Månads arkivering mars 2023

Två patienter har fått genterapi mot blindhet

Helene Wallskär
-
0
Två patienter har fått genterapi mot blindhet

Efter noggranna förberedelser har Skånes universitetssjukhus i Lund behandlat en patient med genterapin Luxturna (voretigen neparvovek) mot näthinnesjukdomen hereditär retinal dystrofi. Patienten, en kvinna med grav synnedsättning, är den andra i Sverige som får denna genterapi.

– Det är spännande och roligt att ha kommit så långt i utvecklingen. Vi som jobbar med de här sjukdomarna har fram tills nu bara kunnat diagnosticera och hjälpa till med habilitering. Nu kan vi faktiskt erbjuda en behandling med hopp om bättre syn, säger Ulrika Kjellström, överläkare inom ögonsjukvården vid Skånes universitetssjukhus och docent vid Lunds universitet, i ett pressmeddelande.

Lång väg för genterapin Luxturna

Genterapin Luxturna blev godkänd av EU-kommissionen 2018. Behandlingen kan förbättra synen hos personer med hereditär retinal dystrofi, i de fall då sjukdomen beror på dubbla mutationer i en gen med beteckningen RPE65. I Sverige finns enligt beräkningar mellan 10 och 20 personer med denna sjukdom som skulle kunna vara aktuella för Luxturna.

De första tecknen på den mycket sällsynta näthinnesjukdomen börjar märkas i barndomen. Redan i tonåren är sedan de flesta drabbade svårt synskadade. Majoriteten blir blinda i 30- till 40-årsåldern. Luxturna är den första behandling som har visats kunna bromsa sjukdomsförloppet och i bästa fall ge förbättrad syn.

I Sverige avrådde NT-rådet (regionernas organ för nationellt införande av nya terapier) från början från att använda Luxturna. Ett mycket högt pris i kombination med osäkerheter kring effekten och dess varaktighet var skälet.

Men sommaren 2021 ändrade sig NT-rådet. Detta sedan läkemedelsföretaget Novartis som marknadsför Luxturna hade kommit in med ytterligare data och gått med på ett hemligt rabattavtal.

Injektion bakom näthinnan

Hösten 2022, ett drygt år efter NT-rådets klarsignal, behandlade Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg den första patienten med genterapin. Och i februari följde Skånes universitetssjukhus efter med sin första patient.

Vid behandlingen injiceras ett läkemedel under patientens näthinna. Läkemedlet består av friska RPE65-gener som har satts in i arvsmassan på ett mycket stort antal viruspartiklar. När viruspartiklarna sprutas in under näthinnan överför de sin arvsmassa till cellerna i ögat. På så sätt tillförs normala gener till det sjuka ögat.

Marcus von Knorring, biträdande överläkare inom ögonsjukvården vid Skånes universitetssjukhus, var den som utförde det tekniskt avancerade ingreppet.

– Vi hade förberett oss genom att simulera ingreppet i förväg – allt från när medicinen förbereddes på apotekets beredningsavdelning i Malmö, till när den skickades med taxi till sjukhuset och till själva utförandet av ingreppet. Det är en otrolig teaminsats som ligger bakom det här, säger han i pressmeddelandet.

– Redan nu, cirka två veckor efter andra behandlingen, kan patienten se fler bokstäver än tidigare när hon tittar på en syntavla. Efter ungefär tre månader görs en djupare genomgång av hennes syn, och det är först då vi kan dra mer långtgående slutsatser om behandlingen haft resultat.

NBL: Företag borde varnat för allvarlig biverkning

Helene Wallskär
-
0
NBL: Företag borde varnat för allvarlig biverkning

Läkemedelsföretaget Abbvie marknadsför cancerläkemedlet Venclyxto (venetoklax). Det används bland annat för att behandla patienter med blodcancern kronisk lymfatisk leukemi. Nu fäller Nämnden för bedömning av läkemedelsinformation, NBL, för information om Venclyxto i ett nyhetsbrev.

IGN tog upp fallet

Det var underinstansen informationsgranskningsnämnden, IGN, som ursprungligen uppmärksammade nyhetsbrevets så kallade minimiinformation om Venclyxto. Under rubriken ”Varningar och försiktighet” tog företaget upp att läkemedlet inte påverkar förmågan att framföra fordon och använda maskiner.

Däremot nämndes inte att det finns en risk att läkemedlet orsakar biverkningen tumörlyssyndrom, TLS. Detta är ett allvarligt tillstånd som kan vara livshotande och ibland framkalla njursvikt som kräver dialys. IGN menade att det kunde vara ett brott mot läkemedelsbranschens etiska regelverk att inte ta upp denna biverkningsrisk i nyhetsbrevet.

Men företaget invände och hänvisade till att regelverket inte kräver att alla biverkningar listas i läkemedelsinformation. I stället står det att minimiinformationen ska innehålla ”erforderliga” varningsföreskrifter om läkemedlets användning.

Det betyder att det är en bedömning från fall till fall vilka varningar som ska vara med, framhöll företaget. Och i detta fall menade Abbvie att det inte var nödvändigt att ha med information om den allvarliga biverkningen, bland annat eftersom de läkare som använder Venclyxto redan är väl informerade om denna.

Kritiserade otydlig praxis

Företaget framförde också att praxis kring det etiska regelverket i sådana här frågor är otydlig och att ett fällande beslut skulle kunna få oönskade konsekvenser. Det skulle kunna bli så att företag för säkerhets skull tar med mängder av mindre relevant information för att inte riskera att göra övertramp.

IGN förde då ärendet vidare till NBL, som nu kommit med beslutet att Abbvie borde ha nämnt den allvarliga biverkningen. NBL pekar på att företaget däremot tar upp den försumbara trafiksäkerhetsrisken. ” När bara detta tas upp skymmer det sikten för allvarligare förhållanden som det kan finnas skäl att informera om”, skriver NBL.

Abbvie ska därför betala en straffavgift på 110 000 kronor.

”Prickade in allt svårt och komplicerat”

Anna Bäsén
-
0
”Prickade in allt svårt och komplicerat”

Biologiska läkemedel för avancerad terapi, så kallade ATMP från engelskans Advanced Therapy Medicinal Products, behandlar sjukdomar på helt nya sätt. De baseras på celler, vävnader och gener.

Men med helt nya typer av läkemedel kommer också nya problem för forskare, läkemedelsbolag, myndigheter och hälso- och sjukvård.

Igår, den 20 mars, höll Apotekarsocieteten och Läkemedelsvärlden ett välbesökt seminarium om utmaningar och möjligheter när det gäller kliniska studier av ATMP.

Få blivit godkända

Området är under explosiv utveckling. Det gjordes över 16 000 kliniska studier av ATMP globalt mellan 2009 och juni 2022 och i EU över 1000 stycken, berättade Läkemedelsverkets Gunilla Andrew-Nielsen, enhetschef för kliniska prövningar och licenser. 22 läkemedel har godkänts i EU men 7 är inte längre kvar på marknaden.

Forskaren Cecilia Götherström, vid Karolinska institutet samt medgrundare och chefsstrateg vid Boost Pharma, utför världens första kliniska studie av cellterapi för barn som med svår medfödd benskörhet.

Det ovanliga och obotliga tillståndet kallas osteoporos imperfecta. Ungefär tre till fyra barn i Sverige drabbas varje år.

Tillståndet leder till hundratals frakturer, livslång smärta, lägre benmassa och kortväxthet – ibland under en meter.

– Det är ett fruktansvärt lidande. En del av barnen får frakturer i sin mammas mage och dör innan de får diagnos. Det är klart att det känns viktigt och uppfyllande att forska om det här, säger Cecilia Götherström.

Enda läkemedlet som finns idag är bisfonater som bromsar skelettnedbrytningen.

Sju års forskning snart klar

Forskargruppen lämnade in sin ansökan om att få behandla dessa barn med stamceller från navelsträngar, så kallade fetala mesenkymala stamceller, till Läkemedelsverket för ungefär sju år sedan. Snart finns det resultat från världens första kliniska prövning.

18 barn har genomgått behandlingen. Tre av dem i sin mammas mage. Stamcellerna sprutas in och hittar själv sen vägen till skelettet. Där ska de ge starkare ben, färre frakturer och mindre smärta.

