Månads arkivering augusti 2023

Thony Björk tar plats i Läkemedelsverkets styrelse

Helene Wallskär
-
0
Thony Björk tar plats i Läkemedelsverkets styrelse

Regeringen har utsett Thony Björk till ny ledamot i styrelsen för Läkemedelsverket. Han är förordnad till styrelsen från och med 24 augusti i år till och med 31 augusti 2026.

Thony Björk, 67 år, är apotekare med både lång och bred erfarenhet från olika delar av läkemedelsområdet. Under åren 1995-2015 hade han olika ledande befattningar, bland annat som informationsdirektör, inom Apoteket AB.

Innan dess var han vice vd hos Apotekarsocieteten, där han i dag fortfarande är ideellt aktiv.

Han har också bland annat varit ordförande i fackförbundet Sveriges farmaceuter och haft ledande poster inom den internationella farmaceutorganisationen FIP.

På senare år har han varit verksam som sakkunnig i läkemedelsfrågor i intresseorganisationen SPF seniorerna.

Vid Läkemedelsverket har han tidigare varit med i patient- och konsumentrådet.

– Jag ser fram emot att, både inom styrelsen och till generaldirektören, bidra med min kunskap och mångåriga erfarenhet från läkemedels- och apoteksområdet, säger Thony Björk i ett pressmeddelande.

– Läkemedelsverket har ett viktigt uppdrag att säkerställa tillgång till säkra och effektiva läkemedel och medicinsktekniska produkter, till både sjukvård och patienter. Därför är det här ett uppdrag jag tar på stort allvar,

Läkemedelsverket leds sedan 2018 av en styrelse som tillsätts av regeringen. Generaldirektören är myndighetens chef och ansvarig för den löpande verksamheten.

Hopp om behandling mot snabbt dödlig barncancer

Anna Bäsén
-
0
Hopp om behandling mot snabbt dödlig barncancer

I höst går Sverige med i en internationell forskningssatsning av en ny behandling mot dödlig barncancer. Norge och Danmark är redan med.

Satsningen ska ta fram ny behandling mot en cancerform som kallas atypisk teratoid rabdoid, förkortat ATRT.

Ovanlig snabb dödlig barncancer

Det är en ovanlig och snabbväxande hjärntumör som främst drabbar barn.

– Dödligheten är 100-procentig utan behandling. Vi behandlar ju, men trots det har sjukdomen dålig prognos, berättar Britt-Marie Frost, cancerforskare, överläkare och forskningschef på Barncancerfonden.

Vill minska dödlig barncancer

Nu satsar Barncancerfonden 400 000 kronor på att Karolinska universitetssjukhuset startar en studie i höst.

När studien är igång får den sannolikt fortsatta medel.

– Barncancerfonden har ambitionen att öka barns överlevnad och minska biverkningarna, berättar Britt-Marie Frost.

Svårbehandlad barncancer

Forskningen har kommit långt när det gäller många barncancerformer.

Men fortfarande finns det vissa former av svårbehandlad dödlig barncancer.

– Det här är en av dem. Det är därför vi tycker att den här forskningen är så viktig att satsa på. Sverige måste vara en del av den internationella forskningen, säger Britt-Marie Frost.

Läkemedel i stället för strålning

Ett mål med studien är att se om strålning, som kan ge svåra biverkningar, kan ersättas med intensivare läkemedelsbehandling.

Forskarna ska prova att trippla behandlingen med högdoscytostatika. I stället för ett slags cytostatika i hög dos ska barnen få tre olika cytostatika i hög dos.

– Det är viktigt att förstå att barnen som överlever ändå inte blir helt återställda. De får ofta komplikationer både av tumören och av strålbehandlingen, säger Britt-Marie Frost.

– Barn ska, efter behandling, leva ett långt liv och vi satsar mycket på forskning som handlar om att minska komplikationerna av de tuffa behandlingarna, säger Britt-Marie Frost.

Vanligt dö tio månader efter diagnos

ATRT är medfött och drabbar nästan bara barn. De flesta, 70 procent, diagnosticeras före tre års ålder.

Ofta upptäcks hjärntumören ännu tidigare, runt ett års ålder, berättar Britt-Marie Frost.

I en tidigare amerikansk långtidsstudie, publicerad 2012, följdes 144 personer i 36 år. Vanligast var att få diagnosen just omkring ett års ålder.

Medelöverlevnaden efter diagnos var bara tio månader.

Det görs framsteg

Kirurgi, cytostatika och strålning är behandlingar som används idag.

Vad läkarna väljer att använda beror bland annat på barnets ålder och var tumören sitter.

Behandlingen går framåt. Om tumörens är placerad så att det går att operera bort den är prognosen bättre.

Strålbehandling av äldre barn är hoppfullt. Idag strålbehandlas allt yngre barn, från tre års ålder och uppåt.

Är farligare för spädbarn

Men strålning är inte lämpligt för spädbarn, ett år eller yngre.

Det är en anledning till att de allra minsta har större risk att återfalla i sjukdomen och dö.

– Deras hjärnor är så omogna, så tidigt i sin utveckling. De har hög risk att få stora skador av strålbehandling, säger Britt-Marie Frost.

Alla spädbarn får trippelhögdos

I den nya studien får alla spädbarn, ett år eller yngre, högdosbehandling med tre olika cytostatika.

Behandlingen har redan, i annan forskning, visat sig kunna ge bättre överlevnad och mindre biverkningar än strålning.

– Tidigare har barn under ett år endast fått cytostatika, men nu börjar vi ge alla trippelhögdos, alla får från och med nu en intensifierad behandling, berättar den svenska studieledaren Kleopatra Georgantzi i ett pressmeddelande.

Kleopatra Georgantzi är överläkare på Karolinska universitetssjukhuset, forskare på Karolinska institutet och prövningsenheten Hope.

Hoppas på färre biverkningar

De äldre barnen mellan 12 och 35 månader slumpas till att få endera strålbehandling eller trippel högdosbehandling med cytostatika.

Målet är att undersöka om effekten på cancern är lika stor med cytostatika och om risken för svåra biverkningar minskar.

– Det betyder att vi kommer att undersöka och jämföra effekterna av att vi ersätter strålning av hjärnan, som vi vet kan ge kognitiva biverkningar, men även problem med syn eller hörsel, med en trippel högdos av cytostatika, säger Kleopatra Georgantzi i pressmeddelandet.

Två svenska barn drabbas varje år

Det är svårt att forska fram nya behandlingar av den här typen av ovanlig men extremt allvarlig barncancer. En viktig orsak är att antalet fall är så litet.

I Sverige drabbas ungefär två barn om året.

Därför är sådana här internationella studiesamarbeten, då patienter från många olika länder är med, så viktiga.

Tuff men värdefull behandling

Både strålning och trippelhögdos cytostatika är tuffa och jobbiga behandlingar att genomgå.

– Det är klart det är en etisk fråga. Men alternativet för de här barnen är värre, säger Britt-Marie Frost.

Sådana här studier är tidskrävande.

Att se om överlevnaden förbättras kan gå ganska fort. Hjärntumören är dödlig så snabbt.

Däremot är det svårare att fastställa om trippelbehandlingen minskar de långsiktiga biverkningarna. Det tar åtminstone tio år innan det går att se om barnen som överlever fungerar bättre kognitivt, påpekar Britt-Marie Frost.

När når skydd mot RSV barn i Sverige?

Helene Wallskär
-
0
När når skydd mot RSV barn i Sverige?

Ett nytt läkemedel och ett nytt vaccin ökar möjligheterna att ge spädbarn skydd mot RS-virus, respiratoriskt syncytialvirus, RSV.

Men det är osäkert vilken tillgång svenska spädbarn kommer att få till vaccinet och det skyddande läkemedlet inför den RSV-säsong som är i antågande i höst eller vinter.

