Månads arkivering november 2022

Generell vaccination av barn i riskgrupp tas bort

Fram tills nu har Svenska barnläkarföreningen rekommenderat en generell covid-19-vaccination för särskilda grupper av barn över fem år. Det handlade om barn som av olika skäl är särskilt känsliga för luftvägsinfektioner.

Men nu ändrar föreningen sina riktlinjer. Från och med nu rekommenderas endast en liten grupp av barn med vissa mycket specifika immunbristsjukdomar covid-19-vaccin. För övriga barn i riskgrupp ska ansvarig läkare göra en individuell bedömning.

Lägre risk för allvarlig sjukdom

I slutet av september tog Folkhälsomyndigheten beslut om att ta bort den allmänna rekommendationen om covid-19-vaccinering för barn mellan 12 och 17 år. Anledningen till beslutet var den allt lägre risken för allvarlig sjukdom och död i covid-19 bland barn och unga.

Även de särskilda grupperna bland barn som tidigare har rekommenderats vaccin har visat sig löpa mycket liten risk att drabbas av allvarlig sjukdom och död i covid-19, skriver barnläkarföreningen. Och med de nu dominerande virusvarianterna har risken minskat ytterligare.

Föreningen framhåller också att vaccinet inte skyddar mot mildare sjukdom och att det hindrar smitta endast i begränsad utsträckning. Dessutom har de flesta barn nu antikroppar mot viruset, oavsett om de är vaccinerade eller inte, skriver barnläkarföreningen.

Ersätts av individuell bedömning

Utifrån den kliniska erfarenheten och det vetenskapliga kunskapsläget bedömer barnläkarföreningen att den generella vaccinationen för barn i särskilda grupper kan ersättas av en individuell bedömning och ordination av ansvarig läkare.

För barn med vissa mycket specifika immunbristsjukdomar rekommenderas fortfarande så tidig vaccination som möjligt med de påfyllnadsdoser som är godkända.

Barnläkarföreningen fortsätter nu att följa kunskapsläget för att kunna agera på förändringar som till exempel om nya virusvarianter med risk för svårare sjukdom skulle bli dominerande.

Stor osäkerhet i prognos om läkemedelskostnader

0

Socialstyrelsen har uppdaterat den prognos för läkemedelskostnader som kom i april. I den uppdaterade prognosen räknar Socialstyrelsen med större kostnadsökningar än i vårprognosen. Samtidigt framhåller myndigheten att osäkerhetsfaktorerna just nu är ovanligt många. Till exempel driver högre läkemedelspriser upp kostnaderna, men höjda egenavgifter för läkemedel kan komma att dämpa dem något.

I sin uppdaterade prognos om läkemedelskostnader beräknar Socialstyrelsen att kostnaden för läkemedel och handelsvaror inom förmånen kommer att bli 31,7 miljarder kronor i år. Den beräknas sedan stegvis öka till 36,6 miljarder kronor 2025.

Kostnaderna för rekvisitionsläkemedel som används inom sjukvården blir enligt prognosen i år 12 miljarder kronor. År 2025 kommer de att vara uppe i 14,9 miljarder.

För smittskyddsläkemedel förväntar sig Socialstyrelsen att kostnaderna ökar från drygt 1,1 miljarder i år till 1,2 miljarder 2023. Därefter spås de stabilisera sig på ungefär samma nivå under resten av prognosperioden.

Myndigheten framhåller att den höga inflationstakten skapar stor osäkerhet: ”Denna osäkerhet var påtaglig redan vid arbetet med aprilprognosen men har förstärkts betydligt i och med den senaste periodens stigande inflation och inflationsprognoser. Det är svårt att förutse alla effekter detta kan få på prisutvecklingen och i förlängningen även kostnadsutvecklingen.”

Enligt Socialstyrelsen gör den höga inflationen att höjda egenavgifter på läkemedel är att vänta. Om det blir så dämpar detta kostnadsutvecklingen inom förmånen. Andra osäkra faktorer som kan komma att påverka utfallet är vilka nya läkemedel som kommer att införas och följden av att vissa patent går ut.

Studie: Apkoppor ibland dödligt hos immunsvaga

Apkoppor har i det pågående utbrottet vanligen varit en självläkande sjukdom. Men en ny rapport från den amerikanska folkhälsomyndigheten CDC visar att infektionen också kan ha ett annat ansikte.

CDC sätter ljuset på hur allvarlig sjukdomen kan vara hos personer med nedsatt immunförsvar, till exempel på grund av hiv. I studien förekom till och med dödsfall.

Majoritet hade svagt immunförsvar

I studien ingick 57 personer som var inlagda på sjukhus för allvarliga komplikationer på grund av apkoppor mellan den 10 augusti och 10 oktober 2022. 95 procent av patienterna var män och medianåldern var 34 år.

Forskarna upptäckte att majoriteten av patienterna hade försvagat immunförsvar, oftast på grund av hiv.

Av patienterna var det 17 som vårdades på intensivvårdsavdelning och 12 som avled. Apkoppor var orsak eller en bidragande faktor till fem av dessa dödsfall. Sex fall är fortfarande under utredning och i ett av fallen var apkoppor inte orsaken.

Viktigt med tidiga insatser

Forskarna framhåller att vårdpersonal bör testa alla sexuellt aktiva patienter med en misstänkt apkoppsinfektion för hiv, vid samma tillfälle som de testar för apkoppor.

De understryker också vikten av att sätta in tidig behandling hos patienter med försvagat immunförsvar. Enligt forskarna bör vårdpersonal eventuellt överväga att göra detta redan innan appoxinfektion bekräftas. De uppmanar även vårdpersonalen att antiretrovirala läkemedel bör sättas in så tidigt som möjligt för de patienter som har en hiv-infektion.

– Rapporten påminner oss alla om att tillgång till läkemedel och vaccin mot apkoppor och hiv, både i förebyggande syfte och som sjukdomsbehandling, är viktigt – för människors liv och för folkhälsan, sa Jonathan Mermin på CDC i ett uttalande enligt Reuters.

I studien konstaterar forskarna också att en fjärdedel av patienterna var hemlösa. Detta återspeglar sannolikt en ojämlikhet i tillgång till förebyggande, tidig diagnos och behandling av en hiv-infektion, enligt forskarna.

I Sverige har 209 fall av apkoppor bekräftats fram till och med vecka 42. Antalet nya fall är fortsatt på en lägra nivå än under sommaren, enligt Folkhälsomyndigheten.