Månads arkivering januari 2023

Svag krona bidrar till låga läkemedelspriser i Sverige

Helene Wallskär
-
0
Svag krona bidrar till låga läkemedelspriser i Sverige

Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, jämför i en årlig internationell jämförelserapport priserna på receptläkemedel i 20 europeiska länder. Analysen visar att Sverige har bland Europas lägsta läkemedelspriser. Den visar också prisskillnaden gentemot andra dyrare länder har ökat sedan 2014.

Svag krona ger lägre läkemedelspriser

Den främsta förklaringen till att prisskillnaden ökat är enligt TLV att Sveriges krona har försvagats i relation till euron under perioden.

– Eftersom apotekens inköpspris (AIP) sätts i svenska kronor, leder en svagare kronkurs till lägre svenska priser i relation till andra valutor. Om effekten av den förändrade valutakursen tas bort, blir de svenska priserna i stort sett oförändrade över tid jämfört med andra länder, konstaterar Pontus Johansson, enhetschef på TLV, i ett pressmeddelande.

I rapporten framhåller TLV också att periodens-vara-systemet är en viktig förklaring till att svenska läkemedelspriser – även utan valutaeffekter – ligger jämförelsevis lågt. Systemet skapar priskonkurrens, skriver TLV.

I systemet ingår läkemedel där patentet gått ut och det finns konkurrens från generika (läkemedel med samma substans som originalläkemedlet). För läkemedel med generisk konkurrens har Sverige allra lägst priser av de 20 länderna. År 2022 var de svenska priserna på läkemedel med generisk konkurrens ungefär 50 procent lägre än genomsnittet för övriga 19 länder.

Bilden skiftar under livscykeln

För läkemedel utan generisk konkurrens hade Sverige de femte lägsta priserna.

TLV redovisar även prisjämförelser under olika skeden i ett läkemedels livscykel. Denna analys visar att Sverige har priser som ligger relativt lågt när nya läkemedel introduceras på marknaden. Därefter ligger de svenska priserna ganska stilla tills patentet går ut efter 15 år.

Andra länder har ofta högre priser direkt när ett läkemedel är nytt och en tydligare prisnedgång fram till patentutgången.

Hemliga avtal en okänd faktor

En begränsning med TLV-analysen är att den inte tar hänsyn till eventuella sekretessbelagda rabattavtal som länder kan ha för vissa läkemedel och som påverkar vad länderna i slutändan betalar. Det totala värdet av sådana avtal i Sverige år 2021 var 2,7 miljarder kronor. ”I dagsläget saknar vi information om eventuella rabattavtal i andra länder vilket gör det svårt att helt kontrollera för effekten av dessa avtal på resultaten i analyserna”, skriver rapportförfattarna.

Men de menar att det ändå är ”troligt att de resultat som presenteras i rapporten ger en indikation om den faktiska prisnivån mellan länder”.

Länderna som Sverige jämförs med är Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Nederländerna, Norge, Polen, Portugal, Schweiz, Slovakien, Spanien, Storbritannien, Tjeckien, Tyskland, Ungern och Österrike. Analysen som är baserad på pris- och volymdata för de första kvartalen under perioden 2014 till 2022.

WHO: Covid-19-pandemin är fortfarande ett nödläge

Helene Wallskär
-
0
WHO: Covid-19-pandemin är fortfarande ett nödläge

Världshälsoorganisationen, WHO, anser att covid-19-pandemin fortfarande är ett internationellt hälsonödläge även om en ljusning kan skönjas. Det framgår av ett uttalande från WHO.

Tre år i internationellt hälsonödläge

Det har gått tre år sedan WHO förklarade pandemin som ett internationellt hälsonödläge, på engelska ”public health emergency of international concern (PHEIC)”. Det är WHO:s högsta risknivåklassning och ökar organisationen och medlemsländerna befogenheter att göra olika motåtgärder.

Sedan dess har över 6,8 miljoner människor i världen dött av viruset.

Nyligen hade en rådgivande expertkommitté inom WHO möte för att diskutera om pandemin ska behålla sin PHEIC-status. Experterna kom fram till att ett nytt bättre läge närmar sig. Detta tack vare att allt fler människor på jorden får en viss immunitet mot covid-19-viruset genom vaccination och/eller genomgången infektion. Denna utveckling kommer sannolikt att börja begränsa virusets inverkan på sjuklighet och dödlighet, menade experterna.

Rekommenderar ökad vaccintäckning

De framhöll dock samtidigt att det inte råder någon tvekan om att sars-cov-2 kommer att fortsätta att spridas bland människor och djur under överskådlig framtid. Därför behövs långsiktiga folkhälsoåtgärder framhöll kommittén som rekommenderade att covid-19-pandemin bör fortsätta att ses som ett internationellt hälsonödläge även under 2023.

WHO:s generaldirektör Tedros Adhanom Ghebreyesus går nu på samma linje. Han har också utfärdat rekommendationer till medlemsländerna om den fortswatta hanteringen av pandemin. Rekommendationerna handlar bland annat om ökad vaccinationstäckning och fortsatt vaccinering med påfyllnadsdoser i riskgrupper och om att öka den nationella beredskapen mot pandemier.

EMA-ja till ny typ av läkemedel mot psoriasis

Helene Wallskär
-
0
EMA-ja till ny typ av läkemedel mot psoriasis

Det nya läkemedlet Sotyktu (deukravacitinib) går mot marknadsgodkännande i EU sedan läkemedelsmyndigheten EMA gett ett positivt utlåtande. Utlåtandet kommer från EMA:s expertkommitté CHMP. Kommittén rekommenderar Sotyktu som behandling av vuxna med måttlig till svår plackpsoriasis om de inte får tillräcklig effekt av lokal behandling med salvor och krämer eller ljusterapi.

Sotyktu hämmar immunsignalering

Sotyktu är en tablettbehandling med en dosering på en tablett om dagen. Det kan också bli det första EU-godkända läkemedlet i en ny läkemedelsklass som kallas selektiva, allosteriska tyrosinkinas 2-hämmare, TYK2-hämmare. Sådana läkemedel är under utveckling mot flera sjukdomar som, liksom psoriasis, är kopplade till kroppens immunsystem.

Genom att hämma enzymet TYK2 kan sådan behandling dämpa frisättningen av olika cytokiner. Dessa är inflammatoriska signalsubstanser som är inblandade i sjukdomsprocessen bakom flera sådana sjukdomar. Vid psoriasis har den TYK2-riktade immundämpningen, enligt CHMP:s granskning, visat sig effektiv genom att signifikant minska hudsymtomen.

