Månads arkivering juni 2023

Långverkande sprutor mot diabetes och fetma på väg

Anna Bäsén
-
0
Långverkande sprutor mot diabetes och fetma på väg

Långverkande sprutor mot diabetes och fetma, med substansen liraglutid, som tas en gång i månaden. Det är målet för det Uppsala baserade bioteknikföretaget Nanexa.

Bolaget utvecklar en långverkande depåversion av substansen liraglutid, NEX-22.

Föregångaren till Ozempic

Läkemedlen med liraglutid från Novo nordisk är föregångare till bolagets nya storsäljare, diabetes- respektive fetmaläkemedlen Ozempic och Wegovy, båda med semaglutid som aktiv substans.

Novo nordisk marknadsför idag liraglutid under namnen Saxenda mot fetma och Victoza vid diabetes tup 2. (Samma substans finns även i Novo nordisks kombinationspreparat Xultopy tillsammans med insulin mot diabetes typ 2.)

Ozempic tas som en injektion en gång i veckan. Men patienter som tar liraglutid mot fetma eller diabetes typ 2 måste ta sprutor varje dag.

Långverkande sprutor mot diabetes och fetma

Tillsammans med det tyska forskningsbolaget Profil ska Nanexa starta nu en fas I-studie för att ta fram en långverkande version av substansen liraglutid. Den ska bara behöva tas en gång i månaden.

– En GLP-1-analog som bara behöver injiceras en gång i månaden har potentialen att inte bara underlätta diabetesbehandlingen och förbättra patientens efterlevnad, utan även att förbättra tolerabilitet och effektivitet, säger Tim Heise, forskningschef och medgrundare av Profil i ett pressmeddelande  från Nanexa.

”Idealisk för patienten”

I en första djurstudie av NEX-22, som presenterades tidigare i år har man kunnat visa på positiva resultat med en frisättning av liraglutid över 28 dagar.

Flera prekliniska studier pågår, som preliminärt bekräftar dessa resultat, enligt Nanexa.

Bengt Gustavsson, apotekare och medicinsk chef på Nanexa, säger i pressmeddelandet att NEX-22 är mycket spännande.

Vidare säger han att depåläkemedlet ”fyller otvetydigt ett stort medicinskt behov” då patienterna slipper täta injektioner.

– En depåberedning över en månad är på många sätt idealisk för patienten med diabetes eller med obesitas och det förenklar också för vårdgivare och apotek.

Start på tyska marknaden

Valet av tyska Profil är strategiskt. Tyskland är en av de absolut största läkemedelsmarknaderna i Europa och i världen.

Det är också det land i Europa som med sitt prissättningssystem tillåter försäljning från dag ett vid ett godkännande av ett nytt läkemedel i EU, poängterar Nanexas vd David Westberg.

Fas I-studien av NEX-22, den första studien av långverkande liraglutid på människor, beräknas starta i slutet av året.

”I det långa loppet hoppas vi på bättre vacciner”

Helene Wallskär
-
0
”I det långa loppet hoppas vi på bättre vacciner”

Hur bra skyddade influensavaccinet under den säsong som nu är till ända? Det undersöker influensaexperter i en ny studie i tidskriften Eurosurveillance.

Studiens författare har tagit fram preliminära resultat om hur effektiva vaccinerna var genom att lägga ihop resultat från sex olika europeiska undersökningar som täcker perioden oktober 2022 till och med januari 2023. I en av undersökningarna ingår även data från Sverige.

Hur bra skyddade influensavaccinet?

Den sammanvägda analysen visar att vaccinering minskade risken att insjukna med mellan 27 och 44 procent när det gäller influensa A, den influensatyp som dominerade i början av säsongen. Skyddet mot influensa B som ökade under vårvintern var bättre och låg på minst 50 procent.

Läkemedelsvärlden talade med AnnaSara Carnahan på Folkhälsomyndigheten. Hon är en av de influensaexperter runt om i Europa som bidragit till studien.

Det verkar lite rörigt att väga ihop en massa olika undersökningar från olika länder och vårdnivåer – vad är fördelen?