– Såklart finns det mycket att vinna med tidig behandling, säger Cecilia Götherström.

Resultaten är lovande. Inga svåra biverkningar noterades. Även om forskarna inte publicerat studien än poängterar Cecilia Götherström att musstudier visar på en minskning av bennedbrytning på 70 procent. Om detta håller även hos människor kan det leda till färre frakturer och mindre lidande hos de drabbade patienterna.

”Jag har jobbat 24/7”

Dessa sju år har varit kantade av hårt arbete av många olika yrkesgrupper i projektet. Dessutom av engagerade föräldrar som åkt från sju olika länder till Karolinska universitetssjukhuset.

– Jag tror vi prickade in allt som kan vara svårt och komplicerat i klinisk forskning. Om vi har klarat av att göra det kan alla göra det, säger hon.

Några av problemen de stött på är att det är svårt att få finansiering. Patienter måste också rekryteras internationellt eftersom sjukdomen är så sällsynt.

Forskarna stötte också på oväntade hinder som att det krävdes en särskild klinisk studie av nålen som skulle användas till fostren. Dessutom saknas kontrollgrupp eftersom det är oetiskt att sticka dessa barn med placebopreparat – de kan få benbrott av sticken.

Cecilia Götherström skulle ha önskat sig bättre tillgång till expertstöd kring hur man gör för att utveckla läkemedel och få dem godkända.

– Vi skulle velat ha bättre hjälp. Någon som kan gå in och stötta, ställa frågor till, som kan hålla oss akademiker i handen.

Svårt att vara i framkant

Vid seminariet medverkade även Mathias Svahn, vars företag NextCellPharma satsar på stamcellsterapi mot diabetes typ 1, covid-19 och inflammatoriska sjukdomar. Diabetesbehandling för att stötta insulinproduktion är den del av projektet som kommit längst.

– Vi har sett att de som får hög dos klarar sig bättre, att man kan fördröja sjukdomsförloppet. Kanske kan man ge det som vaccin två gånger vart femte år.

Han håller med om att det vore bra med mer stöd i början för ATMP-forskare som planerar kliniska studier.

– Det är alltid jobbigt att vara tidigt ute med en ny behandling, säger han.

Väljer andra länder än Sverige

I Sverige är sex ATMP-läkemedel införda i vården.

– Vi hoppas förstås på fler, säger Läkemedelsverkets Gunilla Andrew-Nielsen.

I grunden handlar det om att svenska patienter ska få tillgång till nya, livsförändrande och ibland livräddande behandlingar. Och om inte klinisk forskning sker i Sverige kommer också färre läkemedel att godkännas och användas här.

Förra året kom det in 284 ansökningar om godkännande för kliniska prövningar till Läkemedelsverket. 12 ansökningar gällde ATMP-läkemedel. Enligt Sweden Bios aktuella rapport finns 65 ATMP-projekt i pipeline 2023.

Behövs bättre kompetens i vården

Infrastrukturen för kliniska studier av ATMP behöver fortfarande bli bättre, poängterar hon. Det behövs tid, resurser och kunskap i hälso- och sjukvården för att utföra kliniska prövningar med dessa helt nya läkemedel, exempelvis tillräckligt med utbildade forskningssjuksköterskor.

– Det handlar om kompetensförsörjning, säger Gunilla Andrew-Nielsen.

En stötesten är också att forskare och företag saknar tillräcklig kunskap om reglerna för kliniska prövningar av ATMP. Omkring 30-40 procent av studierna går i stöpet på grund av att regulatorisk kompetens saknas, som att data inte är spårbara och liknande.

– EMA stöttar så gott de kan och har pilotprojekt men vi behöver även satsa nationellt, säger Gunilla Andrew-Nielsen.

Myndigheten satsar på speeddejting

Svenska Läkemedelsverket satsar därför på att hjälpa forskare och företag. Myndigheten har haft speeddejting då intressenter får ställa frågor till myndighetens experter och planerar ytterligare ett event, men då digital. De har också tagit fram mejladressen innovation.office@lakemedelsverket.se dit man kan ställa frågor.

– Sen kan man alltid ringa oss och boka möte, säger Gunilla Andrew-Nielsen.

Cecilia Götherström uppskattade Apotekarsocieteten och Läkemedelsvärldens initiativ med att samla olika kompetenser till ATMP-seminarium med fokus på kliniska studier.

– Det är jättebra att vi samlas tillsammans för patienternas bästa. Det här är sådant vi inte har tid att anordna själva, säger hon.

”Gör det så enkelt som möjligt för patienterna”

Redaktionen
-
0
”Gör det så enkelt som möjligt för patienterna”

DEBATTREPLIK. Socialstyrelsens nya rekommendation om en månads egenberedskap av receptbelagda läkemedel har resulterat i en mindre hamstringsvåg och en debatt här i Läkemedelsvärlden med inspel både från patient och läkare.

Apoteken och farmaceuterna har givetvis också en del synpunkter, men i grunden är god framförhållning något som vi ser som positivt. Det är inte främst en beredskapsfråga eller något som föranletts av ett ökat antal restnoteringar utan handlar om patientens möjlighet att få en kontinuerlig behandling.

God framförhållning är en patientsäkerhetsfråga och vi behöver se till att det blir så enkelt som möjligt för patienten.

Misslyckande för systemet

I en aktuell intervjustudie publicerad i International journal of clinical pharmacy utvärderade forskarna informationen i listan ”Mina sparade recept” för 327 apotekskunder. För en tredjedel av dem saknade listan recept på minst en pågående behandling, vilket kan bero på att receptets giltighetstid gått ut eller alla uttag är gjorda.

Att patienter så ofta saknar recept på sina läkemedel i läkemedelslistan är givetvis ett misslyckande för hela systemet. Det resulterar bland annat i att vart tionde efterfrågat läkemedel på apoteken inte kan expedieras eftersom receptet gått ut eller är slutexpedierat.

Ylva Sandström menar i sitt debattinlägg att detta bäst löses genom att patienten ”beter sig som en vuxen”, det vill säga i tid kontaktar vården. Ur min synvinkel visar problemen snarare hur svårt det är för patienter att ta det ansvar som åläggs dem idag. Regelverken kring recept, förmån och så vidare är knepiga, informationen i läkemedelslistan är inte lättillgänglig och kompliceras av att där ofta finns gamla recept, dubbla recept, recept med en tidigare dosering med mera.

Det är också vanligt att recepten hamnar i ”otakt” när en patient har många läkemedel. Att vården dras med tillgänglighetsproblem och att recepten ofta är utskrivna av många olika läkare försvårar givetvis ytterligare.

Danskt exempel inspirerar

Från apotekens håll framhåller vi ofta det danska exemplet med re-förskrivning. Det handlar om att farmaceuter förlänger ett recept med ett ytterligare uttag på läkemedel mot kronisk sjukdom med stabil dosering. Detta ger en respit till patienten att få kontakt med sin läkare och boka in ett uppföljande besök. Ett besök som då kan planeras in på ett bra sätt så att den uppföljning som patienten kan förvänta sig faktiskt låter sig genomföras.

Då blir det ingen ”receptförnyelse” – något som ingen egentligen vill ha – utan ett bra beslut om den framtida läkemedelsbehandlingen.

På längre sikt behöver vi arbeta mer med de möjligheter som Nationella Läkemedelslistan kommer att ge oss. En vanlig syn är att receptet ”bara” är ett meddelande från läkaren till apoteket som ger patienten rätt att köpa ett läkemedel. Men recepten i läkemedelslistan är både patientens grundläggande behandlingsinformation och det som ger denne möjlighet att genomföra sin läkemedelsbehandling.

Uppdateras till exempel en dosering utan att receptet ändras så kan det leda till att receptet tar slut snabbare än vad det är tänkt, förutom att informationen på etiketter och som farmaceuten använder i sin kontroll är fel. Farmaceuter behöver få större möjligheter att göra korrigeringar i listan, men även patienterna behöver få kunna påverka innehållet så att det passar dem och avspeglar den faktiska läkemedelsanvändningen.

