Månads arkivering november 2022

Data publicerade om bromseffekt mot Alzheimer

Helene Wallskär
-
0
Data publicerade om bromseffekt mot Alzheimer

Data om lecanemab i den fas III-studie som New England journal of medicine publicerade i natt bekräftar tidigare information om att behandlingen kan sakta ned försämringen vid tidig Alzheimers sjukdom.

Den ursprungligen svenskutvecklade lecanemab har de senaste dagarna varit omtalat på grund av två dödsfall. Dessa inträffade genom hjärnblödningar hos två patienter i förlängningsstudien till den nu publicerade fas III-studien. Det har ännu inte publicerats några vetenskapligt granskade data om dessa dödsfall. Flera experter som uttalat sig misstänker ett samband med lecanemab. Men enligt Reuters har det ansvariga läkemedelsföretaget Eisai nu i ett uttalande sagt att dödsfallen troligen inte kan kopplas till Alzheimerkandidaten.

Mer detaljerade data om lecanemab

Lecanemab fick mycket uppmärksamhet även i slutet av september när företagen bakom Alzheimerkandidaten i pressmeddelanden gick ut med lovande resultat från fas III-studien Clarity AD. När studien nu publiceras i New England journal of medicine framkommer ytterligare detaljer om resultaten.

I studien randomiserade forskarna sammanlagt 1 795 patienter med tidig Alzheimers sjukdom till att få antingen lecanemab eller placebo.

När det gäller inbromsningen av sjukdomsprocessen bekräftas det som företagen tidigare rapporterat. Forskarna mätte försämringen av kognition och funktion hos patienterna med en skala som heter Clinical dementia rating-sum of boxes. Skalan är 18-gradig och högre värde innebär större försämring. Både lecanemabgruppen och placebogruppen låg vid studiens start på poäng strax över 3.

Vid uppföljning efter 18 månader hade den kognitiva förmågan försämrats hos både dem som fått lecanemab och dem som fått placebo. Men försämringen i placebogruppen var 0,45 poäng större (1,66 jämfört med 1,21) än hos dem som fått lecanemab. Detta motsvarar en 27-procentig minskning av försämringen.

Inga dödsfall i studien kopplas till lecanemab

Forskarna framhåller också att behandlingen var förenad med biverkningar. Lite mer än en fjärdedel av dem som fick lecanemab fick reaktioner i samband med infusionen. Detta drabbade drygt sju procent i placebogruppen.

Med hjälp av hjärnavbildning såg forskarna att närmare 13 procent i lecanemabgruppen drabbades av svullnad i hjärnan. Detta inträffade hos nio procent av dem som fick placebo. Hjärnsvullnad är ett tillstånd som har koppling till den ökade förekomsten av proteinet betaamyloid vid Alzheimers sjukdom, och behandling med lecanemab har visat sig öka risken för att detta ska inträffa.

Även blödningar av varierande storlek i hjärnan var vanligare hos dem som fick lecanemab (drygt 17 procent jämfört med 9 procent i placebogruppen).

Inga dödsfall under de 18 månaderna bedöms ha samband med lecanemab.

Beslut i januari

Forskarnas sammantagna slutsats är det behövs längre studier för att mer säkert fastställa effekten och säkerhetsprofilen för behandlingen.

Den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA ska i början av januari ta ställning till en ansökan om accelererat godkännande av lecanemab mot Alzheimers sjukdom.

NT-rådet avråder från nyinsättning av Translarna

Marie Ericsson
-
0
NT-rådet avråder från nyinsättning av Translarna

Regionerna bör avstå från nyinsättning av läkemedlet Translarna (ataluren) mot den ovanliga sjukdomen Duchennes muskeldystrofi. Det skriver NT-rådet, regionernas gemensamma organ för nationellt införande av nya terapier, i en ny rekommendation. Vissa patienter som redan tar läkemedlet bör dock få fortsatt behandling under en viss tid, bedömer rådet.

Duchennes muskeldystrofi drabbar pojkar

Duchennes muskeldystrofi är en ovanlig sjukdom som drabbar cirka 1 av 4 000 pojkar. Anledningen till att nästan bara pojkar drabbas är att mutationen som framkallar sjukdomen sitter på X-kromosomen. Flickor som har två X-kromosomer skyddas av den friska genen. I Sverige får cirka tio pojkar om året diagnosen.