När det gäller läkemedlet, den monoklonala antikroppen Beyfortus (nirsevimab), inväntar regionerna nationella rekommendationer innan de inleder en eventuell upphandling.

När det gäller vaccinet kommer tillverkaren att erbjuda det till den svenska marknaden i höst. Men det återstår att se vilka vårdaktörer som köper in det, och de som vaccinerar sig kommer att få betala själva.

Ny antikropp ger skydd mot RSV

Antikroppsläkemedlet Beyfortus blev godkänt i EU för knappt ett år sedan för att ge spädbarn skydd mot RS-virus under deras första RSV-säsong. Viruset kan ge svåra luftvägsinfektioner hos en del barn, och även hos äldre personer, och har de två senaste vintrarna haft en intensiv spridning.

Till skillnad från det äldre antikroppsläkemedlet Synagis (palivizumab) är Beyfortus godkänt för alla spädbarn och inte enbart för vissa riskgrupper.

En annan skillnad är att Beyfortus ges som en injektion vid ett enda tillfälle inför säsongen. Detta medan palivizumab kräver en ny injektion varje månad medan RSV-spridning pågår, och bland annat därför bara ges till de allra mest sårbara för tidigt födda barnen.

Olika roller kan ge olika rekommendationer

Regionerna i Sverige väntar nu på nationella rekommendationer om Beyfortus innan de köper in läkemedlet.

Sådana är på väg från både NT-rådet och Läkemedelsverket. NT-rådet är regionernas gemensamma organ för nationellt införande av nya terapier. Rekommendationen därifrån och den från Läkemedelsverket kan komma att se delvis olika ut, eftersom de utgår från olika uppdrag.

Vägledning från Läkemedelsverket i höst

Läkemedelsverket har påbörjat arbetet med att uppdatera sina behandlingsrekommendationer för RSV med hjälp av en expertgrupp.

Detta är ett tidskrävande arbete. Den fullständiga revideringen kommer inte att vara klar förrän senvåren 2024, enligt utredaren och projektledaren Elin Kimland.

Därför tar Läkemedelsverket också fram ett särskilt dokument inför RSV-säsongen 2023-2024. Det blir ett utlåtande från myndigheten om läkemedelsprofylax av RSV hos barn som kommer att innefatta bedömning av Beyfortus.

– För att kunna ge vården vägledning redan inför den kommande säsongen arbetar vi stegvis i samverkan med barnläkare och Folkhälsomyndigheten, förklarar Elin Kimland.

– Första steget är att ta fram ett utlåtande som omfattar Folkhälsomyndighetens genomgång av riskgrupper samt val av profylax mot RSV-infektion hos barn. Enligt planerna ska det vara klart i slutet av september.

Vilka ska få skydd mot RSV?

Parallellt med Läkemedelsverkets process sker utvärderingen av Beyfortus hos NT-rådet. NT-rådets uppdrag är att ge regionerna en rekommendation om införande av läkemedlet.

I rekommendationen kommer rådet att ta hänsyn till hälsoekonomi, till skillnad från Läkemedelsverket som inte ska ta med ekonomiska aspekter i sina bedömningar.

Flera frågor väntar på svar från NT-rådet:

Ska vården börja ge antikroppsläkemedlet till spädbarn? Ska alla barn i en viss ålder få det i så fall eller bara vissa grupper?

TLV utvärderar hälsoekonomin

NT-rådets ordförande Gerd Lärfars förklarar i ett mejlsvar till Läkemedelsvärlden att analysen fortfarande pågår. Hon berättar också att de olika myndigheter som nu arbetar med RSV håller varandra uppdaterade.

”Vi har ju lite olika roller när det gäller nya läkemedel men det är viktigt att vi stämmer av respektive processer och samordnar oss vilket också sker”, skriver hon.

NT-rådet har även beställt en hälsoekonomisk utvärdering av Beyfortus från Tandsvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, och denna pågår.

Andra länder har bestämt sig

Under tiden som regionerna och vården väntar på NT-rådets och Läkemedelsverkets rekommendationer har en del andra länder kommit längre i sina beslutsprocesser. Den amerikanska smittskyddsmyndigheten CDC (Centers for disease control and prevention) kom till exempel nyligen med sin rekommendation.

CDC rekommenderar Beyfortus för alla spädbarn under åtta månader inför deras första RSV-säsong, samt för barn med förhöjd risk för allvarlig sjukdom ända upp till 19 månaders ålder.

Frågan är hur den globala tillgången på läkemedlet kommer att se ut inför denna säsongsstart om även Sverige så småningom vill börja köpa in läkemedlet.

Stor global efterfrågan

Beyfortus är framtaget av Astrazeneca men marknadsförs av Sanofi.

– Vid en positiv rekommendation kommer vi på Sanofi göra vårt yttersta för att få Beyfortus till Sverige så fort som det är möjligt, givet en stor global efterfrågan, svarar Sanofis Sverigechef Per Öhlén.

– Stora länder som USA, Frankrike och Spanien har rekommendationer på plats och har därför redan köpt in doser av Beyfortus för att skydda alla barn mot RS-virus.

Nytt vaccin ger skydd mot RSV

Förutom antikroppsbehandlingen Beyfortus har det nu kommit ytterligare en ny möjlighet att ge spädbarn skydd mot RSV. Det är vaccinet Abrysvo som EU-kommissionen nyligen godkände efter en positiv rekommendation från EMA.

Abrysvo är godkänt att ge både till personer från 60 år och uppåt och till gravida kvinnor i graviditetsvecka 24-36.

Genom att vaccinera gravida kan man skydda barnet efter födseln och ett halvår framåt. Vaccinet ger upphov till antikroppar hos den gravida kvinnan som via moderkakan förs över till barnet. Metoden kallas maternell vaccination.

Kommer till Sverige i höst

Abrysvo marknadsförs av läkemedelsföretaget Pfizer. Enligt Andreas Palmborg, medicinskt ansvarig för vacciner på Pfizer i Sverige, kommer Abrysvo att finnas i Sverige från och med slutet av oktober.

– Jag vill inte kommentera vilken volym det rör sig om. Men vi gör vaccinet tillgängligt för den svenska marknaden och hoppas att det kommer att komma till användning redan inför den kommande RSV-säsongen, säger han.

– Det kommer att finnas att beställa för alla som vill, såväl privata vaccinatörer som den offentliga vården.

– Eftersom det ännu inte finns någon nationell rekommendation eller offentlig finansiering på plats, kommer de flesta som vill ta vaccinet sannolikt att få betala själva nu i början.

Folkhälsomyndigheten har pågående arbete

Det är Folkhälsomyndigheten som beslutar om nationella vaccinrekommendationer och vaccinationsprogram i Sverige. Myndigheten bekräftar via sin presstjänst att den har ett pågående arbete om RSV, men avböjer att för närvarande kommentera ytterligare.

Om ett vaccin ingår i ett vaccinationsprogram är regioner och kommuner skyldiga att erbjuda sina invånare och det ska vara gratis att vaccinera sig för den enskilde.

Vaccinrekommendationer är inte lika bindande utan mer en vägledning för kommuner och regioner. De beslutar själva om de ska följa dem eller ej och om eventuella avgifter för patienterna.

Hoppas att nationellt beslut kommer

Men både privata vaccinatörer och den offentliga vården erbjuder även andra vacciner än de som liksom det nya RSV-vaccinet ligger utanför både vaccinationsprogram och nationella rekommendationer.

Så det finns möjlighet att Abrysvo börjar användas i Sverige i höst.

Andreas Palmborg på Pfizer hoppas dock att det längre fram ska komma nationella beslut angående RSV-vaccinet och att regionerna ska bestämma sig för att använda det och finansiera det.

– För att tillgången ska bli jämlik behöver man också bygga en struktur för vaccineringen som gör det enkelt för gravida kvinnor att välja att vaccinera sig, till exempel inom mödrahälsovården.

