Folkhälsomyndigheten nekar oss inte längre att gå till jobbet med covidsymtom. Detta som en följd av att myndigheten fortsätter att skala ner smittskyddsåtgärderna mot covid-19.
Andra orsaker är, enligt myndigheten, att många svenskar nu har skydd genom vaccin eller genomgången infektion.
Dessutom gerde nu dominerande varianterna av covid-19 sällan allvarlig sjukdom.
Kan vara okej gå till jobbet med covidsymtom
Från och med 1 juli behöver den som har symtom som kan vara covid-19 inte längre stanna hemma och undvika nära kontakt med andra.
En annan rekommendation myndigheten tar bort är den om att ovaccinerade personer över 50 år, respektive ovaccinerade som tillhör en riskgrupp, bör vara särskilt försiktiga.
Nu övergår covid-19 till att regleras som andra smittsamma sjukdomar.
Äldre och riskgrupper ska vaccineras
Men vissa särskilda covidrekommendationer kvarstår.
De som är mellan 50 och 79 år rekommenderas en påfyllnadsdos vaccin i höst. Detsamma gäller personer från 18 år som tillhör en riskgrupp.
Rekommendationerna till sjukvård och äldreomsorg är också kvar. Covid-19 är anmälningspliktig även i fortsättningen.
Var noga med påfyllnadsdoserna
Statsepidemiolog Anders Lindblom poängterar i ett pressmeddelande från myndigheten att covid-19 är en sjukdom som kan vara allvarlig för vissa.
Då gäller smittskyddslagens bestämmelser.
– Den som vet, eller har anledning att misstänka, att hen bär på en smittsam sjukdom måste göra vad som krävs för att skydda andra mot smitta.
– Det bästa sättet att skydda sig själv mot allvarlig sjukdom i covid-19 är att vaccinera sig enligt de gällande rekommendationerna och vara noga med påfyllnadsdoserna, säger statsepidemiolog Anders Lindblom.
Pandemin tog slut och läkemedelsbristerna eskalerade. Det är ett par av de stora händelserna under första halvåret 2023.
När man står mitt i bruset är det lätt att bli hemmablind. Som nyhetsreporter är du drillad att ständigt vara på väg framåt, mot nästa spännande nyhet.
Men när jag tar några steg tillbaka – och går igenom Läkemedelsvärlden digra nyhetsarkiv – ser jag hur oerhört mycket som hänt och som vi rapporterat om.
Gott skydd mot covid-19
Pandemin har ju helt dominerat nyhetsflödet de senaste tre åren. Och den fortsatte att vara aktuell.
Sara Byfors, avdelningschef på myndigheten, försöker förtydliga åtgärderna i SVT:s Morgonstudion.
Hennes budskap till allmänheten: ”Har man bara lättare symptom som snuva eller lite ont i halsen kan man gå till sitt jobb” och att använda “sunt förnuft”.
Förtydligandet blev snarare otydligt, tycker Läkemedelsvärldens chefredaktör Helene Wallskär. Hon skriver i en krönika om att vad som är sunt förnuft varierar mellan olika personer.
I början av juni hade bara varannan person som är 80 år eller äldre tagit den rekommenderade påfyllnadsdosen.
Covid-19 är vardag
Sjukvården kommer att behöva hämta igen tappet och satsa rejält på vaccinationskampanjer i höst.
Detta för att vi ska gå in i hösten och vintern bättre rustade. För covid-19 kommer tillbaka. Frågan är hur elaka och smittsamma virusstammarna är då.
Visst. De flesta vill inget hellre än att återgå till vardagen före pandemin.
Men vi måste inse att covid-19 är en del av vår nya vardag. Vi kommer att behöva dras med smittan en tid.
EU-mål mot antibiotikaresistens
Sverige har haft ett intensivt sista halvår som ordförandeland i EU.
Nu har EU:s medlemsländer enats om gemensamma mål för minskad antibiotikaresistens, bland annat med tydligt minskad användning av antibiotika.
Sverige lyfte AMR-frågorna i EU
Malin Grape, Sveriges ambassadör för arbetet mot antibiotikaresistens, AMR, har bråda dagar.
I en intervju med Läkemedelsvärlden berättar ambassadören att hon tycker att Sverige har lyft resistensfrågorna under ordförandeskapet.
Svenska Netflixmodellen intresserade
Jakten på nya antibiotika och kampen för att behålla de vi har är kärnfrågor.
EU måste också hitta nya betalnings- och affärsmodeller. Idag får läkemedelsföretagen mer betalt ju mer läkemedel de säljer.
Men när det gäller antibiotikaresistens vill man ju ha så liten försäljning och användning som möjligt. Det diskuterades på högnivåmötet i mars.
Det svenska pilotprojektet med en så kallad Netflixmodell väckte intresse. Det innebär att läkemedelsföretag får betalt för att åta sig att leverera ett läkemedel inom 24 timmar.
Sent på kvällen den 14 mars kom beskedet att den varma och drivande eldsjälen Barbro Westerholm gått bort efter en kort tids sjukdom.
Läkaren, forskaren, myndighetschefen och riksdagsledamoten har kraftfullt verkat för att driva HBTQ-personer och årsrikas rättigheter.
Barbro Westerholm har också gjort stora insatser inom läkemedelsområdet. Dagens system för att hantera samla in och hantera misstänkta läkemedelsbiverkningar är ett exempel.
Barbro Westerholm var ett superproffs ut i fingerspetsarna. Hon kom grundligt påläst, bärandes på egen dokumentation för att se till så årtalen blir rätt.
Tack vare det gemensamma uppdraget från Stiftelsen Nepi och Apotekarsocieteten finns nu Barbro Westerholms viktiga gärning inom läkemedelsområdet dokumenterad.
Ökande läkemedelsbrister
I en summering av halvåret går det inte att bortse från problemen med restnoterade läkemedel och läkemedelsbrister.
Jag och många andra vanliga patienter och apotekskunder har fått springa runt på olika apotek för att försöka hitta vårt läkemedel.
Eller försöka jaga rätt på läkare för att byta läkemedel om det är helt slut.
Personalen tvingas lägga ner tid och möda på att leta efter apotek där läkemedlet finns, söka efter alternativ eller ringa läkare.
Det leder till diskussioner, upprörda och besvikna kunder. Farmaceuterna larmar om att restnoteringarna nu är ett arbetsmiljöproblem.
Ozempic finns om du betalar själv
Brist gäller alla slags läkemedel. Ett av de mer efterfrågade och omskrivna är semaglutid, som säljs under namnen Ozempic och Wegovy, mot diabetes typ 2 och fetma.
Den stora efterfrågan har lett till en rad olika lagliga och olagliga försäljningskanaler.
Trots extrem brist finns det parallellimporterat Ozempic att få tag på – men bara för den som kan och vill betala hela kostnaden på nästan 2000 kronor själv.
Svenskutvecklat Alzheimerläkemedel
Fler nya, effektiva och dyra läkemedel är på intåg. Svenskutvecklade antikroppen lekanemab mot tidig Alzheimers sjukdom är ett.
Alzheimerläkemedlet minskar den sjukliga ansamlingen av proteinklumpar, amyloida plack, i hjärnan. Det bromsar även symtomen på sjukdomen.
Prognosen för 2025 är en kostnad på nästan 38 miljarder. Cancerläkemedel, biologiska läkemedel, nya orala antikoagulantia och ADHD-läkemedel har stor påverkan på kostnaderna.
Nya diabetesmediciner hör också dit. Där dominerar icke-insuliner.
Socialstyrelsen tror att kostnaderna för diabetesläkemedel kommer att öka framöver. Orsaken är fler patienter och utvidgade indikationer för vissa preparat, som fetma.
Läkemedelskostnader ett större problem
Att kostnaderna för läkemedel kommer att fortsätta öka och bli ett allt större problem är ingen halsbrytande spaning.
Regionerna och Läkemedelsindustriföreningen samarbetar redan för att hitta sätt att införa nya dyra kombinationsterapier, bland annat mot cancer.
Risken är att nya och bra läkemedel helt stoppas av kostnadsskäl, eller bara ges till en liten patientgrupp.
Att patienter kommer att behöva betala mer själva för sina läkemedel är ingen osannolik utveckling. Taket för egenavgifter för läkemedel höjdes redan vid årsskiftet.
Privata sjukvårdsförsäkringar är en väg. Redan idag finns specialförsäkringar vid cancer och förlossningsskador.
Glad sommar alla läsare!
Den frågan och många andra kommer Läkemedelsvärlden fortsätta att bevaka och granska i höst.
Nu tar redaktionen lite välförtjänt ledighet. Vi är tillbaka den 7 augusti. Ha en riktigt trevlig sommar!
I december godkände EU:s läkemedelsmyndighet EMA ett nytt vaccin mot denguefeber. Det heter Qdenga och bygger på levande, försvagade virus. Vaccinet innehåller alla de fyra olika stammar som finns av dengueviruset.
Om vaccin mot denguefeber till resenärer
Många av svenskarnas populärare resmål ligger i tropiska områden där myggor sprider dengueviruset. Varje år inträffar också fall av denguefeber hos hemkomna resenärer. Rekordåret 2019 rapporterades 235 fall.
Det finns med andra ord en marknad för vaccinet som resevaccin i vårt land och tillverkaren Takeda lanserade det i Sverige kort efter godkännandet.
Men Svenska infektionsläkarföreningens programgrupp för vaccination manar till viss försiktighet med det nya denguevaccinet. Programgruppen har publicerat en vägledning för vaccination med Qdenga hos svenska resenärer.
Avråder äldre resenärer
Bara vissa resenärer från Sverige bör få vaccin mot denguefeber, menar experterna. Bland annat avråder de helt från att vaccinera sig om man är äldre än 60 år. Skälet är att studierna av Qdenga inte har täckt dessa åldrar.
