Månads arkivering mars 2023

Enhetschefen: ”Skulle kunna göra det enklare”

0

Noll kronor eller flera hundra. Kostnaden för TBE-vaccinationer skiljer sig stort mellan regionerna. Det visar en kartläggning Läkemedelsvärlden publicerade i onsdags.

Skillnaderna är stora även om något fler regioner subventionerar och många börjat diskutera subventioner av TBE-vaccin.

Utreder på eget initiativ

Folkhälsomyndigheten har tagit ett eget initiativ och gör nu en utredning för att se om det finns förutsättningar att ge nationella rekommendationer om TBE-vaccination.

– Idag skiljer det sig lite mellan regionerna och det skulle göra det enklare. Men det är inte säkert att vi landar i en nationell rekommendation, säger Sören Andersson, enhetschef på Folkhälsomyndigheten till Läkemedelsvärlden.

Han poängterar att uppdraget är knepigt eftersom förekomsten av TBE-bärande fästingar skiljer sig åt över landet.

– Det finns olika hotspots även inom regionerna, så det kan vara svårt att ge generella rekommendationer.

Skulle varit klar inför fästingsäsongen

Bakgrunden till satsningen är ökningen av antalet TBE-fall som anmälts till myndigheten senaste åren.

Nationella rekommendationer efterfrågas även av regionerna och deras smittskyddsenheter.

– De vill gärna att vi tittar på det här, säger Sören Andersson.

Ambitionen var att vara färdiga före fästingsäsongen. Så har det inte blivit.

– Visst hade det varit önskvärt. Men av lite olika skäl har covidarbetet tagit mer tid och kraft, och en del andra sjukdomsområden också. Vi har inte gett ett specifikt datum för när vi ska vara färdiga, säger Sören Andersson.

Utredningen är efterlängtad. Region Gävleborg, exempelvis, väntar på den innan de tar beslut om eventuell subvention av TBE-vaccin för barn.

Lägger pusselbitar för att få samlad bild

Myndigheten ska bland annat kartlägga antalet anmälda fall, varifrån de kommer och hur det ser ut över tid. Redan idag gör varje region sina egna kartläggningar.

– Vi vill lägga pusselbitar för att få en uppfattning om hur det ser ut i hela landet. Vi vill se det aktuella läget och vart vi är på väg.

Enhetschefen säger att det inte är säkert att Folkhälsomyndigheten kan presentera något nytt.

Han understryker även att de inte är klara ännu.

Har även koll på grannländerna

Folkhälsomyndigheten följer även vad som händer i våra grannländer.

Fästingar, ibland nya arter eller fästingar bärande på nya smittor, kan komma hit med fåglar, olika slags gnagare och rådjur.

– Gränsområden som södra Norge, som avspeglar situationen i Sverige, följer vi också, säger Sören Andersson.

Eftersom TBE inte ingår i vaccinationsregistret kan Folkhälsomyndigheten inte få en exakt bild av utbredningen av TBE-bärande fästingar. Ingen vet hur stor andel av befolkningen som är vaccinerade i olika områden.

– Det är klart att vi inte säkert kan veta hur utbredningen ser ut när vi inte vet hur många som är vaccinerade. Det gör det förstås svårare, konstaterar enhetschefen.

Vaccinregister skulle förenkla

Det skulle vara enklare för patienten att hålla ordning på sina TBE-vaccinationer om det fanns med i vaccinregistret, säger Sören Andersson.

– Idag hänger det ytterst på den enskilde medborgaren. Man kan ha hjälp av att gå till samma mottagning exempelvis, att de har koll, säger han.

Men de flesta av oss flyttar då och då?
– Ja, det stämmer.

Tar inte ställning till subventioner

Det finns efterfrågan om att TBE-vaccin ska ingå i det nationella vaccinationsprogrammet, inte minst från en del smittskyddsläkare.

Det tänker Folkhälsomyndigheten inte ta ställning till i den här utredningen.

– Det ligger i så fall mycket längre fram i tiden. Och en sådan utredning kräver en helt annan insats, säger Sören Andersson.

De hälsoekonomiska analyser som gjorts om huruvida det är samhällsekonomiskt lönsamt att subventionera TBE-vaccin är spretiga och har kommit till olika resultat.

Avvaktar statlig vaccinutredning

En statlig utredning arbetar just nu med de nationella vaccinationsprogrammen. Den ska vara klar vid årsskiftet.

Folkhälsomyndigheten avvaktar därför med egna initiativ i frågan om TBE-vaccin ska vara gratis eller billigare för vissa grupper.

Men Folkhälsomyndigheten är ju expertmyndighet?

– Ett nationellt vaccinationsprogram är lagstyrt och reglerna är mer strikta. Antingen ger regeringen oss det i uppdrag att utreda eller så prioriterar vi det själva.

Utifrån utredningens resultat kan det bli aktuellt att föreslå att ta in ett vaccin i ett nationellt vaccinationsprogram. Det förutsätter att kriterierna för det är uppfyllda.

– Det är sedan upp till regeringen att fatta beslut, utifrån övriga prioriteringar som behöver göras, säger Sören Andersson.

Kan inte bestämma över regionerna

Folkhälsomyndigheten kan inte beordra regionerna att göra TBE-vaccin gratis eller billigare.

– Det är politiska beslut och regionernas ansvar. Vi kan komma med rekommendationer, men regionerna ansvarar för sina medborgares hälsa.

Men har Folkhälsomyndigheten inget att säga till om?

– Regionerna är inte skyldiga att följa våra rekommendationer. Men i fallet med covidvacciner så valde de att göra det, säger Sören Andersson.

Ny lag krävs om fler ska kunna ge naloxon

Det skulle gå att rädda ytterligare liv om fler i samhället – till exempel poliser och väktare – kunde ha nässpray med naloxon i beredskap mot överdoser. Detta är en av grundtankarna bakom ett regeringsuppdrag som Socialstyrelsen arbetar med.

Naloxon är ett livräddande motgift mot överdos av opioider som till exempel morfin, heroin, oxykodon, tramadol och fentanyl. Regeringsuppdraget går ut på att Socialstyrelsen ska hitta olika vägar för att göra nässpray naloxon mer tillgängligt. I dag lämnar Socialstyrelsen en delrapport om uppdraget till regeringen.

Svårlösta frågor om nässpray med naloxon

Delrapporten beskriver ett omfattande utredningsarbete som dock hamnat i flera rättsliga återvändsgränder.

Det gäller bland annat, som Läkemedelsvärlden skrev igår, frågan om det skulle gå att göra naloxon receptfritt. Socialstyrelsen har med hjälp av Läkemedelsverket kommit fram till att det inte är juridiskt möjligt med nuvarande reglering.

När nässprayer med naloxon blivit godkända som läkemedel har läkemedelsmyndigheten EMA satt som villkor att den som får det ska få utbildning om användning och risker. Det går inte att bortse från de villkoren, menar Läkemedelsverket. Och utbildningsvillkoret skulle vara svårt att uppfylla om naloxon blev receptfritt.

Dessutom är det respektive läkemedelsföretag som måste ansöka om att få sitt läkemedel omklassat till receptfritt.

I USA godkände läkemedelsmyndigheten FDA dock i veckan den första receptfria naloxonsprayen. Socialstyrelsen kommer att följa de amerikanska erfarenheterna.

Kan fler ha nässpray med naloxon i beredskap?