”Välkommet med bättre RSV-skydd för spädbarn”

Helene Wallskär
-
0
”Välkommet med bättre RSV-skydd för spädbarn”

Läkaren och barninfektionsspecialisten Lars Navér är glad över att det nu kommer möjligheter att förebygga RSV-infektion.

Både ett antikroppsläkemedel och ett vaccin mot respiratoriskt syncytialvirus, RSV, är godkända. I en annan artikel berättar Läkemedelsvärlden mer om dem och undersöker när de kan komma att få bredare användning i Sverige.

Viktigt minska RSV-smitta

Lars Navér framhåller att det vore ett viktigt framsteg att kunna minska antalet RSV-infektioner hos spädbarn.

– Det är ovanligt att RS-virus orsakar dödsfall. Men det är en mycket vanlig infektionssjukdom hos yngre barn och ett stort bekymmer, säger han.

Lars Navér är forskare vid Karolinska institutet, docent i pediatrik och verksamhetschef inom nyföddhetsvården vid Karolinska universitetssjukhuset i Stockholm.

Många negativa effekter av RSV

Han är också en av de experter som bidrar med kunskap och erfarenhet i bland andra Läkemedelsverkets arbete med kommande behandlingsråd om RSV.

Han är noga med att inte avslöja något om vilka de kommande slutsatserna av detta arbete kan bli. Men framhåller att RSV-infektioner hos barn inte bara orsakar sjukdom, oro och inkomstbortfall i familjer, utan även samhällskostnader i form av vårdkostnader och ersättning för vård av sjukt barn.

– Dessutom kan det stora antalet inläggningar på barnsjukhusen tränga undan annan, planerad, barnsjukvård. Det finns alltså många skäl till att alla preparat som kan minska antalet fall och behovet av sjukhusinläggning är välkomna, säger han.

Lars Navér påpekar dock att såväl antikroppsläkemedlet som vaccinet mot RSV kräver att man bygger upp en vårdorganisation för att kunna ge dem i större skala.

– Man behöver ha en plan för detta och jag tror inte att någon ännu riktigt har det, säger han.

Två intensiva RSV-säsonger

Den senaste RSV-säsongen, säsongen 2022-2023, startade i början av november. Det är tidigare än vad som var vanligt före covid-19-pandemin. Under säsongen rapporterades 15 439 laboratorieverifierade fall, enligt en rapport från Folkhälsomyndigheten.

Sammanlagt 270 RSV-patienter behövde under säsongen vård inom intensivvården vid totalt 297 vårdtillfällen (sammanhängande vårdperioder), enligt statistik från Folkhälsomyndigheten

Vid 57 procent av dessa vårdtillfällen var intensivvårdspatienten ett barn i åldrarna 0-4 år. Inga RSV-orsakade dödsfall rapporterades.

Pandemin stökade till det

Båda de två senaste RSV-säsongerna har varit ovanligt intensiva, efter en RSV-paus i början av pandemin när så många infektioner tillfälligt försvann på grund av våra smittskyddsåtgärder.

– Före pandemin var det en väldig regelbundenhet hos RSV-epidemierna. Varannan säsong kom smittan tidigare och spridningen var kraftigare medan varannan säsong var lugnare, berättar Lars Navér.

– Mycket stökades till under pandemin och vi vet ännu inte om RSV-mönstret kommer att återgå till det som var normalt tidigare. Om det gör det så borde den säsong vi nu har framför oss kunna bli lugnare, men det återstår att se.

Malin Frenning tar över vd-posten på Rise

Helene Wallskär
-
0
Malin Frenning tar över vd-posten på Rise

Företagsledaren Malin Frenning blir ny vd vid det oberoende statliga forskningsinstitutet Rise. Den 2 oktober efterträder hon Pia Sandvik på vd-stolen.

Rise är ett statligt bolag med samhällsuppdrag. Institutet beskriver sig som “en innovationspartner för hela samhället” som “hjälper vi till att utveckla teknologier, produkter, tjänster och processer som bidrar till en hållbar värld och ett konkurrenskraftigt näringsliv.”

Rise driver bland annat forsknings- och utvecklingsprojekt om läkemedel och medicinteknik.

Institutets nya vd Malin Frenning har i dag en hög chefspost vid ingenjörs- och designföretaget Afry. Hon har även haft en rad andra ledande befattningar inom näringsliv och offentlig sektor.

Malin Frenning har bland annat varit landstingsdirektör i Stockholm och vd för Telia Sverige. Hon har också haft styrelseuppdrag i organisationerna Svenskt näringsliv och IT & Telekomföretagen.

– Det känns fantastiskt roligt och spännande att kliva in i ett bolag där fokus ligger på hållbar tillväxt genom forskning och utveckling av hög kvalitet. RISE är en viktig och stark aktör för att säkerställa ett hållbart samhälle, säger Malin Frenning i ett pressmeddelande.

Fälls för påstående om Donaxyl till gravida

Helene Wallskär
-
0
Fälls för påstående om Donaxyl till gravida

Läkemedelsföretaget Campus pharma AB marknadsför det receptfria läkemedlet Donaxyl (dekvalinium). Det är ett bakteriedödande läkemedel i form av vaginaltabletter som ska användas mot bakteriell slidkatarr, vaginos.

I reklamutskick till vården om Donaxyl skrev företaget ”Kan användas under graviditet och amning”.

Informationsgranskningsnämnden, IGN, anser dock att detta påstående är ”förenklat och vilseledande”. I sin anmärkning till Campus pharma framhåller IGN att påståendet inte stämmer med det som står i läkemedlets produktresumé.

Inga djurstudier av Donaxyl

Produktresumén sammanställer kunskapen om ett läkemedel. Detta dokument ska enligt läkemedelsbranschens etiska regelverk vara grunden för information och reklam om läkemedlet.

I produktresumén för Donaxyl står att läkemedlet enbart bör användas under graviditet om tydligt behov föreligger. Det står vidare att begränsade data från fyra kliniska studier av totalt 181 gravida patienter inte visade på någon påverkan på barnet.

Samt att det inte gjorts några djurstudier om eventuella negativa effekter för foster. Detta eftersom läkemedlet inte tas upp så mycket i kroppen när det tas som vaginaltablett.

Menar att Donaxyl är säkert

I sitt svaromål håller företaget inte alls med IGN. Campus pharma framhåller i stället att både kliniska studier och klinisk erfarenhet visar att Donaxylbehandling under graviditet är säker för barnet.

Företaget uppskattar att minst 1,1 miljoner gravida kvinnor har använt läkemedlet efter att det blev godkänt. Inga biverkningar som gäller barnet har enligt svaromålet rapporterats.

Dessutom framhåller företaget att Donaxyl enligt texten i Fass tillhör graviditetskategori A.

I denna kategori finns ”Läkemedel som kan förmodas ha intagits av ett betydande antal gravida kvinnor och kvinnor i fertil ålder utan att man hittills noterat någon form av säkerställd störning i reproduktionsprocessen som ökad missbildningsfrekvens eller annan ogynnsam fosterpåverkan.”

Ska betala straffavgift

Trots företagets invändningar håller IGN fast vid sin bedömning att reklampåståendet är förenklat och vilseledande i relation till produktresumén. Företaget ska därför betala en straffavgift på 110 000 kronor.

Räkna med att covidviruset pirola kommer hit

Anna Bäsén
-
0
Räkna med att covidviruset pirola kommer hit

Det nya mycket muterade covidviruset pirola BA.2.86 väcker viss oro hos hälsomyndigheter och forskare.

Världshälsoorganisationen WHO har omikronvarianten BA.2.86 under särskild övervakning, VUM, variants under monitoring.

Även svenska Folkhälsomyndigheten uppger att den har extra observans på BA.2.86 både globalt och nationellt.

Mutationen har fått smeknamnet pirola i media, en förklaring är att pi and rho kommer efter omikron i det grekiska alfabetet. En av Jupiters asteroider har samma namn.