– Det handlar om ett nytt vaccin som marknadsförs ganska hårt. Vi anser att man måste tänka igenom hur vi bör använda det för att undvika onödiga risker, säger infektionsläkaren Helena Hervius Askling som är ordförande i programgruppen för vaccination.
EMA:s godkännande gäller personer från 4 års ålder och uppåt och undantar bland annat dem med försämrat immunförsvar. I övrigt säger EMA att man ska använda Qdenga enligt officiella rekommendationer i respektive land.
Men i Sverige finns ingen myndighet som planerar att komma med sådana rekommendationer.
Varierande genomslag bland vaccinatörer
I stället tog infektionsläkarföreningens vaccingrupp tag i frågan.
– Vi ser en fara med att det kommer ut ett nytt vaccin utan att det finns tydlig vägledning. Vi träder in där ingen myndighet gör det, säger Helena Hervius Askling.
Hon hoppas att även de privata vaccincentraler runt om i landet som erbjuder denguevaccin tar till sig de nya rekommendationerna.
– De är inte skyldiga att följa vår vägledning, men förhoppningsvis kommer företagen att vilja göra det.
(Läkemedelsvärldens snabbkoll på några av dessa företags hemsidor tyder dock på att vägledningens genomslag i vart fall hittills varierar. Något företag ger i dagsläget inte Qdenga till personer över 60 år och hänvisar till ”nationella experter”. Men det finns också företag som erbjuder vaccinet rakt av från 4 år och uppåt.)
Vaccin mot denguefeber efterlängtat
Hälften av världens befolkning lever i områden där denguefeber finns. Där är sjukdomen ett stort folkhälsoproblem. Hos de flesta ger den visserligen bara milda influensaliknande symtom. Men vissa smittade kan i stället bli allvarligt sjuka och få livshotande blödningar och organskador.
Spädbarn är i riskzonen för svår dengueinfektion, liksom äldre, gravida, vissa kroniskt sjuka, överviktiga och personer med ökad blödningsbenägenhet.
Vaccin mot denguefeber kan skydda framför allt barn mot svår sjukdom och död och är därför efterlängtade. Qdenga har i stora studier också visat en god skyddseffekt.
– Det här är ett mycket lovande och viktigt vaccin för de delar av världen där dengue sprids, understryker Helena Hervius Askling.
Andra avvägningar för resevaccin
Så då borde det väl vara en god idé att gå och få ett par sprutor om man som svensk resenär tänker bege sig till länder där viruset cirkulerar? I alla fall om man har råd med de uppåt 4000 kronor för de två doserna som många vaccinatörer tar.
Nja, så enkelt är det inte, menar Helena Hervius Askling och hennes kollegor i expertgruppen.
– Man behöver göra andra avvägningar när det gäller vaccinering av resenärer från länder där sjukdomen inte finns, förklarar hon.
En viktig faktor att ta hänsyn till är att denguefeber har en speciell egenskap. Nämligen att risken att bli allvarligt sjuk är mycket större den andra gången som man får sjukdomen. På grund av virusets samspel med immunförsvaret kan man den andra gången få mycket hög virushalt i blodet.
Ökad risk för allvarlig sjukdom?
Vaccinering med levande försvagat virus är en sorts kontrollerad imitation av att få sjukdomen på riktigt.
För den som inte haft dengue tidigare skulle en dos vaccin mot denguefeber därför teoretiskt kunna öka risken att sjukdomen blir allvarlig om man får en genombrottsinfektion (blir sjuk trots vaccinering). Immunförsvaret skulle kunna reagera likadant som vid ett andra insjuknande.
Sådana problem har också rapporterats med ett tidigare denguevaccin, som därför bara används där denguefeber sprids och många har haft sjukdomen. Men den typen av rapporter har hittills inte kommit om Qdenga.
– Vi tror därför inte att Qdenga kan ge den ökade risken för allvarlig sjukdom hos den som aldrig haft denguefeber. Men vi vet inte ännu, och det gör att vi ändå vill vara försiktiga, säger Helena Hervius Askling.
Bara testat hos yngre och medelålders
En annan aspekt är att Qdenga än så länge är kliniskt prövat bara i vissa åldersgrupper. Det är enbart bland barn och ungdomar som forskare har studerat skyddet mot infektion och allvarlig sjukdom.
Hos personer i åldrarna 17-60 år har de enbart studerat vilket antikroppssvar vaccinet ger. Men ingen vet i dag vilka nivåer som skyddar mot denguefeber. När det gäller personer över 60 år finns inga studier alls.
Det var bland andra dessa aspekter som programgruppen utgick från när den formulerade sin vägledning.
– Det är helt enkelt viktigt att verkligen tänka efter vilka som har störst nytta av vaccinering och balansera det mot riskerna för olika grupper av resenärer, säger Helena Hervius Askling.
Presenterat internationellt
Expertgruppen har även presenterat de svenska slutsatserna för kollegor i andra länder i en artikel i tidskriften Travel medicine and infectious disease.
– Vi verkar vara mer försiktiga än man är i många andra länder som inte heller har denguefeber. Därför tycker vi det är viktigt att belysa hur vi resonerar i Sverige och få i gång en diskussion.
Expertgrupper i USA respektive inom Världshälsoorganisationen, WHO, ska komma med rekommendationer i höst.
– Men eftersom man marknadsför vaccinet här till resenärer behövde vi gå lite före.
Idag är läkemedelsbristerna ett arbetsmiljöproblem för farmaceuter på öppenvårdsapotek. Det är de, som möter kunderna, som måste ta smällen när läkemedel saknas.
– Kunderna litar på sjukvården. De tror att läkaren vet vad den gör när de skriver ut ett läkemedel. Sen är det vi som måste berätta att läkemedlet inte finns.
– Det är vi farmaceuter som de avreagerar sig på. Vi får ta reaktionerna och ilskan. Det är inte direkt skoj att bara ta emot alla skit som kommer. Man trycks ner, säger hon.
”Det jobbigaste är skulden”
Aisha Karimi har jobbat i nio år på apotek snart. Hon märker hur rest- och bristsituationerna blivit ett allt större problem för apotekarna i frontlinjen.
– Det kan vara livsviktiga mediciner som kunden behöver, som hjärtmediciner, lugnande, diabetesmediciner eller ADHD-läkemedel. När vi måste berätta att deras läkemedel inte finns, och att vi tyvärr inte vet när den kommer att finnas i lager, blir det en chock för dem.
Stress och väntetider
Läkemedelsbristerna leder till ökad stress och är psykiskt påfrestande, berättar Aisha Karimi.
– Det är ju inte vårt fel att ett läkemedel saknas. Man det är vi som måste försöka förklara varför för kunden. Samtalen tar tid, kunden kanske blir arg och höjer rösten.
– Samtidigt blir det köer, andra kunder står och väntar på sin tur. Det känns pinsamt och jobbigt.
Besvikna kunder är vardag
Läkemedelsbristerna – och kunder som är besvikna för att de inte får sina läkemedel – har blivit vardag.
– Det jobbigaste är skulden. Man blir ledsen när man inte kan hjälpa kunden, det är ju vårt jobb. Man går hem och mår dåligt, säger Aisha Karimi.
Rest- och bristsituationerna leder till mycket extrajobb för apotekarna. De måste söka efter läkemedel på andra apotek, försöka få tag på läkare och diskutera med kunderna.
– Restnoteringarna är en del av de arbetsmiljöproblem vi har idag, säger Aisha Karimi.
Ofta kan inte farmaceuterna svara på varför ett läkemedel saknas. Många läkemedelsföretag hemlighåller orsakerna. Det är frustrerande att farmaceuter många gånger inte heller kan ge besked om när ett läkemedel ska finnas igen.
– Man försöker hjälpa kunden ändå. Man kanske ringer läkaren för att byta läkemedel. Men det är ofta svårt att få tag på läkarna. Det enda vi kan göra då är att ta kundens telefonnummer så att vi kan kontakta dem när läkemedlet kommer in igen. Men det här blir förstås en extrasak för oss att komma ihåg, säger Aisha Karimi.
Stöttar varandra
Aisha Karimi tycker att det blivit vanligare att farmaceuterna måste gå in och stötta varandra i mötet med upprörda kunderna.
– En del vill inte acceptera att ett läkemedel inte finns. Då får en kollega hoppa in och berätta att andra apotek kommer att ge samma svar. Att det är lika över hela landet och bara att gå härifrån.
– Men det är klart att arbetsmiljön påverkas.
Tufft vara ensam farmaceut
Att arbeta som ensam farmaceut på kvällen kan vara en utsatt situation, konstaterar Aisha Karimi.
– Man kanske tänker på att den arga kunden ska komma tillbaka. En del är inte psykiskt friska. Men vi farmaceuter är så självgående och lojala. Man bara hanterar situationen.
Vaknar på natten
Att inte få utföra sitt jobb, att se till att kunden får sitt läkemedel, kan gå ut över fritiden, berättar Aisha Karimi.
– Jag har kollegor som har svårt att koppla av när de kommer hem. Att de vaknar på natten och tänker på en kund de inte inte kunnat hjälpa. Det påverkar återhämtningen.
– Sen vet de att nästa dag kanske det kommer tre kunder till och frågar efter just det där läkemedlet som inte finns.
Vill ha ökad förståelse
Att prata med kollegor och ventilera efter besvärliga kundmöten hjälper.
– Ofta har vi också ett eller två delaktighetsmöten i veckan. Då kan man prata om hur man kan hantera det bättre.
Aisha Karimi önskar sig ökad förståelse bland allmänheten, att rest- och bristsituationerna inte är apotekens fel.
– Det kanske handlar om allmänbildning.
Farmaceuter byter jobb
Aisha Karimi har kollegor som tröttnat på att jobba på öppenvårdsapotek. De byter till jobb med mindre kundmöten.