Immunmedierad sjukdom

Psoriasis är en sjukdom som är mest känd för sina hudsymtom, men som även påverkar resten av kroppen. Personer med psoriasis har därför en ökad risk för bland annat hjärt-kärlsjukdom, diabetes, inflammatorisk tarmsjukdom och depression.

Omkring 300 000 personer i Sverige lever med psoriasis som hos många har en allvarlig påverkan på fysisk hälsa, livskvalitet och arbetsförmåga. Det finns flera former av sjukdomen och den vanligaste är plackpsoriasis. Den kännetecknas av runda eller ovala hudförändringar, plack, som är täckta av glänsande fjäll.

Två fas III-studier

CHMP:s rekommendation baseras på två randomiserade, dubbelblinda och kontrollerade fas III-studier. I studierna jämförde forskarna Sotyktu dels med placebo och dels med en annan, redan godkänd, tablettbehandling mot psoriasis. Utvärderingen visade att Sotyktu gav signifikanta och kliniskt betydelsefulla förbättringar av hudutläkningen. De vanligaste biverkningarna var övre luftvägsinfektioner.

CHMP anser att läkemedlet bör förskrivas av läkare med erfarenhet av psoriasisbehandling.

Utlåtandet går nu vidare till EU-kommissionen somfattar det slutliga beslutet om ett eventuellt godkännande av Sotyktu.

”Glad att utmärkelsen satt fokus på problemet”

Helene Wallskär
-
0
”Glad att utmärkelsen satt fokus på problemet”

I höstas fick apotekaren Shvan Mayi Apotekarsocietetens pris för ”Bästa kundinsats på apotek”. I sitt jobb på ett apotek i Uppsala hade han upptäckt att en kund hade en potentiellt farlig felmedicinering. Kunden hade recept på tre olika varianter (två läkemedel, det ena i två olika styrkor) av blodförtunnande läkemedel från olika läkare. Kunden hade fortsatt att medicinera med de två han hade fått först och var helt omedveten om det senaste receptet.

Shvan Mayi förstod att något var fel. Efter två timmars försök att komma i kontakt med vården lyckades han reda ut problemet som berodde på att kunden inte uppfattat läkarens information om att ändra medicineringen.

Läkemedelsvärlden kontaktade Shvan Mayi för att höra vad som hänt sedan han fick priset.

Vad var det bästa med att du fick utmärkelsen?

– Det som jag är gladast för är att det har skapat mycket uppmärksamhet och diskussion kring riskerna för felmedicinering, särskilt för äldre personer med många läkemedel. Bland annat har Upsala Nya Tidning intervjuat mig om dessa frågor med anledning av priset. Det är också många kunder, kollegor och läkare som gratulerar mig och diskuterar hur viktigt det är att försöka minska de här riskerna.

Och hur kan man minska dem?

– Både vården och apoteken har ansvar att arbeta för en säkrare läkemedelsanvändning. Alla kan göra mer. Och det är viktigt med en bra dialog mellan vård och apotek. Det har vi här hos oss och det underlättar mycket.

Vilka förbättringar skulle du vilja se från vårdens sida?

– Det är självklart viktigt att läkare som förskriver läkemedel till patienter som har många mediciner har koll på vilka recept patienten har. Men det räcker inte. Man måste också ta sig tid och tålamod att försäkra sig om att patienten uppfattat och förstått vilka läkemedel som ska tas och hur.

– Något annat som är viktigt är att det är enkelt för apoteket att komma i kontakt med förskrivaren om det ändå upptäcks någon oklarhet när patienten ska hämta ut sin medicin. Särskilt privata vårdmottagningar är ofta svåra att komma i kontakt med, det vore jättebra om det blev lättare för apoteken att komma i kontakt även med dem.

Och vad kan ni på apoteken göra bättre?

– Vi skulle kunna göra ännu mer av det vi redan gör. Det gäller att alltid ta tag i saken när man upptäcker något som kan vara en risk för felmedicinering. Man måste våga fråga hur kunden använder sina läkemedel och vilken information vården gett. Ställ öppna frågor som ger utförligare svar, inte bara ja- och nej-frågor. Och våga gå vidare och kontakta förskrivaren om det verkar finnas ett problem.

– Det är också viktigt att alltid försöka säkerställa att kunden förstått vilka läkemedel som ska tas och hur. När farmaceuten misstänker att kunden lätt skulle kunna förväxla läkemedlen är det bra att förtydliga genom att visa förpackningarna.

– Visst kan det kännas svårt att ta sig tid för detta om det är många kunder som väntar och man känner sig stressad. Men det är viktigt. Patientsäkerheten kommer i första hand, det är därför vi är där.

Finns det något mer som du skulle önska?

– Ja, att både läkare och farmaceuter försöker se till att inaktuella recept blir makulerade. Och så skulle jag önska att införandet av Nationella läkemedelslistan gick snabbare, i stället för att fördröjas ytterligare. Med den kommer apoteket, vården och patienten ha samma samlade information om patientens alla förskrivna läkemedel. Det kan bli en viktig hjälp för att minska felen.

EMA accepterar ansökan för lekanemab

Helene Wallskär
-
0
EMA accepterar ansökan för lekanemab

EU:s läkemedelsmyndighet EMA har accepterat företaget Eisais ansökan om EU-godkännande av den svenskutvecklade Alzheimerkandidaten lekanemab. Det skriver Eisai i ett pressmeddelande.

Ansökan gäller godkännande av lekanemab som behandling av tidig Alzheimers sjukdom.

Alzheimerkandidaten lekanemab rensar plack

Lekanemab är en monoklonal antikropp som ursprungligen togs fram av den svenska forskaren Lars Lannfelt. Han var med och grundade företaget Bioarctic för fortsatt utveckling av antikroppen. Bioarctic ingick sedan partnerskap med Eisai som tog över det fortsatta utvecklingsarbetet och den internationella lanseringen. Detta tillsammans med ytterligare ett bolag, Biogen. Svenska  Bioarctic har fortfarande rättigheter till en framtida lansering i Norden.

Lekanemab minskar ansamlingarna av proteinet beta-amyloid som uppträder i hjärnan vid Alzheimers sjukdom. Läkemedlet har fått ett så kallat accelererat godkännande i USA baserat på data som visar att dessa så kallade amyloidplack minskar.

Eisai har även ansökt om ett reguljärt godkännande i USA samt om godkännanden i EU, Japan och Kina. Dessa ansökningar baseras på data från en fas III-studie som visar att Alzheimerkandidaten även har klinisk effekt i form av inbromsad demensutveckling.