Vill hjälpa kunder med framförhållning

Det är frestande att lägga ansvaret på någon annan – patient eller någon på nationell nivå. Sanningen är att vi alla behöver göra vår del och från apotekens sida ser vi att möjligheter till god framförhållning och bra tillgänglighet till läkemedel är något som vi behöver hjälpa våra kunder med.

Fredrik Boström
Chefsfarmaceut, Sveriges apoteksförening

Apotek mister sitt tillstånd efter allvarliga brister

Helene Wallskär
-
0
Apotek mister sitt tillstånd efter allvarliga brister

Ett apotek mister sitt tillstånd och måste avveckla sin verksamhet efter att Läkemedelsverket vid en inspektion upptäckt allvarliga brister. Det skriver myndigheten i ett pressmeddelande.

– Vår kontroll syftar till att apotekskunderna ska känna sig trygga vid besök på apotek. De brister som har framkommit är allvarliga. Det är en rad grundläggande delar inom kvalitet och säkerhet som saknas, säger där Annika Babra, chef för apotekstillsynen på Läkemedelsverket.

Ovanligt att apotek mister tillstånd

Det apotek det handlar om finns i anslutning till en vårdcentral i Vendelsö i Haninge kommun söder om Stockholm. Det heter Vårdapotek1 och drivs av Vårdfarmaci MD AB.

Bristerna som Läkemedelsverket upptäckte vid inspektionen var så allvarliga att myndigheten inte bara stängde verksamheten tillfälligt utan även drog in bolagets tillstånd att driva öppenvårdsapotek.

– Beslutet är ovanligt. Läkemedelsverket har endast fattat beslut om återkallande av tillstånd ett fåtal gånger sedan omregleringen av apoteksmarknaden 2009. Vad bristerna rör sig om i detalj kan vi inte berätta, med hänvisning till sekretess, fortsätter Annika Babra.

Nu måste bolaget därför avveckla verksamheten.

“Om man som apotekskund har frågor kring de läkemedel som man har hämtat ut på detta apotek kan man kontakta annat apotek”, skriver Läkemedelsverket.

Tidigare i år stängde myndigheten ett annat apotek, Sveaapotek i centrala Stockholm. Där fick dock de ansvariga möjlighet att rätta till bristerna för att Läkemedelsverket sedan skulle kunna ompröva stängningen.

”Just in time fungerar inte hemma heller”

Redaktionen
-
0
”Just in time fungerar inte hemma heller”

DEBATT. Nyligen gick Socialstyrelsen ut och rekommenderade alla som under längre tid tar någon medicin att ha 30 dagars förbrukning av sitt läkemedel som buffert hemma. Detta för att minska risken för avbrott i behandlingen.

Jag har precis börjat jobba på Lif, de forskande läkemedelsbolagens branschförening, och tro mig – det pratas knappt om något annat i läkemedelsbranschen än brister. Alla jobbar för en lösning, men även patienterna måste göra sitt. Så tror jag Socialstyrelsen tänkte. Ingen tror att patienterna ensamma kan lösa problemet, men just in time funkar varken på apoteket, hos läkemedelsbolagen eller där hemma.

Förnya recept ingen enkel rutinåtgärd

Socialstyrelsens rekommendation ledde förstås till varningar; nu finns risk att patienter börjar hamstra och förvärrar eventuella läkemedelsbrister. Men det är väl inte hamstring när man har lite marginal inför nästa förnyelse?

Vad som förvånat mig är att vi inte tidigare haft en sådan rutin. Jag har jobbat över 20 år som läkare i primärvården och jag kan berätta att det finns gott om människor med ganska allvarliga sjukdomar som kan ringa vårdcentralen en fredag eftermiddag och ha helt slut på sin livsnödvändiga medicin. Det sätter verkligen doktorn på pottkanten – det finns ingen tid att planera för dosändringar, justeringar eller uppföljning, för nu måste receptet skrivas.

Kanske är det en helt annan doktor som egentligen är ansvarig för behandlingen – någon på sjukhuset som det inte går att få tag på en fredag eftermiddag – och genom att förnya receptet kanske läkaren på vårdcentralen ger fel dos, eller rent av fördröjer en kontroll, där sjukhuset räknat med att patienten skulle höra av sig för ny tid när medicinen började ta slut. Det går inte att veta.

Att förnya ett recept är alltså inte en enkel rutinåtgärd, som det ofta uppfattas.

Den parallella diskussionen om patientinflytande

Parallellt med restproblematiken pågår en annan diskussion i Sjukvårdssverige, nämligen den om ökat patientinflytande. Vi vill skapa en personcentrerad vård där patienter ska ”vara delaktiga”, och ”ta ansvar för sin vård”. Inte minst så kallade spetspatienter driver frågan hårt.

Och visst finns det många ansvarskännande patienter, så det kan vara svårt att förstå att det också finns människor som inte klarar att höra av sig till vården när de tar den sista kartan ur den sista förpackningen. Att det finns många som väntar tills medicinen är helt slut – och kanske ytterligare några dagar, innan de pallrar sig iväg till apoteket. Kanske bara för att upptäcka att de inte hade några recept kvar. Vissa kanske har ömmande skäl att vänta, som dålig ekonomi eller svårigheter med kognitionen, men det finns också många som inte har det.

De flesta människor klarar att tanka bilen innan bensinen är helt slut – och om den tar slut blir de inte förbannade på bensinbolagen för att dessa inte byggt en bensinstation precis där bilen befinner sig. Varför gäller inte det för läkemedel?

Marginal är inte hamstring

Det är dags att bete sig som en vuxen även när man tar hand om sina sjukdomar. Klarar man av att på fredag eftermiddag promenera till apoteket, eller ringa eller mejla vårdcentralen för att medicinen är helt slut, så hade man nog klarat det även fyra veckor tidigare.

Förnya era läkemedel i tid. Jag önskar att Socialstyrelsen kommit på att påpeka det tidigare. Det är inte hamstring att ha lite marginal. Det är ansvarfullt – oberoende om man är patient, apotek eller läkemedelsindustri.

Ylva Sandström
Specialist i allmänmedicin

”Visar att farmaceuter har samhällsbärande funktion”

Anna Bäsén
-
0
”Visar att farmaceuter har samhällsbärande funktion”

Nu föreslår regeringen en skarpare lagstiftning för brott mot samhällsviktiga yrkesgrupper, däribland apotekspersonal, annan hälso- och sjukvårdpersonal, poliser och journalister.

Att brott som hot, stölder och trakasserier ökat på apoteken är något som Sveriges farmaceuters ordförande Agnieszka Madej väl känner igen.

– Våra medlemmar utsätts för risker, vilket naturligtvis är en arbetsmiljöfråga som arbetsgivarna måste hantera och förebygga. Jag hoppas förstås att skarpare lagstiftning leder till bättre arbetsmiljö för apotekspersonalen, säger hon till Läkemedelsvärlden.

Apotekspersonalen tidigare bortglömd

När frågor om åtgärder mot hot och våld gentemot viktiga yrkesgrupper diskuteras, inte minst i media, pratas det ofta om “blåljuspersonal” som exempelvis poliser och ambulansförare, ibland även sjuksköterskor och läkare. Agnieszka Madej tycker det är bra att apotekspersonalen uttryckligen nämns. Apotekspersonal är också hälso-och sjukvårdspersonal, framhåller hon.

– De arbetar också med hälso- och sjukvård. Detta stärker våra medlemmar i deras professionella yrkesutövning, säger hon.

Nästan vartannat apotek utsattes regelbundet för brott förra året, visar Svensk Handels trygghetsbarometer för 2022.

Av de 109 apoteken som besvarade Svensk Handels trygghetsbarometer hade 43 procent utsatts för minst ett brott bara de senaste månaderna. Nästan hälften av apoteken utsattes återkommande för brott förra året.

Stöld och hot är vanligt

Det handlade om stöld, ringa stöld, hot och våld i samband med stöld, inbrott, bedrägeriförsök eller hotfullt beteende från besökare. Det är näst högsta siffran om brott mot apotek sedan Svensk Handel-enkäten startades 2018, vilket tidningen Svensk Farmaci rapporterat om.

Just hotfullt beteende och stölder är vanligt, instämmer Agnieszka Madej.