– Det är tur att vi kan göra så här och lägga ihop information från olika länder. Många länder, däribland Sverige, har ganska begränsade data som inte räcker för att göra egna beräkningar. Men när varje land bidrar med sina data till en sammantagen bild blir det möjligt att få mycket bättre information.

Hoppas att bättre vacciner kommer

Men finns det några mätningar specifikt av hur bra vaccinet skyddade riskgrupperna i Sverige?

– Ja, Region Stockholm beräknar skyddseffekten för personer över 65 år, den största riskgruppen av dem som vi i Sverige rekommenderar influensavaccinering för. Enligt siffror från vecka 15 gav vaccinering personer över 65 år ett 40-procentigt skydd mot att få en laboratorieverifierad influensa och 44 procents skydd mot influensa som krävde sjukhusvård.

Ska vi vara nöjda med influensavaccinets skyddseffekt den här gången?

– Den är ungefär som förväntat med de influensavacciner vi har i dag. Den sameuropeiska studien visar att vaccinet gav skydd mot samtliga influensorter som cirkulerade. Och även om man blev sjuk trots vaccinet så skyddade det mot allvarlig sjukdom.

– Att vaccinerna gav skydd är så klart viktigt och bra, men visst skulle jag önska mig influensavacciner med ännu bättre skydd. Det finns nu också flera nya influensavacciner som kommit långt i utvecklingen nu, så man kan hoppas på ännu bättre vaccinskydd mot säsongsinfluensa om kanske några år.

Näst högsta vaccintäckningen hittills

Vaccinets sammansättning måste bestämmas många månader före influensasäsongen eftersom produktionen tar lång tid. Har det hänt någon gång att vaccinet fått fel sammansättning så att skyddet blivit jättelågt?

– Det hände säsongen 2017-18. Då ingick den influensasort som blev dominerande inte alls i vaccinet. Sedan dess har man gått över från att ha tre stammar i vaccinet till fyra stammar för att detta inte ska hända igen.

Har det varit stort intresse för att vaccinera sig den här gången?

– Ja, verkligen. Enligt preliminära siffror låg vaccinationstäckningen bland personer på 65 år och däröver på 63 procent. Det betyder att cirka 1,3 miljoner personer i de åldrarna tog vaccin mot säsongsinfluensa och det är bra. Den enda säsong då vi haft ännu högre vaccintäckning var säsongen 2021-2022 då vi kom upp i 70 procent, sannolikt en effekt av pandemin.

– Jag hoppas att det ökade intresset för att ta vaccinet kommer att hålla i sig även i fortsättningen genom att lärdomarna av covid-19 finns kvar. Många har fått en ökad förståelse för vilka som är riskgrupper och vad vaccinskydd kan betyda.

– En framgångsfaktor har sannolikt varit att man kunnat ta vaccin mot covid-19 och influensa samtidigt. Vi planerar för att kunna erbjuda det även nästa säsong.

Många svenska läkare självförskriver narkotika

Anna Bäsén
-
0
Många svenska läkare självförskriver narkotika

Det är en risk att många läkare självförskriver narkotika. Det anser forskarna bakom en ny studie, publicerad i den vetenskapliga tidskriften Occupational medicine.

Psykisk ohälsa är vanligt bland läkare – samtidigt söker många läkare själva inte läkarvård.

Svenska läkare skriver i högre grad än läkare i andra länder ut psykofarmaka, både narkotiska och icke-narkotiska, till sig själva.

Mer än varannan självförskriver

Över 60 procent av läkarna som tar psykofarmaka självförskriver.

Med det menas att de skriver ut läkemedel till sig själva eller låter en vän som också är läkare göra det.

Resultaten bygger på en enkät utskickad till slumpvis utvalda yrkesaktiva läkare under 72 år. 2761 läkare, motsvarande 41 procent av de tillfrågade, besvarade enkäten.

Totalt sett använde 21 procent av de svarande läkarna icke-narkotikaklassade psykofarmaka. 12 procent använde narkotikaklassade psykofarmaka.

