86.

Kommer ni att ändra era planer, exempelvis vad gäller vaccinationskampanjen?

– Inga förändringar i planeringen för vaccinationsinsatsen planeras. Folkhälsomyndigheten följer kunskapsläget och det epidemiologiska läget noga för att kunna anpassa åtgärder och rekommendationer vid behov.

123Sida 3 av 3