En närbesläktad fråga som också visat sig juridiskt svårlöst, handlar om att se till att fler yrkesgrupper kan dela ut och ha naloxon i beredskap. Sedan 2018 får man dela ut läkemedlet direkt på en mottagning, räddningspersonal får ge det i väntan på ambulans och även sjuksköterskor har rätt att förskriva det.

Alla regioner har också så kallade naloxonprogram vid beroendeenheter. Genom dessa program kan personer som riskerar överdoser få naloxon och utbildning om läkemedlet.

Men många andra som jobbar där opioidöverdoser förekommer, har inte tillgång till naloxon. Några exempel på sådana yrkesgrupper är poliser, väktare och personal på boenden och verksamheter för personer med missbruksproblem.

Bollar över till narkotikautredningen

Socialstyrelsen har undersökt tänkbara vägar för att sådana yrkesgrupper utanför vården ska kunna ha naloxon tillgängligt, utan individuell förskrivning. Men myndigheten ser inga möjliga alternativ med gällande lagstiftning. Både hälso- och sjukvårdslagen och läkemedelslagen lägger i dag hinder i vägen.

Därför bollar Socialstyrelsen över frågan till narkotikautredningen (En svensk narkotikapolitik anpassad till nutidens och framtidens utmaningar) som ska komma med sitt betänkande senare i år. Även narkotikautredningen har efterlyst att fler ska kunna dela ut naloxon.

– Resultaten från vårt omfattande utredningsarbete visar att det krävs en ny lag för att naloxon ska kunna delas ut utanför hälso- och sjukvården. Vi har därför i samråd med den pågående narkotikautredningen kommit överens om att de ska driva den här frågan vidare, för att undersöka om det går att ta fram ett lagförslag, säger Maria Hilberth, enhetschef på Socialstyrelsen, i ett pressmeddelande.

Utreder gratis naloxon

Myndigheten ska slutredovisa naloxonuppdraget om ett år. Till dess fortsätter arbetet med flera frågor. Bland annat undersöker Socialstyrelsen om naloxon ska kunna bli gratis för vissa personer. En annan del av satsningen är inriktad på att fler intagna inom Kriminalvården ska få tillgång till naloxon. Dessutom pågår olika utbildnings- och informationsinsatser.

Nationell läkemedelslista skjuts upp – igen

Den nationella läkemedelslistan är en riktig surdeg i svensk hälso- och sjukvård. Syftet med listan är att vårdgivarna ska kunna ta del av vilka läkemedel patienter har förskrivna, alltså samma information som landets alla olika apotek redan har.

Syftet är framförallt att öka patientsäkerheten vid läkemedelsbehandling. De som är inblandade i patientens vård, apoteken och patienterna själva ska lätt kunna se vilka läkemedel patienten har.

Listan skulle också förenkla arbetet för sjukvården. En nationell läkemedelslistan har varit på tal i många år, åtminstone sen mitten av 2000-talet.

Inte minst har Läkarförbundet önskat sig en sådan lista.

Fick kritik av datainspektionen 2014

2014 föreslogs en nationell läkemedelslista i den statliga offentlig utredningen, Rätt information på rätt plats. Utredningen fick kritik av datainspektionen.

2015 föreslog e-hälsokommittén inrättandet av en nationell lista där patientens alla ordinationer och expeditioner finns samlade. Det gillades återigen inte av datainspektionen, bland annat av integritetsskäl, vilket bland annat Läkartidningen skrivit om.

Ett lagförslag från 2016, då regeringen föreslog att en nationell läkemedelslista skulle ersätta lagen om receptregister och lager om läkemedelsförteckning, fick även det bassning.

En rad faktorer har stoppat genomförandet

Sen har frågan puffats fram och tillbaka. Integritetsfrågor, praktiska frågor om att få regionernas alla olika datasystem att fungera tillsammans, lokalt motstånd från olika håll och annat har stoppat.

Nu blir den nationella läkemedelslistan alltså uppskjuten ännu en gång. Idag ligger frågan på E-hälsomyndigheten bord. Myndigheten meddelar i ett pressmeddelande att riksdagen nu beslutat om ännu en förskjutning.

Läkemedelsvärlden har tidigare skrivit om regeringens proposition om att kravet på att vård- och apoteksaktörer ska ansluta sig till listan ska skjutas fram i 2,5 år, från den 1 maj i år till den 1 december 2025. Nu har alltså riksdagen sagt ja.

– Vi har nu en ny tidplan att förhålla oss till och det är viktigt att vi använder den tiden väl. Vi fortsätter vår dialog med vård- och apoteksaktörerna och erbjuder dem stöd i deras arbete med att införa Nationella läkemedelslistan, säger Peter Alvinsson, avdelningschef på E-hälsomyndigheten i pressmeddelandet.

Anledningen den här gången är att hälso- och sjukvårdens aktörer meddelat att de inte hinner ansluta tidigare. Dels på grund av arbetet med covid-19 pandemin, dels införandet av nya vårdinformationssystem i regionerna.

Nu vill fler ovaccinerade svenskar ta TBE-vaccin

0

Läkemedelsvärldens kartläggning som publicerades igår, visar att fler regioner än tidigare subventionerar TBE-vaccin och att många diskuterar att börja göra det. Orsaken är det kraftigt ökande antalet fall och fästingsmittans ökade utbredning i landet. Men skillnaderna mellan regionerna är fortsatt stora.

Varannan svensk har tagit minst en dos TBE-vaccin. Detta enligt ett pressmeddelande läkemedelsföretaget och vaccintillverkaren Pfizer släppte under torsdagsmorgonen.

Personer mellan 18 och 65 år deltog i undersökningen Pfizer låtit göra. Ungefär hälften av de som vaccinerat sig hade tagit alla tre doser som ingår i grundvaccinationen.

Flest äldre var fullvaccinerade

60-åringar och äldre hade i högst utsträckning tagit alla tre doserna plus påfyllnadsdoser. Av alla vaccinerade hade bara 40 procent fullföljt vaccinationsschemat och tagit dos fyra.

Att många svenskar inte fullföljer vaccinationsschemat är bekymmersamt, tycker Andreas Palmborg, medicinskt ansvarig för vacciner på Pfizer.

– För att ha ett fullgott skydd behöver vaccination fyllas på med jämna mellanrum, säger han i pressmeddelandet.

Fler vill vaccinera sig efter rekordår

År 2021 var ett rekordår när det gäller antalet som drabbats av fästingsmittan TBE med 531 inrapporterade fall till Folkhälsomyndigheten. I fjol registrerades också många smittfall, 476 stycken.

Antalet inrapporterade TBE-smittade förra året var flest i Stockholm, med 137 stycken fall, och 80 stycken fall i Västra Götaland.

Enigt Pfizers undersökning från i höstas planerar fler ovaccinerade svenskar än tidigare att vaccinera sig mot TBE. 31 procent som inte tagit vaccin förut svarade att de planerar att TBE-vaccinera sig. 2021 var det 21 procent i denna grupp som svarade att de tänkte vaccinera sig.

– En positiv tendens från årets undersökning är att vi ser att fler av de ovaccinerade svarat att de planerar vaccination, jämfört med tidigare undersökningar, säger Andreas Palmborg.

Vaccinationen behöver fyllas på

Undersökningen är utförd av Ipsos på uppdrag av Pfizer. Över 50000 statistiskt representativa personer i 21 europeiska länder intervjuades under augusti-september 2022. Av dessa är 2454 svenskar.

Andreas Palmborg på Pfizer konstaterar i pressmeddelandet att TBE-smittan är en stadigt ökande trend.