Ökad självmordsrisk bland läkare

Mellan två och tio procent av läkarna i enkätstudien var deprimerade, varierande beroende på kön, status och socialt stöd.

I genomsnitt uppnådde fyra procent av läkarna kriterierna för depression.

– Läkare är fysiskt sett en frisk yrkesgrupp men mer utsatta för psykisk ohälsa. I tidigare studier har vi sett att läkare sticker ut även när det gäller risk för självmord, säger Sofia Rydgren Stale, ordförande för Sveriges läkarförbund och specialist i vuxenpsykiatri.

Ett högriskyrke för psykisk ohälsa

Läkaryrket är ett högriskyrke för att utveckla depression, utmattning och andra stressrelaterade sjukdomar enligt Försäkringskassan, berättar hon.

Hög arbetsbelastning, bristande arbetsmiljö, otillräckligt stöd och etisk stress är viktiga orsaker, enligt förbundsordföranden.

– Man känner att man inte hinner med och inte räcker till. Vi har sett i våra egna undersökningar att sex av tio läkare funderar på att lämna yrket, gå ner i tid eller byta arbetsplats.

Svårt söka vård hos en kollega

Orsakerna till att svenska läkare självmedicinerar med psykofarmaka i så hög grad kan vara flera, enligt Sofia Rydgren Stale,

– Det kan vara svårt, utmanande, att söka vård för psykiska besvär, kanske särskilt om man är läkare i en mindre stad eller på ett mindre sjukhus, säger hon och fortsätter:

– Man kan känna sig exponerad när man sitter i ett väntrum där man kan träffa sina egna patienter och sen behandlas av kollegor man har en professionell relation till.

Mer än var tionde självförskriver narkotika

Det kan också vara en rent praktisk fråga, menar förbundsordföranden.

– Alla läkare är utbildade i att förskriva läkemedel. Det kan vara så att man själv tycker att man har tillräcklig kunskap och kompetens. Man kan också sökt vård initialt men sen förnyar receptet själv, i stället för att ta upp en plats i vårdkön.

10 procent av läkarna svarade att de använder icke-narkotiska psykofarmaka regelbundet. Ytterligare 11 procent svarade att de gör det ibland.

När det gäller narkotikaklassade psykofarmaka är siffrorna 3 procent respektive 9 procent.

Vanligast bland manliga läkare

Det är vanligare att manliga läkare självförskriver psykofarmaka än att kvinnliga läkare gör det.

Av de manliga läkarna som använder narkotiska psykofarmaka självbehandlar sig majoriteten, 76 procent. Motsvarande siffra de bland kvinnliga läkarna är drygt hälften, 51 procent.

Seniora läkare självbehandlar sig oftare

Högre status spelade också roll. Specialistläkare och konsulter självbehandlar sig i betydligt högre utsträckning än läkare under utbildning.

– Psykisk ohälsa är fortfarande stigmatiserat, och mer i vissa grupper. Män söker generellt mindre psykiatrisk vård, ålder spelar också roll, säger Sofia Rydgren Stale.

Studier har visat att män mer sällan får diagnosen depression.

– Som äldre manlig läkare kanske det är svårare att söka vård, att det är mindre naturligt att exempelvis berätta för en kollega i lunchrummet att man är deprimerad eller har ångest. Då är det lättare att egenförskriva.

Förskrivningsrätten omdebatterad

Läkare får skriva ut läkemedel livet ut, det finns ingen åldersgräns. Rätten gäller i stort sett alla läkemedel, med undantag för vissa specialläkemedel.

Läkare får också skriva ut läkemedel på annan indikation än den godkända. De har även rätt att skriva recept till sig själva och sina anhöriga, på sin fritid och efter de fyllt 65.

Läkares omfattande förskrivningsrätt, inte minst självförskrivning/egenförskrivning, har varit uppe till diskussion många gånger.

Är en politisk fråga

Riskerna med läkares förskrivning av narkotika, bland annat äldre manliga läkare som överförskriver, har tidigare uppmärksammats av Socialstyrelsen.