WHO namnger bara varianter av särskild betydelse. På nästa sådan blir det logiska namnet pi.

Har 36 nya mutationer

Orsaken till uppmärksamheten är att pirola har ovanligt många mutationer i spikeproteinet.

Spikeproteinet hjälper viruset ta sig in i cellerna.

Covidviruset pirola har 36 mutationer jämfört med omikronvariant XBB1.5.

Den senare är vanligast i Sverige just nu, enligt ECDC.

Virusforskaren svarar

Ali Mirazimi är ledande virusforskare vid Karolinska institutet, KI, och Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA. Läkemedelsvärlden ringde och ställde fem frågor om pirola.

Kommer vi att få pirola till Sverige?

– Än så länge har smittan inte hittats här. Vi kan nog räkna med att pirola tar sig hit också. Den finns redan i flera länder, som Danmark, Storbritannien, Island och USA. Men man kan aldrig vara säker. Med det sagt vet vi inte hur utbrett viruset blir. Det är andra faktorer som påverkar.

Hur farligt är pirola?

– Det vet vi inte ännu. Ännu finns det inget som tyder på att den ger allvarligare sjukdom. Men vi ska komma ihåg antalet fall är få, än så länge.

Varför är finns det då sådan oro? Folkhälsomyndigheten anser att mängden mutationer kan ge pirola spridningsfördelar.

– Ja, oron är att de många mutationerna gör att den lättare ska lyckas gå förbi immunförsvaret, vare sig man är vaccinerad eller har haft infektionen tidigare. Om kroppen inte känner igen viruset sprids den lättare.

Hur utbrett kan covidviruset pirola bli? 

– Det finns så många varianter. Idag vet vi inte vilken som blir den dominerande stammen. En del dyker upp och dör ut, det beror på många olika saker.

– Om viruset gör dig jättesjuk sprids det mindre, du stannar helt enkelt hemma och smittar inte andra. Om du däremot bara blir lite sjuk är det en annan sak. Du tappar inte i aktivitet utan kan röra på dig och sprida smittan.

– Och även mild sjukdom kan bli farlig hos vissa känsliga grupper. Det är därför så viktigt att skydda de äldre. Vi måste se till att de inte missar att vaccinera sig i tid, eftersom skyddet avtar snabbare hos äldre.

Ger det uppdaterade vaccinet bättre skydd mot BA.2.86/pirola? 

– Vi vet väldigt lite om BA2.86 och därmed ännu mindre hur effektivt det nya vaccinet skyddar mot BA2.86. Men alla de tidigare vaccinerna har skyddat bra mot svår sjukdom orsakat av alla andra varianter!

Bekämpar dengue med bakteriebärande myggor

Helene Wallskär
-
0
Bekämpar dengue med bakteriebärande myggor

Bakteriebärande myggor är ett nytt vapen mot den tropiska infektionssjukdomen denguefeber. Hjälporganisationen Läkare utan gränser börjar nu använda metoden i det hårt denguedrabbade Honduras.

– Förekomsten av denguefeber är alarmerande och de preventiva åtgärder som används i dag skyddar inte tillräckligt, säger Edgard Boquin, Läkare utan gränsers projektkoordinator i Honduras i ett pressmeddelande.

Snabbt växande hälsohot

Omkring hälften av världens befolkning lever i områden med ett klimat som gynnar smittspridningen av en grupp av virus som kallas arbovirus. Tre sådana virus som smittar via myggor är dengue, zika och chikungunya.

Alla tre orsakar infektionssjukdom hos människor.

Denguefeber är ett allvarligt hälsohot i bland annat större delen av Nord- och Sydamerika. Antalet fall ökar också snabbt år för år.

Hos de flesta ger infektionen visserligen bara milda influensaliknande symtom.

Men vissa smittade kan i stället bli allvarligt sjuka och få livshotande blödningar och organskador. Spädbarn är i riskzonen för svår dengueinfektion, liksom äldre, gravida, vissa kroniskt sjuka, överviktiga och personer med ökad blödningsbenägenhet.

Behandling mot dengue saknas

Det finns vaccin mot denguefeber, men enligt Läkare utan gränser ger de inte tillräckligt skydd i de hårt drabbade länderna.

– Det finns ingen behandling mot denguefeber och de vaccin som tillverkas ger inte tillräckligt skydd mot infektion, säger Edgard Boquin.

För att förhindra denguespridning arbetar hälsomyndigheter därför med att minska stammarna av de smittspridande myggorna. Ett problem är dock att myggorna blivit resistenta mot många av de bekämpningsmedel som används.

Bakteriebärande myggor ny metod

Det är här som den nya metoden kommer in i bilden. För att bekämpa de smittspridande myggorna använder man nu andra myggor.

Metoden innebär att man släpper ut myggor som bär på bakterien wolbachia i den lokala myggpopulationen. Det leder till att en allt större andel av myggorna blir bärare av denna bakterie. Bakterien blockerar virus och gör det svårt för dem att föröka sig inne i myggorna.

På så vis blir det allt färre myggor som bär på denguevirus och andra arbovirus.

Metoden har redan prövats framgångsrikt i andra drabbade länder. Det har visat sig att denguespridningen minskar avsevärt i områden där många av myggorna bär på bakterien wolbachia.

Hoppas på permanenta lösningar

Nu börjar Läkare utan gränser därför att använda metoden i Honduras i samråd med lokala aktörer. Myggutsättningen sker framför allt i olika delar av huvudstaden Tegucigalpa.

– Det första målet är att minska dödsfall och sjukdomsfall orsakade av dengue och andra arbovirus, säger Edgard Boquin.

– På längre sikt hoppas vi att de nya metoderna kan bli permanenta lösningar för att förhindra att människor drabbas av myggburna sjukdomar. Det är dags för förändring.

Virusforskare: Covid-19 är inte säsongsbunden

Anna Bäsén
-
0
Virusforskare: Covid-19 är inte säsongsbunden

Covid-19 är inte säsongsbunden, enligt en rad forskare och experter.

Viruset muterar ständigt. Dessutom kan smittan slå till när som helst.

Många svenskar funderar nog på när de ska ta covidvaccinet.

Uppdaterade vaccin väntas i oktober. Folkhälsomyndighetens vaccinkampanj startar den 7 november.

Vissa diskuterar om myndighetens tajming är rätt.

Samordnad vaccinkampanj i november

Folkhälsomyndigheten har satt startdatum för höstens samordnade vaccinationskampanj mot covid-19 och säsongsinfluensan till den 7 november.

Myndigheten vill att regionerna erbjuder båda vaccinerna samtidigt, som Läkemedelsvärlden rapporterade om i torsdags. Men sars-cov-2 är inte bundet till vintersäsongen, till skillnad från influensaviruset.

– Man ska komma ihåg att vi har levt med influensa i hundratals år. Det här är bara den tredje höst- och vintersäsongen med covid-19 vi har framför oss. Väldigt mycket talar för att det blir ett säsongsvirus, men rent vetenskapligt kan vi inte säga det säkert än, säger Ali Mirazimi, virusforskare vid Karolinska institutet, KI.  

Covid-19 är inte säsongsbunden

Vanlig säsongsinfluensa slår normalt hårdast under vintermånaderna med en topp i januari eller februari.

Men covidvirus förvånar. Covid-19 är inte säsongsbunden. Åtminstone finns inget tydligt mönster ännu.

– Våra kroppar är fortfarande naiva, ovana, vid viruset. Skyddet försvinner när nya varianter seglar upp, säger Ali Mirazimi.

Om du är skör, äldre och i riskgrupp och det var länge sen du vaccinerade dig, så vänta inte till november utan vaccinera dig nu, uppmanar KI-forskaren.

– Skyddet avtar snabbt, mellan sex och nio månader.