– Ofta är det lite dyrare varor som stjäls, som lite finare dyrare krämer. Det förekommer också att ett hyllplan med värktabletter sveps ner, förmodligen för att säljas vidare, berättar hon.

På små apotek arbetar många ensamma

Enligt en kartläggning som Svensk Farmaci har gjort inträffade det under 2022 fler apoteksrån än på många år, därtill var vartannat apotek utsatt för återkommande brott. Apoteken har förstås åtråvärda varor för kriminella, som narkotiska läkemedel.

– Många läkemedel är stöldbegärliga. Dessutom arbetar många medlemmar på mindre apotek, exempelvis i landsbygden, ensamma.

Under pandemin, när människor var rädda och desperata när vissa läkemedel var slut, var det apotekspersonalen som fick ta emot skäll. Idag kan det ökade problemet med restsituationer, att ett läkemedel helt enkelt inte finns, kan orsaka samma problem.

– Självklart är det utmaningar för vår personal. Att situationer kan uppstå att folk blir arga när deras läkemedel inte finns, säger Agnieszka Madej.

”Spela inte hjälte”

Hon poängterar arbetsgivarens skyldighet att skydda apotekspersonalen.

– Vid ett rån exempelvis, spela inte hjälte och riskera ditt eget liv.

Det är viktigt att det finns rutiner på plats mot kränkningar, hot och våld.

– Det är viktigt att arbetsgivare ser det här och fortsätta jobba emot det, säger Agnieszka Madej.

”Hot och trakasserier har ökat”

Johan Wallér, vd för Sveriges apoteksförening, tycker också att lagförslaget från regeringen är bra.

– Min spontana reaktion är att det är bra att apotekspersonal som möter allmänheten får ett stärkt rättsligt skydd. Hot och trakasserier har ökat de senaste åren.

Han nämner, likt Agnieszka Madej, att både pandemin och läkemedelsbrister ökat problemen.

– Det är en tråkig och upprörande samhällsutveckling, och vissa grupper som apotekspersonal och annan hälso- och sjukvårdspersonal är extra utsatta. Vi måste hjälpas åt och få stopp på den här utvecklingen tillsammans.

Medel mot lös mage säljs bakom disk

Han nämner också att läkemedlet loperamid, som finns receptfritt och används mot lös mage, numera är tvunget att säljas bakom disk. Höga doser kan ha en viss narkotisk effekt, och medlen stals.

Ett tag opererade stöldligor på apotek, inte minst för att stjäla dyrare hudkrämer, kosmetika och liknande. Då fick man sätta in väktare under en period på vissa apotek.

– Men tyvärr är det så att ensamarbete är tvunget på vissa mindre apotek, särskilt på landsbygden måste personal arbeta ensamma. Då är det nödvändigt att ha byggt upp bra rutiner. Personalen ska känna sig trygg och inte man ska kanske inte sätta en helt nybakad farmaceut på ett sådant pass.

Projektet tillsammans mot hot och kränkningar

I våras startade apoteksbranschen det gemensamma projektet “Tillsammans” för att arbeta mot den ökade förekomsten av hat, hot, våld och kränkningar på apotek.

Inte minst handlar projektet om rasism. Många som arbetar på apotek idag har utländsk bakgrund.

– Det förekommer att kunder inte vill bli expedierade av viss personal som har utländsk bakgrund. Det är oacceptabelt. Ingen ska behöva utsättas för rasism, hat, hot och kränkningar på sin arbetsplats, säger Johan Waller.

En del av kampanjen är att det numer sitter dekaler tydligt synliga på apoteken om att de inte accepterar hat, hot och kränkningar mot sin personal.

– Vi apotek, och apotekspersonalen, måste arbeta tillsammans och hjälpas åt. Skydda och boosta varandra, ingripa och säga att ”det där är inte okej”, säger han.

Tillsammans är en uppskattad insats

Än är det för tidigt att utvärdera projektet som startade i början av februari, men det ska ske.

– Det har tagits väl emot av personalen. Att det är en positiv sak att göra. Arbetsgivaren har ansvar för arbetsmiljön och vi skickar en tydlig signal att vi inte accepterar sådant.

– Inget apotek accepterar rasism, diskriminering, hot, våld eller kränkande behandling varken sig mot kunder eller medarbetare, avslutar han.

Lif välkomnar förslag om kliniska prövningar

Helene Wallskär
-
0
Lif välkomnar förslag om kliniska prövningar

Den statliga utredaren Peter Asplund har överlämnat sin utredning om kliniska prövningar till regeringen. I utredningen föreslår han att staten ska ta ett ökat ansvar för att vända den nedåtgående trenden för klinisk forskning i Sverige, med särskilt fokus på sådana kliniska prövningar som företag tar initiativ till.

– Kliniska studier är ett nyckelområde för life science-sektorn där regeringen ser förbättringspotential. Det är viktigt att vi har ett lättarbetat och kvalitativt system för företagsinitierade kliniska prövningar, vilket också lyfts i den nationella life science-strategin, säger energi- och näringsminister Ebba Busch i ett pressmeddelande om utredningen.

Vill förändra stödstrukturen

Peter Asplund föreslår i utredningen en ny struktur för statens arbete med att skapa förutsättningar för företagsinitierade kliniska prövningar. Den ska bland annat innehålla ett nytt partnerskap kallat SweTrial.

Där ska företrädare för life science-sektorn och företrädare för hälso- och sjukvårdens sex samverkansregioner ingå, på inbjudan av socialdepartementet. SweTrial ska ha ett nationellt samordningskansli. Det ska placeras vid ett universitetssjukhus och finansieras med årliga statliga anslag.

Utredaren ifrågasätter också nyttoeffekten av det stödsystem för kliniska prövningar som i dag drivs av Vetenskapsrådet under namnet Kliniska studier Sverige. Han föreslår att medel ska flyttas över från detta till SweTrial och att de två bildar en gemensam referensgrupp.

Positivt gensvar från läkemedelsbranschen

Läkemedelsindustriföreningen Lif kommenterar utredningsförslaget i positiva ordalag:

– Att utredningen delar bilden av att starkare samverkan behövs är bra. Vi tolkar det dessutom som att det är ett ambitionsdrivet partnerskap där de som vill vara med och driva arbetet är välkomna att delta. Det är en framgångsfaktor som kommer bidra till att flytta fram positionerna. Extra glada är vi över förslaget att Lif ska ingå i styrgruppen och representera de forskande läkemedelsföretagen, säger Lifs sakkunniga Frida Lundmark i ett pressmeddelande.

Hon välkomnar också Peter Asplunds förslag om statliga bidrag som ska ge regionernas kliniska prövningsenheter incitament att utveckla sin verksamhet. Bidraget ska exempelvis kunna gå till att utöka personalstyrkan.

– Det kommer bidra till att öka enheternas kapacitet och leveransförmåga. Förutsättningarna för att genomföra kliniska prövningar och ett effektivt, förutsägbart ekosystem är centralt när internationella företag väljer vilka länder de vill satsa på och ha verksamhet i, säger Frida Lundmark.

Ny antiviral kombo prövas mot ihållande covid-19

Helene Wallskär
-
0
Ny antiviral kombo prövas mot ihållande covid-19

En kombination av de antivirala läkemedlen Veklury och Paxlovid kan hjälpa patienter med nedtryckt immunförsvar att tillfriskna från svår och långdragen covid-19. Det rapporterar läkare vid infektionskliniken på Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge i tidskriften Clinical infectious diseases.

Blir inte kvitt viruset

De lovande resultaten av att kombinera Veklury (remdesivir) och Paxlovid (nirmatrelvir+ritonavir) är goda nyheter för en patientgrupp som fortfarande kan drabbas hårt av covid-19.

– För patienter med vissa specifika tillstånd är covid-19 fortfarande en allvarlig infektion. Det känns positivt att vi verkar ha hittat en behandling som kan hjälpa en sådan utsatt grupp, säger Ola Blennow som är överläkare på infektionskliniken i Huddinge och en av läkarna bakom den nya upptäckten.

De patienter som det handlar om är personer som utöver covid-19 har andra medicinska tillstånd som kräver behandling som trycker ned immunförsvaret.