Frågan har också varit uppe till debatt i Sveriges riksdag flera gånger, exempelvis har Socialdemokraterna, Moderaterna och senast Sverigedemokraterna lyft ämnet.

Under pandemin bunkrade både läkare och patienter, läkarnas egenförskrivning ökade, vilket ledde till restriktioner i antalet uttag. Orimlig egenförskrivning uppmärksammades som en etisk fråga i Svensk Farmaci.

Forskare ser risker med självförskrivning

Även de svenska forskarna bakom den nya studien ser risker med att läkare skriver ut psykofarmaka till sig själva.

Självförskrivning kan leda till olämplig behandling och fördröja att läkaren får rätt och objektiv vård.

Det riskerar också skada både läkaren själv i form av narkotikaberoende och sämre vård för patienterna.

Risk att läkaren är påverkad på jobbet

Forskarna tycker att lagstiftarna bör se över om läkare verkligen ska få skriva ut narkotiska preparat till sig själv.

En av forskarna bakom studien, Emma Brulin som är lektor vid Karolinska institutet, säger i en intervju med Läkartidningen:

– Skriver man ut den här typen av läkemedel till sig själv finns det en risk för att man hamnar i missbruk och är påverkad på sin arbetsplats. Men generellt behöver också något göras för att minska den mentala ohälsan bland hälso- och sjukvårdspersonal.

Försvarar förskrivningsrätten

Läkarförbundets ordförande Sofia Rydgren Stale tycker att inskränkningar av förskrivningsrätten är fel väg att gå.

– Det är stor skillnad på okomplicerad egenförskrivning – som en liten förpackning vid akut sömnstörning eller lugnande inför en flygning om man är flygrädd, jämfört med en långvarig förbrukning som eskalerar. Att gå in med ett generellt förbud för självförskrivning landar fel.

Hon menar att det redan finns kontrollsystem på plats, som att arbetsgivare och apotekare kan uppmärksamma om läkares förskrivningsmönster avviker.

– Det finns bättre sätt att hitta och hjälpa läkare i riskzonen än att ge sig på förskrivningsrätten.

Vill se specialvård för vårdpersonal

Hon vill i stället att man förbättrar arbetsmiljön. Om det finns tid och utrymme för kollegial reflektion och diskussion kan man tidigare upptäcka om en kollega inte mår bra.

Sofia Rydgren Stale vill sänka trösklarna för läkare att själva söka vård, som bättre företagshälsovård och mottagningar speciellt för vårdpersonal.

– Landets enda mottagning för hälso- och sjukvårdspersonal, som var helt unik, på Ersta sjukhus i Stockholm, lades tyvärr ned. Det skulle behövas fler sådana i stället.

Risk att bristen på TBE-vaccin blir långvarig

Helene Wallskär
-
0
Risk att bristen på TBE-vaccin blir långvarig

Bristen på TBE-vaccin börjar nu märkas i många regioner i landet, rapporterade flera medier i helgen. Enligt TT går det på många håll just nu inte att boka tid inom den regiondrivna vården för att få vaccin mot TBE, fästingburen hjärninflammation (tick borne encephalitis)

– Det är tråkigt att det är brist, för i år har många valt att vaccinera sig. Så att det kommer just nu är inte bra, sa Kerstin Jonsson, vaccinsamordnare i Region Östergötland, till P4 Östergötland som var först med att rapportera om situationen.

Två TBE-vacciner i Sverige

De två TBE-vacciner som används i Sverige är FSME-immun från Pfizer och Encepur från Bavarian nordic. Båda är avdödade helvirusvacciner och vaccinerna är mycket lika varandra.

Vissa regioner har valt att i första hand upphandla det ena vaccinet och andra regioner har valt det andra. Under det senaste halvåret har tidigare Encepur periodvis varit restnoterat, men nu är det i stället FSME-immun som är restanmält. Bristen gäller vaccin för både barn och vuxna.

Bristen på TBE-vaccin är utbredd

Det är kommunernas och regionernas upphandlingsföretag Adda som samordnar inköpen av TBE-vacciner åt regionerna (privata vaccinatörer gör vanligen egna upphandlingar). Adda skriver på sin hemsida att det är hög efterfrågan och informerar om den växande bristen på TBE-vaccin.