– Om det beror på bristsituationerna vet jag inte. Men det är tråkigt att personal slutar. Man ska inte behöva byta jobb.
Styrelseordförande Torkel Gren, från den ideella föreningen Apotekarsocieteten, är vår sommarkrönikör. Apotekarsociteten verkar för att sprida kunskap om läkemedel och ger bland annat ut Läkemedelsvärlden. Till vardags arbetar Torkel Gren på läkemedelsföretaget Recipharm där han har titeln Senior Director Technology Officer & Strategic Investments. Styrelseordförande Torkel Gren är återkommande krönikör i Läkemedelsvärlden. I sin nya krönika reflekterar han över frustrationen och svårigheterna med att diskutera alternativmedicin med de redan troende.
– Det spelar ingen roll om det är vetenskapligt bevisat. Det fungerar i alla fall på mig.
Min släkting har den där bestämda blicken som jag känner igen och jag inser att det är lika bra att byta samtalsämne.
Vi har pratat om det här förut. Jag har förklarat, för honom och många andra, hur jag ser på mystiska preparat som aldrig genomgått någon klinisk prövning.
Upplevs nog som en besserwisser
Jag tror inte att mina privata folkbildande insatser leder fram till något annat resultat än att jag själv blir frustrerad. Jag upplevs antagligen som en odräglig besserwisser.
För oss som arbetar med läkemedel är det självklart att de ska ha en bevisad effekt. Det spelar ingen roll om vi har vår arbetsplats på ett sjukhus, ett apotek, en myndighet eller inom industrin.
Vi vet att varje läkemedel har godkänts efter kliniska prövningar som gjorts efter en fastställd procedur för att säkerställa att nyttan står i rimlig proportion till riskerna. Det får oss att känna en trygghet.
Varför använder många hokuspokus?
De flesta andra människor i Sverige förstår också värdet av vetenskapligt bevisade läkemedel.
Men många använder också, vad jag anser är, värdelöst hokuspokus.
Det förekommer också att man avfärdar läkemedel med bevisad nytta, till exempelvis vaccin mot covid-19. Vad beror det på?
Svårt att ta till sig statistik
Orsakerna är naturligtvis många. Jag har stor förståelse för att människor tycker att de själva känner vad som är bra eller dåligt för dem. Att de inte låter andra bestämma hur de ska leva sina liv.
Det är en grunden sund inställning som i många andra sammanhang är av godo.
En annan bidragande orsak är att det är svårt att ta till sig hur statistiken i kliniska studier fungerar.
Anekdotiska exempel är övertygande
Det kan vara lättare att övertygas av att ens svågers kompis blev frisk efter en homeopatisk behandling än att ett läkemedel är signifikant bättre än placebo i en prövning.
Ska vi dessutom vara riktigt noga så är det ju inte helt säkert att ett läkemedel hjälper mig bara för att det visar effekt i en klinisk prövning.
Slutligen kan en allmän misstro mot sjukvård och läkemedelsindustri också spela en roll.
Svårt att få dem ändra åsikt
Det är beklagligt men också begripligt att många inte litar på godkända läkemedel. Jag har efter många år tvingats inse att det är svårt få dem att ändra åsikt.
Bör jag ens försöka få dem att ändra sig? Har de inte rätt att ta de preparat som de själva tror på, åtminstone så länge som de är någorlunda ofarliga? Gör jag inte dessa människor ännu mer övertygade i sin misstro mot läkemedel?
Jag kommer att fortsätta argumentera
Jag har inget svar på de frågorna men jag kommer ändå att fortsätta argumentera mot alternativmedicin och för riktiga läkemedel.
Inte för att jag är säker på att det gör någon nytta utan för att jag känner att jag måste.
Torkel Gren, styrelseordförande i Apotekarsocieteten
I ett aktuellt beslut säger nu justitiekanslern, JK nej till statligt skadestånd för Pandemrix. Avslaget är svaret på krav från 479 narkolepsidrabbade och 1569 anhöriga till personer som fick narkolepsi efter massvaccineringen med svinfluensavaccinet Pandemrix 2009.
Sammanlagt krävde de drygt 2000 personerna ett skadestånd av staten på 363 miljoner kronor plus ränta. De hävdade att staten vid massvaccineringen bröt mot Europakonventionen. Staten gav, menar de, inte ge medborgarna tillräcklig information för att de skulle kunna värdera hälsorisker och nytta med vaccinet.
Men det håller inte JK med om.
JK: Staten måste agera i allvarligt läge
JK framhåller att pandemin av svininfluensa var en allvarlig och speciell situation där många människors liv stod på spel. Staten var därför tvungen att göra åtgärder för att begränsa smittspridningen och rädda liv.
Att erbjuda befolkningen ett vaccin var en sådan åtgärd. JK slår fast att staten hade rätt att besluta om massvaccinering för att skydda enskilda.
Detta enligt utlåtanden från Europadomstolen om att staten i sådana lägen får erbjuda massvaccineringen även om man vet att det kan leda till ett mindre antal komplikationer för enskilda.
Vaccinet var granskat och godkänt
Vidare påpekar JK att Pandemrix hade blivit granskat och godkänt av läkemedelsmyndigheten EMA på ett korrekt sätt.
”Det kan därför inte krävas att staten skulle ha väntat tills kunskapsläget om viruset – och följaktligen även vaccinet – hade utvecklats ytterligare innan staten valde att rekommendera vaccinet”, skriver JK.
”Det kan i det sammanhanget särskilt understrykas att viruset var helt nytt och läget förmodat akut samt att vaccinationen var frivillig.”
Nej till statligt skadestånd för Pandemrix
Det var först efter massvaccineringen som kunskapen växte fram om att Pandemrix i sällsynta fall kunde orsaka narkolepsi. Därför går det inte att kräva att staten skulle ha informerat om den risken, skriver JK.
Inte heller i övrigt anser justitiekanslern att staten brutit mot sina förpliktelser enligt Europakonventionen. JK säger därför nej till statligt skadestånd för Pandemrix.
Denna typ av JK-beslut som gäller statliga skadestånd går inte att överklaga.
Det är kapplöpning för att få fram nya fetmaläkemedel. Flera läkemedelsbolag vill bli först med nästa storsäljare. Senaste veckorna har det publicerats en rad studier om nya läkemedelskandidater.
Flera läkemedelsföretag tävlar om att bli först med nästa generations GLP-1 analoger. En vidareutveckling av läkemedel som Wegovy, Ozempic (semaglutid), Mounjaro (tirzepatid) och Saxenda (liraglutid).
De här läkemedlen påverkar bland annat våra hungerhormoner. De gör också att magen tömmer sig långsammare vilket ökar mättnadskänslan.
Förutom viktnedgång förbättras även andra viktiga hälsovärden, som blodsocker och blodtrycket.
Svenska studier på möss har till och med visat att diabetes- och fetmaläkemedlet semaglutid har potential att bli en ny behandling mot alkoholberoende.
Från fetmasprutor till bantningspiller
Hittills har injektionsläkemedel dominerat den här typen av läkemedel. Saxenda tas exempelvis som en spruta om dagen. Wegovy tas som en spruta i veckan.
Ett fetmaläkemedel som tas ett dagligt piller är förstås mycket enklare för både patienterna och sjukvården.
Ökar mättnadskänslan och minskar sug
Eli Lillys nya experimentella läkemedel, orforglipron, är en av de nya orala läkemedelskandidaterna mot fetma och diabetes typ 2. Bantningsmedlet tas en gång om dagen.
I studien ingick 272 personer med fetma. Den genomsnittliga startvikten var nästan 109 kilo. Efter 36 veckor hade försökspersonerna som fick läkemedlet tappat mellan 9 och 15 procent av sin kroppsvikt. Störst viktminskning fick studiedeltagarna som fick den högsta dosen.
Biverkningarna var milda till måttliga. De förekom oftast i början av behandlingen, när doserna trappades upp.
Problem med mag- och tarmkanalen är vanliga biverkningar av den här typen av läkemedel. Mellan 10 och 17 procent av deltagarna hoppade av studien på grund av besvär från mage och tarm.
Enligt forskarna är biverknings- och säkerhetsprofilen i linje med de andra läkemedlen i samma klass.
Nu ska de följa viktutvecklingen under längre tid och hitta den optimala dosen.
Tar fram semaglutid i tablettform
Novo Nordisk har utvecklat det efterfrågade läkemedlet semaglutid mot typ 2-diabetes och fetma. Bolaget arbetar också med att ta fram semaglutid i tablettform.
I slutet på maj redovisade Novo Nordisk en fas 3-studie av oralt semaglutid mot övervikt och fetma.
68 veckors behandling gav en genomsnittlig viktminskning på 15 procent, skriver bolaget i ett pressmeddelande. Placebogruppen tappade i genomsnitt 2,4 procent av kroppsvikten.
Tappade nästan en femtedel av kroppsvikten
Patienter som följde behandlingen och tog sitt bantningspiller varje dag gick ner ännu mer. De tappade 17,4 procent av sin kroppsvikt.
Även här var mag- och tarmbiverkningar vanliga. 80 procent av försökspersonerna som fick verksam substans fick besvär från mage- och tarm. I gruppen som fick placebo var andelen 46 procent.
Forskarna anser att biverkningarna är milda till måttliga.
Stopp för en läkemedelskandidat
Under måndagen gick även Pfizer ut med att de tänker fortsätta utveckla sin läkemedelskandidat danuglipron.
Det är ett av två orala läkemedel mot typ 2-diabetes och fetma bolaget hoppats på.
Däremot stoppar Pfizer studierna av den andra läkemedelskandidaten lotiglipron.
Orsaken är att lotiglipron visat sig kunna påverka levervärdena negativt. Det finns också förhöjd risk för interaktioner tillsammans med andra läkemedel.
Ger signifikant effekt på vikten
Pfizer satsar istället på danuglipron. Det är ett bantningspiller som tas två gånger om dagen.