Särskilt utsatta är patienter som får behandlingar som sänker både B-cellsförsvaret (bildning av antikroppar) och försvaret med hjälp av T-celler som patrullerar i kroppen och attackerar angripare. I just denna situation befinner sig till exempel många patienter som får behandling mot blod- och lymfcancersjukdomar.

Hos dem som har ett så kraftigt nedtryckt immunförsvar blir covid-19 ibland kvar i kroppen under mycket lång tid. De fortsätter att testa positivt månad efter månad. Det är annars ovanligt att luftvägsvirus beter sig på det sättet, berättar Ola Blennow:

– Visst finns det även andra luftvägsinfektioner som kan bli långvariga hos sårbara patienter, men inte riktigt på det sättet som covid-19.

Läkarna visste inte vad de skulle göra

Ändå blir de flesta långvarigt covidpositiva trots allt inte så sjuka. Så småningom blir de också ofta virusfria av sig själva. Men till infektionskliniken i Huddinge kommer även patienter som är allvarligt sjuka på grund av den långdragna infektionen – och som inte blir av med viruset trots upprepade behandlingsförsök.

 

Läkemedelsvärlden

Det var hos en sådan patient som kliniken för första gången prövade den antivirala kombinationsbehandlingen. Patienten hade en lymfcancer och fick tuff behandling som sänkte immunförsvaret. Han blev covid-19-smittad, men mådde i början ändå tillräckligt bra för att det skulle gå att genomföra hela cancerbehandlingen.

En tid senare blev han dock inlagd på infektionskliniken med feber och andnöd. Han hade lunginflammation. Laboratorieanalys visade att den var orsakad av exakt samma covid-19-virus som det som smittat honom flera månader tidigare. Viruset hade alltså funnits kvar i kroppen hela tiden.

Patienten blev kvar på sjukhuset i sju långa veckor medan läkarna utan framgång prövade flera olika behandlingar. Han fick i tur och ordning monoklonala antikroppar, konvalescentplasma och behandling med Paxlovid.

Men ingenting hjälpte. Patienten blev inte bättre utan sämre, viruset var kvar i blodet och röntgen visade på tydliga lungförändringar.

– Vi blev rätt uppgivna och visste till slut inte riktigt vad vi skulle göra, berättar Ola Blennow.

Fick åka hem med syrgas

För att slippa vara på sjukhus fick patienten åka hem med utrustning som gjorde att han kunde få extra syrgas dygnet runt.

Men så läste Ola Blennow och hans kollegor en fallstudie från USA om en covidpatient i en liknande situation. Den patienten hade efter olika misslyckade behandlingsförsök fått en kombinationsbehandling med de två antivirala covid-19-läkemedlen Veklury och Paxlovid. Patienten hade då blivit virusfri och återhämtat sig.

Huddingeläkarna bestämde sig för att erbjuda sin patient ett försök med samma kombinationsbehandling. De kontaktade patienten som tackade ja och blev inlagd på nytt. Efter två veckors behandling med de två läkemedlen var virusproverna äntligen negativa.

Sedan dess har patienten stadigt blivit bättre. Han klarar sig nu utan extra syrgas inomhus hemma, men behöver fortfarande syrgas när han är ute.

– Vi följer honom och det har blivit stor skillnad. Jag hoppas att han ska kunna bli helt syrgasfri med tiden, säger Ola Blennow.

Ser lovande ut

Efter den första patienten har han och hans kollegor gett samma behandling till ytterligare fem patienter med nedtryckt immunförsvar och långvarig covid-19,. De har alla då blivit av med viruset.

Kombinationsbehandlingen har gett inga eller milda biverkningar, men är lite komplicerad att ge. Dels eftersom Veklury måste ges som dropp, dels på grund av att Paxlovid lätt interagerar med andra läkemedel vilket kräver kunskap och försiktighet av behandlaren.

Men Ola Blennow tror ändå att den nya metoden kommer att vara ett värdefullt vapen mot covid-19 hos patienter som är immunsupprimerade (har nedtryckt immunförsvar).

– Just nu ser det lovande ut, säger han, men tillägger för säkerhets skull:

– Det är bäst att ha både hängslen och livrem när man talar om det här viruset. Det har överraskat oss många gånger förut.

Han syftar på att stora förändringar hos viruset skulle kunna påverka effekten av den antivirala behandlingen. Men påpekar samtidigt att just kombinationen av läkemedel med olika sätt att angripa infektionen ger en viktig fördel – det minskar risken att viruset blir resistent mot behandlingen.

– Därför är det rimligt att tro att kombinationsbehandlingar kommer att vara vägen framåt för behandling av covid-19 hos vissa immunsupprimerade patienter.

Hungerhormon stärker sviktande hjärtan

Anna Bäsén
-
0
Hungerhormon stärker sviktande hjärtan

Uppdaterad artikel.

Hungerhormonet ghrelin finns naturligt i kroppen och stimulerar aptiten. Hormonet och dess effekter på hunger och kroppsvikt upptäcktes för över tjugo år sedan vilket Läkemedelsvärlden löpande rapporterat om.

Hormonet ghrelin har även visat sig ha mycket stor betydelse för hur väl vårt hjärta fungerar. Ghrelin har många mottagarceller, receptorer, i hjärtmuskulaturen. Forskarna tror därför att ghrelinreceptorer kan vara en bra måltavla för att stimulera hjärtats pumpförmåga.

Lars Lund, professor vid institutionen för medicin på Karolinska institutet och överläkare vid Karolinska universitetssjukhuset, har just genomfört en studie som ger hopp om ny behandling mot hjärtsvikt. Studiens resultat har mycket stor betydelse, anser han.

– Idag finns läkemedel för hjärtsvikt som bromsar förloppet av sjukdomen, men fram till nu finns ingen effektiv och säker behandling som åtgärdar grundfelet: försvagat hjärta, kommenterar Lars Lund i ett mejl till Läkemedelsvärlden.

Hjärtsvikt går inte att bota och patienter försämras över tid och utvecklar avancerad hjärtsvikt.

– Där finns hittills ingen effektiv läkemedelsbehandling och ghrelin-baserad behandling kan bli den enda effektiva behandlingen, enligt Lars Lund.

Hungerhormon stärker sviktande hjärtan

Hjärtsvikt är den vanligaste orsaken till sjukhusinläggning bland äldre och kopplat till dålig livskvalitet och hög dödlighet. Om vi kan hitta sätt att öka hjärtats pumpförmåga, kan vi potentiellt förbättra både livskvalitet och prognos för dessa patienter, framhåller Lars Lund.

I den aktuella studien fick 30 patienter med hjärtsvikt dropp under två timmar. De lottades till att endera få aktiv behandling med ghrelin eller med placebo.

Studien utfördes vid Karolinska universitetssjukhuset. Varken patienter eller läkare visste vem som fick ghrelin och vem som fick placebo.

Redan efter två timmar sågs en förbättring i hormongruppen. Hjärtminutvolymen, det vill säga den blodmängd som hjärtat pumpar ut under en minut, ökade med i genomsnitt 28 procent hos ghrelingruppen. En signifikant skillnad, jämfört med placebogruppen.

Ghrelinpatienternas hjärtan pumpade ut mer blod per hjärtslag. Antalet hjärtslag var desamma eller något färre.

När patienterna följdes upp efter två till fem dagar fanns fortfarande en fördel hos ghrelingruppen. Deras hjärtan hade ungefär 10 procent högre pumpförmåga än i kontrollgruppen.

Inga allvarliga biverkningar

Forskarna har också studerat mekanismen bakom varför pumpfunktionen ökar, på mushjärtceller i laboratorium. Forskarna upptäckte att ghrelin ökar hjärtcellernas sammandragande funktion, vilket är ny kunskap.

– I små tidigare studier i djur och människa verkade det som ghrelin kunde stärka hjärtat, men resultaten var inte konklusiva. Det fanns heller ingen förklaringsmekanism förrän nu.

Studiens svaghet är att patientgruppen som undersöktes var liten och uppföljningen kort. Det är svårt att veta hur behandlingen fungerar i större patientgrupper under längre tid.

Forskarna såg inga allvarliga biverkningar. Patienternas hjärtan pumpade kraftigare utan ökad förekomst av exempelvis högt blodtryck, arytmier eller snabb hjärtrytm.