För tre av fyra förpackningsvarianter av FSME-immun väntas det vara fortsatt brist till mitten eller slutet av juli. En förpackningsvariant kommer dock enligt Pfizer förhoppningsvis tillbaka lite tidigare.

Adda skriver att de regioner som valt Pfizers vaccin, i dagsläget inte har möjlighet att köpa Encepur i stället. Detta eftersom även leverantören av Encepur har låga lagernivåer.

”Vi har tät kontakt med leverantörerna och följer utvecklingen”, skriver Adda.

Bristen på TBE-vaccin inte ny

Detta är inte första gången som det blir brist på TBE-vaccin i Sverige när sommaren kommer. Läkemedelsföretagen har under en rad av år rapporterat en stadig ökning av antalet sålda vaccindoser.

TBE-vaccinationerna registreras inte i något samlat offentligt register så det finns inga officiella siffror på hur många som tar vaccinet. För några år sedan gjorde analysföretaget Iqvia en statistiksammanställning och kom fram till att det 2018 såldes drygt 1,2 miljoner TBE-vaccindoser i Sverige.

Bristorsaken hemlig

Det innebar då en fördubbling på två år och intresset för att TBE-vaccinera sig fortsätter, enligt uppgifter från regionerna, att öka.

Just 2018 var ett år då TBE-vaccinet periodvis tog slut på flera håll i landet. För att det inte skulle hända igen ökad bolagen året därpå vaccinleveranserna till Sverige.

Varför Pfizer för närvarande inte klarar att svara upp mot den höga efterfrågan är oklart. AV Läkemedelsverkets dagsaktuella lista över restnoterade läkemedel framgår att företaget inte har godkänt att orsaken till bristen publiceras.

TBE drabbar allt fler

Som Läkemedelsvärlden nyligen rapporterade fortsätter även ökningen av antalet TBE-fall i landet.

Några regioner har infört subventioner av TBE-vaccin för vissa grupper i befolkningen, andra diskuterar att göra det.

Hemliga återbäringar för läkemedel ökar 2023

Helene Wallskär
-
0
Hemliga återbäringar för läkemedel ökar 2023

Hemliga återbäringar för läkemedel från företag till regionerna och staten har förekommit sedan 2014. Återbäringarna är nu ett etablerat inslag i den svenska modellen för att sköta samhällets läkemedelskostnader.

I stället för att sänka det officiella priset på ett läkemedel på den svenska marknaden, går företagen i sekretessbelagda avtal med på att betala återbäring. Avtalen kallas sidoöverenskommelser.

Modellen innebär att regionerna och staten efteråt får tillbaka en viss andel av det samhället betalat för läkemedlen. Hur mycket vet bara företagen och berörda myndigheter.

Hemliga återbäringar för läkemedel i prognos

Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, gör löpande prognoser för återbäringen. Men myndigheten redovisar inte kostnader och återbäring för separata läkemedel utan per läkemedelsgrupp. Skälet är affärssekretess.

I prognosen för 2023 räknar TLV med att läkemedelsföretagen kommer att betala cirka 3,15 miljarder kronor i återbäring för läkemedel som omfattas av sidoöverenskommelser mellan företag och regioner för år 2023.

Det är 660 miljoner kronor mer än de sammanlagda återbäringarna i fjol, vilket motsvarar en ökning på 27 procent. Enligt 2023 års överenskommelse mellan staten och regionerna ska 70 procent av återbäringen tillfalla regionerna och 30 procent staten.

Nya CF-terapier bidrar

Det är främst JAK-hämmare mot reumatiska sjukdomar, blodfettsänkande PCSK9-hämmare samt övriga läkemedel som TLV tror kommer att ge ökade återbäringar. I gruppen övriga läkemedel ingår flera mot cystisk fibros och där tillkom två i förmånen under 2022 – Kaftrio (ivakaftor, tezakaftor, elexakaftor) och Kalydeco (ivakaftor).