Det är bland annat dessa data som EMA nu kommer att granska.

Studie jämför behandlingar mot klimakteriebesvär

Helene Wallskär
-
0
Studie jämför behandlingar mot klimakteriebesvär

I en studie bland 400 kvinnor i åldrarna 45-60 år ska svenska forskare utvärdera så kallat bioidentiskt progesteron.

Dubbelblind studie

Bioidentiskt progesteron har blivit ett efterfrågat alternativ till det syntetiska gestagen som av tradition används i Sverige. Detta efter att kvinnor vittnat om att de mått bättre av bioidentiskt progesteron, som i dagsläget bara finns tillgängligt på licens i Sverige.

Nu ska forskarna jämföra de två hormonbehandlingarna i en dubbelblind, randomiserad studie. Målet är att få svar på vilka skillnader som eventuellt finns mellan de två behandlingarna.

– Det har inte gjorts någon liknande studie tidigare. Kunskapen är mycket efterfrågad inte bara i Sverige, utan i hela världen. Våra resultat har betydelse för alla kvinnor som behöver hormonbehandling mot sina klimakteriebesvär och förstås för alla läkare som förskriver den här typen av preparat, säger i ett pressmeddelande Angelica Lindén Hirschberg, professor i gynekologi på Karolinska institutet och medicinskt ansvarig för mottagningen för gynekologisk endokrinologi på Karolinska universitetssjukhuset.

Angelica Lindén Hirschberg leder studien som redan har startat. Förutom Karolinska universitetssjukhuset deltar flera andra svenska sjukhus.

Östrogen plus gulkroppshormon

Trettio procent av alla svenska kvinnor i åldersgruppen 45-60 år har så svåra problem under klimakteriet att de vill ha behandling. Det kvinnliga könshormonet östrogen hjälper mot besvären men ökar samtidigt risken för livmodercancer. För att motverka detta lägger man till gulkroppshormon.

Kombinationsbehandling med östrogen och gulkroppshormon har dock visat sig ge en viss ökning av risken för bröstcancer.

Det gulkroppshormon som vanligen används i Sverige är syntetiskt gestagen. I flera andra länder används i stället bioidentiskt progesteron. Båda är syntetiskt tillverkade, men det bioidentiska är mer likt kroppens eget gulkroppshormon.

Studerar även cancerrisker

Forskarna vill nu ta reda på om kvinnorna mår bättre med någon av behandlingarna, samt om det finns någon skillnad när det gäller cancerrisker

– Vi kommer att undersöka deltagarnas riskfaktorer för cancer i bröst och livmoder innan de inleder sin behandling och efter ett år, säger Angelica Lindén Hirschberg.

Forskarna följer risken för cancer genom att mäta brösttätheten med mammografi och genom vävnadsprover för att se som det finns cellförändringar. Livmoderslemhinnans tjocklek mäts med ultraljud och med biopsi för att se om det finns några tecken på cancer. Patienterna ska också svara på frågor om sitt mående i standardiserade frågeformulär.

Resultaten väntas vara färdiga inom fem år.

Socialstyrelsen föreslår screening för SMA

Helene Wallskär
-
0
Socialstyrelsen föreslår screening för SMA

Som Läkemedelsvärlden nyligen rapporterade har Socialstyrelsen under flera år utrett frågan om screening för SMA, spinal muskelatrofi, bland nyfödda. Nu lägger myndigheten fram sitt förslag. Förslaget innebär att alla nyfödda i Sverige ska screenas för den allvarliga, ärftliga neuromuskulära sjukdomen SMA. Det ska ske med hjälp av det så kallade PKU-provet, ett blodprov som tas på alla barn efter födseln för att hitta vissa allvarliga ärftliga sjukdomar.

Socialstyrelsen skickar ut förslaget på remiss och räknar med att screening för SMA kommer att kunna starta i slutet av sommaren.

Screening för SMA ger snabbare behandling

Spinal muskelatrofi är en sjukdom där motoriska nervceller bryts ned. De ersätts inte med nya. Detta leder inledningsvis till muskelsvaghet, men utvecklas snart till snabb muskelförtvining. Barnet får allt svårare att gå och röra sig på olika sätt samt att andas. Däremot påverkas inte den intellektuella utvecklingen. Utan sjukdomsmodifierande behandling avlider de flesta barn som drabbas av den svåraste formen av SMA innan de fyllt två år.

De drabbade barnen har inga symtom när de föds utan sjukdomen börjar märkas först efter en tid. Det finns numer läkemedel som kan stoppa eller bromsa sjukdomsutvecklingen. Behandlingarna är mer effektiva ju tidigare de sätts in och det bästa är att börja behandla innan symtomen börjar. Av den anledningen anser Socialstyrelsen att SMA-screening ger en tydlig nytta för de barn som har de svåraste formerna. Något som även stöds av en aktuell studie från Australien.

– Vi är självklart mycket glada att vi kan ge den här rekommendationen som innebär att barn i ett mycket tidigt skede av sjukdomsförloppet kommer att kunna få möjlighet till en livsavgörande behandling, säger Mattias Fredricsson, enhetschef på Socialstyrelsen, i ett pressmeddelande.

Socialstyrelsen räknar med att i genomsnitt sju barn per år med allvarlig SMA kommer att hittas tidigt med hjälp av screeningprogrammet.

Sjukdom med brett spektrum

Vid SMA uppstår brist på ett livsviktigt enzym på grund av mutationer i en gen som kallas SMN1. Men sjukdomen kan vara mer eller mindre allvarlig beroende på hur många kopior man har av en annan gen, SMN2. De svårast sjuka har 1-3 SMN2-kopior. De som har 4 eller fler SMN2-kopior får oftast en lindrigare sjukdom som debuterar senare och där livslängden kan vara normal.

Socialstyrelsen föreslår att screeningen ska inriktas på att identifiera nyfödda med de allvarligaste sjukdomsformerna och informera deras föräldrar.

Avvaktar med mildare former

Däremot avvaktar Socialstyrelsen med att rekommendera screening för att identifiera barn med 4 SMN2-kopior eller fler och därmed lindrigare sjukdom. Myndigheten anser att det ännu inte är klarlagt att hälsovinsterna skulle överväga de negativa effekterna av screeningen för dem.

Den kunskap som saknas är bland annat hur symtomen utvecklas vid lindrigare former och när det vore lämpligt att sätta in behandling. Det är också oklart vilken behandling som är lämplig och vilka påfrestningar en regelbunden uppföljning skulle innebära för de drabbade familjerna, menar Socialstyrelsen. När mer kunskap finns kan det bli aktuellt att på nytt pröva SMA-screening även för barn med 4 eller fler SMN2-kopior.