Sjukdomen leder till fortskridande nedbrytning och förtvining av muskler. Vanligtvis förlorar den drabbade gångförmågan före tolv års ålder. Under de senare tonåren brukar även sjukdomen leda till andnings- och hjärtkomplikationer. Medellivslängden för patienter med Duchennes myskeldystrofi är 30 till 35 år.

Translarna subventioneras inte längre

Translarna godkändes i EU 2014. Godkännandet gäller för patienter med Duchennes myskeldystrofi när sjukdomen orsakas av en viss typ av mutation (nonsensmutation i dystrofingenen). Sjukdomen kan orsakas av flera olika mutationer, men det är bara om man har denna mutation som man kan ha nytta av behandling med Translarna.

År 2019 beslutade Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, om en tidsbegränsad subvention av läkemedlet. Men efter att nya data visat att läkemedlets effekt inte var lika stor som myndigheten först hade antagit drogs beslutet om subvention tillbaka. Sedan den 1 juli 2022 ingår därför inte Translarna längre i läkemedelsförmånerna.

NT-rådet avråder från generell behandling

I det nu aktuella beslutet rekommenderar NT-rådet regionerna att avstå från nyinsättning eller generell användning av Translarna mot Duchennes muskeldystrofi.

Under tiden när Translarna ingick i högkostnadsskydd har dock vissa patienter börjat att använda läkemedlet. Enligt NT-rådet bör de patienter som fortfarande kan gå och har haft nytta av läkemedlet fortsätta behandlingen.

Vilka patienter som uppfyller kriterierna för fortsatt behandling ska bedömas av ett nationellt behandlingsråd som består av representanter från respektive sjukvårdsregion samt medicinska experter. Behandlingseffekten hos de patienter som fortsätter att få Translarna ska utvärderas av behandlingsrådet varje år.

Enligt NT-rådets rekommendation ska patienter avsluta pågående behandling med Translarna när de inte längre kan gå. Senast sex månader efter att patienten har förlorat sin gångförmåga bör behandlingen sättas ut, skriver NT-rådet.

Eftersom Translarna är receptbelagt har NT-rådet inte gjort någon egen bedömning av läkemedlets kostnadseffektivitet. I stället har rådet grundat sin rekommendation på TLV:s förmånsbeslut. Doseringen av Translarna, och därmed också kostnaden, beror på vad patienten väger. För en person som väger 50 kg ligger den till exempel på drygt 460 000 kronor i månaden.

Nätkunder fick andra kunders läkemedel

Helene Wallskär
-
0
Nätkunder fick andra kunders läkemedel

Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, har utrett en lex Maria-anmälan från ett nätapotek som av misstag skickat fel paket med läkemedel till 34 mottagare. Felsändningarna skedde tidigare i år och innebar enligt Ivo en risk för allvarlig vårdskada i form av risk för intag av felaktiga läkemedel och risk för fördröjd livsnödvändig behandling. Dessutom ledde det hela i vissa fall till att känsliga personuppgifter röjdes.

Apoteksföretaget berättar i sin anmälan till Ivo att det hela inträffade under en period när företaget tog nya maskiner på lagret i bruk. Det var maskiner för paketering och etikettering av paket. Samtidigt förändrades vissa arbetsprocesser för plockning och packning på lagret.

I samband med dessa förändringar fick under tre veckor sammanlagt 34 paket med receptbelagda läkemedel fel etiketter och skickades i väg.

När misstagen upptäcktes tog nätapoteket kontakt med drabbade kunder. Det framkom enligt företaget inte i något fall att personerna börjat ta fel läkemedel. De felskickade läkemedlen begärdes i retur för att destrueras. Kunderna erbjöds nya leveranser eller återbetalning.

Apoteksföretaget har efter det inträffade gjort ett flertal åtgärder för att förhindra en upprepning. Ivo bedömer därför att företaget har uppfyllt kraven i patientsäkerhetslagen och avslutar ärendet utan ytterligare åtgärder.

Dödsfall kopplas till Alzheimerkandidat

Helene Wallskär
-
0
Dödsfall kopplas till Alzheimerkandidat

Tidskriften Science rapporterar att ett andra dödsfall kopplas till lecanemab, den lovande svenskutvecklade läkemedelskandidaten mot tidig Alzheimers sjukdom. Lecanemab fick nyligen stor uppmärksamhet när läkemedelsföretagen Eisai och Biogen presenterade positiva från en pågående fas III-studie. Resultaten visade att lecanemab både minskade förekomsten av proteinlagringar, amyloida plack, i hjärnan och bromsade demensutvecklingen. Nu har en kvinna som deltog i studien avlidit efter att ha drabbats av en stroke som fick ett dramatiskt förlopp.