–  Det är nu än mer tydligt att TBE etablerat sig som ett bälte över Sverige, från historiskt välkända riskområden kring Stockholm och omkringliggande regioner till att nu också finnas tvärs över Sverige till Västra Götaland och Värmland. Även norrut fortsätter den geografiska utbredningen med fler fall rapporterade i Gävleborg och Dalarna.

Lönsamt för vaccinföretag

Idag marknadsförs två olika TBE-vaccin i Sverige, Fsme-immun från Pfizer och Encepur från Bavarian Nordic. TBE-vaccinet Encepur låg på plats nummer 15 försäljningsmässigt enligt försäljningsstatistiken från januari-maj 2022. Detta enligt statistik från analysföretaget IQVIA, som är specialicerad på hälso- och sjukvårdssektorn.

Avkastningen under perioden var över 198 miljoner i Sverige. Det är en avkastningsökning på “smått otroliga 301 procent”, enligt skribenten Viktor Pregner, IQVIA, på sajten Pharmaindustry.se.

Pfizer, å sin sida, ligger som nummer 7 på topp 15 av läkemedelsföretagen under samma period.

Första receptfria naloxon-sprayen godkänd i USA

Den första receptfria naloxonsprayen mot överdos av opioider blev i går godkänd av den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA. Det är läkemedlet Narcan från företaget Emergent biosolutions som nu blir tillgängligt utan recept på den amerikanska marknaden.

Första receptfria naloxonsprayen ska rädda liv

Naloxon är ett livräddande motgift mot överdos av opioider, en grupp av läkemedel och illegala droger som är starkt smärtstillande, ångestlösande och beroendeframkallande. Några exempel är morfin, heroin, oxykodon, tramadol  och fentanyl

För att häva en överdos gäller att ge personen naloxon snabbt vid de första tecknen. Då blockerar naloxon effektivt opioidens effekter och återställer bland annat normal andning.

På flera håll i världen – bland annat i Sverige och USA – har experter lyft fram receptfrihet för naloxon som en åtgärd mot narkotikadödligheten. Det skulle bland annat göra det lättare för anhöriga och andra nära opioidmissbrukare att ha läkemedlet i beredskap.

“Dagens beslut banar väg för att sälja det livräddande läkemedlet mot opioidöverdos direkt till konsumenter på stället som apotek, närbutiker, livsmedelsaffärer och bensinstationer, liksom på nätet”, skriver FDA i ett pressmeddelande om beslutet.

Vad den receptfria nässprayen kommer att kosta vill det ansvariga företaget ännu inte uppge, enligt Reuters. I dag kan ett tvåpack av nässprayen kosta omkring 120 US-dollar, ungefär 1250 svenska kronor.

Nej till receptfritt i Sverige

I Sverige sa Läkemedelsverket i fjol efter utredning nej till att göra naloxon receptfritt. Myndigheten fann att nuvarande lagstiftning inte tillåter det.

– Vi förstår att många blir besvikna över vårt svar. Naloxon räddar liv vid opioidöverdoser och behöver bli mer tillgängligt för såväl anhöriga som socialtjänst och andra yrkesgrupper. Men utifrån gällande lagstiftning går det inte att klassificera om naloxon till ett receptfritt läkemedel, sa Maria Furberg, utredare på Läkemedelsverket, då.

Läkemedelsverket har sedan arbetat vidare med frågan för att hitta andra sätt att göra naloxon mer tillgängligt. Resultatet har dock hittills varit magert. ”Vi har tyvärr inte kunnat identifiera några nya, snabba, framkomliga vägar framåt men arbetet fortsätter”, skriver Maria Furberg nu i ett mejlsvar till Läkemedelsvärlden.

Farmaceutsortiment diskuteras

Hon framhåller i mejlet också att en lösning vore att införa ett så kallat farmaceutiskt apotekssortiment, där naloxon skulle kunna ingå. Ett sådant farmaceutsortiment har diskuterats. Förslaget går ut på att låta vissa läkemedel vara receptfria, men förvaras bakom disk och bara säljas efter rådgivning av en farmaceut.

”Detta är dock en mycket större fråga som kräver ett nytt regeringsuppdrag, vilket Läkemedelsverket hoppas på inom en snar framtid”, skriver Maria Furberg.

Läkemedelsverket arbetar med naloxonfrågan på uppdrag av Socialstyrelsen, som i sin tur har ett uppdrag från regeringen att fortsätta öka tillgängligheten av naloxon. Socialstyrelsen ska delrapportera från detta uppdrag i morgon, 31 mars, och sedan slutrapportera om ett år.

Fortsatt stor skillnad mellan regioner

0

Allt fler svenskar smittas av den fästingburna infektionen TBE, tick borne encephalitis.

Smittan har ökat över hela landet och spritt sig till nya områden.

Förra året rapporterades 446 fall till Folkhälsomyndigheten. Det var den näst högsta siffran på tio år. Rekordet har pandemiåret 2021 med 534 fall.

Redan nu börjar fästingarna vakna. Hittills i år har två fall rapporterats i Sverige. Det är hög tid att börja vaccinera sig inför fästingsäsongen, särskilt om man bor i ett högriskområde.

Fler regioner bjuder på eller rabatterar vaccin

Nu inför allt fler regioner gratis eller subventionerad TBE-vaccination, visar Läkemedelsvärldens enkät till landets alla regioner.

– Vi ser att TBE ökar även i vårt område och vaccination ger ett ger bra skydd mot smittan, säger Jonas Ekström, biträdande hälso- och sjukvårdsdirektör i Region Västmanland.

TBE-vaccination till barn och unga mellan 3 och 19 år blir nu kostnadsfritt, planer som Läkemedelsvärlden skrivit om tidigare. Tanken är att starta i april, berättar Jonas Ekström.

Men varför har regionen valt att ge vaccinet gratis till barn och inte till vuxna?

– Det är en avvägning man gjort mellan kostnad och vad som är mest angeläget. Äldre har större möjlighet betala själva, det är ett politiskt beslut, säger Jonas Ekström.

Modellerna skiljer sig mellan regionerna

Fästingtäta regioner som Sörmland, Uppsala och Östergötland har sedan tidigare erbjudit barn gratis vaccin. Från och med i år subventionerar Östergötland TBE-vaccin även till vuxna över 19 år. De betalar då halva priset, till en kostnad av 200 kronor.

I Örebro subventioneras TBE-vaccin till alla, en vaccindos till barn kostar 250 kronor och till vuxna 270 kronor.

Vanligt är att regionerna subventionerar grundvaccinationen men inte påfyllnadsdoserna.

Modellerna för gratis eller billigare vaccin ser väldigt olika ut mellan regionerna, visar Läkemedelsvärldens enkät.

Västra Götaland startar utredning

Flera regioner svarar att de diskuterar införandet av gratisvaccin eller subventioner, fast de har kommit olika långt i processen.

Västra Götaland har haft ett kraftigt antal ökat antal personer som smittats och fler fästingar bär på TBE.

Dåvarande biträdande smittskyddsläkare Peter Nolskog konstaterade i VGRFokus redan vid den här tiden förra året att “det inte finns några säkra områden” och att alla som rör sig i naturen bör TBE-vaccinera sig.

VGR utreder vaccin till både barn och vuxna

På grund av den ökade spridningen har Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutat att utreda kostnaderna för att avgiftsfritt TBE-vaccin till barn och unga.