Saknas läkemedel vid avancerad hjärtsvikt

Professor Lars Lunds hjärta klappar extra för hjärtsviktspatienter. Hans forskning visar att behandlingen av hjärtsviktspatienter i Sverige är kraftigt eftersatt, vilket han tidigare berättat om i en intervju publicerad på KI:s sajt.

Många patienter med hjärtsvikt får otillräcklig vård, fler skulle blir hjälpta med rätt läkemedel. En stor andel av de som är i behov av mer avancerad vård som pacemaker, hjärtpump eller transplantation får inte detta idag.

En förklaring är att många inte ens får träffa en specialistläkare och därför inte får rätt behandling. I en tidigare artikel i Läkemedelsvärlden konstateras exempelvis att hjärtsviktsmedicin skulle hjälpa fler.

Behovet av bättre läkemedel och annan förbättrad vård för denna patientgrupp är mycket stort, framhåller Lars Lund.

 

– Hjärtvikt är bland de vanligaste orsakerna till sjukhusinläggning och död och vid avancerad hjärtsvikt finns idag inga läkemedel att tillgå.

Vill fortsätta med större studier

Forskargruppen vill nu göra större randomiserade kliniska studier.

De har med hjälp av KI:s inkubator, KI Innovations, startat bolaget, AnaCardio. Det utvecklar molekyler i syfte att aktivera ghrelinreceptorn och öka hjärtats pumpförmåga.

Syftet är att utveckla ghrelinbehandling mot hjärtsvikt. Det är osäkert om det blir ett godkänt läkemedel och när det kan finnas på marknaden, enligt Lars Lund.

– Det är omöjligt att säga men det publicerade arbetet visar både effekt och säkerhetsdata som är mycket lovande. Det gör att chanson är betydligt högre än genomsnittet vid nya tidiga genombrott som detta.

Flera av forskarna har deklarerat potentiella intressekonflikter. Lars Lund själv, är grundare till AnaCardio.

Artikeln publicerades i förrgår i den vetenskapliga tidskriften European Heart Journal.

Testversion av nya Läkemedelsboken i vår

Helene Wallskär
-
0
Testversion av nya Läkemedelsboken i vår

Ett intensivt arbete med att få fram en första version av nya Läkemedelsboken pågår nu på Läkemedelsverket. Myndigheten har visserligen ett år till på sig att slutföra regeringsuppdraget om nylansering av Läkemedelsboken, men planerar att få ut en betaversion under det andra kvartalet 2023. Betaversionen kommer till att börja med innehålla ett begränsat material som fylls på allt eftersom kapitlen blir klara.

– Genom en tidig lansering hoppas vi få in synpunkter från de som besöker webbplatsen och utifrån användarnas behov förbättra produkten ytterligare. Ett annat syfte är att målgrupperna för Läkemedelsboken ska kunna börja använda sig av ett uppdaterat kunskapsstöd så tidigt som möjligt, säger Johan Andersson, enhetschef vid Läkemedelsverket i ett pressmeddelande.

Kritik mot nedläggningsbeslut

Det var 2018 som myndigheten beslutade att lägga ned Läkemedelsboken i dess dåvarande form. Läkemedelsverket hade vid omregleringen av apoteksmarknaden 2009 fått överta ansvaret för den producentobundna kunskapskällan från Apoteket AB. Men myndigheten ansåg sig inte längre ha resurser att fortsätta hålla den aktuell innehållsmässigt och tekniskt.

Beskedet fick mycket kritik och Läkemedelsbokens framtid diskuterades under några år. Till slut kom regeringsuppdraget att ge Läkemedelsboken nytt liv och sedan i fjol förbereder Läkemedelsverket nylanseringen.

Den nya webbplatsen för Läkemedelsboken byggs på samma tekniska plattform som Läkemedelsverkets övriga webbplatser. Det kommer att vara anpassad för att fungera på mobiler.

Uppdaterar innehållet

Liksom sin föregångare ska nya Läkemedelsboken vara ett producentobundet kunskapsstöd som beskriver läkemedelsbehandling av de vanligaste sjukdomarna ur ett svenskt perspektiv. Den kommer även att innehålla vissa mer generella avsnitt om läkemedelsanvändning och regelverk. Den belyser däremot varken medicinteknik eller djurläkemedel.

Omkring 300 externa experter medverkar som författare och granskare i arbetet med innehållet.

I mars nästa år ska Läkemedelsverket slutredovisa uppdraget om nylanseringen till regeringen. Fram till dess fokuserar myndigheten på att uppdatera innehållet i befintliga kapitel.

Debatt: Egenberedskap löser inte läkemedelsbrist

Redaktionen
-
0
Debatt: Egenberedskap löser inte läkemedelsbrist

DEBATT. Jag läste med stort intresse Socialstyrelsens nya rekommendation till patienter om en månads egenberedskap av läkemedel som började gälla den 1 mars. Min första reaktion var förvåning: Gör inte alla redan så? Hur ska man annars kunna resa utomlands med tillräckligt med mediciner för att klara oförutsedda händelser? Själv fick jag lära mig detta den hårda vägen, strandsatt med familjen i London under det isländska vulkanutbrottet i april 2010.

Sen blev jag mer fundersam. Vad innebär rekommendationen i praktiken? Den gäller patienter med receptbelagda läkemedel, utan anledning att förvänta sig större förändringar av medicineringen inom en rimlig tid. Dessa ska själva ta ansvar för att ha en månads extra förbrukning hemma hela tiden. Observera: Inte minst en månad eftersom den formuleringen ansågs riskera leda till hamstring. Patienter som behöver hjälp av personal från vård eller omsorg för att klara sin egenberedskap ska få det.

Kompetenta eller ej?

Förstår jag det rätt? Vi som är beroende av livslång läkemedelsbehandling för att våra kroppar ska fungera anses tillräckligt kompetenta för att kunna hantera ett flertal olika läkemedel, ofta från flera olika förskrivande läkare. Vi anses även kompetenta nog att hantera intag av dessa på ett säkert och ändamålsenligt sätt. Själv tar jag sex olika receptbelagda läkemedel i olika kombinationer vid sammanlagt sju olika tidpunkter – varje dag. Till detta ska läggas att det kan behövas justeringar av doser, tidpunkter och/eller kombinationer vid behov.

Dessutom ska vi uppmärksamma biverkningar, tillkommande nya symtom och/eller läkemedelsinteraktioner. Allt detta helt utan extra utbildning eller verktyg från hälso- och sjukvården eller övriga samhället. Men vi anses däremot inte kompetenta nog att kunna ta ansvar för vår egenberedskap i längre tid än en månad utan att det leder till hamstring.

Men rekommendationen är väl ändå en bra idé? Vi har ju stora problem med restnoteringar av viktiga läkemedel.

Men, att decentralisera den nationella läkemedelsberedskapen ut till miljontals människors hem löser inte problemen som finns med att säkerställa pålitliga leveranser av läkemedel. Huvudproblemet är att ingen har ansvar för läkemedelsberedskap på nationell nivå. Patienters egenberedskap hjälper inte restnoteringsproblemet, det gör inte att mer läkemedel kommer in i landet.

Vilket problem löser rekommendationen?

Vilket problem ska Socialstyrelsens nya rekommendation lösa och åt vem? Många av oss patienter som vill och kan ta mycket eget ansvar gör redan det här.

De som kommer att få svårt att följa rekommendationen är patienter som av olika skäl redan innan hade svårt att organisera sin läkemedelshantering. Det kan exempelvis vara att man har svårt med kognitionen, exekutiva funktioner eller ekonomi. Då får patienten istället uppgiften att se till att vård- och omsorgspersonalen planerar och organiserar egenberedskapen av läkemedel.

Blir det verkligen bättre för patienten? Jag kan inte bestämma mig för om jag tycker att rekommendationen är fullständigt tandlös eller helt orimlig, kanske är den både och, samtidigt. Personcentrerad är den i alla fall inte.

Jag hoppas verkligen att den inte leder till att man kommer säga att patienter som inte lyckas hålla en månads egenberedskap får skylla sig själva.