Resultat från en fas II-studie, publicerad i slutet av maj i Jama Network Open, visar att läkemedlet minskar kroppsvikten signifikant. Det förbättrar också blodsockernivåerna hos personer med diabetes typ 2.
411 överviktiga och feta slumpades till fem olika doser av danuglipron eller till placebo. Efter 16 veckor hade de som fått de två högsta doserna tappat signifikant i vikt. De som stod på den högsta dosen tappade i genomsnitt 4,2 kilo.
Ingen leverpåverkan
1400 patienter med fetma och diabetes typ 2 ingår i Pfizers fortsatta studier av danuglipron.
Säkerhetsprofilen är densamma som för andra läkemedel i samma klass, enligt läkemedelsbolaget.
Läkemedelskandidaten har inte visat sig ge någon negativ påverkan på levervärdena.
Stora rubriker kring ny fetmaspruta
Det här betyder inte att fetmaläkemedel injektionsform är överspelade. Eli Lillys nya läkemedelskandidat retatrutide fick stora och upphetsade rubriker under måndagen och tisdagen.
Sprutor med retatrutide tas en gång i veckan. Det nya med läkemedlet är att det attackerar tre olika hungerhormoner.
I NEJM publiceras en studie av 338 vuxna med fetma. Försökspersonerna slumpades till att endera få en av fem olika doser av retatrutide eller placebo.
Efter 48 veckor hade försökspersonerna som fått den högsta dosen i genomsnitt tappat nästan en fjärdedel av sin initiala kroppsvikt, 24,2 procent.
”En ovanligt stor effekt”
”Det är en ovanligt stor effekt” jämfört med andra viktminskningsmediciner, skriver forskarna. De jämför nivån på viktminskningen med den som fetmakirurgi kan ge.
– Det är slående att i genomsnitt deltagare med fetma som tar den högsta dosen av retatrutide förlorade nästan en fjärdedel av sin kroppsvikt, säger Ania Jastreboff, chef för Yale Obesity Research Center och huvudförfattare till studien, till Endpoint News.
Den andra studien av retatrutide, som publicerades i The Lancet i går, visar att läkemedlet också kan hjälpa personer med typ 2-diabetes. Läkemedlet har god effekt på blodsocker och vikt.
Företaget Amylyx pharmaceuticals kommer att begära omprövning av läkemedelsmyndigheten EMA:s nej till ett nytt läkemedel mot ALS, amyotrofisk lateral skleros. Det skriver företaget i ett pressmeddelande.
Ja efter omprövning i USA
Amylyx hade ansökt om EU-godkännande av ALS-kandidaten Albrioza (natriumfenylbutyrat och tauroursodeoxikolsyra) som har ett villkorat godkännande i Kanada. Även i USA är läkemedlet godkänt, där under namnet Relyvrio.
Det amerikanska godkännandet kom efter en utdragen process där läkemedelsmyndigheten FDA först sade nej på grund av tvivel kring läkemedlets effekt. Beslutet väckte starka reaktioner bland ALS-patienter och FDA omprövade då sitt beslut. Denna gång blev det ja även om myndigheten vidhöll att det fanns en viss kvarvarande osäkerhet om effekten.
Nej till ett nytt läkemedel mot ALS i EU
Kanske hoppas företaget nu att denna historia ska återupprepa sig i EU så att ett nej till slut blir ett ja.
Läkemedelsmyndigheten EMA:s expertkommitté CHMP gav häromdagen ett negativt utlåtande om Albrioza. Detta ledde till att EMA sade nej.
CHMP anser att de forskningsdata som Amylyx redovisat inte på ett övertygande sätt visar att den orala kombinationsterapin kan bromsa sjukdomsutvecklingen vid ALS. CHMP ansåg dessutom att data om överlevnad inte hade blivit insamlade och analyserade på ett pålitligt sätt.
Omprövning kan ta fyra månader
Men företaget accepterar inte denna bedömning.
– Vi är säkra på styrkan hos våra data från studien Centaur, som vi anser uppfyller kriterierna för ett villkorat godkännande, säger i pressmeddelandet Tammy Sarnelli, global chef för regulatoriska frågor på Amylyx.
– Vi är oense med CHMP och kommer att begära en formell omprövningsprocedur.
Amylyx räknar med att omprövningen kommer att ta cirka fyra månader.
Stort behov av nya läkemedel
Den svåra neuromuskulära sjukdomen ALS drabbar mellan 220 och 250 personer i Sverige varje år. Sjukdomen gör att de nerver som kontrollerar musklerna bryts ned och dör. Detta leder till tilltagande muskelförtvining och förlamning. ALS leder oftast till döden inom några år.
Många forskare världen över arbetar för att försöka hitta botande behandlingar mot ALS, men ännu finns bara några få symtomlindrande läkemedel.
Albrioza är ett pulver som man löser i vatten. Syftet är att behandlingen ska skydda nervcellerna mot fortsatt nedbrytning och sakta ned sjukdomsförloppet.
Testat i Sverige
Läkemedlet är testat i kliniska prövningar i flera länder, bland annat i Sverige.
I en 24 veckor lång fas II-studie ingick 137 vuxna patienter som slumpmässigt fick antingen kombinationsbehandlingen eller placebo. De patienter som fick läkemedlet upplevde att den dagliga funktionen minskade i en långsammare takt än vad de som fick placebo upplevde. Resultaten har publicerats i New England journal of medicine.
Forskarna rapporterade också en något högre total överlevnad bland patienter som fick läkemedlet. De vanligaste biverkningarna var diarré, buksmärtor, illamående och övre luftvägsinfektion.
Amylyx pharmaceuticals genomför nu en fas III-studie som förväntas vara klar i slutet av 2023 eller i början av 2024.
– Det blir diskussioner, jag får försöka förklara varför, om det är brist på ingredienser eller varför företaget inte kan leverera, berättar farmaceuten Mustafa.
Klockan är strax före tolv. Mustafa har just ätit klart sin medhavda matlåda.
På bordet i lunchrummet ligger ett häfte med aktuell interninformation till personalen – som till största delen handlar om just läkemedelsbristerna och hur personalen ska förhålla sig.
Läkemedelsbristerna tar tid
Mustafa Karim (på bilden) har varit på Apotek Hjärtat vid Mariatorget i två år. Han trivs bra med jobbet och arbetskamraterna.
Men det är klart att läkemedelsbristerna påverkar arbetet, menar han. Apotekarna får lägga ner tid och möda på att leta efter apotek där läkemedlet finns, söka efter alternativ eller försöka få tag på läkare.
– Vi är ju här för att hjälpa kunderna självklart är det jobbigt när en patient är i behov av sin medicin och den inte finns. Vi gör så gott vi kan. Om läkemedlet inte finns alls får vi rekommendera patienten att gå tillbaka och prata med sin doktor.
”Det är för jäkligt”
Det är högljutt vid recepturdisken.
– Det är för jäkligt att den inte finns. Jag har fått det för min diabetes och ska till doktorn på fredag som ska visa hur sprutorna används, utbrister en upprörd dam.
Kvinnan har hänvisats hit till Apotek Hjärtat Mariatorget av ett annat apotek. Hon har åkt över halva stan för att hämta ut Ozempic.
Farmaceuten Björn försöker lugnt och pedagogiskt förklara för kvinnan att det är väldigt ont om Ozempic (semaglutid) på i stort sett alla apotek i landet. Kvinnan får beskedet att de enda förpackningar apoteket har inne måste kunden betala helt själv för. 1894 kronor för en månads förbrukning.
Lämnar apoteket utan sin medicin
Björn råder den diabetessjuka kvinnan att ta upp frågan med sin läkare, kanske kan hon byta läkemedel?
Irriterad och besviken vänder hon på klacken för att gå mot utgången.
När Läkemedelsvärldens reporter frågar kvinnan vad hon tycker om att hennes diabetesläkemedel inte finns inom förmånen, svarar hon:
– Ska bara de som fått läkemedlet utskrivet för att de ska banta få det, i stället för vi som är sjuka?
Sen lämnar kvinnan apoteket tomhänt.
Läkemedelsvärldens reporter får en mild förmaning efteråt att inte prata med kunderna, för ”då blir de ännu mer upprörda”.
E-receptsystemet brakar ihop
Strax innan lunchrusningen brakar E-hälsomyndighetens system för elektroniska recept ihop. Det går inte att expediera några e-recept alls.
Apotekaren Mustafa Karim och receptariestuderande Yossef Al-Salih (på bilden) som bemannar recepturdisken sitter och väntar på att systemet ska komma igång igen.
De annars fullsatta gröna bänkarna framför recepturdisken gapar tomma.
– Det händer då och då, säger de vant.
Övrig apotekspersonal passar på att försöka hinna ikapp med annat – som sortera i hyllorna eller beta av expressbeställningarna online som ständigt rullar in i systemet.
Nu ska här byggas om
Apotekets inre är stort, med rad på rad av lagerhyllor, rullhyllor, enorma kylar och jättelika narkotikaskåp som är som bankskåp.
Det område kunderna ser när de besöker Apotek Hjärtat vid Mariatorget är mindre än hälften av apotekets totala yta.
Två män som utsända från huvudkontoret går runt, mäter, knackar väggar, lägger huvudet på sned och funderar.
Nu ska här ska renoveras och byggas om, men hur?
Ingen vill stå med dyra lager
– Man skulle aldrig bygga ett apotek så här idag, med så stora lagerytor, säger apotekschefen Måns Ahlén medan han visar Läkemedelsvärldens reporter runt.
Just in time-tänk inom läkemedelsindustrin har kritiserats som en bidragande faktor till läkemedelsbristerna.
Men tycks finnas i alla delar av läkemedelskedjan, tänker jag. Från fabriken ändå ner till apoteksgolvet.