Man ska också överväga kostnader och hälsoekonomiska aspekter när det gäller full avgiftsfrihet och subvention även till andra grupper än barn och unga.

Även i Jönköping har politikerna beslutat att utreda gratis vaccin till barn och unga.

Stockholm saknar tidsplan för om och när

I Region Gävleborg och i region Stockholm är diskussionerna i ett tidigare skede.

I Stockholm diskuteras gratis vaccin till barn men det finns ingen tidsplan för om eller när det kan bli ett beslut. Pressansvarig svarar att vi “följer utvecklingen” och att “bedömningen görs löpande”.

En nationell strategi för TBE-vaccination har efterfrågats. Chefläkare och smittskyddsläkare Maria Amér, Region Gotland, konstaterar att de haft fall av TBE.

Sen 2020 har ingen smittats på Gotland utan på fastlandet.

Vill ha nationellt vaccinationsprogram

Region Gotland efterfrågar ett nationellt vaccinationsprogram, särskilt till barn och unga. Maria Amér på Gotland poängterar att TBE kan vara en allvarlig infektion med svåra resttillstånd där vaccination är den behandling som finns.

Många smittade får inga eller milda symtom, enligt Folkhälsomyndigheten. Men allvarlig TBE ger hjärnhinneinflammation med hög feber, svår huvudvärk, förvirring och emellanåt kramper och förlamningar.

Omkring 30 procent, oftast vuxna, får kvarstående besvär som huvudvärk och trötthet som leder till koncentrations och minnesstörningar. Dödsfall är sällsynta men de förekommer.

Införandet av ett nationellt vaccinationsprogram mot TBE, framför allt riktat till barn och unga, bör övervägas, tycker Region Gotland.

Folkhälsomyndigheten utreder

Just nu arbetar Folkhälsomyndigheten med ett inriktningsbeslut om omfattningen av nationella rekommendationer för vaccination mot TBE. Myndigheten ska definiera riskområden och riskgrupper.

Även doser och intervall för olika åldersgrupper ska myndigheten rekommendera samt vilka vacciner som är utbytbara. Men viktigast – Folkhälsomyndigheten ska rekommendera vilka grupper som ska vaccineras.

Myndighetens rekommendationer har sagts ska vara färdiga i vår men har ännu inte publicerats. Vad TBE-vaccin ska kosta samt om vissa grupper ska få det gratis eller billigare bestämmer regionerna helt själva.

Stängt apotek har bättrat sig – får öppna igen

0

Ett tillfälligt stängt apotek får öppna igen, meddelar Läkemedelsverket. Bolaget har vidtagit åtgärder som gör att “apoteket har förutsättningar för att åter kunna bedriva verksamhet”, skriver myndigheten.

Det var i mitten av februari som Läkemedelsverket stängde apoteket Sveaapotek på Sveavägen i Stockholm. Detta efter en inspektion som avslöjade en rad brister i verksamheten.

– Vår kontroll syftar till att apotekskunderna ska känna sig trygga vid besök på apotek. Det är sammantaget några grundläggande delar inom kvalitet och säkerhet som saknas för att apoteket ska kunna hålla öppet, sa Annika Babra, chef för myndighetens apotekstillsyn då.

Nu har Läkemedelsverket gjort en ny granskning och låter Sveaapotek öppna igen.

Den möjligheten kommer inte ett annat apotek som Läkemedelsverket nyligen stängde att få. Där var bristerna så allvarliga att myndigheten drog in det ansvariga företagets tillstånd att driva öppenvårdsapotek.

Både e-handel och fysisk försäljning ökade 2022

0

Apoteksföreningens branschrapport för 2022 visar att apoteksmarknadens totala försäljning under fjolåret ökade till drygt 70 miljarder kronor. Det var 6,8 procent mer än året före. Öppenvårdsapoteken stod för merparten av denna omsättning och sålde för sammanlagt 58 miljarder kronor.

En skillnad gentemot pandemiåren 2020 och 2021 var att det inte bara var nätapotekens försäljning som ökade, utan även de fysiska apotekens. Tillväxten i e-handeln var nära tio procent och tillväxten i fysisk handel nära sex procent.

Glesbygd e-handlar mest

Även om e-handeln växer så är också de vanliga apoteken fortfarande den helt dominerande försäljningskanalen för läkemedel, både receptbelagda (87 procent) och receptfria (80 procent).

När det gäller andra varor som säljs på apotek, står de fysiska apoteken för cirka 58 procent av försäljningen och e-handeln för 42 procent. Kunder i glesbygd, mindre städer och pendlingskommuner apotekshandlar mer på nätet än övriga konsumenter.

Lönsamheten sjönk

Men trots att försäljningen ökar, är öppenvårdsapotekens lönsamhet låg, menar apoteksföreningen. Den genomsnittliga så kallade rörelsemarginalen i branschen sjönk med ett par tiondelar till 1,8 procent 2022. Rörelsemarginalen är ett nyckeltal som visar hur stor del av varje intjänad krona som blir kvar till räntor, skatter och vinst.

För receptläkemedel inom förmånen styr den statligt bestämda handelsmarginalen apotekens intäkter – det är Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket som fastställer priserna på receptbelagda mediciner. En faktor som kan påverka lönsamheten positivt är också parallellimport av läkemedel, men omfattningen av denna minskade i fjol på grund av kronans försvagning.

Oro i Apoteksföreningens branschrapport

När det gäller andra produkter är prissättningen fri, men där är det i stället hård priskonkurrens, skriver apoteksföreningen i rapporten: ”Den övergripande lönsamheten för öppenvårdsapoteken är därför fortsatt svag och inte långsiktigt hållbar på nuvarande nivåer.”

– Den samlade rörelsemarginalen har fortsatt att sjunka i branschen och ligger under 2 procent vilket är oroande lågt och sårbart. Särskilt nu när apoteken drabbas av ökade kostnader samtidigt som de inte kan öka intäkterna i samma takt, säger Johan Wallér, vd i Sveriges apoteksförening, i ett pressmeddelande.

Apotekstätheten sjunker

Apoteksföreningens branschrapport berättar också att antalet öppenvårdsapotek 2022 minskade med fyra storstadsapotek till sammanlagt 1407 stycken i hela landet.

– Den sakta nedgången av antalet apotek har pågått under de senaste två åren. Apotek i glesbygd har inte påverkats vilket annars är en vanlig missuppfattning säger Johan Wallér.

Apotekstätheten mätt i antal invånare per apotek har också minskat de senaste åren. Det beror framför allt på att befolkningsmängden har ökat. Därför hade vi 2022 hade samma antal invånare per apotek som 2012 (7 500 personer per apotek). Sverige har fortfarande tredje lägsta apotekstätheten i Europa.

Företag måste informera om att bara diabetes ingår

Subventionen av diabetesläkemedel i klassen GLP-1-receptoragonister gäller enbart behandling av diabetes typ 2. Och företagen ska ”tydligt informera om ovanstående begränsning i all sin marknadsföring och annan information om läkemedlet”.

Den formuleringen finns med i ett 30-tal likartade beslut där Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, nu har förtydligat var gränsen går för läkemedelssubvention av GLP-1-receptorantagonisterna.

Företagen har fått möjlighet att yttra sig före beslutet, men inga synpunkter har kommit.

Myndighetens initiativ kom sedan vissa av läkemedlen fått en ökad användning mot fetma. En användning som alltså inte omfattas av läkemedelsförmånen.