Smittan kan överraska

Baserat på det vi ser idag talar mycket för att covidsmittan kommer att bli säsongsbunden i framtiden, enligt Ali Mirazimi.

– Det kan ta tid innan vi säkert vet om sars-cov-2 är ett säsongsvirus.

– Men det finns inga garantier. Smittan kan överraska, säger han.

Covid-19 är inte säsongsbunden, även enligt WHO-experter.

“Jag ser inga tydliga säsongsvariationer för SARS-CoV-2 ännu,” skriver Kanta Subbarao, chef för Världshälsoorganisationens Collaborating Center for Reference and Research on Influenza i Australien, i ett mejl till tidningen Stat News.

Har haft olika mönster

Sars-cov-2 sprids året runt. Säsongen 2021/2022 var smittan mest intensiv under vintern i Sverige.

Spridningen drog igång på allvar sista veckan i december, visar Folkhälsomyndighetens statistik. I mitten av februari började antalet fall sjunka.

Säsongen före, 2020/2021, är annorlunda. Då hade Sverige två toppar.

Smittan nådde sin högsta topp veckan före jul 2020 och sjönk sedan. Men sen drar smittspridningen igång igen för att bli som värst i april 2021.

Kan få två covidsäsonger

Luftvägssmittor sprids som mest höst, vinter och vår.

Tiden varierar mellan olika smittor. Så även om sars-cov-2 visar sig vara ett säsongsvirus behöver det alltså inte komma samtidigt som säsongsinfluensan.

– Och om det är ett säsongsvirus är det inte säkert att det följer samma mönster som influensan. Vi kanske får två covidsäsonger, en oktober-november och en i mars-april, säger Ali Mirazimi.

Andra experter ser tecken på att smittan kan komma i vågor var femte, sjätte månad eller liknande.

Styrs av nya virusvarianter

Michael Osterholm, chef för University of Minnesotas Center for infectious disease research and policy, påpekar i Stat News att utbrott varit knutna till nya varianter.

Beta, delta och omikron orsakade utbrott vid olika tillfällen under 2021.

– Det var inte kopplat till någon form av miljöförhållanden. Och det är vad man ofta tänker på med säsongsvariationer.

Svårare planera mot covid

Säsongsbundenhet gör det enklare att skydda befolkningen. Man kan exempelvis planera innehållet i influensavaccin, förbereda vaccinationskampanjen och fördela sjukvårdsresurser.

Kommunikationen till allmänheten är också enklare. Vi är ju vana vid att influensan kommer varje vinter.

Det är svårare att planera vaccinationskampanjer mot smittor som kan få utbrott lite när som helst.

Har kampanjen rätt tajming?

Frågan många svenskar ställer sig är förstås när det är den bästa tiden att covidvaccinera sig.

De nya uppdaterade vaccinerna väntas komma i oktober.

Folkhälsomyndigheten planerar kampanjstarten senare, 7 november.

Har kampanjen rätt tajming? Startar den för sent?

– Det där är en trixig fråga. Först och främst ska man komma ihåg att det är en rekommendation till äldre och riskgrupper. Jag skulle säga att det är fråga om praktikaliteter för att få fler att vaccinera sig, säger Ali Mirazimi.

Praktiskt för vården

Personer i riskgrupper ska ändå vaccinera sig mot influensan. Det är praktiskt för sjukvården att ge två vaccin vid samma tillfälle. Det är också smidigt för individen att ta båda vaccinerna en och samma gång.

– När något försvinner glömmer människor av pandemin och går inte och vaccinerar sig. På det här sättet är det lättare att få människor att vaccinera sig.

Är Folkhälsomyndigheten för sena på bollen, som en del tycker? Ska jag gå och ta det nya vaccinet så snart det finns och inte vänta till november?

– Det går inte att ge ett 100 procentigt svar på. Det vaccin som finns idag skyddar bra mot svår sjukdom, det kommande fungerar lite bättre mot de nya varianterna. Det beror helt på vem du är.

Vissa bör inte vänta till november

En 50-åring, som annars känner sig frisk och stark, kan vänta till kampanjstarten, tycker Ali Mirazimi.

Men för den som är äldre och skör, kanske tillhör en riskgrupp, är det viktigt att inte låta det gå mer än sex månader mellan vaccineringarna. Oavsett kampanjstart.

– Skyddet avtar snabbt, mellan sex och nio månader. En äldre skör person som vaccinerade sig i januari bör gå och ta covidvaccin nu direkt och inte vänta till november. Det vaccin vi har i dag är bra. Sen kan personen fylla på med det uppdaterade vaccinet senare, säger Ali Mirazimi.

Prata med din läkare

Virusforskaren medger att budskapen kanske låter motstridiga.

Ali Mirazimi poängterar att han och Folkhälsomyndigheten har olika roller.

– Jag säger inte att Folkhälsomyndigheten gör fel. Jag svarar på dina frågor som en vetenskapsman. Myndigheten har till uppgift att skydda hela befolkningen.

Det allra viktigaste när det gäller covidvaccinering är vem du är, poängterar KI-forskaren.

– Håll dig uppdaterad om Folkhälsomyndighetens rekommendationer. Rådgör med din läkare, särskilt om du är äldre eller i riskgrupp, om du är osäker på hur du ska göra, säger han.

Utökad gentestning dubblade ärftliga fall

Helene Wallskär
-
0
Utökad gentestning dubblade ärftliga fall

Svenska forskare har med intressanta resultat studerat utökad gentestning för att spåra ärftliga former av bröst- och äggstockscancer.

Forskarna tog in fler sjukdomsgener i testet än vad som är standard. Då fördubblades antalet kvinnor som visade sig ha ärftliga orsaker bakom cancersjukdomen.

Studien, som är publicerad i BMC Cancer, ger kunskap som kan användas vid individuell riskbedömning, förebyggande åtgärder och för att skräddarsy behandling.

Tester upptäcker ärftlig bröstcancer

De två sjukdomsgenerna BRCA1 och BRCA2 är sedan länge välkända cancergener. De är mutationer som ger en väsentligt ökad risk för bröst- och äggstockscancer.

I släkter där många kvinnor drabbas av dessa sjukdomar kan man misstänka att det finns genetiska orsaker. Kvinnor i sådana familjer kan då få genetisk rådgivning och testning för att se om de bär på en sjukdomsgen.

Om svaret är ja och kvinnan ännu inte insjuknat kan man sätta in förebyggande åtgärder som regelbunden uppföljning eller att operera bort bröst och/eller äggstockar.

Och om kvinnan redan drabbats kan den genetiska informationen ge underlag för val av behandling och fortsatt uppföljning.

Erbjöd utökad gentestning

Men den genetiska cancerforskningen har gjort nya framsteg.  I dag finns det förutom BRCA1 och BRCA2 ytterligare elva gener som tydligt har kunnat kopplas till en förhöjd risk för dessa två cancerformer.

Skulle man kunna upptäcka fler fall av ärftligt orsakad bröst- och äggstockscancer med utökad gentestning? Den frågan belyste forskare i den aktuella studien.

Det var en nationell forskningsstudie där landets samtliga cancergenetiska mottagningar medverkade. Under åren 2012-2018 erbjöd mottagningarna utökad gentestning till 4622 kvinnor med bröst- och/eller äggstockscancer.

Det motsvarar ungefär 85 procent av alla som utreddes för misstänkt ärftlig former av dessa sjukdomar under den perioden.

Fördubblade de ärftliga fallen

Med utökad gentestning där forskarna testade deltagarna för 13 gener i stället för två fördubblades antalet kvinnor som fick en ärftlig förklaring till cancern. De två mest välkända generna BRCA1 och BRCA2 hittades hos 8,9 procent av deltagarna.

Någon av de övriga elva cancergenerna hittades hos 8,2 procent.