– Inget apotek vill stå med stora läkemedelslager, det är dyrt och man vill inte riskera att förbrukningstiden går ut, säger Måns Ahlén.
– Läkemedelsbristen är ett stort problem, säger han.
Han visar på gapande tomma hyllor där förpackningar med Inolaxol mot trög mage tidigare fanns.
– Vi försöker hålla koll på restnoteringarna, ligga steget före och beställa hem i förväg. Men vi hinner inte alltid hänga med. Vi kan heller inte alltid lita på att läkemedlen faktiskt kan levereras vid den tid som läkemedelsföretagen anger.
”Vår plikt att hänvisa kunden”
E-receptsystemetet går igång. Under eftermiddagen strömmar det in kunder som vill hämta ut receptbelagda läkemedel. Väntetiden på de gröna bänkarna kryper upp till en halvtimme.
Det är strålande sol och ”pollenchock”. Många kommer för att hämta ut allergimediciner till sig själva eller sina barn.
En ung kvinna, rödögd och svullen kring ögon, kinder och näsa, frågar efter ögondroppar och nässpray mot pollenallergi.
– Hmm, vi har inte de ögondropparna inne, men jag ska se efter om något annat apotek i närheten har dem, svarar receptarien Anette och söker lagerstatus i Fass.
– Om inte vi har läkemedlet inne kollar vi alltid i Fass om det finns på något annat apotek i närheten, oavsett apotekskedja, säger Anette och tillägger:
– Tyvärr gör inte all apotekspersonal så, de säger bara till kunden att medicinen är slut. Men det är fel, det är vår plikt att hänvisa kunden vidare att de ska få sina mediciner.
Finns bara receptfritt
Efter en stunds letande hittar Anette lyckligtvis ögondropparna. Ett annat apotek i närheten har dem inne. Nässprayen Dymista (azelastin och flutikasonpropionat) kan hon ordna på plats – men inte på recept.
Tillgången till ett antal läkemedel mot allergi, som pollenallergi, har svajat under våren. Dymistaförpackningar med rabatt inom förmånssystemet har varit slut ända sen februari. Tillverkaren vill inte berätta varför för Läkemedelsverket.
Anette hämtar receptfri Dymista på egenvårdshyllorna. Kunden betalar 299 kronor för nässprayen, tackar, och går vidare till nästa apotek för att få sina ögondroppar.
– Vi försöker hjälpa kunderna så gott det går, och i det här fallet fanns den i alla fall receptfritt, säger Anette.
Rånare med inköpslistor
Under recepturdisken ligger en bärbar svart dosa med två vita knappar. ”Här bor recepturens bråklarm” står det på en lapp. Den omgiven av röd och gul varningstejp för att synas ordentligt. Larmet går direkt till väktare. En bit bort sitter en vit dosa med en knapp och blå text ovanför “polislarm”.
Rånrisken på apotek är betydande. Numera är det oftast narkotika, och inte pengar, förövarna vill ha. Ibland kommer rånarna med “inköpslistor”, berättar apotekschefen Måns Ahlén.
– Ofta är det individer som är mer eller mindre desperata. Sen förekommer det mer planerade brott mot apotek, där man exempelvis tagit reda på var narkotikan finns i förväg och kommer med en lista. Men ingen ska spela hjälte, det är bara att göra som de säger. Sen larmar vi polis när det är säkert att göra det, säger Måns Ahlén.
Rånade förra veckan
Vid mindre stölder är det oftast dyrare produkter i egenvården som ryker.
För någon vecka sen kom en person och rev med sig en hyllrad av en förpackning hudkräm.
– Det är bara att se på, man riskerar inte livet för burkar med hudkräm, berättar personalen.
Kedjan har nolltolerans mot hotfullt och kränkande beteende. Sådana händelser polisanmäls. Något det också finns anslag inne på apoteket om.
Vill inte stå med efternamn
Att bli brottsutsatt på jobbet påverkar. Det är tydligt. Jag möter personal som inte har sina egna för-eller efternamn på sina namnbrickor efter att ha utsatts för rån och hot. Flera vill, av säkerhetsskäl, inte stå med sina efternamn i tidningen.
– Det är klart att det är obehagligt. Man vill inte att personen ska söka upp en privat, berättar en.
All apotekspersonal gått säkerhetsutbildningar. De har också pratat ihop sig om hur de ska agera i olika situationer. Det kan vara att säga till kunden att “min kollega har rätt”.
– Vi har varandras ryggar, vi backar varandra, berättar de.
Personal jobbar över
Det är högtryck bakom recepturdisken hela eftermiddagen. Alla är på fötter.
Det är ett väloljat, om än något underbemannat, maskineri.
Trots stress och kunder i köer är stämningen god.
Farmaceuten Björn och säljchefen Anette Berggren (på bilden) har kul på jobbet.
Björn är en av farmaceuterna som jobbar extra idag. Han stannar en halvtimme extra efter att hans pass är slut.
– Det utbildas farmaceuter, men många går till industrin där de får nästan dubbelt så mycket betalt, berättar han.
”Situationen är helt extrem”
Under kvällen glesar kundströmmen ut något. Men det är bara tre kvar bakom disken, alla har fullt upp.
En grov uppskattning är att ungefär varannan, var tredje kund, får problem med något av recepten personen kommit för att hämta. Det kan vara att förpackningen inte finns här men på ett annat apotek, att läkemedlet bara finns receptfritt eller inte alls. Det är ingen vetenskaplig studie, men en ögonblicksbild.
Letandet efter läkemedel leder till mycket extrajobb, sökande, ringande, resonerande med kollegor och kunder.
– Jag har jobbat på apotek sen 70-talet. Den här situationen är helt extrem, jag har aldrig varit med om något liknande, säger receptarien Elisabeth.
”Har varit runt på fem olika apotek”
En man kommer in med recept på två olika slags antibiotika.
– Jag har bakterier i magen och har redan varit runt på fem olika apotek, berättar han.
Receptarien Anette hittar det ena läkemedlet på apoteket CW Scheele, Sveriges enda dygnet runt-öppna beredskapsapotek. Bara några tunnelbanestationer bort.
Det andra antibiotikumet har det varit extrem brist på i över ett år.
Det muttras lite om antikverad kunskap och läkare som borde hålla sig bättre uppdaterade.
”Som att få en halv operation”
Den godmodige mannen vill väldigt, väldigt, gärna bli av med bakterierna i magen så snart som möjligt.
– Det går inte att fixa ikväll, det är restat sen länge, det finns inte. Jag kan tyvärr inte göra något. Du måste prata med din läkare om att få ett annat antibiotika, säger Anette vänligt.
Mannen tackar för hjälpen. Sen suckar han uppgivet över alltihop och utbrister:
– Det är helt sjukt. Det är som att få en halv operation av läkaren.
Inte lätt få tag på läkare
På kanten av stora av läkemedelsskåpen står en dokumenthållare märkt “Ringlåda” fylld med listor.
Det är läkare som behöver ringas upp för att apotekarna har frågor om recepten de skrivit ut. Det har blivit allt vanligare att apotekarna måste försöka få tag på läkare som skrivit ut läkemedel eller förpackningsstorlekar som helt enkelt inte längre finns att få tag på.
– Det är inte så lätt för oss att få tag på läkarna heller. De sitter ju med patienter. Men vi försöker ringa, så mycket vi hinner med, säger receptarien Elisabeth.
”Lekt med en Morakniv”
Klockan är strax före nio, en timme till stängningsdags. En orolig mamma kommer inrusande med en mamma med en blödande tonårsson i sällskap.
– Vad har hänt här, undrar receptarien Elisabeth.
Mamman berättar att sonen “lekt med en Morakniv”.
– Han är så dum, pustar hon frustrerat.
Apoteket blir lite av en tillfällig lättakut. Läkemedelsvärldens utsända springer efter papper att torka blod med.
Receptarien Elisabeth förmanar att en Morakniv inte är någon bra leksak och ordnar med förband.
– Här får vi vara lite allt möjligt, konstaterar hon efteråt.
”Blir det bråk nu?”
Klockan är halv tio. Än sitter det kunder och väntar på de gröna bänkarna. Ingen av receptarierna hinner ta paus.
En rödkindad man i blåkläder står och småhoppar ilsket framför recepturdisken. Blir det bråk nu, tänker jag.
Han berättar högljutt för alla som vill lyssna att han fått en p-bot just när han ställt bilen. Han som bara parkerade för att hämta antibiotika till sin lilla dotter som har scharlakansfeber.
Receptarien Anette går och blandar till rätt dos.
”En ganska lugn kväll”
Tio är det stängningsdags och Elisabeth (på bilden) går för att låsa dörren. En kvinna försöker komma in för att hämta p-piller. Hon hänvisas till dygnet runt-öppna CW Scheele.
– Det hade varit en annan sak om det varit något akut, som om personen exempelvis behövt antibiotika direkt, förklarar Elisabeth.
Elisabeth och Anette räknar ihop den blygsamma dagskassan på några tusen. Det har varit en vanlig kväll för de rutinerade receptarierna, inga större diskussioner eller bråk.
– En ganska lugn kväll, summerar de innan de kliver in i bilen för att samåka hem.
Minst 728 personer står i kö för att få en tid. Det visar Läkemedelsvärldens enkät till regionerna Skåne, Uppsala, Västra Götaland och Stockholm.
– Prep har blivit mer känt vilket lett till ökad efterfrågan. Indikationerna, som var väldigt strikta initialt, har också ändrats vilket gör att fler kan få behandlingen, säger Magnus Gisslén, överläkare på infektionskliniken vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg och professor i infektionssjukdomar vid Göteborgs universitet.
Störst efterfrågan på Prep i Stockholm
Prep, preexpositions profylax, är vanligast och mest efterfrågat i storstäderna.
Väntetiderna varierar mellan en vecka och tre månader eller mer.
Region Stockholm har det största antalet i kö med 638 personer. Hur länge de får vänta vet man inte. Just nu får bara ett fåtal starta behandlingen varje månad.