Tidigare stod det inte tydligt i subventionsbesluten att de bara gällde diabetes typ 2.

De läkemedel som TLV:s förtydliganden gäller är Byetta (exenatid), Victoza (liraglutid), Bydureon (exenatid), Lyxumia (lixisenatid), Trulicity (dulaglutid), Ozempic (semaglutid) och Rybelsus (semaglutid).

Den ökade användningen av Ozempic för viktkontroll anses vara en orsak till en oväntat hög efterfrågan som skapat brist på diabetesläkemedlet.

Studie: Många vill helst ha miljövänligare läkemedel

Svenska konsumenter vill hellre ha miljövänligare läkemedel än mer miljöskadliga så länge det handlar om behandling av lindrigare sjukdomar. Ju allvarligare sjukdom, desto lättare väger dock miljöhänsyn gentemot behandlingens effekt. Handlar det bara om vanlig förkylning går miljön före. Men vid svårare sjukdom väljer fler det mest effektiva läkemedlet även om det är skadligare för miljön.

Det visar en ny studie som svenska och tyska forskare har gjort bland ett representativt urval på 1 583 personer i Sverige. Studien är publicerad i Environmental advances.

Hur högt prioriteras miljövänligare läkemedel?

Människor i Sverige prioriterar generellt sätt miljöskydd högt, jämfört med invånare i många andra länder, skriver forskarna. På det medicinska området märks detta bland annat genom en hög vilja att lämna tillbaka oanvända mediciner till apoteket för destruktion. Tre av fyra personer gör detta.

Men hur långt sträcker sig svenska läkemedelsanvändares vilja att prioritera miljön? Var går gränsen där andra prioriteringar blir viktigare i valet av läkemedel?  Den frågan ville forskare vid Göteborgs universitet i samarbete med tyska kollegor belysa i den nya studien.

De gjorde en webbaserad frågestudie där de presenterade olika scenarion för deltagarna. De fick välja mellan påhittade läkemedel med vissa definierade egenskaper vid tre olika sjukdomstillstånd. De tre sjukdomarna var dels vanlig förkylning och dels de allvarligare tillstånden ledgångsreumatism och stroke.

Miljö ställdes mot behandlingseffekt

Frågeformuläret innehöll totalt 27 scenarion där deltagarna fick välja en av två fiktiva mediciner mot något av de tre tillstånden. För att få en uppfattning om hur viktig miljöfaktorn var för studiedeltagaren satte forskarna denna i motsatsställning till behandlingseffekten. I deras scenarion var därför det miljövänligare läkemedlet mindre effektivt (vilket ju inte behöver vara fallet i verkligheten).

Man fick till exempel tänka sig att man var förkyld och skulle välja behandling. Valet kunde stå mellan ett supereffektivt läkemedel som befriade 90 procent av användarna från förkylningssymtom på ett dygn och ett som bara gjorde hälften av användarna symtomfria. Det supereffektiva läkemedlet minskade populationerna av fiskyngel med 40 procent medan det mindre effektiva inte påverkade fiskyngel alls.

På liknande sätt fick man prioritera mellan miljövänlighet och behandlingseffekt vid reumatoid artrit och stroke. Minskad smärta vid reumatoid artrit ställdes mot att bevara populationerna av röding. Att förhindra stroke ställdes mot reproduktionstakten för regnbågslax.

Många valde miljövänligt

Forskarna bearbetade svaren med statistiska metoder. Analysen visade en tydlig koppling mellan hur starkt deltagarna prioriterade miljövänligare läkemedel och hur allvarlig sjukdom det handlade om.

När det gällde förkylningsmediciner valde över två tredjedelar (68 procent) den som var mest miljövänlig och samtidigt minst effektiv. Beträffande stroke var det fortfarande nästan fyra av tio (36 procent) som prioriterade miljöhänsyn. Och i strokefallen var det 23 procent som satte miljövänligheten framför effektiviteten.

Denna koppling mellan miljöhänsyn och sjukdomens allvarlighetsgrad har setts även i tidigare forskning. Men forskarna framhåller att deras studie visar att det ändå kan finnas en vilja att ta med miljöfaktorn i övervägandena även när det gäller allvarligare tillstånd.

Varningsmärkning uppskattat förslag

Deltagarna i studien fick även svara på hur de ställde sig till olika samhällsåtgärder för att främja miljövänligare läkemedel.

Den åtgärd som fick starkast stöd var att varningsmärka miljöskadliga receptfria läkemedel, något som i dag inte är tillåtet enligt EU:s läkemedelslagstiftning. En sådan märkning tyckte en stor majoritet av deltagarna vore en utmärkt idé.

Även förslag om en särskild straffavgift för tillverkare av miljöfarliga läkemedel fick gott stöd. Minst stöd fick tvingande krav på att förskrivare ska ta miljöhänsyn när de skriver recept.

Kvinnor och personer som var 60 år eller äldre var mer positiva till de olika åtgärdsförslagen, liksom personer som inte hade barn.

”Vården måste ta ansvar för patientens läkemedel”

0

Sara Riggares kritiska debattartikel om Socialstyrelsens nya rekommendation om egenberedskap av läkemedel väckte en debatt om ansvar. Vilket ansvar har patienten, apoteket respektive vården för att rutinerna kring recept och läkemedel fungerar för personer med långvarig behandling? Den frågan har Ylva Sandström och Fredrik Boström diskuterat i varsitt inlägg. I dag ger läkaren och läkemedelsexperten Mikael Hoffman sin syn.

DEBATT. Låt oss vara ense om en sak; För att det ska vara säkert och effektivt med läkemedel förskrivna på recept så måste arbetssätten fungera för gamla såväl som för unga patienter, för de med nedsatt syn, hörsel eller kognitiva förmågor, de som kan ta sig till apoteken själva och de som inte kan det, de som förstår svenska väl och de som inte gör det. För alla.

För detta har alla i läkemedelskedjan ett delat ansvar. I dag saknas dock en samsyn kring hur detta ska gå till. De redan befintliga problemen i arbetssätten blir då extra tydliga när till exempel läkemedel saknas på apotek eller när man byter ut tillverkare, namn och utseende.

Så vad behöver göras?

Vården måste ta ansvar för patientens läkemedel

Det första och största ansvaret har vården. Vården saknar en genomtänkt och genomförd plan för hur patienter med långvarig behandling ska få stöd för att hålla koll på när en ny medicinsk bedömning behövs.

I dag har patienter allt fler och mer potenta läkemedel. För knappt hälften av dessa byts namn och utseende ut vid varje expedition på apotek. Och i patientjournalen på nätet eller utskrifter från vården finns det stor risk att handelsnamnet byts från år till år. Ovanpå det finns det i E-hälsomyndighetens Läkemedelskollen för patienter två listor – en med handelsnamnet på receptet och en med handelsnamnet på det expedierade läkemedlet.

Men trots detta har vården ingen plan för hur patienterna ska få stöd att återkomma i tid till vården när man börjar få mindre kvar av ett förskrivet läkemedel. Det finns heller inga rutiner för att vårdgivaren i den situationen aktivt söker upp patienten för förnyad bedömning av en läkemedelsordination så nya recept kan utfärdas.

Om vården tar sitt ansvar och utvecklar samsyn och rutiner i den egna verksamheten så finns också möjligheten att tillsammans med apoteksaktörerna komma överens om till exempel hur apoteken ska agera vid sista expeditionen av ett recept. Genom en annan åtgärd från apoteket än enbart muntlig information till patienten förebygger man att patienten återkommer tre månader senare utan vare sig läkemedel i hemmet eller giltigt recept.