Vilka covidpatienter bör få Paxlovid?

Helene Wallskär
-
0
Vilka covidpatienter bör få Paxlovid?

Det behövs en uppdaterad hälsoekonomisk analys av Paxlovid (nirmatrelvir, ritonavir), den första orala antivirala behandlingen mot covid-19. Det skrev tre specialister på infektionssjukdomar nyligen i en kommentar i Läkartidningen.

– Vi behöver aktuellare siffror än de som nu finns för att på ett säkrare sätt kunna välja vilka patienter som bör få behandlingen, säger en av författarna, docent och överläkare Fredrik Kahn vid Skånes universitetssjukhus i Lund, till Läkemedelsvärlden.

Paxlovid ska ges tidigt

Sedan i december finns Paxlovid på apotek och kan skrivas ut på recept. Behandlingen är en femdagarskur som ska sättas in tidigt i sjukdomsförloppet. Det verkliga priset på apoteket är 9 914 kronor, men kunden betalar ett subventionerat pris eftersom Paxlovid ingår i läkemedelsförmånen.

– Det är välkommet att Paxlovid numer finns på apotek eftersom det på så sätt blir mer lättillgängligt för patienterna. Men frågan är vilka patienter som ska ha det, säger Fredrik Kahn.

När det gäller personer med kraftigt sänkt immunförsvar på grund av vissa sjukdomar eller behandlingar råder det ingen tvekan. Dessa får sämre effekt av vaccinering och är i riskzonen för allvarlig covid-19. För dem är antiviral behandling senast fem dagar efter insjuknandet en viktig insats som kan minska risken för sjukhusinläggning.

– Det är viktigt att alla i riskgrupperna får information om att testa sig så fort de får infektionssymtom så att behandlingen hinner sättas in i tid, säger Fredrik Kahn.

Kräver flera överväganden av primärvården

Vilka covidinfekterade i övrigt som bör få recept på Paxlovid är, menar han, svårare att svara på. Han ser en fara för att det kan bli krävande för primärvården att hantera en stark efterfrågan från patienter på Paxlovid. Detta eftersom primärvårdsläkaren behöver göra flera komplicerade överväganden.

Det första övervägandet är om patienten enligt nuvarande evidensläge har ökad risk för allvarlig covid-19 och därmed tydlig nytta av behandlingen. Som en vägledning har Svenska infektionsläkarföreningen i sitt nationella vårdprogram för covid-19 fört in rekommendationer för vilka riskgrupper som utöver svårt immunsupprimerade rekommenderas behandling med Paxlovid.

Hög ålder, att ha en eller fler andra riskfaktorer samt ingen covidvaccination eller infektion av sars-cov-2 det senaste halvåret är, enligt dessa rekommendationer, faktorer som bidrar till att en person sannolikt har nytta av Paxlovid. Läkaren behöver göra en helhetsbedömning i varje enskilt fall.

– En i övrigt frisk, snuvig 40-åring bör inte vara aktuell, säger Fredrik Kahn.

Efterlyser uppdaterad analys av Paxlovid

Förskrivande läkare behöver också göra en noggrann genomgång av vilka andra läkemedel patienten eventuellt använder. Det är viktigt eftersom Paxlovids ena komponent, ritonavir, har stor risk för allvarliga interaktioner med en rad andra vanliga läkemedel och naturläkemedel.

Dessutom behöver vården vidta olika praktiska smittskyddsåtgärder eftersom det handlar om covidinfekterade personer.

– Det här kan bli ett tidskrävande arbete för primärvården och då finns även risken för undanträngningseffekter. Att kanske patienter med andra sjukdomar får vänta längre på att få vård.

Allt detta gör, framhåller han, att det är extra viktigt med en tillförlitlig, hälsoekonomisk analys av Paxlovid.

– Det behövs underlag för ännu tydligare rekommendationer.

Analys behöver baseras på nuläget

Inför beslutet att ta in läkemedlet i läkemedelsförmånen gjorde Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, en analys. Men de siffrorna är inaktuella och går inte att använda i dag, framhåller Fredrik Kahn och hans medförfattare i Läkartidningen. De anser att TLV:s jämförelse av Paxlovid med Veklury (remdesivir) blir missvisande. Bland annat för att Veklury främst används i slutenvården.

Dessutom är data för Veklury baserade på studier som gjordes 2020. Då dominerande andra sars-cov-2-varianter och större delen av befolkningen saknade immunitet.

– TLV har inte gjort någon hälsoekonomisk analys baserad på nuvarande situation när omikronvarianten dominerar och vi har en välvaccinerad befolkning med ett gott immunitetsläge, säger Fredrik Kahn.

Vill undvika onödiga samhällskostnader

De tre infektionsspecialisterna pekar inte ut vilken aktör som bör göra den förnyade analysen. Men de understryker att det i väntan på den är viktigt att förskrivarna följer rekommendationerna i vårdprogrammet.

– Det är tills vidare det bästa vi kan göra för att undvika onödiga kostnader för samhället och en ojämlik användning av Paxlovid.

Regeringen föreslår om-debatterade straffavgifter

Helene Wallskär
-
0
Regeringen föreslår om-debatterade straffavgifter

Förslaget om straffavgifter ingår i en proposition som regeringen på tisdagen lämnade till riksdagen. Propositionen bygger på utredaren Åsa Kullgrens delbetänkande ”En stärkt försörjningsberedskap för hälso- och sjukvården” från 2021.

I den nya propositionen föreslår regeringen flera åtgärder som ska förbättra tillgången på läkemedel, medicinteknik och andra sjukvårdsprodukter i kris och beredskap, men också i vardagen.

Straffavgifter ska förbättra informationen

En av dessa åtgärder är att Läkemedelsverket ska kunna ta ut straffavgifter av företag som inte i tid informerar om kommande läkemedelsbrister. Avgifternas storlek ska kunna variera mellan 25 000 kronor och 100 miljoner kronor.

– Detta är en viktig åtgärd för att få in information i tid så att vården och patienterna kan förbereda sig, sade sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson, KD, vid en pressträff.

Sanktionsmöjligheten är ett önskemål från Läkemedelsverket, som föreslog den här typen av avgifter redan för flera år sedan. Företagen är skyldiga att anmäla kända framtida restsituationer minst två månader i förväg. Men förra året kom till exempel nästan två tredjedelar av restanmälningarna samma dag som bristsituationen startade, eller ännu senare.