Den privata digitala mottagningen Coridis care är den enda vårdgivaren i storstadsregionerna som svarar att de inte har någon väntetid alls.
Vådliga väntetider
Väntetiderna kan få negativa konsekvenser, befarar hiv-experterna.
Venhälsan skriver i ett mejl till Läkemedelsvärlden att de välkomnar en till mottagning.
”Vi arbetar för att minska väntetiderna för att personer inte ska riskera att få en hiv-infektion som hade kunnat förebyggas med behandling. En sekundär konsekvens är att STI (sexuellt överförbara sjukdomar/red) upptäcks senare, då vi snabbare kan upptäcka STI:er i PrEP-programmet med tanke på regelbunden testning.”
Sommaren är en riskperiod
Köerna riskerar att bli ännu längre. Det är snart semestertider. Många verksamheter kan behöva dra ned.
– Hos oss har vi svårt att starta upp nya PrEP-behandlingar under sommaren. Däremot erbjuder vi självklart provtagning för sexuellt överförda sjukdomar (STI) och fortsatt receptförskrivning för de som redan står på PrEP, säger överläkare Petra Tunbäck vid Sahlgrenska universitetssjukhuset.
– Sommaren kan vara en riskperiod för att smittas med STI. Därför är det viktigt att tänka på kondomanvändning och att man testar sig vid misstanke på STI, säger hon.
Resurskrävande men en vinst
Enligt Magnus Gisslén, medicinskt ansvarig för hivvården i Göteborg sedan mer än 20 år tillbaka, är Prep värdefullt men resurskrävande.
Alla lämnar prover på hiv och andra sexuellt överförbara sjukdomar inför behandlingsstart. Var tredje månad tas nya prover och läkaren förnyar receptet.
– Vi tar mer prover och smittspårar mer men vi vinner mycket. Sexuellt överförbara sjukdomar upptäcks tidigare. Varje förhindrat hiv-fall är en vinst.
Prep kan tas vid behov
Prep är en kombinationsbehandling av hivläkemedlen emtricitabin och tenofovirdisoproxilfumarat och säljs under namnet Truvada. Vid kontinuerlig behandling tar man en tablett en gång om dagen.
Läkemedlen kan också tas vid behov, vilket ger lika bra skydd. Då tas två tabletter 2 till 24 timmar före sex och därefter en tablett dagligen under två dagar.
Hiv-risken inte noll
En fransk studie, publicerad i The New England journal of medicine, har visat att behandling vid behov ger en skyddseffekt på 86 procent jämfört med placebo.
– Vi tror att skyddseffekten bland svenska patienter är ännu högre. Men det är viktigt att veta att risken inte är noll, säger Magnus Gisslén.
Risk för resistensutveckling
Innan man startar behandlingen måste hiv uteslutas.
– Om man tar Prep och samtidigt har hiv finns risk för resistensutveckling, säger Magnus Gisslén.
Detsamma gäller hepatit B.
Eftersom behandlingen kan belasta njurarna tar man även njurprover först.
Nya riktlinjer i år
Med tiden har gruppen som får behandlingen utvidgats. I början av året kom Referensgruppen för antiviral terapi, RAV, med reviderade riktlinjer för Prep.
Prep rekommenderas i första hand till män som har sex med män (MSM) och transpersoner som har ett riskbeteende som gör att de har en betydande risk att smittas av hiv.
Risk bedömer man bäst själv
Även andra grupper kan få behandlingen förutsatt att de har betydande risk att drabbas av hiv.
– Man bedömer bäst själv om man har hög risk, säger Magnus Gisslén.
– Om det inte finns någon risk alls avstår vi. Sen kan vi rekommendera behandlingen till personer vi ser har ett riskbeteende.
Överbehandlar för att få effekt
Utan Prep skulle förekomsten av hiv vara högre i den aktuella gruppen. Det tror Fredrik Månsson, läkare vid infektionskliniken Skånes universitetssjukhus i Malmö och vid centrum för sexuell hälsa.
– När vi började förskriva Prep 2018 riktade vi oss tydligare till persponer med hög risk för hiv. Allt eftersom kunskapen spridit sig har en del individer med lägre risk sökt och fått behandling.
– Klart att man kan fråga var man drar gränsen. Man måste överbehandla lite för att minska incidensen av nya hiv-fall.
Önskar fler erbjöd behandlingen
I Region Skåne väntar cirka 50 personer på att få komma till sitt första besök. Väntetiderna är upp till tre månader. Fredrik Månsson önskar att fler sjukhus i Skåne erbjöd Prep.
– Det är klart att vi skulle vilja vara utan kö, säger Fredrik Månsson och fortsätter:
– Men allt är relativt. Det är en profylaxbehandling. Det går inte att jämföra med sjukvård för akuta tillstånd.
– Det finns för- och nackdelar. Man måste väga in risken för ökad resistensutveckling. Det kanske kan bli så i framtiden, men vi är inte där ännu, säger Fredrik Månsson.
En reklamfilm om Vagifem, ett receptfritt läkemedel, aktualiserar på nytt frågan om hur läkemedelsreklam i sociala medier får se ut. Det är det danska läkemedelsföretaget Novo nordisk som marknadsför Vagifem, vaginaltabletter mot torra och sköra slemhinnor i underlivet efter klimakteriet.
Reklamfilm om Vagifem för allmänheten
I en 25 sekunder lång reklamfilm om Vagifem uppmanar företaget kvinnor i aktuella åldrar att bli ”redo för ett nytt kapitel i livet”.
Ett obligatoriskt inslag i reklam för receptfria läkemedel riktad till allmänheten är enligt regelverket den så kallade minimiinformationen. Den innehåller bland annat de varningsföreskrifter och begränsningar som gäller för användningen av läkemedlet i fråga.
När det gäller Vagifem säger minimiinformationen bland annat att den som är gravid inte ska använda läkemedlet. Minimiinformationen säger också att man ska ha en läkarkontakt innan man startar behandlingen samt att man bör gå på årliga läkarkontroller medan den pågår.
Visas för kort tid
Minimiinformationen finns också med i reklamfilmen. Men det räcker inte att den finns där anser Informationsgranskningsnämnden, IGN, som är läkemedelsbranschens eget granskningsorgan med uppgift att kontrollera att företagen följer det etiska regelverket.
IGN anser att filmen visar den obligatoriska informationen ”under så pass kort tid att läsaren inte kan tillgodogöra sig hela innehållet”.
Novo nordisk anser å sin sida att denna anmärkning är felaktig.
Menar att tittaren kan pausa
I sitt svaromål förklarar företaget att filmen har visats dels på Facebook och dels på Instagram. Om filmen dykt upp i Facebookflödet ”har mottagaren haft möjlighet att fritt pausa videon. Därmed har det funnits möjlighet för mottagaren att pausa och visa minimitexten under erforderlig tid”, skriver företaget.
I Instagramflödet har det inte gått att pausa ”men materialet har spelats i loop och därför istället kunnat presentera minimitexten upprepade gånger.”
Även andra visningsalternativ på de två sociala plattformarna har gett mottagarna möjlighet att hinna läsa minimitexten, enligt Novo nordisk. Antingen genom att pausa eller att scrolla.
Nämnden fäller företaget
Men detta resonemang köper inte IGN. ”Att läsaren ska behöva pausa presentationen eller titta på presentationen flera gånger för att kunna tillgodogöra sig hela minimitexten kan inte anses uppfylla kravet på att minimitexten ska vara lätt läsbar”, skriver nämnden i ett fällande beslut.
IGN anser att företagets reklamfilm för Vagifem bryter mot det etiska regelverket för läkemedelsinformation, LER. Novo nordisk ska därför betala en straffavgift på 110 000 kronor.
Paolo Macchiarini överklagar hovrättens dom. Det meddelade kirurgen och hans advokater på en egen presskonferens, bara ett par timmar efter att Svea hovrätt offentliggjort sin dom.
Försvaret ville att han skulle frias helt på alla punkter. Åklagaren yrkade på fyra års fängelse.
Hovrätten dömer skandalkirurgen till fängelse i två år och sex månader för tre fall av grov misshandel.
Paolo Macchiarini överklagar hovrättens dom
Paolo Macchiarini höll en egen presskonferens efter lunch på torsdagen.
Under presskonferensen sa hans advokat Björn Hurtig att Paolo Macchiarini inte hade något uppsåt att skada. Paolo Macchiarini handlade i nöd. Straffet är ovanligt strängt, anser Björn Hurtig.
– Fängelse borde inte komma på fråga, säger advokaten och fortsätter:
– Var säkra på att den här domen ska överklagas. Kampen går vidare, vi har inte gett upp. Den här matchen är inte över.
Ingen nödsituation
Hovrätten anser till skillnad från tingsrätten att Paulo Macchiarini inte agerat i nöd. De första två patienterna var inte i någon nödsituation. De hade kunnat leva längre om de inte blivit opererade av honom.
Den tredje patienten var i en nödsituation, enligt hovrätten. Trots detta var ingen av de tre operationerna försvarlig med tanke på riskerna. Metoden och materialen var oprövade.
Hovrätten anser att kirurgen handlat med uppsåt.
Fruktansvärd anklagelse
Det här slår Paolo Macchiarini helt ifrån sig.
– Att medvetet skada någon, det är en fruktansvärd sak att anklaga en läkare för. Var och en av patienterna sa offentligt efteråt att de varit tacksamma för att jag hjälpt dem.
”Bara försökt rädda liv”
Paolo Macchiarini hävdar att han bara försökt rädda liv och att han faktiskt också lyckats med det.
– Den första polisutredningen visar att jag gjorde så att de levde längre.
Istället återkommer kirurgen till hur mycket han själv har förlorat.
– Jag har inget jobb, jag har ingen lön. Jag kallas för ”Dr Killer”. Mina små barn frågar mig om jag är en mördare.