Kan leda till riktad behandling

Studiens resultat har påverkat det nationella vårdprogrammet för bröstcancer och lett till att fler kvinnor erbjuds genetisk testning. Bland annat får nu alla med så kallad trippelnegativ bröstcancer ett sådant erbjudande, oavsett ålder.

– I vår studie hade drygt 27 procent av kvinnor med trippelnegativ bröstcancer en påvisbar genetisk avvikelse och just i denna grupp ser vi också ofta genetiska varianter som kan leda till riktad behandling, säger forskaren Hans Ehrencrona som ledde studien i ett pressmeddelande.

Han är docent i klinisk genetik vid Lunds universitet och överläkare vid Laboratoriemedicin, Region Skåne.

På sikt kommer sannolikt fler gener att ingå i standardtesterna. Hur många återstår att se eftersom vissa av de kända generna trots allt är mycket sällsynta.

Hoppas att fler ska ta vaccin mot covid-19 i höst

Anna Bäsén
-
0
Hoppas att fler ska ta vaccin mot covid-19 i höst

Folkhälsomyndigheten tror att fler som behöver ta vaccin mot covid-19 i höst kommer att göra det.

Detta jämfört med vårens kampanj som gav klent resultat.

– Vi ser med tillförsikt på hösten och högre vaccinationstäckning. Vi tror att höstinsatsen mot covid-19 kommer att få draghjälp eftersom den samordnas med vaccinationskampanjen mot influensa, säger Johanna Rubin, enhetschef på Folkhälsomyndigheten.

Vårkampanjen för vaccin mot covid

I våras, från och med 1 mars, rekommenderade Folkhälsomyndigheten personer som är 80 år eller över att ta en påfyllnadsdos vaccin mot covid-19.

Anledningen till vårkampanjen är att vaccinet ger sämre effekt hos äldre och skyddseffekten avtar betydligt snabbare hos snabbare än hos yngre.

Men resultatet av kampanjen blev klent. Detta trots att myndigheten gick ut och påminde regionerna om att satsa på att vaccinera de allra äldsta.

När sommaren stod för dörren i juni hade bara hälften av denna sköra grupp tagit sin boosterdos, vilket Läkemedelsvärlden rapporterade om.

Varierande täckning i regionerna

Under sommaren är det ofta svårare att få vaccinationstider, vårdpersonalen går på semester. Vissa vaccinationsmottagningar stänger helt periodvis. Andra drar ner på tiderna.

Täckningen varierade också en hel del mellan regionerna.

– En del regioner hade en mer fokuserad kampanj i mars-april, andra hade inte det. Sommaren är en mellanperiod mellan vaccinationsinsatserna. Mycket i samhället stängs ju också ned och vaccinationstiderna minskar, konstaterar Johanna Rubin.

Vaccin mot covid i höst

Nu i höst rekommenderas i princip alla som är 50 år eller över att vaccinera sig mot covid-19.

Detsamma gäller personer som är 18 år eller äldre och tillhör en riskgrupp. Det handlar exempelvis om högt blodtryck, fetma eller immunhämmande sjukdomar eller behandlingar.

Myndigheten har i samråd med regionerna startdatumet för vaccinationskampanjen till 7 november, enligt Johanna Rubin. Vaccinet mot covid-19 erbjuds då samtidigt som influensavaccinet.

Uppdaterat vaccin mot covid

De som ska ta covidsprutor i höst får rådet att vänta på de uppdaterade vaccinerna.

Nya covidvacciner väntas vara klara i oktober.

De bedöms kunna skydda mot allvarlig sjukdom och död av EG 5, eller Eris, och de andra muterade undervarianterna av omikron, vilket Läkemedelsvärlden berättade om i onsdags.

Hoppfull om samordnad kampanj

Johanna Rubin är hoppfull om att en samordnad kampanj ska ge en god vaccinationstäckning.

– Det är lättare att ge ett tydligt budskap när man har en kombinerad start. Dessutom är det ju så att riskgrupper och äldre ändå är vana att gå och ta influensavaccin, säger hon.

– Det gör det enklare både för individen och sjukvården, man besöker vården en gång och får båda vaccinationerna.

Patienten erbjuds alltså att få en spruta mot covid-19 och en mot influensa vid samma besök.

Forskarna arbetar också med att utveckla en kombinerad influensa- och covidspruta.

Oklart hur följsamma regionerna blir

Folkhälsomyndighetens tanke är alltså att både influensa- och covidkampanjerna startar den 7 november.

Men hur samordnat det verkligen blir mellan regionerna i höst är inte helt säkert.

Stockholm planerar att starta covidvaccinationerna redan i oktober, enligt Smittskydd Stockholm, och influensavaccinationerna 7 november.

Samordning ska ge skjuts

Regionerna är självstyrande och ser olika ut. De har olika lokala förutsättningar, det kan exempelvis handla om hur arbetsbördan ser ut, konstaterar Johanna Rubin.

– Det finns ett samarbete och konsensus. Men det kan finnas enstaka regionala varianter, säger hon och fortsätter:

– Folkhälsomyndigheten anser att en samordnad och gemensam vaccinationsinsats kommer att ge en bra skjuts nationellt och få större uppmärksamhet.

Ny studie: Fettsyror ger tidigt födda bättre syn

Helene Wallskär
-
0
Ny studie: Fettsyror ger tidigt födda bättre syn

Att ge extremt för tidigt födda barn kosttillskott med fettsyror kan både förebygga en synhotande ögonsjukdom och förbättra den allmänna synutvecklingen. Det visar forskning vid Göteborgs universitet.

Riktlinjer på väg

Barn som är födda före graviditetsvecka 28 kallas extremt för tidigt födda. I Sverige finns ännu inga enhetliga riktlinjer för vilka kosttillskott dessa barn bör få. Men sådana riktlinjer håller på att utarbetas och resultat från en forskargrupp i Göteborg bidrar med kunskap till detta arbete.

Göteborgsforskarna studerar effekterna på de extremt för tidigt födda barnens syn av att ge tillskott av omega-6-fettsyran arakidonsyra och omega-3-fettsyran dokosahexaensyra (DHA). Ingen av dessa fettsyror ges i dag rutinmässigt till för tidigt födda.

Motverkar sjukdom i näthinnan

I en tidigare studie har forskarna visat att de studerade kosttillskotten minskar risken för en ögonsjukdom som kan drabba extremt för tidigt födda.

Sjukdomen påverkar näthinnan, retina, och benämns ROP utifrån sitt engelska namn retinopathy of prematurity. Den kan ha olika allvarlighetsgrad, de svåraste formerna hotar barnets syn.

Studien genomfördes vid neonatalavdelningarna på universitetssjukhusen i Göteborg, Lund och Stockholm. Extremt för tidigt födda barn som föddes under åren 2016-2019 slumpades till att antingen få enbart den näringsbehandling som är standard eller att även få tillskottet med fettsyor.

Följde synutvecklingen

Barnen fick tillskotten via munnen dagligen under några månader (fram till den dag då de skulle varit 40 veckor om de fötts på beräknat datum).

Studien var öppen – alla inblandade visste vilka barn som fick de extra tillskotten och inte. Resultaten visade att fettsyratillskotten minskade risken för ROP med 50 procent.

Men även utan ROP löper extremt för tidigt födda barn risk för sämre synutveckling än barn som inte föds för tidigt. Därför ville forskarna också se om tillskotten hade någon betydelse för synutvecklingen på längre sikt.

Förbättrar hjärnans förmåga

I en nu aktuell uppföljningsstudie undersökte man 178 av barnen vid två och ett halvt års ålder. Studien är publicerad i tidskriften The Lancet Regional Health Europe.

Forskarna testade barnens synfunktion på olika sätt. De konstaterade att synen hos de barn som hade fått tillskotten med fettsyror fungerade bättre. Denna effekt var oberoende av om barnen hade haft ROP eller inte.