Idén om sanktionsavgifter har dock också fått kritik av Läkemedelsindustriföreningen LIF som menar att avgifterna kan slå fel och leda till överrapportering för säkerhets skull.

Även förslag om krav på lagerhållning

Ett annat förslag i regeringens nya proposition är en lagstadgad skyldighet för öppenvårdsapotek att ha en lagerhållning som är anpassad till konsumenternas behov. Regeringen vill också förtydliga kravet på att vårdgivare ska se till att ha de läkemedel och andra sjukvårdsprodukter som behövs för att ge en god vård.

– Vid behov kan vi komma att överväga att föreslå en lagstadgad skyldighet för regioner och kommuner att ha sjukvårdsprodukter i lager, sade Aco Ankarberg Johansson.

Propositionen innebär även ett utökat samhällsuppdrag för Apotek Produktion & Laboratorier AB (APL) somr tillverka individanpassade läkemedel, så kallade extemporeläkemedel. APL ska enligt lagförslaget kunna upprätthålla den tillverkningen även vid fredstida kris och höjd beredskap.

Ytterligare ett förslag i propositionen är att utöka partihandlarnas leveransskyldighet. Den ska inte som i dag bara gälla öppenvårdsapotek utan även sjukhusapotek, anser regeringen.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2023.

Restanmälningar ökade kraftigt under förra året

Helene Wallskär
-
0
Restanmälningar ökade kraftigt under förra året

Antalet restanmälningar av läkemedel ökade med 54 procent under 2022 jämfört med 2021. Det visar Läkemedelsverkets årssammanställning. Det var, enligt myndigheten, sannolikt inflation, ökade tillverkningskostnader och en ökad global efterfrågan som orsakade den kraftiga ökningen.

Fler restanmälningar än 2021 och 2020

En restsituation uppstår när ett företag under en period inte kan leverera läkemedel i den volym och omfattning som behövs för att möta efterfrågan på nationell nivå.

Under 2022 restanmälde företag 1 615 läkemedelsförpackningar, vilket är något fler än under 2020 och 54 procent fler än 2021. Av restanmälningarna gällde drygt 90 procent läkemedel till människa och knappt 10 procent veterinära läkemedel. I de flesta fall fanns behandlingsalternativ tillgängliga, skriver Läkemedelsverket.

Av de totalt 16 002 läkemedelsförpackningarna på den svenska marknaden var 3,8 procent restanmälda i slutet av 2022. Vid samma tid året innan var 2,4 procent av alla läkemedelsförpackningar restanmälda.

Ser ingen ljusning

Ökningen kom framför allt under den senare delen av 2022. De vanligaste orsakerna till att ett läkemedel restanmäldes var hög efterfrågan och problem i tillverkningen.

— Med tanke på den fortsatta oron i omvärlden tror vi tyvärr inte att antalet restanmälningar kommer att minska under 2023, säger Johan Andersson, enhetschef på Läkemedelsverket, i ett pressmeddelande.

Tror att minskad brist på antibiotika är i sikte

Helene Wallskär
-
0
Tror att minskad brist på antibiotika är i sikte

Som Läkemedelsvärlden tidigare rapporterat råder det global brist på antibiotika och då inte minst på läkemedel med substansen amoxicillin.

Orsaksbilden är komplicerad. Geopolitiska skeenden som Rysslands krig mot Ukraina, energikrisen och stigande inflation har gjort läkemedelsförsörjningen mer ansträngd generellt. Detta i kombination med en kraftigt ökad efterfrågan på antibiotika i samband med vinterns våg av luftvägsinfektioner har gjort att produktionskapaciteten inte räckt till.

Flexibilitet ska minska brist på antibiotika

En styrgrupp inom EU:s läkemedelsmyndighet EMA skriver i ett uttalande att brist på antibiotika påverkar majoriteten av EU:s medlemsländer. Styrgruppen – Executive steering group on shortages and safety of medicinal products (MSSG) – övervakar enligt uttalandet bristsituationen nära och försöker underlätta motåtgärder.

Det kan bland annat handla om att uppmuntra de nationella läkemedelsmyndigheter att tillfälligt lätta på olika krav på förpackningar och märkning. Detta för att öka flexibiliteten så att länder kan ta in antibiotika från andra länder där tillgången då är större.

EMA räknar enligt MSSG-uttalandet med att situationen kommer att förbättras under de kommande månaderna.

Oförändrat läge i Sverige

I Sverige har Läkemedelsverket beslutat om ett så kallat särskilt tillstånd för amoxicillin. Det betyder att ett svenskt öppenvårdsapotek får expediera ett receptförskrivet licensläkemedel (godkänt i ett annat land) med amoxicillin i tablettform. Villkoret är att Läkemedelsverket också har beviljat en generell licens specifikt för den aktuella produkten.

För en dryg månad sedan hoppades Läkemedelsverket att tillgången på amoxicillin snart skulle bli bättre. Men så har det inte blivit. ”Läget för Sveriges del är i princip oförändrat”, skriver Maria Wanrud på Läkemedelsverket i ett mejlsvar till Läkemedelsvärlden.

Ett stort antal läkemedel med amoxicillin är restnoterade i mellan två och fyra månader till. Men det finns enligt Maria Wanrud fortfarande ett par alternativ tillgängliga. Regionerna har också utfärdat rekommendationer till vården om behandlingsalternativ som kan användas i stället för amoxicillin.

Genterapi mot sällsynt sjukdom införs i Sverige

Helene Wallskär
-
0
Genterapi mot sällsynt sjukdom införs i Sverige

Genterapin Libmeldy (atidarsagene autotemcel) får nu klartecken för användning i Sverige. Klartecknet från NT-rådet, regionernas gemensamma organ för nationellt införande av nya terapier, är resultat av ett nordiskt samarbete. Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige har förhandlat tillsammans med läkemedelsföretaget Orchard therapeutics som marknadsför Libmeldy. Förhandlingarna resulterade i ett avtal som nu möjliggör den positiva svenska rekommendationen.

Genterapin Libmeldy godkänd för två år sedan

Genterapin Libmeldy blev 2020 godkänd i EU för barn med vissa former av den svåra neurodegenarativa sjukdomen metakromatisk leukodystrofi, MLD. MLD är en ärftlig, fortskridande sjukdom som främst drabbar hjärnans vita substans med allvarliga skador på nervsystemet som följd. Symtomen är bland annat att barnet gradvis får försämrad kognitiv funktion och allt svårare att gå.