”Nu har jag ingen lön”
Paolo Macchiarini ser inte några skäl till att han skulle tala osanning.
– Som läkare får och ska vi inte ljuga. Varför skulle jag göra det? Berömmelse? Jag var redan berömd när jag kom till Sverige. Pengar? Min lön ändrades inte. Och nu har jag ingen lön.
”Varför sitter jag ensam?”
Under presskonferensen återkommer Paolo Macchiarini till att han inte ensam borde hållas ansvarig.
– Vi var 25-30 personer inne på operationssalen under ingreppen. Nu sitter jag själv här med mina advokater. Varför sitter jag här själv? Vad är orsaken? Är det för att jag är utlänning?
– Hur jag mår? Arg? Kanske. Upprörd? Kanske. Förvånad. Nej.
Ångrar Karolinska
Paolo Macchiarini beklagar att han kom till Karolinska från första början.
– Jag ångrar att jag litade på mina överordnade på Karolinska, jag ångrar min tilltro till hälso- och sjukvården här och att jag trodde på Karolinska som en plats för innovationer.
– Karolinska var inte redo. Jag har opererat i Storbritannien, Ryssland och USA men bara fått problem här i Sverige.
2011 och 2012 opererar Paolo Macchiarini in syntetiska luftstrupar på tre svårt sjuka patienter. Operationerna utförs på Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge och Solna.
Enligt Paolo Macchiarini finns det goda skäl att tro på metoden. Den beskrivs som ett nytt banbrytande sätt att kunna transplantera utan mänskliga donatorer.
Men varken stamcellerna eller struparna fungerar. Patienterna drabbas av allvarliga komplikationer. Alla dör.
Orsakat skada och lidande
Idag meddelar Svea hovrätt att straffet för Paolo Macchiarinis skärps. Hovrätten dömer nu kirurgen till fängelse i två år och sex månader för tre fall av grov misshandel.
Patienterna har orsakats kroppsskador och lidande.
Att de gett sitt medgivande till operationerna innebär inte att ingreppen är straffria, enligt hovrätten.
Inte nödsituationer
Domen från Svea hovrätt innebär en tydlig skärpning av tingsrättens dom från juni förra året.
Då fälldes Paolo Macchiarini för grovt vållande av kroppsskada när det gäller en av de tre patienterna. Det fick han villkorlig dom för.
Han friades när det gäller de andra två patienterna.
Tingsrätten hänvisadetill bestämmelsen om nöd, att det var fara för patienternas liv och hälsa.
Inga nödsituationer
Hovrätten anser, precis som tingsrätten, att ingreppen inte har har överensstämt med vetenskap och beprövad erfarenhet.
Men till skillnad från tingsrätten anser hovrätten inte att det var fråga om nödsituationer när ingreppen på den första och den andra patienten gjordes.
Alla tre ingreppen var oförsvarliga, enligt hovrätten. De två första patienterna hade kunnat leva en ”inte obetydlig tid” om de inte opererats.
Oförsvarligt ingrepp
När det gäller den tredje patienten anser hovrätten att det visserligen var en nödsituation. Men ingreppet var trots detta oförsvarligt.
– Vi har ansett att utrymmet för att med stöd av nödbestämmelsen utföra obeprövade ingrepp på människor i strid med de regelverk som finns för sjukvård och forskning måste vara mycket begränsat, säger hovrättsrådet Maria Hölcke i ett pressmeddelande från Svea hovrätt.
Likgiltig inför deras lidande
Hovrätten tror på att Paolo Macchiarini själv hoppades att hans metod skulle fungera. Trots det anser rätten att kirurgen handlat med uppsåt.
Utredningen visar att Paolo Macchiarini insett risken för att ingreppen skulle orsaka patienterna kroppsskador och lidande. Han har dessutom varit likgiltig inför att detta, argumenterar hovrätten.
– Vid uppsåtsbedömningen har vi lagt vikt vid att det inte rört sig om några impulshandlingar utan om planerade ingrepp och att det därmed har funnits utrymme för överväganden, säger Maria Hölcke.
Får fängelse för grov misshandel
Åklagaren yrkade på fyra års fängelse för tre fall av grov misshandel. Försvaret ville att Paolo Macchiarini frikänns helt på alla punkter.
De tre operationerna är att anse som tre fall av grov misshandel, enligt hovrätten.
Paolo Macchiarini döms till fängelse i två år och sex månader.
Ibland tackar en patient nej till konventionell cancerbehandling och väljer i stället komplementär behandling (KAM), även kallat alternativmedicin. Detta skapar inte sällan konflikt mellan läkaren och patienten, konstaterar en grupp svenska forskare.
I en intervjubaserad studie har forskarna analyserat både läkares och cancerpatienters erfarenheter av situationer när patienten väljer KAM. Studien är finansierad av Regionalt cancercentrum Stockholm Gotland och publicerad i The Oncologist.
Efterlyser mer kunskap om alternativmedicin
Forskarna menar att studien visar att det behövs förändringar inom cancervården. Läkare ska kunna ha en respektfylld dialog med patienten i stället för att bara försöka visa på värdet av den konventionella behandlingen.
Läkarna behöver bli mer medvetna om vilka värderingar som får patienterna att fatta beslut som är svåra att förstå enbart ur mdicinskt perspektiv.
– Dessutom krävs förbättrad kunskap om komplementära och alternativa metoder, säger i ett pressmeddelande onkologen Kathrin Wode som är en av forskarna bakom studien.
Intervjuade patienter och läkare
I studien intervjuade forskarna sju personer med allvarliga cancerdiagnoser, sex kvinnor och en man. De hade alla fått viss konventionell behandling men sedan avböjt att fortsätta på den vägen och i stället valt olika typer av alternativmedicin.
Det handlade bland annat om naturpreparat, meditation, yoga, akupunktur, dietförändringar och avgiftningskurer.
Forskarna intervjuade även tio läkare inom onkologi och palliativ vård.
Helt olika perspektiv
Analysen av intervjuerna visade tydligt hur olika patienternas och läkarnas utgångspunkter var. Läkarna förde medicinska resonemang kring överlevnad, risker och behandlingseffekter på den specifika tumörsjukdomen.
Patienterna talade i stället mer om ett helhetsperspektiv på hälsa och välmående. Och om värdet av att själv kunna påverka situationen genom till exempel livsstilsförändringar.
”Jag har inga symtom. Menar du på allvar att jag skulle stympa mig själv? Bara för att du säger det?”, sa en man som valt bort konventionell behandling mot sin cancer.
Forskarna konstaterar att båda parter egentligen önskar öppen och respektfull kommunikation. Men att det i stället ofta uppstår konflikter mellan läkare och patient. Konflikter som i många fall gör båda ännu mer övertygade om sin egen ståndpunkt.
– Ojämlika roller kunde resultera i konfrontationer som riskerade att driva båda parter mot extrema och oflexibla ståndpunkter, säger forskaren Kathrin Wode.
Ökat intresse för alternativmedicin
De intervjuade läkarna vittnar om hur svårt de kan ha att veta vad de ska göra när en patient tackar nej till konventionell behandling och använder KAM. Några berättar också om konfliktsituationer. Som läkaren som förklarade att hon inte blir arg om patienter använder cannabis om det hjälper dem.
”Men jag blir arg om de inte berättar det för mig så att jag inte förstår symtomen eller biverkningarna.”
För patientsäkerhetens skull behöver kommunikationen om behandlingsval mellan läkare och cancerpatienter bli bättre, menar forskarna.
De vill att läkare ska få ökad baskunskap om KAM och större medvetenhet om patienters ofta mer helhetsbetonade perspektiv. Detta kommer sannolikt att bli allt viktigare, skriver de. Detta eftersom intresset för alternativmedicin i samhället kan vara på väg att öka. I en amerikansk enkätundersökning svarade 39 procent att de trodde att cancer kan botas med enbart alternativmedicin.
Att kombinera nya dyra läkemedel med varandra ger vanligen högre kostnader än att till exempel bara använda det ena. Samtidigt blir just kombinationsbehandlingar allt viktigare i jakten på effektivare behandling, inte minst när det gäller cancersjukdomar.
Det har på senare år vid flera tillfällen förekommit att prislappen har hindrat regionerna från att införa för patienterna värdefulla kombinationsbehandlingar.
– Det kan vara mycket frustrerande, säger Mikael Svensson på Sveriges kommuner och regioner.
Komplicerat kombinera nya dyra läkemedel
Mikael Svensson är förhandlingskoordinator i regionernas samverkansmodell för läkemedel som nyligen publicerade en rapport tillsammans med läkemedelsföreningen LIF och NT-rådet (regionernas organ för nationellt införande av läkemedel).
I rapporten beskriver regionerna och läkemedelsindustrin hur komplicerat det kan vara när en ny kombinationsbehandling knackar på dörren till den svenska vården. För innan samhället säger ja eller nej, behöver man utvärdera hur kostnadseffektiv behandlingen är.
Och att utvärdera balansen mellan nytta och kostnader kan vara tillräckligt svårt när det bara handlar om ett enda läkemedel. Men med kombinationsbehandlingar handlar det om minst två, ofta från olika företag.
Kan höra till olika kategorier
Det kan också vara så att de aktuella läkemedlen tillhör olika kategorier, som utvärderas enligt olika processer. Det ena kan vara ett rekvisitionsläkemedel (läkemedel som används inom vården) och det andra ett receptläkemedel.
Beslut om att rekommendera eller avråda regionerna från att införa rekvisitionsläkemedel är det NT-rådet som fattar. Ofta med stöd av en hälsoekonomisk bedömning från Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV.
Men när det gäller receptläkemedel är det TLV som både gör hälsoekonomisk bedömning och beslutar ifall läkemedlet ska ingå i läkemedelsförmånen eller ej.