Lecanemab bygger på svensk upptäckt

Lecanemab är en antikropp riktad mot de amyloidplack som av de flesta ses som en central del av sjukdomsprocessen vid Alzheimers sjukdom. Läkemedelskandidaten är resultatet av en upptäckt som den svenska forskaren Lars Lannfelt gjorde. Han grundade också företaget Bioarctic som stod för den tidiga utvecklingen av lecanemab. Bioarctic ingick sedan partnerskap med japanska Eisai som tog arbetet vidare och så småningom även inledde samarbete om lecanemab med amerikanska Biogen.

De positiva fas III-resultaten kommer inom kort att ingå i underlaget för ett beslut om eventuellt godkännande hos den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA. Men det aktuella dödsfallet väcker, enligt Science, diskussioner om läkemedlet säkerhetsprofil. Detta innebär ett bakslag för de tre berörda företagen som också fått se sina aktiekurser falla.

Dödsfall kopplas till lecanemab

Den avlidna kvinnan var 65 år. Det är ännu okänt om hon fick lecanemab eller placebo under den 18 månader långa huvudstudien. Men hon deltog även i en öppen förlängningsstudie och hade då fått lecanemab under minst en månad före dödsfallet.

Händelseförloppet vid dödsfallet samt resultatet av obduktionen beskrivs av en ännu opublicerad fallrapport som Science tagit del av. Kvinnan diagnostiserades med stroke vid akutmottagningen på Northwestern university medical center i Chicago. Hon fick blodproppslösande läkemedelsbehandling med så kallad plasminogenaktivator. En kraftig hjärnblödning följde och kvinnan avled inom några dygn.

Science citerar en neuropatolog som obducerat kvinnan. Hans slutsats är att det dödliga förloppet orsakades av en kombination av behandlingen med lecanemab och den propplösande behandlingen. Även ett tidigare dödsfall under behandling med lecanemab inträffade efter blodförtunnande behandling.

Inget av de berörda läkemedelsföretagen har ännu kommenterat rapporten om det senaste dödsfallet.

God smärtlindring av placebo i cannabisstudier

Helene Wallskär
-
0
God smärtlindring av placebo i cannabisstudier

Forskare vid Karolinska institutet, KI, har analyserat cannabisstudier samt hur medier belyser resultaten av dem. KI-forskarna visar i sin analys att när cannabis testas som smärtbehandling så får också placebogruppen en betydande smärtlindring. De visar också att cannabisstudier ofta får ett stort genomslag i massmedier, som gärna ger en positiv bild av cannabiseffekten oavsett studiernas resultat. Analysen är publicerad i Jama network open.

Analyserade 20 cannabisstudier

Forskarna vid Karolinska institutet analyserade placebokontrollerade studier av cannabis som behandling av smärta och som publicerats fram till september 2021. De valde studier där det primära utfallsmåttet var förändringen i smärtintensitet när man jämförde smärtan före och vid behandling.

Totalt undersökte forskarna 20 studier med sammanlagt 1 459 deltagare i åldrarna 18 år och uppåt. De cannabisbaserade behandlingar som förekom i studierna var behandling med tetrahydrocannabinol och eller cannabidiol (CBD), nabilon, dronabinol och nabiximols.

Forskarna såg att smärtintensiteten ofta minskade både bland dem som fick cannabis och bland dem som fick placebo. Vid en sammanvägd bedömning av studiernas resultat var den smärtminskande effekten av placebo måttlig till stor. Den smärtlindrande effekten av cannabisbehandling var stor, men effektskillnaden mellan cannabis och placebo var sammantaget inte statistiskt signifikant.

– Det finns en tydlig och kliniskt relevant placeborespons i studier av cannabis för smärta, säger Filip Gedin, postdoktor vid institutionen för klinisk neurovetenskap på KI och studiens försteförfattare, i ett pressmeddelande.

Positivt om cannabis i medierna

KI-forskarna undersökte också vilket genomslag cannabisstudierna fått i medier. De använde ett verktyg som kallas altmetri, ett sätt att värdera omnämnanden i media, bloggar och sociala medier.