Sjukdomen kan ha olika svårighetsgrad. Tidig symtomdebut är kopplad till svårare sjukdom. De två svåraste formerna är seninfantil form som debuterar före 30 månaders ålder och tidigt juvenil form som debuterar mellan 30 månader och sju år. Det har tidigare saknats behandlingsalternativ som påverkar sjukdomen och barn med dessa två former avlider ofta inom fem år efter att den börjat ge symtom.

Modifierar patientens egna stamceller

Libmeldy är en genterapi som bygger på att man skördar stamceller från patienten och modifierar dem. Modifieringen gör att stamcellerna får en korrekt kopia av en den gen som är muterad hos patienterna. Genen styr produktionen av ett enzym som förkortas ARSA och är nödvändigt för nedbrytning av substanser som är skadliga för nervsystemet.

De modifierade stamcellerna ges tillbaka till patienten och normaliserar produktionen av ARSA-enzym. Det förbygger fortsatt inlagring av de skadliga substanserna och bromsar på så sätt sjukdomsutvecklingen

Klartecknet från NT-rådet omfattar barn med MLD som har mutationer i ARSA-genen och som har sen infantil eller tidig juvenil form. En förutsättning är att sjukdomen ännu inte börjat ge symtom eller att symtomen ännu är mycket lindriga. Barnet ska kunna gå utan stöd och det ska inte finnas någon mental påverkan.

Nordisk utvärdering

Det är även denna patientgrupp som godkännandet av genterapin Libmeldy omfattar. Godkännandet byggde på en huvudstudie av 20 barn med de två tidiga sjukdomsformerna där genterapin jämfördes med ingen behandling. Studien visade tydliga skillnader i rörelseförmåga och överlevnad till förmån för de barn som fick Libmeldy. Det fanns evidens för behandlingseffekt hela den då åttaåriga behandlingstiden.

Libmeldy har tidigare genomgått en hälsoekonomisk utvärdering inom det nordiska hälsoekonomiska samarbetet Finose. Det officiella priset för Libmeldy, som är en engångsbehandling, ligger på nära 33 miljoner kronor. Finose beräknade kostnaden per vunnet kvalitetsjusterat levnadsår till mellan 3,4 och 6,9 miljoner kronor i olika scenarier.

Nordiskt behandlingscenter i Lund

Under våren 2022 började de nordiska länderna förhandla gemensamt med Orchard therapeutics. När avtalet nu är klart är det upp till varje land att besluta om sina nationella rekommendationer.

Orchard therapeutics medverkar för närvarande till att skapa ett behandlingscenter för att ge behandling med Libmeldy vid Skånes universitetssjukhus i Lund. Centret kommer att ha hela Norden som upptagningsområde. Trots det kommer centret bara att ha ett fåtal patienter eftersom sjukdomen är så sällsynt. Enligt företagets beräkningar föds till exempel ungefär ett barn om året i Sverige som kan vara aktuellt för behandling med Libmeldy.

”Klinisk forskning är regionernas blinda fläck”

Helene Wallskär
-
0
”Klinisk forskning är regionernas blinda fläck”

Cancerfonden presenterar i dag Cancerfondsrapporten 2023. I år fokuserar rapporten på den kliniska behandlingsforskningen. Cancerfonden har granskat styrningen och uppföljningen av denna forskning i de sju regioner som har universitetssjukhus. Dessa är Region Stockholm, Region Uppsala, Region Östergötland, Västra Götalandsregionen, Region Skåne, Region Västerbotten och Region Örebro län.

Allvarlig kritik i Cancerfondsrapporten 2023

Granskarna har gått igenom regionernas policy- och styrdokument samt intervjuat nyckelpersoner. Resultatet visar att regionernas ambitioner för den kliniska forskningen är höga, men det finns stora brister i hur de organiserar, styr och följer upp den.

Cancerfonden framhåller att regionerna enligt hälso- och sjukvårdslagen har ansvar för att forskningen får rätt förutsättningar. Men att organisationskartor och styrande dokument i flera fall visar att det är oklart var regionen själv anser att huvudansvaret för forskningen ligger.

– Vår granskning visar att regionerna inte lever upp till lagkravet. Ofta är det politiska ansvaret uppdelat och det saknas någon som ser helhetsbilden. Vi ser också en tendens till att ansvariga politiker betraktar forskningen som något som sker vid sidan av vården och ”sköter sig självt”. Det gör att forskningen blir som en blind fläck – den är allas och ingens ansvar, säger Cancerfondens generalsekreterare Ulrika Årehed Kågström i ett pressmeddelande.

Kräver större politiskt ansvarstagande

Hon pekar på att patienter har större möjlighet att få tillgång till de senaste behandlingsmetoderna vid sjukhus som bedriver patientnära forskning. Men att regionpolitiker trots uttalade mål om att regionen ska vara forskningsledande inte driver forskningsfrågor lika aktivt som de driver vårdfrågor.

– Det är lättare att prata vårdplatser och kötider. Ändå är alla överens om vilken avgörande betydelse forskningen har för morgondagens vård. Det är hög tid att man börjar betrakta forskningen som en naturlig del av hälso- och sjukvården och agerar därefter – först då kan forskningen få de förutsättningar som faktiskt krävs, säger Ulrika Årehed Kågström.

Kliniska studier minskar

Enligt Cancerfonden har antalet kliniska läkemedelsprövningar som startar inom vården i Sverige minskat med 70 procent sedan början av 2000-talet. Antalet forskarutbildade läkare har på samma tid minskat med 15 procent.

– Det är bedrövliga siffror. Det finns en tydlig koppling mellan vilken medicinsk forskning som bedrivs i ett land och hur bra vård patienter erbjuds, säger Ulrika Årehed Kågström, generalsekreterare på Cancerfonden.

Cancerfondsrapporten 2023 för fram fyra åtgärdskrav. Cancerfonden vill att regionerna ska tydliggöra var i regionen ansvaret för klinisk forskning faktiskt ligger, ta fram planer för hur den ska bli en del av den dagliga sjukvården, sätta mål som gör att forskningen går att mäta samt öka finansieringen av den kliniska forskningen.

”Känner ansvar att vi måste leverera”

Redaktionen
-
0
”Känner ansvar att vi måste leverera”

Henrik Zetterberg är professor i neurokemi och överläkare vid Göteborgs universitet och Sahlgrenska universitetssjukhuset. Under flera decennier har han och andra forskare sökt efter träffsäkra sätt att diagnostisera Alzheimers sjukdom på, även innan den ger symtom. I brist på förebyggande läkemedel har det dock inte gått att använda kunskapen rent praktiskt.