Affärssekretess ofta ett hinder
En viktig faktor när regionerna respektive TLV fattar sina beslut om att rekommendera en behandling eller släppa in den i förmånen, är vilka avtal man kunnat träffa med företagen.
Genom avtal med sekretessbelagda villkor lovar företagen ofta att betala tillbaka en del av kostnaden för läkemedlet som återbäring. På så vis kan kostnadseffektiviteten i många fall bli mer rimlig ur samhällets synvinkel.
Men den här hanteringen blir betydligt krångligare om man vill kombinera nya dyra läkemedel från två olika företag. Då gäller det för myndigheternas förhandlare att lyckas upprätthålla en tillräcklig affärssekretess företagen emellan.
– En stor del av komplexiteten beror just på sekretessfrågorna, säger Mikael Svensson.
Trippelkombination mot myelom
Rapporten speglar en rad exempel från de senaste åren. Ett av dem gäller en kombination av tre läkemedel som behandling av lymfcancern multipelt myelom. Forskningsdata visade att behandlingseffekten blev bättre genom att kombinera läkemedlen Kyprolis (karfilzomib), Revlimid (lenalidomid) och dexametason.
Men kostnaden för kombinationsbehandlingen var 2016 så hög att NT-rådet avrådde från att införa den. Den höga kostnaden berodde till stor del på basbehandlingen med Revlimid. Även om Kyprolis skulle varit gratis så skulle kombinationsbehandlingen enligt dåvarande beräkningar ändå ha ökat kostnaden jämfört med det som då var standardbehandling.
Men så småningom tillkom ytterligare forskningsdata samtidigt som TLV och regionerna förhandlade separat med de båda företagen bakom Kyprolis respektive Revlimid. Utfallet gjorde till slut att NT-rådet kunde ge klartecken för trippelkombinationen.
Överens om att jobba vidare
Parterna bakom rapporten är överens om att fortsätta arbeta för bättre framtida möjligheter att använda angelägna kombinationer av nyare läkemedel. De lägger fram några åtgärdsförslag som de menar kan underlätta.
Det handlar bland annat om att viss information i hälsoekonomiska underlag om läkemedel inte ska få beläggas med sekretess. Detta för att underlätta förhandlingar med företagen.
En annan föreslagen åtgärd är att koppla in Konkurrensverket mer i diskussionen. Detta för att belysa vilka problem kring konkurrensfrågor som man behöver ha ögonen på vid förhandlingar där ett företags läkemedel är knutet till ett läkemedel från ett annat företag.
Finns det till exempel risk att TLV eller regionerna oavsiktligt gynnar något företag på ett otillbörligt sätt? Eller för att det uppstår otillåten kartellbildning där företag slår sig ihop för att få en starkare förhandlingsposition?
Pilotprojekt i höst?
I ett nästa steg vill nu parterna testa sina lösningsförslag i ett pilotprojekt. Tanken är att det av praktiska skäl ska inriktas på en kombination av två rekvisitionsläkemedel.
Det blir NT-rådets uppgift att via sin omvärldsbevakning av läkemedelsforskningen hitta en ny läkemedelskombination som det passar att testa förslagen på. Det ska handla om en kombination som rådet anser är angelägen att kunna införa.
– Ännu har vi inte bestämt någon lämplig kombinationsbehandling för piloten, säger Mikael Svensson.
– Men förhoppningsvis kan vi komma i gång under hösten.
Våra värkläkemedel är ett potentiellt hot mot Mälaren. Stora mängder smärtstillande läkemedel förbrukas i området, visar en ny studie.
Forskarna har samlat in data från E-hälsomyndigheten om förbrukningen av smärtstillande läkemedel, både bland människor och djur. Försteförfattare till studien är doktoranden Johanna Villén. Resultaten är publicerade i den vetenskapliga tidskriften Environmental advances.
Enligt en riskanalys från Mälarens vattenvårdsförbund är just kemikalier, däribland läkemedel, ett av de största hoten mot Mälaren som ekosystem och råvattenkälla.
”Enorma mängder värkmedicin”
Den nya studien visar att det åren 2016 till 2020 såldes hela 454 ton värkläkemedel i de undersökta kommunerna.
– Det är enorma mängder värkmedicin. Vi vet inte vad den totala massan får för miljöeffekter – eller vad cocktaileffekten av många olika läkemedel och kemikalier leder till på längre sikt, säger Björn Wettermark, professor i läkemedelsepidemiologi vid Uppsala universitet.
De smärtstillande substanserna paracetamol, ibuprofen and acetylsalicylsyra står för den absolut största delen. Dessa läkemedel, som klassas ha låg miljöpåverkan, står för 95 procent av den totala mängden värkmedicin i kilo.
Giftig cocktaileffekt vid blandning
Men värkmedicinerna ligger förstås inte prydligt var för sig, de blandas i vattnet.
Tidigare studier har visat att en blandning av olika värkmediciner kan ge en skadlig miljögiftig effekt tillsammans, mer känt som ”cocktaileffekt”. Detta även om nivåerna per substans ligger inom gränsvärdena och de var för sig inte är så skadliga.
Substanser med medelhög miljörisk återfinns också bland de vanligare. Ketoprofen och dexibuprofen är ett par av dem.
Många läkemedel saknar miljödata
Över hälften av substanserna forskarna granskade hade ingen miljöklassning. Det gäller exempelvis för äldre smärtstillande läkemedel som tramadol, kodein och nabumeton. Alla tre är bland de tio vanligaste substanserna. Men för äldre smärtläkemedel till människor och många veterinärläkemedel saknas tillräckligt med kunskap.
– De är inte studerade på det viset eftersom det inte fanns några krav på att läkemedelsföretagen behövde visa några studier av miljöpåverkan. Så vad de har för effekt på miljön vet vi inte, säger Björn Wettermark.
Dokumenterad miljöbov vanlig
Diklofenak, som anses vara en miljöbov av värsta klassen, hamnade på topp fem-listan. Det såldes hela 2321 kilo diklofenak under perioden. Substansen finns exempelvis i receptbelagda tabletter för invärtes bruk. Den finns också i receptfri spray och gel mot muskelsmärta.
Diklofenak för utvärtes bruk står för hälften av den totala mängden, visar Uppsalaforskarnas genomgång. Men kroppen tar bara upp ungefär 5 procent genom huden, resten sköljer vi bort.
– Man smörjer det på huden och sen följer diklofenak med vattnet tillbaka ut när man tvättar sig, badar och duschar. Diklofenak är dessutom en substans dagens vattenreningsverk inte klarar av att ta bort, säger Björn Wettermark.
Diklofenak är klassat som en risk för ytvattnet. Tidigare mätningar har visat på alltför höga nivåer på 18 platser i landet. För höga halter diklofenak i svenska vatten har visat sig ha negativa effekter på fiskars njurar. I Indien har flera gamarter nästan utrotats efter att fåglarna ätit döda kor som behandlats med diklofenak.
Men effektiv vattenrening kostar. Ungefär tio miljarder. Det är vad prislappen skulle gå på om alla Sveriges vattenreningsverk skulle klara att ta bort läkemedelsrester, enligt en rapport.
Farlig för människor och djur
Diklofenak har också en ogynnsam riskprofil när det gäller biverkningar hos människor när det tas oralt. Läkemedlet ökar risken för hjärt- och kärlhändelser som hjärtinfarkt, stroke samt hjärtkärlrelaterad död, vilket Läkemedelsvärlden rapporterat. Diklofenak för invärtes bruk har tagits bort från apotekens receptfria hyllor, livsmedelsbutiker och bensinmackar. Av samma skäl har diklofenak strukits ur Stockholms Kloka lista.
Diklofenak för utvärtes bruk anses inte ha samma risk för biverkningar och finns kvar receptfritt.
– Man kan tycka att det är anmärkningsvärt att vår studier visar att diklofenak ändå är ett så vanligt förekommande värkläkemedel, tycker Björn Wettermark.
Krav på försäljningsstopp
Svenskt vatten och läkemedelskommittéerna i sjukvårdsregion mellansverige krävde ett stopp för receptfri försäljning i en debattartikel i SvD redan för två år sedan. Debattörerna kallar substansen för ett miljöhot och krävde krafttag för att stoppa den.
Läkemedelsverket har utrett frågan. Myndigheten skriver i sitt debattsvar att det krävs ändringar i lagar och förordningar för att de ska kunna väga in miljöaspekter vid försäljning receptfritt och utanför apotek.
Enligt myndigheten krävs det både en nationell lagändring och ändring i EU:s gemensamma humandirektiv för läkemedel för att myndigheten ska få inkludera miljöhänsyn i bedömningen.
Vill påverka läkarnas förskrivning
Forskarna tycker att deras studie visar på vikten av att vidta åtgärder för att minska miljöpåverkan av läkemedel.
Den stora mängden värkmedicin som konsumeras är sådan som läkarna skriver ut på recept till människor. Forskarna poängterar att det visar vikten av att påverka läkarnas förskrivning. Det kan vara allt från att styra läkare till att välja andra behandlingsformer än läkemedel till att välja en värkmedicin med låg miljöpåverkan.
Exemplet med diklofenakkrämerna visar att det också är viktigt att informera patienterna/konsumenterna. Då kan de göra ett bättre miljöval när de köper receptfria läkemedel.
Förvaras numera bakom disk
Enligt Sveriges apoteksförening förvarar alla apotek diklofenak, även receptfri sådan, bakom disk sen den 1 mars i år och säljer enbart efter rådgivning. Detta av miljöskäl.
”Vi har ännu inte sett om det påverkar försäljningen men troligen kommer det att ge viss effekt.” skriver föreningens chefsstrateg Lisa Stern Ödmark i ett mejl till Läkemedelsvärlden.
Den kommande läkemedelslagstiftningen som just nu är ute på remiss har med som förslag att läkemedel ska kunna receptbeläggas av miljöskäl.