Sara Riggare, spetspatient som lever med Parkinsons sjukdom, samt forskare i hälsoinformatik

Vanligt förkylningsvirus skyddar barn mot covid-19

Anna Bäsén
-
0
Vanligt förkylningsvirus skyddar barn mot covid-19

Att barn och ungdomar sällan blev så svårt sjuka som äldre under pandemin har ofta tillskrivits att de är friskare och starkare. Nu har forskare på Karolinska institutet upptäckt en ny tänkbar orsak.

Barn som haft det vanligaste av de coronavirus som orsakar förkylning under vinterhalvåret, kallat OC43, hade också ett bättre immunförsvar.

T-cellerna i deras immunförsvar kände igen covid-19 virus, eftersom de redan träffat på ett liknande coronavirus som sars-cov-2, berättar Annika Karlsson, forskningsgruppledare vid Karolinska institutets avdelning för klinisk mikrobiologi.

– Det är intressant att se att det var en så väldigt tydlig korsreaktivitet. Att barn som stött på det här säsongsviruset även kan få starkare immunsvar mot covid-19, säger hon till Läkemedelsvärlden.

Coronaviruset ger vanlig förkylning

Den nya svenska studien publicerades i den vetenskapliga tidskriften PNAS, The Proceedings of the national academy of sciences of the United States of America, igår.

Det finns fyra olika coronavirus som i regel cirkulerar under vintersäsongen. OC43 som forskarna studerat är det vanligast förekommande hos oss.

– Ofta ger dessa coronavirus bara milda förkylningssymtom. Men de kan även ge elakare förkylningssymtom, särskilt om man av någon anledning har sämre immunförsvar, berättar hon.

De svenska forskarna undersökte 48 prover från barn som var två och sex år, samt 94 prover från vuxna mellan 26 och 83 år. Analysen omfattar också blodprover från 58 kontrollpersoner som nyligen tillfrisknat från covid-19.

Samtliga prover på barnen var tagna före pandemin – de hade alltså inte tidigare utsatts för viruset som ger covid-19.

Sexåringarna hade bäst skydd

Studien visade att de flesta barnens T-hjälparceller, som är en slags minnesceller och en viktig del av immunsystemet, aktiverades av sars-cov-2 som är viruset som orsakar covid-19.

– T-cellerna fungerar som en slags dirigenter. Har man en gång träffat på ett virus så finns det minnesceller som kickar igång om man sen blir infekterad igen.

Majoriteten av barnen hade denna immunfördel.

– Den här typen av korsreaktivitet, när barnens immunförsvar stötte på ett liknande coronavirus, kan vara en delförklaring till att de blir lindrigare sjuka av sars-cov-2, berättar Annika Karlsson.

Starkaste immunhjälpen av T-celler hade sexåringarna.

– Det är intressant att det finns en korsreaktivitet redan hos många tvååringar, vilket visar att barn tidigt träffat på förkylningscoronaviruset vi studerat, OC43.

Tydlig koppling till ålder

Men med åren förändras och försämras den här typen av reaktion, som på forskarspråk kallas kallas korsreaktivitet.

– Vi har prover från personer mellan 26 och 83 år och ser att det finns en tydlig koppling till ålder, att korsreaktiviteten går ner och blir svagare ju äldre man är, förklarar Annika Karlsson.

Nu ska forskarna fortsätta sina studier på barn och ungdomar i andra åldrar. Det finns ett kunskapsglapp när det gäller barn och unga upp till 20 år.

Forskarnas resultat kan få konkret nytta, exempelvis när det gäller hur vaccinationsprogram ska utformas för barn och vuxna.

– Det kan komma att hjälpa till att bedöma immunitet efter infektion och vaccination och bestämma dosintervall för vaccination, exempelvis.

Studieresultaten kan vara en liten tröst till alla föräldrar som har VABruaris förkylningar med snoriga barn i färskt minne, konstaterar Annika Karlsson.

– Det kan vara något gott med det, säger hon med ett litet leende i rösten.

En eldsjäl för säkrare läkemedel

Helene Wallskär
-
0
En eldsjäl för säkrare läkemedel

KRÖNIKA. Sent i går kom det sorgliga beskedet att läkaren, forskaren, myndighetschefen, riksdagsledamoten och – framför allt – eldsjälen Barbro Westerholm gått bort efter en kort tids sjukdom. Hennes insatser har gjort ett starkt avtryck på en rad olika samhällsområden. Det märks på hur många som nu hyllar hennes minne. ”Hon har i många år varit en ledstjärna för alla som vill utveckla vårt land till det bättre”, säger Peter Sikström, generalsekreterare för SPF Seniorerna, i ett pressmeddelande om Barbro Westerholms bortgång. Ett citat som det är väldigt lätt att skriva under på.

Bland det som Barbro Westerholm är mest känd för är hennes insatser för hbtq-personers rättigheter i Sverige. Som Socialstyrelsens första kvinnliga generaldirektör drev hon 1979 igenom att homosexualitet inte längre skulle klassas som en psykisk sjukdom. 

En annan fråga där hon var en starkt lysande förgrundsfigur är kampen mot åldersdiskriminering och för årsrikas (Barbro Westerholms uttryck) rättigheter.

Viktiga insatser på läkemedelsområdet

Men vi som är intresserade av läkemedel har i dag också anledning att reflektera över allt som Barbro Westerholm har betytt när det gäller många viktiga läkemedelsfrågor. För bara en dryg månad sedan mötte jag henne för att tala om dessa saker. Vi hade ett gemensamt uppdrag av Stiftelsen Nepi och Apotekarsocieteten att i en filmad intervju dokumentera det Barbro själv kallade ”min svenska historia på läkemedelsområdet”.

Samtalet i en filmstudio på ett vintrigt Södermalm i Stockholm var väl förberett. Barbro Westerholm var ett proffs ut i fingerspetsarna och lämnade inget åt slumpen. Hon hade grävt i sina personliga arkiv för att ha koll på alla årtal så att allt skulle bli rätt. Och vi hade repeterat inför intervjun flera gånger per telefon. Det var kul och stimulerande att samarbeta med henne, både för att hon kunde så mycket och hade så mycket att berätta, och för att hon också kunde lyssna och ta till vara andras inspel.

Byggde upp biverkningsrapportering

Läkemedelsvärlden
Barbro Westerholm berättade för Läkemedelsvärldens Helene Wallskär.

Barbro Westerholm tog läkarexamen på Karolinska institutet 1959. Hennes livslånga arbete med läkemedelsfrågor startade när hon och fem studiekamrater blev rekryterade till den farmakologiska institutionen som amanuenser. Hon hade egentligen tänkt bli barnläkare, men tyckte att farmakologi verkade intressant eftersom det låg nära patienterna.

– Jag tänkte att läkemedel behöver ju barn, berättade hon i vårt samtal.

En av de viktiga insatserna på läkemedelsområdet startade tidigt i hennes karriär. Det handlar om uppbyggnaden av dagens system för att samla in och hantera misstänkta läkemedelsbiverkningar.

I början av 1960-talet fanns det fortfarande inget sådant system alls, berättade hon:

– Det var en slump om man som läkare fick reda på att ett läkemedel misstänktes ge en viss biverkan.

Neurosedynkatastrofen blev dock ett uppvaknande. Det visade med tragisk tydlighet att systematisk biverkningsrapportering behövdes.

När risken för fostermissbildningar av Neurosedyn blev känd slogs Barbro Westerholm och andra för att myndigheterna snabbt skulle informera allmänheten. Starka krafter var dock emot att ”skrämma gravida” och det dröjde flera månader extra innan informationen kom ut och läkemedlet 1962 drogs in. Barbro menade att en snabbare informationsinsats hade kunnat göra att några barn sluppit födas med skador.

– Det där bar jag med mig sedan i mitt fortsatte arbete med biverkningsrapportering. Allt skulle ut till allmänheten så fort vi fick veta om en allvarlig biverkningsmisstanke. 

Resan till individbaserat läkemedelsregister

Efter disputationen på Karolinska institutet 1965 fick hon jobb på Medicinalstyrelsen där hon var sekreterare i den nystartade läkemedelsbiverkningsnämnden 1965-1970. För att kunna fånga upp och utvärdera biverkningsmisstankar behövdes ett register där anmälda biverkningar kunde samlas på ett sökbart sätt och kopplas till patienternas personnummer. Men dit var det en lång väg att gå.