Vårdenheter måste skapa rutiner

Läkaren har ansvaret för sin ordination men kan inte finnas tillgänglig under receptets hela giltighetstid. Därför måste det finnas tydliga rutiner på en vårdenhet för hur ett problem kring ett recept ska lösas snabbt och korrekt. Rutiner som inte är beroende av att förskrivaren finns tillgänglig. Det måste vara enkelt och smidigt för farmaceuten att snabbt få hjälp.

Finns inget giltigt recept och inte heller en giltig ordination i patientjournalen så tar den läkare som skriver ett nytt recept över behandlingsansvaret. Den tidigare förskrivaren har ingen möjlighet att veta något om hur patientens hälsa och samlade behandling har förändrats.

Det finns inget i föreskrifter som heter ”receptförnyelse”. Att skriva ett nytt recept kan gå snabbt och av utomstående ses som en enkel administrativ åtgärd men innebär ett medicinskt beslut som kan vara enkelt eller komplext.

Ge farmaceuter större handlingsfrihet

Farmaceuten på apotek är insnärjd i ett fyrkantigt system där den som ordinerar behandlingen – oftast en läkare – ska skriva ett recept som pekar ut en viss läkemedelsartikel som är det som farmaceuten ska expediera.

Självklart borde en legitimerad yrkesutövare på apotek – apotekare eller receptarie – under eget yrkesansvar kunna göra en rad anpassningar utifrån situationen. Men det handlingsutrymmet finns i dag inte tydligt beskrivet i föreskrifter.

I en sådan anpassning så kan man mycket väl tänka sig att givet vissa förutsättningar (långvarig behandling, ej beroendeframkallande läkemedel, vissa substanser, ej kontakt med vårdenhet) så ska en farmaceut kunna expediera – men inte förskriva – en gång till när en patient fallit mellan stolarna kring förnyad medicinsk bedömning i vården. Och förstås meddela ansvarig vårdenhet detta så att de tar kontakt med patienten för en förnyad bedömning av patientens behov.

Det här kan gå mycket längre än det i dag mycket begränsade danska systemet med så kallad ”re-förskrivning” och dessutom utan att blanda ihop förskrivarens medicinska ansvar för ordinationen med farmaceutens ansvar att möjliggöra behandling enligt ordination.

Förskrivare och farmaceut behöver ha kontakt

Stiftelsen NEPI har länge drivit behovet att utveckla sätt för dubbelriktad kommunikation mellan farmaceut/apotek och förskrivare/vårdenhet kring patientens ordination och utfärdade recept. Självklart med patientens tillstånd och för att kunna lösa allehanda problem som oklarheter för patienten, behov av reviderade recept och hantering av restnoteringar.

Det är ett självklart behov för att utveckla samverkan mellan vård och apotek men också för att möjliggöra fler säkra och effektiva tjänster på apotek. Det har till och med varit ett projekt inom Nationell läkemedelsstrategi 2018 lett av Apotekarsocieteten. Projektet gick bra men sedan … hände ingenting.

Nationell läkemedelslista då?

Då varken patientens samlade recept eller patientens läkemedelslista i en patientjournal automatiskt kan ses som patientens samlade ordinationslista, behöver vi finna ett sätt att stödja patienten med en sådan – och rutiner kring detta i samverkan mellan vård och apotek. Det är idag oklart hur Nationella läkemedelslistan ska integreras i patientjournalerna för att fungera utan onödiga manuella nya arbetsmoment.

För att förstå hindren så behöver vi hantera och förstå skillnaden mellan begreppen ordination och recept. Ordination som är det medicinska beslutet som dokumentation av ordinationskedjorna i patientjournalerna bygger på, och recept som i dag i patientjournalerna fungerar som en envägskommunikation till apoteken.

Ansvaret för att vi kommer framåt vilar tungt på i första hand regionerna och E-hälsomyndigheten medan farmaceuter, läkare och sjuksköterskor måste finna ett sätt att inte bara stödja patientens egenadministrering utan även se till att våra arbetsprocesser fungerar och stödjer varandra. Här kan samverkansplattformen ROAr där såväl fackförbund som professionsorganisationer för farmaceuter, läkare och sjuksköterskor möts spela en viktig roll.

Mikael Hoffmann
Läkare och chef för stiftelsen NEPI – nätverk för läkemedelsepidemiologi

Ordförande för Svenska Läkaresällskapets kommitté för läkemedelsfrågor

KI:s nya rektor vill skapa mer respekt och samarbete

Under traditionellt högtidliga former igår kväll hängde avgående rektor Ole Petter Ottersen rektorskedjan runt halsen på Karolinska institutets nya rektor Annika Östman Wernerson, som Läkemedelsvärlden intervjuat tidigare.

Ole Petter Ottersen rekryterades 2017 från Universitetet i Oslo. Han tog över ett KI som var skakat av Macchiariniskandalen. KI:s rykte och självkänsla var då i botten, sa han i sitt tal vid installationshögtiden.

Enligt hans tal har KI:s status nu återupprättats. Själv återvänder han till Norge.

Men fortfarande är inte stämningen på topp hos personal och studenter på Karolinska institutet. Det framgick av Annika Östman Wernersons installationstal där hon poängterade att hon vill se till måendet hos alla på universitet.

Hon vill skapa en intern kultur med förbättrad gruppkänsla, ökad respekt och stärkt samarbete. Hon vill också förbättra kommunikationen mellan ledning, olika avdelningar på KI, personal och studenter.

– Så är det inte alltid idag.

Den tillträdande rektorn talade också om vikten av att utvärdera och följa upp universitets strategi 2030 för att tillsammans skapa framtidens KI.

Vaccinjägaren Richard Bergström berättar i ny bok

”Om Sveriges, Europas och världens jakt på vaccin mot Covid-19” – det är undertiteln på den bok som Richard Bergström i mitten av april ger ut tillsammans med journalisten Nils Bergeå. ”Vaccinjägaren” (Bazar förlag) heter den.

Läkemedelsvärlden har förhandsläst boken där Richard Bergström berättar om hur det gick till fick tillgång till effektiva vacciner mot det nya coronaviruset. På bara ett år och mot de flesta odds.

– Det kunde ha gått riktigt illa, men det blev en framgångssaga. Det som hände ger många viktiga lärdomar för framtiden. Därför vill jag gärna berätta om det från min horisont, säger Richard Bergström när vi samtalar en stund om boken i en hotellobby.

Skönt slippa hetluften

Han bor med sin familj i Zug i Schweiz, men är på jobbesök i Stockholm. Det är fullt upp med nya jobbet på analysföretaget Iqvia, det kommande boksläppet och andra engagemang.

Men tillvaron är ändå inte riktigt lika hektisk längre som under de drygt två åren som rikskänd vaccinjägare. Han behöver till exempel inte vara ständigt beredd på att ställa upp på intervjuer som han filmade med mobilen riggad på något mjukt för att inte glida var än han befann sig.

– Det är skönt, säger han om den nya, något mindre offentliga vardagen.

Tanken på en bok väcktes när det var dags att skriva ett slutbetänkande till regeringen om vaccinsamordnaruppdraget. Formellt innebar rollen nämligen även att han var statlig utredare och sådana ska skriva betänkanden. Huvudsekreteraren i utredningen, Anki Bystedt, tyckte dock att han blev för yvig i kanterna i utkast till betänkandet. Han ville dela med sig av intryck och reflektioner mer än vad hon tyckte passade i en statlig utredning.