TLV räknar med att antalet patienter som får behandling med dessa och med JAK-hämmare respektive PCSK9-hämmare kommer att öka under 2023. Därmed går både kostnaderna och återbäringarna för dessa läkemedel upp.

Ökningen väntas fortsätta

Nettokostnaden (efter återbäring) för läkemedel inom förmånen kommer också att öka, enligt prognosen. Den går upp med drygt 5 procent till 31,4 miljarder kronor.

TLV räknar även med att såväl återbäringen som nettokostnaden kommer att fortsätta att öka varje år till och med 2026 som är det sista året i prognosen.

För närvarande omfattas 57 behandlingar av avtal om hemliga återbäringar för läkemedel.

För få äldre har fått sin påfyllnadsdos mot covid-19

Anna Bäsén
-
0
För få äldre har fått sin påfyllnadsdos mot covid-19

Sedan 1 mars rekommenderar Folkhälsomyndigheten, FHM, personer som är 80 år och äldre samt personer som bor på särskilt boende för äldre, Säbo, att ta en påfyllnadsdos mot covid-19 före sommaren.

Men som Läkemedelsvärlden tidigare rapporterat har myndigheten uppmärksammat att det gått trögt med vaccinationerna.

Detta trots att flera regioner kampanjat om vikten av att vaccinera sig före sommaren.

Tillgängligheten till vaccination mot covid-19 blir sämre när även hälso- och sjukvårdspersonalen går på sommarsemester.

Nya siffror som Folkhälsomyndigheten presenterar idag visar att endast 50,9 procent av personerna i dessa grupper har fått sin påfyllnadsdos, sett till hela riket.

Hade hoppats på bättre siffror

Folkhälsomyndigheten hade hoppats på högre täckning än så här.

– Vi rekommenderar ju en påfyllnadsdos av en anledning, och arbetar efter det senaste kunskapsläget, säger Johanna Rubin på Folkhälsomyndigheten och fortsätter:

– Personer i dessa grupper har högre risker för allvarlig sjukdom och död om de smittas av covid-19 även om det är de något mildare omikronvarianterna som cirkulerar just nu.

Folkhälsomyndigheten gick ut under våren och uppmanade hälso- och sjukvården, de särskilda boendena och de anhöriga att se till att 80+arna och personer på äldreboenden får sin påfyllnadsdos.

– Vi ser risker med det här och skulle vilja komma upp till ett bättre skydd, säger hon.

Skyddet sjunker snabbare hos äldre

Skyddet efter en dos vaccin mot covid-19 sjunker successivt. Ett halvår efter den senaste dosen hos en äldre person bedöms att skyddet mot allvarlig sjukdom sjunkit med 10 till 20 procent.

Nivån på skyddet varierar mellan olika individer och beror även på vilka vaccinvarianter som cirkulerar.

Nu är det redan juni och semestertiderna närmar sig.

– Jag tror att vi kommer att gå in i sommaren med ungefär den här nivån, säger Johanna Rubin.

Beredskap för en smittvåg i sommar

Även om smittspridning generellt brukar vara lägre sommartid har myndigheten beredskap om en ny smittvåg skulle slå till i sommar och drabba äldre.

– Covid-19 har överraskat oss tidigare. Vi är beredda, det kan exempelvis handla om att gå ut och uppmana Säbo att vaccinera de boende.

Orsakerna till den låga vaccintäckningen kan vara flera, tror Johanna Rubin. Det finns uppgifter om att registreringen av vaccinationerna släpat efter. Men gruppen är kanske inte alltid heller så lätt att nå, menar hon.

– Personer som är 80 år och äldre kanske kan behöva hjälp att boka tid digitalt och även att rent fysiskt ta sig till sin vårdcentral.

Vaccinationströtthet bland de äldre

80-åringar och äldre har tidigare varit en grupp som i hög grad velat vaccinera sig.

Motivationen att vaccinera sig kan ha sjunkit, misstänker Folkhälsomyndigheten.