Analysen av mediagenomslag omfattade totalt 136 nyheter från massmedier och bloggar. Forskarna kategoriserade artiklar och övriga medieinslag efter hur de beskrev studiernas smärtlindrande resultat av cannabis. Rapportering som beskrev att cannabis gett en god smärtlindring kategoriserades som positiv. Övriga kategorier var negativ och neutral.

Forskarna konstaterade att cannabisstudierna fått stort genomslag i medierna jämfört med vad som är vanligt för publicerade forskningsstudier. Detta gällde oavsett vilken smärtlindring som setts i placebogruppen respektive cannabisgruppen. Det fanns inte heller något samband mellan andelen nyhetsartiklar som gav en positiv bild av cannabis som smärtlindring och den faktiska effekten av cannabis eller placebo i de olika studierna.

– Vi ser att cannabisstudier ofta beskrivs positivt i media, oavsett studiernas resultat. Det är problematiskt och kan påverka förväntningarna på smärtlindring vid behandling med cannabis. Ju större positiva effekter en behandling antas ha, desto större potentiella nackdelar kan tolereras, säger Filip Gedin.

En reservation är dock att analysen kombinerar prövningar med olika upplägg och kvalitet. Därför måste resultaten tolkas med försiktighet, konstaterar forskarna. Forskningen har finansierats av Riksbankens jubileumsfond. Forskarna uppger att de inte har några potentiella intressekonflikter.

Hon blir ny ordförande i Sveriges farmaceuter

Marie Ericsson
-
0
Hon blir ny ordförande i Sveriges farmaceuter

Sveriges farmaceuters ordförande för de kommande tre åren blir Agnieszka Madej. Det beslutades under fullmäktige som hölls i helgen.

– Jag vill tacka för förtroendet. Det har varit bra diskussioner på det här fullmäktige och vi i den nya styrelsen kommer så klart att ta med oss det. Vårt mål är att jobba för att förbundet ska fortsätta att växa både genom att ge befintliga medlemmar nytta av medlemskapet och genom att få icke-medlemmar att vilja vara med, säger Agnieszka Madej, i ett pressmeddelande.

Enligt förbundstidningen Svensk farmaci valdes Agnieszka Madej efter dubbla omröstningar där den första slutade oavgjort mellan henne och den tidigare ordföranden Sandra Jonsson.

Under fullmäktige valdes även personer till övriga poster till styrelsen i Sveriges farmaceuter. Till vice ordförande valdes Helene Rosvall och till andre vice ordförande Kristina Maté. Frida König blir ledamot för apotekssektionen, Marianne Andersson för industrisektionen och Sofia Kälvemark Sporrong för offentligsektionen.

Dessutom valdes personliga ersättare. För andre vice ordförande blir det Sonny Larsson, för apotekssektionen Gustav Ålander, för industrisektionen Shapar Ghobadi och för offentligsektionen Christina Ljungberg Persson.

Forskare: D-vitaminbrist på grund av läkemedel missas

Marie Ericsson
-
0
Forskare: D-vitaminbrist på grund av läkemedel missas

Läkemedelsrelaterad benskörhet och D-vitaminbrist förbises ofta av sjukvården, vilket leder till att patienterna inte får optimal behandling. Dessutom tycks medvetenheten om dessa biverkningar extra låg när det gäller vissa typer av läkemedel. Det är slutsatserna i en avhandling från Linnéuniversitetet.

Det finns flera läkemedel som kan orsaka D-vitaminbrist som i sin tur kan leda till benskörhet och frakturer. Dessa biverkningar kan till exempel uppkomma av kortisonpreparat mot inflammatoriska sjukdomar och krampförebyggande läkemedel vid epilepsi. Även vissa läkemedel som används mot smärta och vid vissa typer av ångest kan orsaka D-vitaminbrist.

– Brist på D-vitamin leder till ökad risk för benskörhetsfrakturer. Därför är det viktigt att sjukvården håller koll på patienter som riskerar att drabbas av D-vitaminbrist, säger Ola Nordqvist, doktorand i biomedicinsk vetenskap vid Linnéuniversitetet och den som ligger bakom avhandlingen, i ett pressmeddelande.

Fokuserar på D-vitaminbrist i riskgrupper

I Sverige finns i dagsläget ingen rekommendation om rutinmässig mätning av D-vitaminnivåer hos friska personer. Sjukvården ska i stället fokusera på att upptäcka D-vitaminbrist i olika riskgrupper.