– ”Spara det där till din egen bok” föreslog hon, berättar Richard Bergström.

– Och strax därpå hörde journalisten Nils Bergeå, som jag redan kände, av sig och tyckte att vi borde göra det här. Så vi satte i gång.

Viktigt vara transparent

Richard Bergström och Nils Bergeå.
Richard Bergström och Nils Bergeå. Foto: Joel Nilsson.

Det har blivit många och långa intervjumöten under arbetet med boken. Richard Bergström har berättat. Nils Bergeå har intervjuat och spelat in för att sedan skriva utkast som de tillsammans diskuterat och bearbetat.

– Jag har inte petat så mycket. Men på slutet censurerade jag en del som jag tyckte var lite för känsligt. Säkert kommer det att vara en och annan som tycker att jag är lite för transparent ändå, säger Richard Bergström.

Just att vara så transparent som möjligt, att ge läsarna en inblick i skeendet bakom de beslut Sverige och framför allt EU fattade om vaccinerna, är en strävan som drivit honom.

– Som svensk är jag uppfostrad med offentlighetsprincipen och har ibland reagerat mot frånvaron av transparens i EU-byråkratin. Ett två timmar långt möte i EU-kommissionen kan resultera i ett ganska intetsägande mötesprotokoll på fem rader. I boken har jag försökt få med sådant som visar dynamiken som ledde fram till olika beslut.

Så började det

Berättelsen börjar vårvintern 2020 när det nya coronaviruset spred sig som en löpeld över världen. Det skördade mängder av människors liv, fyllde nyhetsrapporteringen och våra medvetanden och ställde oss inför en skrämmande och oviss framtid.

Vid den här tiden var Richard Bergström egenföretagare och jobbade med olika konsultuppdrag i läkemedelsbranschen.  Pandemin tvingade honom som så många andra att distansarbeta och han höll sig betydligt mer hemma i Zug än vanligt.

Ända tills regeringskansliet oväntat kontaktade honom, först via Linkedin. Han blev instruerad att svara på ett samtal från ett okänt nummer och fick då socialminister Lena Hallengren på tråden. Hon frågade om han ville bli Sveriges nationella vaccinsamordnare i samband med covidpandemin och gav Richard Bergström en dags betänketid.

Bakgrunden inom svensk och europeisk läkemedelsindustri var ett avgörande skäl till att regeringen valt honom. Och han ansåg även själv att den erfarenheten och hans kontaktnät i branschen kunde vara värdefulla tillgångar i rollen som vaccinsamordnare.

EU tog över

Ett annat skäl till att han tackade ja var att han följt den vetenskapliga frontlinjen och var försiktigt optimistisk om att det skulle gå att få fram covidvacciner. Många företag hade raskt styrt om sitt vaccinutvecklingsarbete till covid-19 och kliniska studier startade i USA redan i mars 2020.

”I början på 2021, men det kommer att dröja innan alla får vaccin”, blev i början Richard Bergströms standardsvar på journalisternas frågor om när de eftertraktade vaccinerna skulle komma.

Inledningsvis räknade Sverige liksom de andra EU-länderna med att varje land måste klara att få tag på vacciner på egen hand. Men så gjorde EU-kommissionen det Richard Bergström beskriver som en kupp. Bland annat tack vare kommissionsordföranden Ursula van der Leyens handlingskraft fick man med sig medlemsstaterna på att låta EU-nivån ta över vaccinupphandlingen för ländernas räkning.

En extraordinär åtgärd som i ett slag kraftigt förbättrade EU:s position i den kamp som då pågick i världen. En hård kamp om att köpa förhandsrätter till eventuella framtida doser från företag som utvecklade vacciner.

Kommissionen trollade också fram tre miljarder euro som kunde användas till att betala företag i förskott för vacciner som de försökte få fram. Detta var riskpengar som skulle gått förlorade om det inte blivit några vacciner. Men jämfört med de 23 miljarder euro som EU-länderna hittills köpt covidvacciner för var det inte ett jättebelopp men en klok investering, menar Richard Bergström.

Ett avgörande ögonblick

Utanför alla ordinarie EU-ramar bildades det snabbt en styrgrupp för vaccinupphandlingen med representanter för alla 27 medlemsstater. I boken berättar Richard Bergström om hur han inte bara kom med där.  Med hjälp av lobbying blev han också en av bara sju i den förhandlingsgrupp som skötte allt det konkreta jobbet med att förhandla med vaccinföretagen.

Boken tar oss vidare genom formandet av strategin att satsa på en rad olika vaccinkandidater med sinsemellan olika verkningsmekanismer och hur detta steg för steg ledde till att den första långtradaren med mRNA-vaccin nådde Sverige.

Vi får inblickar i hur diskussionerna gick om ifall man skulle våga satsa på just den då oprövade mRNA-tekniken. Beslutet blev att inte stänga några dörrar i onödan, något som Richard Bergström kallar det mest avgörande ögonblicket i EU:s vaccinprocess.

Han berättar också om sina tuffa prisförhandlingar med vaccinföretagen och om de många turerna under resans gång kring de olika EU-ländernas vaccinbeställningar. De blev så småningom hans uppgift att hålla reda på ländernas avtal, beställningar och nya önskemål och pussla ihop dem med företagens leveranser på bästa sätt.

Köksbordet blev samordningscentral

När vaccinerna började komma, blev det en hel del omdirigering av vacciner mellan länder. Ett land som beställt ett visst vaccin ville plötsligt hellre ha ett annat. Ett annat land hade beställt för lite och behövde mer. Richard Bergströms köksbord var fyllt av Excelark och han ”skyfflade” vaccindoser mellan länder, oftast på papperet men ibland fick han också dirigera fysiska leveranser vidare till ett nytt land.

När det gällde vaccineringen i Sverige och leveranserna hit, höll han daglig kontakt med logistikansvariga på Folkhälsomyndigheten. Det samarbetet prisar han i boken. Däremot är han i boken mer kritisk mot myndighetsledningen som han anser hade en alltför försiktig hållning i vaccinfrågorna vid vissa tidpunkter under pandemin.

– Vi hade olika roller, konstaterar han nu diplomatiskt.

Ännu mer kritisk är han mot den globala inköpsmekanismen för covidvacciner som världshälsoorganisationen WHO och vaccinalliansen Gavi sjösatte under namnet Covax. Tanken att solidariskt säkra vacciner till världens alla länder var mycket god, anser han, men de ansvariga gjorde bort sig. Bland annat genom att inte våga helgardera sig genom att satsa på mRNA-vaccinerna.

Lyfter fram samarbete, mandat och flexibilitet

Richard Bergström vill att hans och Nils Bergeås bok ska vara ett vittnesmål om hur mycket stark samverkan mellan EU-länderna betydde och kan betyda. Om hur avgörande det var att i ett pressat världsläge vara flexibel och våga ge fullt mandat till dem som hade i uppdrag att försöka få tag i vacciner.  Och om hur viktigt det var att det stödet till vaccinjägarna fanns både på EU-nivå och i Sverige till honom som regeringens vaccinsamordnare.

– Nu gäller det att vi ser till att de instrumenten och mekanismerna finns nästa gång det behövs också. Med lärdomarna från pandemin har vi ju chansen att vara bättre förberedda.