Barbro Westerholm lade grunden. En milstolpe var när hon 1969 fick erbjudande om att vara med och dela på en datamaskin i Jämtland och där inhysa ett första embryo till ett nationellt individbaserat läkemedelsregister. Det dataregistret innehöll dock bara uppgifter om en sjundedel av Jämtlands befolkning. Registret kunde ändå användas för att studera en rad viktiga frågor, som till exempel risken för beroende av lugnande läkemedel och sömnmedel och läkemedelsanvändning under graviditet.

Först 2005 fick Sverige till slut ett rikstäckande individbaserat läkemedelsregister, vilket vi bland annat har Barbro Westerholms uthållighet att tacka för. 

P-pillerlangare gav argument

Under vårt samtal berättade hon också om sin kamp på 1960-talet för att de då nya p-pillren skulle få skrivas ut som preventivmedel:

– När p-pillren kom tänkte jag att ”här är något som är jätteviktigt för kvinnor, att kunna bestämma själv om man ska kunna bli gravid”. Men det ansågs fel att låta unga kvinnor medicinera med dessa läkemedel under lång tid och de fick därför bara skrivas ut mot menstruationsrubbningar.

– Jag tjatade och tjatade men det var nej, nej, nej.

En dag träffade Barbro Westerholm dock kvinnor som var i Kungsträdgården för att köpa p-piller illegalt. Även polisen vittnade om att sådan handel pågick. Det gav henne de argument som krävdes för att till slut få Medicinalstyrelsen att ändra sig. I maj 1964 blev det tillåtet att skriva ut p-piller som preventivmedel.

Stor inspirationskälla

Ännu en stor och viktig läkemedelsfråga som hon drev i många år och brann starkt för var bättre läkemedelsanvändning för äldre. En fråga som hon även belyste i en debattartikel i Läkemedelsvärlden i fjol.

Och när vi samtalade i februari planerade hon att engagera sig djupare i frågorna kring tillgänglighet till läkemedel för patienter med sällsynta sjukdomar. Hon var 89 år och hade lämnat uppdraget som riksdagsledamot under hösten. Men hon tänkte inte lämna samhälls- och läkemedelsengagemanget bakom sig.

Hon var berörd av situationen för vissa patientgrupper med sällsynta diagnoser. Tyckte att det inte får dröja så länge som det ofta gör innan de får tillgång till nya läkemedel som godkänns. Och att systemet för finansiering av sådana läkemedel behöver göras om. Det var ett område där hon nu såg fram emot att satsa sin kunskap och sitt engagemang.

Men så blev det tyvärr inte.

Andra arbetar vidare med alla de komplicerade frågorna om läkemedelssäkerhet, god läkemedelsanvändning och jämlik tillgång till läkemedel. I det arbetet finns inspiration att hämta från Barbro Westerholms orädda, envisa och kunskapsbaserade livsgärning. 

Hjälp patienter att byta till annan behandling

Helene Wallskär
-
0
Hjälp patienter att byta till annan behandling

Räkna med fortsatt brist på diabetesläkemedlet Ozempic under hela 2023. Det skriver Läkemedelsverket och tillverkaren Novo Nordisk i information till hälso- och sjukvården.

Fortsatt brist på diabetesläkemedlet Ozempic

Läkemedelsvärlden och andra medier har den senaste tiden rapporterat om att patienter med diabetes typ 2 drabbats av en problematisk läkemedelsbrist. Det handlar om GLP-1-analogen Ozempic (semaglutid) som är godkänd för behandling av vuxna med otillräckligt kontrollerad diabetes typ 2, som ett komplement till kostförändringar och träning.

Läkemedlets aktiva substans semaglutid är aptitdämpande. Vissa läkare har därför börjat förskriva Ozempic off label till patienter som vill gå ned i vikt eller hålla vikten. Det här är sannolikt förklaringen till den oväntade ökningen av efterfrågan på läkemedlet som företaget anger som förklaring till bristsituationen.

Novo Nordisk skriver nu i ett brev till hälso- och sjukvården att det kommer att komma leveranser av Ozempic regelbundet under 2023 och att tillgången kommer att öka. Men ändå ”är det osäkert när det kommer att vara tillräckligt för att fullt ut möta nuvarande efterfrågan”.

Det finns därför, förklarar företaget, en risk att patienter kommer att stå utan nödvändig blodsockersänkande behandling. Det skulle kunna få konsekvenser som för högt blodsocker.

Uppmanar till läkemedelsbyten

Läkemedelsverket har publicerat brevet på sin webbplats. Myndigheten uppmanar liksom företaget vården att förbereda patienterna på en fortsatt brist på diabetesläkemedlet under hela året. Dels vill företaget och myndigheten att vården ska informera patienterna om risken för brist. Och dels uppmanar de läkare att se till att patienter som löper risk att bli utan Ozempic i stället byter till en annan lämplig behandling.

Novo Nordisk och Läkemedelsverket påpekar också samstämmigt att läkemedlet endast är godkänt för behandling av diabetes typ 2. ”All annan användning, inklusive för viktkontroll, representerar off-label användning och riskerar för närvarande innebära att patienter inom godkänd indikation inte får tillgång till Ozempic”, skriver företaget i brevet.

Glaukom kan upptäckas tidigare

Helene Wallskär
-
0
Glaukom kan upptäckas tidigare

Vid glaukom förtvinar nerver som överför information från ögats näthinna till hjärnan. Hittills har datoriserad synfältsundersökning varit det effektivaste sättet att upptäcka och följa sjukdomen. Patienten får sitta och titta in i en apparat och fokusera på en punkt. Sedan tänds ljuspunkter i varierande styrka på olika ställen i synfältet. Patienten markerar vilka punkter hen uppfattar genom att trycka på en knapp. Resultatet blir en synfältskarta som visar i vilka områden man ser sämre.

Men nu har svenska forskare utvecklat en metod som är enklare för patienten, går snabbare och ger ett mer detaljerat resultat. Genom att metoden är känsligare kommer det att kunna gå att ställa glaukomdiagnosen tidigare, menar forskarna.

– Eftersom glaukom kan leda till obotlig blindhet är tidig upptäckt av stor vikt. Den nya mätmetoden gör det möjligt att upptäcka glaukom och försämring av glaukom tidigare, säger Per Söderberg, överläkare och professor i ögonsjukdomar vid Akademiska sjukhuset och Uppsala universitet i ett pressmeddelande.

Vanlig sjukdom som drabbar synen

Glaukom (tidigare känt som grön starr) är en av de vanligaste ögonsjukdomarna i västvärlden. Sjukdomen drabbar synnerven, en bunt av nervtrådar som för information från näthinnan till hjärnan. Sådana nervtrådar förtvinar och vanligen har man också förhöjt tryck i ögat. Symtomen kommer hos de flesta smygande.

Glaukom kan ge fläckvis synbortfall och minskat synfält. Sjukdomen kan också orsaka blindhet. Behandlingen går ut på att med ögondroppar eller andra metoder sänka ögontrycket för att bromsa sjukdomsutvecklingen.

Ny metod kan ersätta den gamla

Den nya undersökningsmetoden har utvecklats av forskare på Akademiska sjukhuset i samarbete med forskare vid Gävle sjukhus och Kungliga tekniska högskolan i Stockholm. Metoden bygger på en tredimensionell avbildning av synnervsutträdet i patientens öga. Avbildningen är mycket detaljrik.  I nästa steg analyseras bilden med hjälp av artificiell intelligens, AI. Med denna metod går det att mäta tillståndet för de nerver som ansvarar för varje specifik riktning i synfältet.

Enligt Per Söderberg har nu utvecklingen kommit tillräckligt långt för att det ska gå att använda metoden i kliniskt patientarbete.

– Den nya metoden kan på sikt antas ersätta synfältsundersökning för diagnostik och uppföljning av glaukom, säger han.

Forskarna söker frivilliga

För att kalibrera och förfina metoden ytterligare, samlar dock forskarna för närvarande in mätdata från fler friska ögon och från ögon med glaukom i tidigt skede.  Akademiska sjukhuset efterlyser frivilliga i åldrarna 30-69 år som inte har glaukom och ställer upp på en avbildning av synnervsträdet (mer information i pressmeddelandet).

123Sida 2 av 3