En sådan är personer som tar läkemedel som kan ge biverkningen D-vitaminbrist och /eller benskörhet. Enligt avhandlingen brister dock sjukvården ofta i att upptäcka och behandla eventuell D-vitaminbrist hos patienter som använder läkemedel som kan leda till biverkningarna.

En delstudie i avhandlingen visade att färre än 1 av 15 patienter i region Kalmar som tar sådana läkemedel blev provtagna för D-vitamin. Studien, som gjordes på 12 000 patienter, visade också att endast 1 av 3 fick recept på D-vitaminpreparat.

Intervjuade läkare

Enligt avhandlingen är biverkningen D-vitaminbrist särskilt vanligt hos personer som använder krampförebyggande läkemedel mot epilepsi. En bristande medvetenhet inom primärvården om riskerna samt var i vårdkedjan ansvaret ligger skulle kunna vara en förklaring. Detta enligt en annan delstudie i avhandlingen där Ola Nordquist gjorde intervjuer med läkare i primärvården. I dessa framgår det att medvetenheten om D-vitaminbrist när det gäller kortisonpreparat är hög, men att den är lägre när det gäller krampförebyggande läkemedel.

– Medvetenheten var låg, riskerna ifrågasattes och ansvaret ansågs vara sjukhusspecialisternas, inte primärvårdens, trots att recepten ibland förnyades där, säger Ola Nordqvist, i pressmeddelandet.

Ola Nordqvist har gjort ett index för att det ska bli lättare för läkare att upptäcka riskerna för benskörhetsfrakturer hos patienter som är i riskzonen. Det är gjort utifrån data från drygt 15 000 patienter och uppmärksammar vilka patienter som kan behöva vidare utredning och behandling.

– Det här verktyget skulle kunna minska risken för onödiga biverkningar och lidande genom att patienterna får en bättre och mer individualiserad vård, säger han.

Nytt stöd för god skydds-effekt av apkoppsvaccinet

Helene Wallskär
-
0
Nytt stöd för god skydds-effekt av apkoppsvaccinet

I en analys såg den brittiska myndigheten UK health security agency en god skyddseffekt av apkoppsvaccinet. Två veckor efter den första dosen av vaccinet Imvanex var skyddseffekten enligt analysen 78 procent.

Viktigt mäta skyddseffekt av apkoppsvaccinet

Resultatet pekar åt samma håll som andra studier av vaccineffekten som hittills gjorts under det pågående utbrottet av apkoppor. Eftersom effektdata från kliniska studier på människor saknades när vaccinet godkändes mot apkoppor är det viktigt att snabbt få fram sådan information.

Hälsosäkerhetsmyndigheten gjorde analysen genom att jämföra frekvensen av apkoppsfall bland vaccinerade personer med frekvensen bland ovaccinerade som var rekommenderade vaccin. Vaccinet rekommenderas även i Storbritannien till grupper av män som har sex med män.

Under perioden 4 juli-3 november rapporterades 363 nya fall av apkoppsinfektion i landet. Åtta av dessa inträffade hos personer som fått en vaccindos för minst två veckor sedan. 32 av de insjuknade hade fått en vaccindos för mindre än två veckor sedan och 323 var ovaccinerade.

Antalet nya fall minskar

UK health security agency kommer att fortsätta studera apkoppsvaccinets skyddseffekt och bland annat analysera skyddet efter hela grundvaccineringen som består av två doser med fyra veckors mellanrum.

– Nu vet vi att en vaccindos ger starkt skydd mot apkoppor, vilket visar hur viktigt det är att vaccinera sig för att skydda sig själv och andra. En andra dos ger sannolikt ännu större och mer varaktigt skydd, säger Jamie Lopez-Bernal, epidemiolog vid myndigheten, i ett pressmeddelande.

Utbrottet av apkoppor har den senaste tiden kommit in i en lugnare fas, både globalt och i Sverige och övriga Europa. Något som många menar bland annat beror på vaccinationerna och förändrade beteenden. Antalet nydiagnostiserade fall har minskat kraftigt jämfört med i somras. I Sverige rapporterades tre nya fall under vecka 43 och inga nya fall under vecka 44.

”Mer etikkunskap ger en starkare forskningsnation”

Helene Wallskär
-
0
”Mer etikkunskap ger en starkare forskningsnation”

Etikprövningsmyndigheten utfärdar efter prövning etikgodkännande för forskning på människor. I somras fick myndigheten ett särskilt regeringsuppdrag att öka stödet i etikfrågor till landets forskare och deras huvudmän. Myndigheten har nu dragit i gång jobbet med uppdraget och Läkemedelsvärlden bad chefen Johan Modin att berätta mer.

