Apotekarsocietetens pris för bästa patientinformation 2022 gick till Janusmed fosterpåverkan och Janusmed amning.
– Det är jätteroligt och viktigt! Vi är väldigt glada. Vi märker att priset har uppmärksammats. Människor har sett det, hör av sig och gratulerar, berättar apotekaren Ulrika Nörby, en av pristagarna som ansvarar för Janusmed fosterpåverkan.
Varför är de här kunskapsstöden viktiga?
– Många gravida och ammande är oroliga när det gäller läkemedel. Det finns mycket förvirring och rädsla kring läkemedel, konstaterar Ulrika Nörby och fortsätter:
– Det är ju en väldigt speciell riskbedömning som behövs göras, eftersom den ska ta hänsyn till två individer, mamman och barnet, konstaterar hon.
Har nått ut till kvinnorna utan PR
Kunskapsstödet var och är inte i första hand riktat till kvinnorna själva, utan hälso- och sjukvårdspersonal samt apotekspersonal.
Ändå prisas de av Apotekarsocieteten för bästa läkemedelsinformation till patienter.
– Vi ser i vår statistik och egna enkätstudier att vi får många besök på våra sidor av allmänheten. Vi får också väldigt många frågor via mejl från gravida och ammande kvinnor, säger Ulrika Nörby.
Janusmed fosterpåverkan har ungefär 260 000 besök om året, jämfört med att det föds ungefär 115 000 barn i Sverige varje år. De blivande och ammande mammorna har själva hittat dit utan att tjänsten marknadsfört sig, berättar Ulrika Nörby.
– Det är extra roligt och bra att sjukvården, apoteken och kvinnorna får samstämmig information, tycker Ulrika Nörby.
Nu vill de starta mamma-rådgivning
Janusmed fosterpåverkan och Janusmed amning kan ofta lugna oroliga kvinnor, men många mejlar ändå redaktionerna då de har ytterligare frågor.
I dagsläget har Janusmeds personal inte tid och möjlighet att ge kvinnorna personlig rådgivning, utan hänvisar tillbaka till kvinnans behandlande läkare.
Nu hoppas pristagarna att priset för bästa patientinformation ska bli en draghjälp för att få medel till att bygga upp en informationscentral för kvinnorna.
En förebild är den norska tjänsten “Trygg mammamedisin” dit kvinnorna både kan mejla och ringa.
– Vi ser att det finns ett stort behov och vi skulle behöva något liknande i Sverige. Apotekarsocietetens pris hjälper till att marknadsföra oss. Vi hoppas att priset kan ge oss draghjälp att få medel till en sådan tjänst, säger Ulrika Nörby.
Kvinnor letar ofta svar på internet
Många blivande och ammande mammor söker själva fakta, inte minst på internet.
Visst finns det en risk att den gravida eller ammande kvinnan tar olämpliga läkemedel.
Men en minst lika allvarlig risk är att mamman slutar med nödvändig läkemedelsbehandling på egen hand.
– Som mamma gör man ju allt man kan för att inte skada sitt barn. Jag minns ju själv neurosedynskandalen sen jag var barn. Men om mamman slutar med sin medicin och inte mår bra, mår i regel inte heller barnet bra, konstaterar Ulrika Nörby.
Risker med fel information
Risken är att informationen kvinnorna hittar inte är rättvisande eller till och med felaktig. Kanske de läst en enda stort uppslagen larmrapport, fast det är kanske bara en av många studier som gjorts, exemplifierar Ulrika Nörby.
Det finns även en uppsjö av mammagrupper på Facebook och andra nätforum, där enskilda individer sprider påståenden som är tyckande och inte vetenskap.
– På Janusmed gör vi en sammanfattande riskbedömning av den samlade vetenskapliga kunskapen, berättar Ulrika Nörby.
Förutom att samla den vetenskapliga litteraturen bygger Janusmed fosterpåverkan på data från det unika svenska medicinska födelseregistret. Det är en enorm kunskapskälla med information om vilka läkemedel alla gravida kvinnor har använt i tidig graviditet sedan 1994.
– Vi kan se hur det går för de här barnen om deras mamma tagit ett visst läkemedel och jämföra dem med barn vars mammor inte gjort det. I och med det så kan vi väva in dessa data och ge råd som är anpassade efter verkligheten, säger Ulrika Nörby.
Märkesobunden information
Läkemedelsstudier görs sällan på gravida och ammande. I läkemedelsföretagens produktresuméer och bipacksedlar avråds de därför ofta från att ta det aktuella läkemedlet. Inte minst skriver företagen så av legala skäl.
Janusmed är oberoende från märket/tillverkaren och utgår från den aktiva substansen. Detta till skillnad från informationen i bipacksedeln eller Fass.
– Dessutom kan det ibland stå olika för olika tillverkare i Fass, trots att det är samma substans. Naturligtvis kan det vara förvirrande och skapa oro hos kvinnorna, konstaterar Ulrika Nörby, som också är anknuten som forskare vid Lunds universitet.
Många kvinnor söker på vanliga läkemedel
När det gäller fosterpåverkan söker många kvinnor information om vanliga mediciner som förkylningsspray, allergimediciner, astmamedicin och värkmediciner som paracetamol. Där finns ofta enkla och lugnande besked.
Svårare är det med läkemedel mot psykiska sjukdomar. Det är också ett område många kvinnor söker på i Janusmed.
Det gäller inte minst antidepressiva SSRI-preparat som över 750 000 svenska kvinnor i alla åldrar fick utskrivet 2022, enligt Socialstyrelsens senaste statistik.
Antidepressiva läkemedel ger upphov till många frågor och mycket oro, men riskerna är små, enligt Ulrika Nörby.
Det bästa är att planera hur man ska göra med medicinen tillsammans med sin läkare i god tid före graviditeten.
– Men eftersom många graviditeter är oplanerade, blir en del kvinnor gravida medan de tar SSRI utan att ha haft den här diskussionen, berättar hon.
Läs i Janusmed tillsammans med läkaren
Antidepressiva är dessutom läkemedel som ofta bör trappas ut under längre tid.
Det kan vara svåra riskbedömningar, poängterar Ulrika Nörby.
– Om mamman slutar med medicinen tvärt för barnets skull och går in i en djup depression kan det få allvarliga, faktiskt livsfarliga, konsekvenser, understryker hon.
Gravida eller ammande ska inte sluta ta ett läkemedel eller ändra dosering på egen hand, utan konsultera behandlande läkare.
– Man kan gärna läsa i Janusmed tillsammans med sin läkare eller barnmorska och diskutera hur man ska göra, råder hon.
Dålig amningskunskap i sjukvården
Apotekaren Annika Asplund vid Janusmed amning konstaterar att de flesta mediciner inte ger biverkningar vid amning, det är så låga koncentrationer i bröstmjölken.
– I komplicerade fall kan läkaren ringa vår informationscentral, säger Annika Asplund som även är apotekare vid läkemedelinformationscentralen Karolic, vid Karolinska universitetssjukhuset, som hjälper Region Stockholms vårdpersonal med läkemedelsinformation.
Hon tycker kunskapen om amning och läkemedel brister generellt inom hälso- och sjukvården.
– När vi har seminarier om amning är det oftast bara barnmorskor och barnläkare som kommer, säger Annika Asplund.
Djurstudier kan inte översättas till människor när det gäller amning, eftersom bröstmjölkens innehåll skiljer sig mycket mellan olika arter.
Amningsstudier är enkla att göra, men lönar sig inte affärsmässigt, säger hon.
– Det finns inga pengar för läkemedelsföretagen att tjäna, säger Annika Asplund.