Personalstöd halverade antibiotika till äldre

Mer kunskap hos vårdpersonal kan minska förskrivningen av antibiotika till äldre personer. Och detta utan att riskerna för komplikationer ökar. Det visar en internationell studie som publicerats i British medical journal.

Studie i fyra länder

Forskning och erfarenhet har visat att misstänkt urinvägsinfektion hos äldre leder till antibiotikaförskrivning oftare än vad som är medicinskt motiverat. För att möta det problemet utvecklade forskare i ett internationellt samarbete en utbildning som syftar till att minska onödig förskrivning av antibiotika. Utbildningsinsatsen utvärderades i en studie som omfattade drygt tusen personer på 38 äldreboenden i Nederländerna, Norge, Polen och Sverige.

Halverad förskrivning

Utbildningsinsatsen består av teori och diskussioner i smågrupper kring hur vårdpersonal på bästa sätt kan ta hand om äldre med misstänkta urinvägsinfektioner. Insatsen innehåller även ett beslutsverktyg med tillhörande utbildnings- och informationsmaterial. Läkare, sjuksköterskor och undersköterskor fick även ta fram lokala handlingsplaner för arbetsplatsen. De följde även upp dessa planer.

Resultaten visar att utbildningsinsatsen halverade antalet behandlingar med antibiotika mot urinvägsinfektioner, jämfört med förskrivningen i en kontrollgrupp.

Inte fler komplikationer

Studien visar också att säkerheten för patienterna inte sjönk. Det var ingen skillnad mellan grupperna när det gällde komplikationer, sjukhusinläggningar eller dödsfall efter urinvägsinfektioner.

– På grund av det tilltagande problemet med antibiotikaresistenta bakterier är det viktigt att undvika onödiga antibiotikabehandlingar. Äldre är dessutom mer känsliga för biverkningar av antibiotika. Därför är det fantastiskt att utbildningsinsatsen lett till en halverad användning av urinvägsantibiotika hos äldre med bibehållen säkerhet, säger forskaren Pär-Daniel Sundvall, Göteborgs universitet, som är en av forskarna bakom studien i ett pressmeddelande.

Efter utbildningsinsatsen var antalet förskrivningar av antibiotika 0,27 per person och år, mot kontrollgruppens 0,58 förskrivningar. Studien genomfördes under perioden september 2019 till juni 2021.

I Sverige deltog 207 äldre personer. Till skillnad från övriga tre länder syntes här ingen skillnad på förskrivningen före och efter utbildningen. Forskarna förklarar detta med att förskrivningen redan var låg vid starten samt att andelen demenssjuka personer var lägre här än i de andra länderna. Demenssjukdom hos patienten kan försvåra att göra en korrekt diagnos vid misstänkt urinvägsinfektion.

”Terapi mot resistent tbc når för få”

0

DEBATT. De senaste åren har kortare och mer effektiva behandlingskombinationer mot läkemedelsresistent tuberkulos lanserats. Inför Världstuberkulosdagen i morgon uppmanar nu Läkare utan gränser, världshälsoorganisationen WHO och ett flertal andra aktörer regeringar och biståndsgivare världen över att skyndsamt sätta in fler åtgärder för att öka tillgången till dessa behandlingar.

Den bristande tillgången på diagnostiska tester är ett av de största hindren för att utvidga tillgången till de nya behandlingarna. Läkare utan gränser kräver därför också att diagnostikföretaget Cepheid ska sänka priset på GeneXpert MTB/RIF-testet, det mest använda snabbtestet för att upptäcka resistens mot förstahandsläkemedlet rifampicin. Detta för att fler personer med resistent tbc ska kunna diagnostiseras.

Resistent tuberkulos ett globalt hot

Jag har själv arbetat med tuberkulos i Afghanistan, ett land där sjukvården är i spillror efter många år av konflikt. Tillgången till diagnostiska tester är fortfarande en stor utmaning i Afghanistan och andra länder i regionen, på grund av de höga priserna. Människor där kämpar för att ha råd med livsmedel, transporter och sjukhusavgifter. Det skulle göra enorm skillnad att kunna behandla människor med läkemedelsresistent tbc på sex månader i stället för upp till två år med de äldre behandlingarna.

Redan innan coronapandemin utgjorde tuberkulos, och framför allt framväxten av resistenta former, ett stort globalt hälsohot. Nu ser Läkare utan gränsers team runt om i världen tecken på att kampen mot infektionssjukdomar har försvagats.

Antalet tuberkulosfall har ökat under pandemin och i nuläget dör lika många i tuberkulos som 2017, det vill säga 1,3 miljoner människor varje år. Under 2015 enades världen om målet att antalet tuberkulosfall skulle minska med 20 procent fram till 2020. Men i ett flertal länder, som Guinea, Sydsudan och Moçambique, har fallen i stället ökat. Färre personer med resistenta former av sjukdomen får också behandling nu jämfört med 2019 och 2020.

Sverige bör ta på ledartröjan

WHO utfärdade nya riktlinjer för behandling av resistent tbc i december 2022. WHO rekommenderar där länder att införa den säkrare och kortare behandlingskombinationen BPaLM. Den omfattar läkemedlen bedaquilin, pretomanid, linezolid och moxifloxacin och består av enbart tabletter. De nya riktlinjerna baseras delvis på resultaten från Läkare utan gränsers studie TB-PRACTECAL, en randomiserad, kontrollerad klinisk studie som genomförts i ett flertal länder.

Studien visade att den sex månader långa behandlingskombinationen BPaLM är säkrare och effektivare för läkemedelsresistent tuberkulos än de nuvarande injektionsbaserade kombinationerna. Dessa behandlingar är längre, orsakar svåra biverkningar och botar endast 60 procent av personer med resistent tbc.

Forskningen som bedrivs inom området har stor betydelse för den globala folkhälsan, och bibehållna forskningsanslag är av största vikt för att kunna uppnå de mål som satts upp av världssamfundet. Sverige har länge varit ett föregångsland inom global hälsa, men trots detta har forskningsbiståndet minskat.

Regeringar, biståndsgivare och läkemedelsföretag måste agera nu för att säkerställa en överkomlig tillgång till kritiska tester och behandlingar mot tuberkulos. Det är avgörande för att fler liv ska kunna räddas. Sverige kan och bör ta på sig ledartröjan och inspirera andra länder att göra mer i kampen mot infektionssjukdomar som tuberkulos. Annars riskerar ännu fler av de framsteg som gjorts de senaste decennierna att gå om intet.

Mia Hejdenberg
Sjuksköterska och medicinsk humanitär rådgivare på Läkare utan gränser

Höjer takpriser för att värna läkemedelstillgång

Den 11 april kommer Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, att höja takpriserna för ett antal läkemedel som ingår i läkemedelsförmånen. De aktuella takpriserna höjs med 25 procent och företagen kan därefter ansöka om att få höja priserna på sina produkter.

Sedan i höstas arbetar TLV med en översyn av takprissystemet. Syftet är att förbättra tillgången till läkemedel i Sverige. Översynen ska förebygga att de svenska läkemedelspriserna blir så låga att företagen tycker det är olönsamt att vara kvar på den svenska marknaden.

Läkemedelsvärlden

Höjningen 11 april gäller utvalda utbytesgrupper där vissa kriterier som tyder på låg lönsamhet är uppfyllda. Det hela är, enligt ett pressmeddelande från TLV, ”en engångsåtgärd och genomförs som en första kortsiktig åtgärd i takprisöversynen.”

Översynen ska sedan fortsätta och bland annat visa om man bör höja även andra takpriser.