Vad är det som har hänt?

– Den 1 januari 2019 startade vi på Etikprövningsmyndigheten vår verksamhet. Innan dess var det regionala etikprövningsnämnder som prövade etikansökningar och det förekom i praktiken ingen organiserad tillsyn av lagen.

– Men 1 januari 2020 kom en skärpning av etikprövningslagen som bland annat innebar en skärpt tillsyn. Den sköts av en annan myndighet, Överklagandenämnden för etikprövning. Överklagandenämnden har uppmärksammat brister i efterlevnaden av etikprövningslagen. Det handlar till exempel om forskning på människor utan nödvändigt etikgodkännande.

Men lagändringarna har samtidigt lett till oro och debatt i forskarsamhället. Vissa menar att granskningen är för hård och att etikprövning kanske inte alltid är nödvändigt. Ligger det något i den kritiken?

– Jag har stor förståelse för att förändringarna skapar oro, men i grunden är den stärkta etikprövningen mycket angelägen. Om etiska frågor på ett tydligare sätt blir en del av planering och utförande av forskningsstudier leder det till säkrare forskning. Det leder också till att vi kan utföra mer forskning eftersom förtroendet för forskningen i Sverige ökar. Det här är viktigt för forskningen i sig och för oss som forskningsnation, inte för att en myndighet säger det.

– Den skärpta lagens syfte är inte att straffa enskilda forskare eller att styra forskningen. I stället ska den hjälpa forskningshuvudmännen så att de kan ge rätt stöd till forskarna från början.

Vad är det som forskningshuvudmännen behöver bli bättre på?

– En del forskare har kommit i kläm när de följt huvudmännens rekommendationer och inte sökt etikprövning trots att det varit nödvändigt. Forskningshuvudmännen behöver ha goda rutiner för information, uppföljning och kontroll gällande frågor om etikprövning i den forskning de är ansvariga för och se till att de som arbetar med forskning får nödvändig utbildning i etikprövning och vad lagen säger. Vi hoppas att det nya regeringsuppdraget som Etikprövningsmyndigheten fått gör att vi kan hjälpa till i det arbetet.

I princip har samma etikregler för forskning gällt sedan 2004 – borde inte bristerna ha rättats till för länge sedan?

– Med en fungerande tillsyn så hade detta skett tidigare, men det viktiga är att åstadkomma förändring så att vi gör rätt i framtiden. Vi på Etikprövningsmyndigheten är inriktade på att se framåt. Den oro som förekommer speglar varierande kunskaper om forskningsetisk prövning i forskarsamhället. Vi ska se till att öka den kunskapen.

Vad gör ni nu?

– Vi har startat en process med ökad kommunikation och dialog på många olika plan. Vi vänder oss till forskningshuvudmän, forskare, myndigheter och andra aktörer för att bland annat närmare kartlägga vilka behov av ökad kunskap och ökat stöd som finns. Vi arbetar också med att utveckla vår egen rådgivning till forskare i etikfrågor och våra handläggningsrutiner, till exempel vårt ansökningsformulär. Dessutom diskuterar vi att ta fram olika utbildningsmaterial och genomföra informationsaktiviteter, på egen hand och tillsammans med andra.

NT-rådet ändrar sig om CAR-T-terapin Tecartus

Marie Ericsson
-
0
NT-rådet ändrar sig om CAR-T-terapin Tecartus

Regionernas gemensamma organ för nationellt införande av nya terapier, NT-rådet, rekommenderar regionerna att använda CAR-T-terapin Tecartus (brexukabtagen-autoleucel) mot mantelcellslymfom.

I april 2022 publicerade NT-rådet en rekommendation till regionerna om att inte använda Tecartus. Nya data om överlevnad och ett avtal som reducerar kostnaderna har dock nu lett till att rådet har ändrat sig.

Rekommendationen gäller vid återfall i sjukdomen eller när patienten inte svarar på tidigare behandling.

Sjukdomens svårighet är mycket hög

Mantelcellslymfom är en malign tumörsjukdom som utgår från B-lymfocyter som normalt finns i lymfkörtlarna. Sjukdomen är en aggressiv undertyp av non-Hodgkins lymfom. I Sverige insjuknar mellan 80 och 100 personer varje år i mantelcellslymfom.