– Den bättre synutvecklingen berodde alltså inte bara på att ögats näthinna påverkats gynnsamt. Tillskottet verkar även ha förbättrat hjärnans förmåga att tolka synintryck, säger forskaren Pia Lundgren i ett pressmeddelande.

Fortsätter följa barnens utveckling

Pia Lundgren är docent inom pediatrisk ögonforskning på Sahlgrenska akademin vid Göteborg universitet och överläkare på Sahlgrenska universitetssjukhuset. Hon är också studiens förstaförfattare.

– Det är viktigt att vi nu kan visa på de positiva effekter som kombinationstillskottet verkar ha på synutvecklingen när barnet är äldre, säger hon.

– I de fortsatta studierna, på samma grupp av barn, tittar vi också vidare på kognitiv och neurologisk utveckling, vilket blir mycket spännande.

Höstens vacciner biter på nya covidvarianter som Eris

Anna Bäsén
-
0
Höstens vacciner biter på nya covidvarianter som Eris

Det kommer en rad rapporter om spridning av nya muterade varianter av covidviruset EG 5, ibland kallat Eris.

– De nya varianterna är undervarianter från omikron så man kan säga att de är en slags släktingar, som grenar från samma träd, säger Johanna Rubin, barnläkare och enhetschef på Folkhälsomyndigheten.

Eris är en av de nya virusvarianterna som fått snabbast spridning.

Även om den verkar riktigt smittsam finns det ännu inget som tyder på att fler blir allvarligt sjuka av den.

Eris smittar snabbt

Den nya mutationen ökar snabbt globalt. Den sprids även i Sverige. Eris befaras öka covidspridningen, vilket Läkemedelsvärlden tidigare rapporterat.

ECDC klassade nyligen Eris som en variant av intresse.

Enligt Folkhälsomyndigheten ser läget när det gäller olika covidvarianter likadant ut i Sverige som i övriga Europa.

Knappt 400 positiva covidprover har undersökts med sekvensering inom det nationella övervakningsprogrammet mellan vecka 28 och 31. Eris är knappt 19 procent av dem.

Ny mycket muterad variant

En annan omikronvariant som är under särskild övervakning av både ECDC och WHO är BA 2.86, med smeknamnet Pirola.

Det speciella är att Pirola i mycket hög grad förändrats jämfört med tidigare släktingar. Den har 30 nya mutationer, enligt ECDC.

Oron är att den ger svårare sjukdom eller lättare smiter förbi tidigare vaccinskydd eller genomgången sjukdom. Idag vet ingen om den ger annorlunda symtom eller värre sjukdom.

Inga svenska fall av Pirola än

Sverige har ännu inga bekräftade fall av Pirola. Enligt Folkhälsomyndighetens data fram till vecka 33 har inga fall ännu rapporterats i Sverige.

Däremot har den hittats i flera andra länder. Danmark rapporterar tre bekräftade fall. Den har även hittats i Storbritannien, USA och Israel.

Än så länge är smittläget lugnt i Sverige när det gäller covid-19.

Väntar sig spridning i höst och vinter

Enligt Folkhälsomyndighetens senaste statistik hade Sverige 257 fall vecka 32. Flest fall, 86 stycken, finns i åldersgruppen 80 år och över.

Den europeiska smittskyddsmyndigheten ECDC förutser att Sverige ligger på en platå vecka 32 till 34.

– Vi förväntar oss att viruset följer det tidigare mönstret och att spridningen ökar under höst och vinter, säger Johanna Rubin.

Uppdaterade vacciner hjälper

Höstens vacciner bygger på omikronvarianten XBB 1.5. Nya undervarianten Eris kan sägas vara en avkomma till XBB 1.5, så vaccinerna skyddar även mot den.

Flera bolag, Moderna, Pfizer och Novavax har utvecklat vaccin baserade på XBB 1.5.

Sverige har köpt in störst mängd vaccin från Pfizer och en mindre mängd från Novavax. Totalt är det ungefär fyra miljoner doser.

– Höstens vacciner har skydd mot XBB 1.5. Vi förväntar oss att vaccinerna är godkända och färdiga i oktober, säger Johanna Rubin.

Vaccinationsstart 7 november

Under tisdagen rapporterar Novavax att deras nya vaccin ger immunrespons mot Eris i djurstudier, skriver Reuters.  Även Pfizer har gjort djurstudier med samma lovande resultat.

Den 7 november är planen att regionerna ska starta sina vaccinationskampanjer. Då ska personer som är 65 år eller över och riskgrupper mot covid-19 vaccineras.

Tanken är att samordna covid- och influensavaccinering, enligt Johanna Rubin.

Vissa behöver “toppa upp” skyddet

Många svenskar har redan ett slags grundimmunitet mot covid-19.

Vaccinationstäckningen är hög i Sverige och många har redan varit smittade, säger Johanna Rubin.

– Sen ”toppar vi upp” skyddet med de nya vaccinerna hos personer som är över 65 år eller yngre personer som tillhör en riskgrupp.

Vänta på uppdaterat vaccin

Den som inte vaccinerat sig ännu i år, eller tagit en dos, men funderar på att ta en till redan nu, råder Johanna Rubin att vänta in de uppdaterade vaccinerna.

– Då får man ett vaccin med bättre skydd mot de nya covidvarianterna.

De få svenskar som hunnit covidvaccinera sig två gånger i år – och är 65 år eller över eller tillhör en riskgrupp – kan eventuellt också behöva ta det uppdaterade vaccinet.

– Det blir en individuell bedömning. Sen ska det gå åtminstone tre-fyra månader mellan vaccindoserna.

Skyddar inte mot att bli smittad

De nya vaccinerna inte skyddar mot risken att bli smittad.

– Däremot minskar de risken att bli allvarligt sjuk och dö i covid-19, säger Johanna Rubin.

De nya covidvarianterna verkar ännu inte vara några stora hot som ger svårare sjukdom.

Men Folkhälsomyndigheten och sjukvården har alltid beredskap för oförutsedda händelser, säger Johanna Rubin.

– Covid har överraskat oss flera gånger så det får man vara beredd på, säger hon.

Buffert och prishöjningar utreds mot antibiotikabrist

Helene Wallskär
-
0
Buffert och prishöjningar utreds mot antibiotikabrist

Regeringen har under sommaren gett två myndigheter olika uppdrag som ska motverka brist på äldre antibiotika.

Folkhälsomyndigheten har fått i uppdrag att utreda en modell för att skapa buffertlager av äldre antibiotika för den svenska marknaden. Och Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, har fått i uppdrag att analysera det svenska prissättningssystemets effekter på tillgången av dessa preparat.

Brist på äldre antibiotika ökar

För låg tillgång till viktiga antibiotika är ett globalt problem som på senare år blivit mer märkbart även i rika länder. Under den gångna vintersäsongen orsakade brist på bredspektrumpreparatet amoxicillin problem för vård, patienter och apotek i både USA och EU.

Och, som Läkemedelsvärlden rapporterade i går, väcker nu brist på smalspektrumpreparatet penicillin V oro i Sverige.

– Hotet om att vi inte ska kunna behandla bakteriella sjukdomar med antibiotika i framtiden hänger över oss. I förlängningen är det modern sjukvård som står på spel. Vi måste säkerställa tillgången till de preparat som är lämpligast utifrån aspekterna behandling och pris, såväl som ur hållbarhet när det gäller resistens, säger socialminister Jakob Forssmed (L) i ett pressmeddelande.

– Vi måste säkerställa tillgången till de preparat som är lämpligast utifrån aspekterna behandling och pris, såväl som ur hållbarhet när det gäller resistens.

Särskild ersättningsmodell för buffertlager

Regeringsuppdraget till Folkhälsomyndigheten är att göra en förstudie om en ersättningsmodell som ska göra resulterar i att det finns buffertlager av prioriterade äldre antibiotika för den svenska marknaden.