Men nu rör det sig plötsligt framåt på den fronten, med två antikroppar som blivit snabbgodkända av den amerikanska läkemedelsmyndigheten, FDA, för behandling av Alzheimers sjukdom i ett tidigt skede. En av dem, den svenskutvecklade antikroppen lekanemab har fått mycket uppmärksamhet på sistone.

Den andra antikroppen, adukanumab, godkändes med sämre bevis för verklig klinisk nytta.

– Adukanumabs roll var nog snarare att bräcka godkännandeprocessen. Nu ser vi att lekanemab verkligen fungerar över tid. Det är fantastiska resultat att se att placebo och den aktiva behandlingen går längre och längre ifrån varandra med tydlig skillnad i kognitiv funktion efter 18 månader. Det ser lovande ut – på riktigt, säger Henrik Zetterberg.

Hjärnan dålig på återbildning

Framgången på läkemedelsfronten bygger på att diagnostikforskningen ligger i framkant. Det har nämligen visat sig att tidig diagnostik är avgörande och att man behöver stoppa nedbrytningen av hjärnceller innan den sker för att kunna minska den kognitiva försämringen hos patienter med Alzheimers sjukdom.

– Högst troligen går det inte att få tillbaka förlorade nervcellsnätverk på ett bra sätt i efterhand. Hjärnan är jättedålig på att regenerera. Man kan därför inte förvänta sig en botande kur, utan vi måste angripa tillståndet så tidigt som möjligt, säger Henrik Zetterberg.

Tillsammans med sin forskargrupp och andra forskare har han kartlagt biomarkörer för skador i hjärnan. Det är ämnen vars halt ändras vid skador och främst återfinns i vätskan omkring ryggmärgen och hjärnan. En biomarkör som visat sig användbar är proteinet neurofilament som gruppen utvecklat ett blodtest för att mäta. Med testet kan man upptäcka hjärnskador oavsett vilken sjukdom de beror på.

– Det används i många kliniska prövningar av Alzheimers sjukdom, men kan även tyda på traumatiska hjärnskador, stroke eller multipel skleros till exempel. Det är ett test som skvallrar om att någon behöver utredas vidare.

Avancerade tester blev enkla blodprov

Kännetecken för Alzheimers sjukdom är onormala proteinansamlingar i hjärnan. Det ena proteinet, beta-amyloid, bildar plack och det andra proteinet, tau, bildar nystan i hjärnans nervceller. Amyloidklumparna kommer först och sedan tau som respons på dem, vilket skadar hjärncellerna. När hjärnan inte längre kan kompensera för förlusten kommer symtomen.

I dag kan amyloida plack och nystan av tau upptäckas med så kallad PET-kamera, en slags avancerad hjärnscanning. Henrik Zetterberg och forskargruppen har bidragit till att man i dag även kan mäta beta-amyloid och flera varianter av tau via ryggmärgsvätskeprov. På senare tid har de också utvecklat blodtester som mäter samma biomarkörer.

Redan till våren 2023 kan ett av dem, som mäter fosforylerat tau, finnas tillgängligt på bred front inom vården för att påvisa tidiga tecken på Alzheimers sjukdom.

– Det har gått jättebra med blodtesterna! Man kan säga att de upptäcker bryggan mellan klumparna och att nervceller degenereras. Amyloidklumparna uppkommer enligt våra tester 15–20 år innan man utvecklat Alzheimers sjukdom, säger Henrik Zetterberg.

Nyligen upptäckte gruppen även en ny blodbaserad biomarkör som kan påvisa och övervaka omfattningen av nervcellssönderfallet. Det kan vara användbart för att övervaka nervcellskadan hos patienter som redan har konstaterad Alzheimers sjukdom.

Bokpresent inspirerade

Henrik Zetterberg var redan som tonåring intresserad av naturvetenskap och fick som 17-åring en bok av sin pappa som skulle komma att bli avgörande för hans framtid.

Boken ”Ateisten och den heliga staden” av tumörbiologen Georg Klein, beskriver bland annat stora upptäckter inom molekylärbiologin, med fokus på personerna bakom upptäckterna och de vetenskapliga processerna.

– Jag tänkte: ”Herregud, tänk om det skulle gå att bli en del av den här utforskande världen och få möta alla spännande människor som verkar i den”, säger Henrik Zetterberg.

Han siktade in sig på läkarprogrammet och med inspiration av boken landade intresset på virus när han så småningom gav sig på jakt efter en forskargrupp. Under helger, somrar och lov undersökte han ett nyupptäckt virus som hade hittats hos patienter med hjärtsjukdom.

– Det var ett spännande projekt, men tyvärr visade sig det nya viruset vara en kontamination (förorening av provet, redaktörens anmärkning). Men jag lärde mig massor och undersökte därefter sambandet mellan virus och cancer i en avhandling om Epstein-Barrviruset.

Från virus till Alzheimers sjukdom

Under tiden Henrik Zetterberg skrev sin avhandling fick forskargruppen, som var väldigt bra på att klona gener, besök av alzheimerforskaren Kaj Blennow som ville lära sig mer om metoden. Hans mål var att hitta kemiska hjälpmedel för diagnostik av Alzheimers sjukdom.

– Att det fattades bra tester för hjärnsjukdomar fastnade i mina tankar och arbetet med Kaj Blennow blev så roligt att jag tänkte att jag byter inriktning och fortsätter på det spåret.

Det var alltså lite av en tillfällighet att en stor del av hans forskning kom att handla om diagnostiska tester för Alzheimers sjukdom. Men han anser att han hamnade rätt. Henrik Zetterberg och Kaj Blennow bedriver forskning tillsammans än i dag och personliga möten samt samarbeten är en av alla saker han drivs av.

– Det finns ett basalt nyfikenhetsdriv. En annan drivkraft är alla patienter och anhöriga man träffat genom åren. Efter att ha jobbat inom fältet så länge känner jag ett ansvar för att vi måste leverera en lösning också.

Tror inte på screening

Tanken är att blodtestet som snart lanseras ska kunna användas när det finns misstanke om Alzheimers sjukdom och patienten vill bli utredd. Visar minnesutredningen att någonting är på gång och blodprovet är positivt remitteras patienten till en minnesmottagning.

Provsvaret ska dock tolkas med försiktighet. Det är inte diagnostiskt för Alzheimers sjukdom, utan snarare en indikation på att förändringar relaterade till sjukdomen förekommer.

– De flesta människor med amyloidklumpar som man följt i studier blir dementa, men inte alla. Det är svårt att göra en individuell riskbedömning, så man måste vara ödmjuk inför patienterna om man börjar med testerna mer frikostigt, säger Henrik Zetterberg.