– Vi har inte gjort någon studie, men hört från olika håll att det finns lite mindre intresse, en vaccinationströtthet i den här gruppen. Man kanske tycker att man redan fått flera doser, kanske har man haft covid och att man därmed har ett skydd. Så kan ju även vårdpersonalen tänka, säger Johanna Rubin.

Stora skillnader mellan regionerna

Det är samtidigt stora skillnader mellan regionerna. Stockholm ligger i botten, där har bara 25,5 procent av de som är 80 år och äldre fått den rekommenderade påfyllnadsdosen. Högst andel har Värmland med 77,8 procent.

– Så här stora skillnader har vi inte sett tidigare. Eftersläpande registrering kan spela en stor roll, säger Johanna Rubin.

Även här kan orsakerna vara flera, inte minst hur vården är organiserad. Stora och små regioner kan också ha olika förutsättningar att nå de äldre.

Regionerna kan ha satsat olika mycket

I vilken mån regionerna satsat på olika typer av riktade kampanjer för att nå ut till de berörda personerna, som att skicka hem brev, kan ha påverkat, tror Johanna Rubin.

– Det tar ju resurser från annan vård. Vi ska försöka ta reda på vad som orsakar de stora skillnaderna.

Nu ska man se följa upp inrapportering och också se vad som kan göras i framtiden för att få en högre och jämnare täckningsgrad.

Men individer i den aktuella gruppen kan fortfarande se till att ta sin påfyllnadsdos mot covid-19, poängterar Johanna Rubin.

– Det är inte för sent och absolut av värde att få upp sitt skydd.

Nästan alla svenskar har antikroppar mot covid-19

Anna Bäsén
-
0
Nästan alla svenskar har antikroppar mot covid-19

Nästan alla svenskar har antikroppar mot covid-19. I mars i år hade hela 96 procent av befolkningen antikroppar.

Det visar Folkhälsomyndighetens senaste stickprovsundersökning som publiceras idag.

Andelen svenskar med antikroppar med covid-19 har ökat med två procentenheter.

Detta jämfört med den förra undersökningen som gjordes i augusti och september förra året.

Att så många i befolkningen har antikroppar bedömer myndigheten beror på hög vaccinationstäckning och fortsatt smittspridning.

Många barn har antikroppar mot covid-19

Undersökningen gjordes genom att myndigheten samlade in blodprover i nio av landets regioner.

Förekomsten av antikroppar var hög i alla åldersgrupper – även bland barn och unga där de flesta är helt ovaccinerade.

I åldersgruppen 0 till 13 år, en nästan helt ovaccinerad grupp, hade ändå 88 procent antikroppar.

Barn blir sällan allvarligt sjuka i covid-19 och därför rekommenderas de flesta inte vaccination.

Mest antikroppar mot covid-19 hos vaccinerade

Bland övriga åldersgrupper, där många är vaccinerade, har ännu fler antikroppar mot covid-19.

I gruppen ungdomar mellan 14 och 18 år var andelen 98 procent.

Hos vuxna mellan 19 och 49 år hade 96 procent antikroppar mot covid-19 och i gruppen mellan 50 och 64 år var andelen 98 procent.

De äldre i topp

Bland seniorer mellan 65 och 79 år hade 99 procent antikroppar och hos äldre mellan 80 och 95 år var andelen nästan 100 procent.

– Hos barn är det genomgången infektion som ligger bakom den höga andelen med antikroppar. I övriga åldersgrupper har de fortsatta vaccinationerna och påfyllnadsdoserna bidragit till den höga antikroppsförekomsten. Skyddet avtar dock med tiden och det är därför fortsatt viktigt att ta de påfyllnadsdoser som rekommenderas, säger Sara Byfors, avdelningschef på Folkhälsomyndigheten i pressmeddelandet.

Återkommande mäta antikroppar mot covid-19

Folkhälsomyndigheten gör återkommande den här typen av så kallade seroepidemiologiska undersökningar i befolkningen för att mäta förekomsten av antikroppar mot SARS-CoV-2.

Syftet är att uppskatta hur stor andel i befolkningen som antingen har haft infektionen och/eller är vaccinerade och därmed löper mindre risk att få allvarlig covid-19.

123Sida 3 av 3