Företag ska kunna få ersättning för att hålla sådana buffertlager. Folkhälsomyndigheten ska utvecklakriterier och riktlinjer för en sådan modell. I uppdraget ingår även att utreda samordning med övriga nordiska länder i dessa frågor.

Uppdraget ska redovisas till regeringen senast 31 december i år.

Borde priserna höjas ytterligare?

Uppdraget till TLV är inriktat på prissättningssystemets effekter på den svenska tillgången på äldre antibiotika. Vårt så kallade takprissystem är till för att skapa lägre och jämnare priser för läkemedel där det finns flera sinsemellan utbytbara alternativ.

En baksida med systemet har visat sig vara att de fastställda priserna kan bli så låga att företagen inte längre tycker det är tillräckligt lönsamt att vara kvar på marknaden.

Detta har bland annat drabbat tillgängligheten av vissa äldre antibiotika.

Under 2023 och 2024 gör TLV vissa justeringar av takprissystemet som höjer prisnivåerna. Regeringen ger TLV i uppdrag att analysera hur dessa justeringar påverkar just när det gäller äldre antibiotika.

TLV ska även analysera om det behövs ytterligare åtgärder kring antibiotikapriserna.

Uppdraget ska delredovisas senast 30 april 2024 och slutredovisas senast 31 december samma år.

Penicillinbrist kan öka antibiotikaresistens

Helene Wallskär
-
0
Penicillinbrist kan öka antibiotikaresistens

Den penicillinbrist som har börjat märkas i Sverige kan i sämsta fall bidra till att snabba på utvecklingen av antibiotikaresistens. Det menar Annika Hahlin, apotekare inom Strama (nätverket Samverkan mot antibiotikaresistens) i Region Stockholm.

– Vid en bristsituation är det extra viktigt att följa behandlingsriktlinjerna och att inte använda antibiotika i onödan, säger hon.

Penicillinbrist oroar

Det råder brist på ”vanligt penicillin”, penicillin V, i landet. Penicillin V säljs under en rad olika varunamn, där Kåvepenin är ett av de mer välkända.

Penicillin är basbehandlingen mot många vanliga bakterieinfektioner där antibiotikabehandling rekommenderas. Några exempel är borrelia, vissa former av öroninflammation och måttlig till svår halsfluss.

Oftast är det primärvården som skriver ut dessa läkemedel.

– Penicillin V är ett antibiotikum som är mycket viktigt att det finns tillgängligt eftersom det är väldigt smalt. Genom att alltid ge antibiotika med så smalt spektrum som möjligt bromsar vi utvecklingen av antibiotikaresistens, säger Annika Hahlin.

Viktigt slå vakt om penicillinet

I vissa länder, bland annat i södra Europa, har resistensutvecklingen gått längre än hos oss. Där fungerar ofta inte längre penicillin V och bredspektrumantibiotika är i stället förstahandsalternativ. Vilket påskyndar resistensutvecklingen ytterligare.

– Vi är jätteglada att vi fortfarande till stor del kan använda smalspektrumantibiotika i Sverige. Därför vore det olyckligt om penicillinbristen skulle förvärras så att vården tvingas använda det som är näst bäst, alltså antibiotika med bredare spektrum.

Frustrerande för vården

Av totalt 35 läkemedelsprodukter med penicillin V på den svenska marknaden är 15 för närvarande restanmälda hos Läkemedelsverket. Det handlar främst om 1-gramstabletter. Men det finns också fortfarande produkter med sådana tabletter som inte är restnoterade.

Apoteken har med andra ord fortfarande penicillin, men det kan vara luckor på hyllorna, eller i lådorna. Den bristande tillgången kan göra att doktorn måste skriva ut en annan produkt än den först tänkta, ändra dosering eller göra andra anpassningar.

Som patient kan man också försöka kolla på fass.se vilka apotek som har det utskrivna läkemedlet i lager.

– Det är frustrerande och tar en massa tid för vården att behöva hålla koll på vilka produkter som finns tillgängliga. Särskilt eftersom vården redan är belastad som det är, säger Annika Hahlin.

Ännu hanterbart

Och även för patienter kan restsituationerna ta tid och ställa till besvär.

I dagsläget är dock penicillinbristen trots allt ändå hanterbar, menar hon. Strama på nationell nivå har avstämningsmöten med Läkemedelsverket var tredje vecka om tillgången på antibiotika.

– Vi har inte fått några indikationer på att penicillin är helt slut eller kommer att bli det, säger hon.

En bild som även bekräftas av Maria Wanrud, gruppchef på Läkemedelsverket:

– Restsituationerna skapar merjobb för vården och patienterna, men idag finns flera alternativ från olika tillverkare och det känns betryggande, säger hon.

Osäkert om vintersäsongen

Några av de tillverkare som restanmält sina produkter har som orsak angett att det är svårt att få tag på aktiv substans till penicillinproduktionen. Men enligt Maria Wanrud finns det flera tillverkare även när det gäller aktiv substans, vilket minskar risken för total penicillinbrist.

Även om det inte är någon verklig kris just nu så följer Läkemedelsverket utvecklingen noga och håller vården uppdaterad om vad som sker, framhåller hon.

– Hur det blir i vinter beror dels på vad som händer med restsituationerna, och dels på infektionsspridningen och efterfrågan.

Första toppmötet om alternativmedicin avslutat

Helene Wallskär
-
0
Första toppmötet om alternativmedicin avslutat

Det första globala toppmötet om alternativmedicin – eller ”traditionell medicin” – samlade i förra veckan deltagare från 88 länder i Gandhinagar i den indiska delstaten Gujarat. Det var Världshälsoorganisationen, WHO, som arrangerade toppmötet 17-18 augusti.

Ökad satsning på alternativmedicin

Toppmötet om alternativmedicin är ett led i WHO:s ansträngningar att inkludera denna typ av behandlingar mer i organisationens globala hälsoarbete. WHO har även etablerat ett kunskapscenter för traditionell medicin med säte i Indien.

Tidigare i år gjorde organisationen även en global enkätstudie som visade att omkring 100 länder har nationella policies och strategier för alternativmedicin. Eller traditionell, komplementär och integrativ medicin som är den formulering WHO använder.

På engelska blir det traditional, complementary and integrative medicine som förkortas TCIM. I många av WHO:s medlemsländer finns TCIM-behandlingar på officiella listor över viktiga mediciner och är subventionerade av samhället.

Första toppmötet om alternativmedicin

Toppmötet om alternativmedicin samlade forskare, hälsoarbetare, utövare av traditionell medicin och företrädare för civilsamhället. Syftet var enligt WHO att utbyta kunskap och erfarenheter och få i gång olika samarbeten.

Bland deltagarna fanns företrädare för ett flertal ursprungsbefolkningar från olika delar av världen. Bland annat från Australien, Bolivia, Brasilien, Kanada, Guatemala och Nya Zeeland.

Kritikerna skeptiska

WHO har fått viss kritik för toppmötet och övriga satsningar på TCIM. Kritikerna anser att organisationen på detta sätt legitimerar terapier som inte uppfyller de evidenskrav vi ställer på konventionella läkemedel.

– Jag fruktar att det här mötet kommer att resultera i ofta upprepade plattityder och önsketänkande, säger till exempel den brittiska alternativmedicinforskaren Edzard Ernst i en artikel i tidskriften Nature.

Europachef avslutade

Men arrangören menar i stället att toppmötet kan bidra till en högre grad av reglering och evidensbasering även kring TCIM.

Hans Kluge, WHO:s regionala direktör för Europa, avslutade toppmötet om alternativmedicin.

– Tillsammans har vi försiktigt skakat om status quo som alltför länge har skilt åt olika metoder för medicin och hälsa, sa han.

– Vi har upprepat hur viktigt det är att få bättre bevis på effektiviteten, säkerheten och kvaliteten hos traditionell och komplementär medicin. Det behövs innovativa metoder för att bedöma och utvärdera resultat.

123Sida 1 av 3