NT-rådet bedömer tillståndets svårighetsgrad som mycket hög. Med dagens behandlingsalternativ anses mantelcellslymfom i regel inte gå att bota.

T-celler modifieras genetiskt

Tecartus är den första CAR-T-terapin mot mantelcellslymfom. CAR-T-terapier bygger på att vita blodkroppar (T-celler) tas ut från patienten och modifieras genetiskt. På så sätt kan de känna igen och döda en viss typ av cancerceller. De modifierade cellerna förs tillbaka till patienten och bekämpar cancersjukdomen.

Tecartus ges som en engångsbehandling och marknadsförs av företaget Kite pharma, ett dotterföretag till amerikanska Gilead sciences.

Läkemedlet fick ett villkorat marknadsgodkännande i EU i december 2020. Godkännandet baserades på en klinisk multicenterstudie där 74 patienter med mantelcellslymfom fick behandlingen på grund av återfall eller behandlingsresistens. De följdes i 12 månader. Hos 84 procent krympte tumören och hos 59 procent konstaterades ett komplett svar, det vill säga att alla tecken på cancer var borta.

I januari 2022 gjorde Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, en hälsoekonomisk bedömning av Tecartus. Myndigheten värderade då att kostnaden per så kallat vunnet kvalitetsjusterat levnadsår var cirka 1,1 miljoner kronor jämfört med standardbehandling.

Osäkerheten i den hälsoekonomiska värderingen bedömdes dock som mycket hög, bland annat på grund av osäkerheter i andelen långtidsöverlevare bland patienter som behandlats med Tecartus. Detta påverkar vilken kostnad som kan accepteras för läkemedlet, skriver NT-rådet.

CAR-T-terapin Tecartus kostnadseffektiv

Sedan TLV:s hälsoekonomiska bedömning gjordes har en treårsuppföljning av patienterna i studien, som låg till grund för godkännandet, publicerats. Uppföljningen visar att ett komplett svar observerades hos 68 procent av patienterna och att medianöverlevnaden var 46,6 månader.

Dessa resultat minskar osäkerheten gällande andelen långtidsöverlevare jämfört med innan, skriver NT-rådet. Dessutom har det förekommit nationella förhandlingar med företaget vilket har resulterat i ett avtal om reducerat pris för regionerna.

Avtalet i kombination med den data som har tillkommit gör att NT-rådet nu bedömer Tecartus som kostnadseffektivt.

Två vill bli ordförande i Sveriges farmaceuter

Marie Ericsson
-
0
Två vill bli ordförande i Sveriges farmaceuter

I morgon inleder Sveriges farmaceuter sitt fullmäktige. På lördag är det dags för val av ordförande för de kommande tre åren. Valet kommer att ske vid en sluten omröstning. Till posten finns det två kandidater; nuvarande ordförande Sandra Jonsson samt valberedningens nominering Agnieszka Madej. Det rapporterar Svensk farmaci.

Varit ordförande sedan 2020

Sandra Jonsson, som arbetar på sjukhusapoteket vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå, valdes till ny förbundsordförande vid ett dramatiskt fullmäktigemöte i september 2020. Valberedningen hade föreslagit ett omval av den då sittande ordförande Ulf Janzon. Men under sittande fullmäktigemöte nominerade Karin Gummesson, ordförande för förbundets apotekssektion, i stället Sandra Jonsson. Vid en sluten omröstning vann hon sedan med siffrorna 16 mot 10, vilket Läkemedelsvärlden då skrev om.

Kritiker talade om en ”kupp” och varnade för att det inträffade kunde bidra till att Sveriges farmaceuter skulle splittras i två delar. En som är inriktad på apoteksvärlden och en som sysslar med andra professionsfrågor för farmaceuter.

Fullmäktige i Sveriges farmaceuter

Nu ställer Sandra Jonsson upp för omval. Inför valet av ny ordförande har valberedningen lämnat in en skriftlig redogörelse om sin process för att nominera en ny ordförande. Enligt Svensk farmaci går det i redogörelsen att uppfatta det som att Sandra Jonsson inkommit med sin kandidatur sent i processen, något som hon själv inte håller med om.

– Jag har sedan september sagt att jag är tillgänglig för omval, så jag har inte tänkt något annat än att ställa upp för omval, säger hon till Svensk farmaci.