Någon allmän screening tror han inte är rätt väg att gå, i alla fall inte ännu.

– Tanken är att man i framtiden ska kunna erbjudas läkemedel. Men det lär inte bli godkänt i Sverige förrän om flera år. Läkemedlen har dessutom testats på människor som har milda symtom, inte på människor som ännu inte fått symtom.

Drömmer om test som särskiljer

I väntan på läkemedel finns sekundärpreventiva åtgärder att prova. Andra forskare har visat att 30–40 procent av insjuknandet i Alzheimers sjukdom är kopplat till livsstilsfaktorer.

– Hela fältet håller på att ändra sig mot att mer likna andra delar av medicinen där man uppmäter förändringar, sätter in preventiva åtgärder eller läkemedel och sedan individualiserar behandlingen om den inte ger den effekt man vill ha, säger Henrik Zetterberg.

I fjol fick han ett prestigefyllt EU-anslag på 25 miljoner kronor för att tillsammans med forskargruppen ta fram liknande tester för andra neurodegenerativa sjukdomar som exempelvis pannlobsdemens, Parkinsondemens och Lewykroppsdemens.

– Det är det stora fokuset just nu, att försöka hitta biomarkörer som separerar de olika demenssjukdomarna. Det finns en dröm om att i framtiden kunna mäta kanske 20 proteiner och kunna avgöra vilken demenssjukdom som kommer utvecklas, om någon.

Text: Sara Frisk
Vetenskapsjournalist, frilans

”Inga fler patienter ska behöva skadas eller dö”

Redaktionen
-
0
”Inga fler patienter ska behöva skadas eller dö”

DEBATT. Det är sedan länge känt att behandling med koncentrerade elektrolyter innebär patientsäkerhetsrisker. Exempelvis kan några av de vanligaste elektrolyterna, natrium och kalium, orsaka allvarliga skador om de ges för snabbt eller i för stor mängd. De är dock viktiga för alla cellers normala funktion och används vid behandling av patienter med natrium- och kaliumbrist, båda potentiellt farliga tillstånd.

Koncentrerade elektrolyter används ofta i sjukvården och koncentrerade lösningar måste spädas före användning. Riskerna vid felaktig hantering är väldokumenterade och kan leda till ödesdigra konsekvenser. I ett fall från hemsjukvården 2019 fick en patient outspätt kaliumklorid och avled. I ett annat fall från samma år fick en patient kaliumklorid i stället för natriumklorid, och drabbades av hjärtstopp.

Många av dessa produkter har funnits länge på marknaden, men trots det saknas en strukturerad hantering för att minimera risker.  När det gäller andra läkemedel har förpackningars utseende och märkning förändrats för att undvika misstag.

Koncentrerade elektrolyter används både på sjukhus och i kommunal hälso- och sjukvård. I öppenvård och hemsjukvård används de generellt mindre ofta än inom den slutna vården, vilket ökar riskerna för att fel ska uppstå.

Krävs insatser från många håll

I flera fall kan säkerheten förbättras med relativt enkla medel, men det krävs insatser från många håll. Målet måste vara att inga fler patienter ska behöva avlida eller skadas till följd av felaktig läkemedelshantering.  Läkarförbundet värnar om patientsäkerheten och vikten av att det ska vara lätt att göra rätt. Därför ser vi ett behov av förändring runt hantering av koncentrerade elektrolyter. Här är några förslag från Läkarförbundet:

  • Regeringen måste se till att myndigheter skapa nationella riktlinjer för hur koncentrerade elektrolyter ska hanteras, i alla vårdformer.
  • Regionerna bör skapa stöd för högriskläkemedel vid upphandling.  Upphandlingarna ska ställa krav på industrin att tydligt skilja utseendet på högriskprodukter från andra produkters.
  • Koncentrerade elektrolyter bör endast förekomma på avdelningar som har särskild kompetens att hantera dem. Inom övrig sjukvård, exempelvis kommunal hälso- och sjukvård, ska enbart färdigspädda lösningar hanteras.
  • Lärosätena behöver inkludera kunskap om riskerna med hantering av koncentrerade elektrolyter måste ingå i grundutbildning för läkare, sjuksköterskor och farmaceuter.

Lars Rocksén
Ordförande i Rådet för läkemedel och medicinteknik, Sveriges läkarförbund

Scheelepriset till pionjär som möjliggör nya terapier

Helene Wallskär
-
0
Scheelepriset till pionjär som möjliggör nya terapier

Mottagare av 2023 års Scheelepris är den amerikanske forskaren Peter G. Schultz, som gjort betydelsefulla vetenskapliga insatser i gränssnittet mellan kemi, biologi och medicin. Peter G.Schultz är verksam vid Scripps Research Institute i kaliforniska La Jolla där han är vd och professor i kemi.

Hans arbete sträcker sig över flera decennier. Två befintliga läkemedel och flera på gång är exempel på resultaten.

– Jag är glad över att få det här priset – det understryker min oerhörda lycka att arbeta med så många enastående människor under hela min karriär, säger Peter G. Schultz.

Banbrytande på flera sätt

Genom sitt arbete inom kemi och syntetisk biologi har Peter G. Schultz öppnat nya möjligheter att skapa molekyler och studera biologiska system, framhåller Apotekarsocieteten i ett pressmeddelande. Pristagaren har också handlett och stöttat många unga forskare, av vilka flera i dag har ledande befattningar vid forskningsinstitut och företag.

– Det som gör professor Peter G. Schultz till en mycket värdig mottagare av Scheele-priset är att han, förutom sina egna banbrytande vetenskapliga prestationer som pionjär inom områdena läkemedelsupptäckt och kemisk och syntetisk biologi, även har utvecklat banbrytande, möjliggörande teknologier som har legat till grund för innovation och upptäckter av andra forskare globalt, säger Robert Kronqvist, vd för Apotekarsocieteten.

Prisceremoni i höst

Peter G. Schultz forskning och vetenskapliga ledarskap har resulterat i att två cancerläkemedel nått marknaden. Flera läkemedel är också i klinisk utveckling tack vare hans insatser, säger Robert Kronqvist:

– Professor Schultz prestationer stämmer väl överens med arvet efter Carl Wilhelm Scheele.

Prisutdelningen sker i Stockholm 9 november 2023. Det blir den 51:a gången som priset delas ut. I samband med prisceremonin arrangerar Apotekarsocieteten ett vetenskapligt symposium till pristagarens ära.

12Sida 1 av 2