I sin redogörelse har valberedningen nominerat Agnieszka Madej, som är konsult inom kvalitetssäkring i läkemedelsindustrin, till ny ordförande. Hon ska dock inte ha varit medveten om att det fanns fler kandidater till ordförandeposten.

– Jag blev kontaktad av valberedningen och hade då ingen aning om hur de hade tänkt det hela. Jag visste inte då att sittande ordförande skulle ställa upp för omval. Jag blev tillfrågad och tackade ja till nomineringen, säger hon till Svensk farmaci.

Läkemedelsverket överklagar till regeringen

Helene Wallskär
-
0
Läkemedelsverket överklagar till regeringen

Läkemedelsverket överklagar ett sekretessbeslut från E-hälsomyndigheten till regeringen. Bakgrunden är att de två myndigheterna gör olika tolkningar av lagbestämmelser som styr om myndigheter ska lämna ut uppgifter till varandra.

Det hela handlar om ett ärende där Läkemedelsverket ville ta del av E-hälsomyndighetens uppgifter om försäljning hos några namngivna apotek. Läkemedelsverket skulle använda uppgifterna i sitt tillsynsarbete. Men E-hälsomyndigheten hänvisar till sekretess och säger nej.

Omdiskuterade frågor

Frågan om sekretess mellan myndigheter som ett hinder för tillsyn på läkemedelsområdet har varit uppe till diskussion de senaste åren. Bland annat i den granskningsrapport om statens tillsyn över läkemedelshandeln som Riksrevisionen lade fram i våras. Riksrevisionen efterlyste en mer effektiv tillsyn. Revisorerna menade att bristerna bland annat  beror på att sekretess hindrar myndigheter från att samarbeta och utbyta information. Något som flera tillsynsmyndigheter också påpekade redan 2019.

Riksrevisionen var även kritisk mot att sekretess hos E-hälsomyndigheten gör att tillsynsmyndigheterna inte får tillgång till de uppgifter de behöver i tillsynsarbetet.

Det pågår också en statlig utredning om utlämnande av läkemedelsstatistik. Den har ett tilläggsdirektiv att undersöka hur E-hälsomyndighetens skyldighet att lämna ut uppgifter om läkemedelsstatistik behöver förtydligas och eventuellt utökas. Utredningen ska presentera sitt slutbetänkande i slutet av december.

Underlag för apotekstillsyn

I det nu aktuella ärendet skulle Läkemedelsverket göra tillsynsinsatser som gällde EU-förordningen om att läkemedelsförpackningar måste ha vissa säkerhetsdetaljer som gör dem spårbara. Läkemedelverket följde upp efterlevnaden av denna förordning och begärde då uppgifter från E-hälsomyndigheten. Läkemedelsverket ville veta ur många läkemedelsförpackningar med säkerhetsdetaljer som tolv namngivna apotek hade sålt under en viss månad i fjol.

E-hälsomyndigheten framhåller i sitt nekande beslut att de efterfrågade uppgifterna finns hos myndighetens särskilda statistikenhet och omfattas av absolut sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen. Detta eftersom de med lagens ord ”avser en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden” och ”kan hänföras till den enskilde” (i det här fallet de olika apoteken).

Läkemedelsverket överklagar

Läkemedelsverket menar å sin sida att E-hälsomyndigheten trots dessa sekretessbestämmelser är skyldig att lämna ut uppgifterna. Verket hänvisar här till paragrafer i läkemedelslagen och lagen om handel med läkemedel. I dessa står det att envar är skyldig att på begäran lämna de upplysningar och handlingar som Läkemedelsverket behöver för sin tillsyn.

– Vi har olika uppfattningar om ifall dessa bestämmelser i läkemedelslagen och lagen om handel med läkemedel är tillräckligt konkreta för att bryta den sekretess som gäller enligt offentlighets- och sekretesslagen, förklarar Läkemedelsverkets verksjurist Peter Wilén.

När en myndighet vill överklaga en annan myndighets beslut är det till regeringen man vänder sig. Det sker inte ofta, men i det här fallet tar Läkemedelsverket detta steg för att få ett klargörande.

– Vi har haft en dialog med E-hälsomyndigheten och överklagar nu. Rättsläget är inte klart och jag anser att det är bra om detta blir prövat, säger Peter Wilén.

Första genterapin mot hemofili B godkänns i USA

Marie Ericsson
-
0
Första genterapin mot hemofili B godkänns i USA

Den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA har gett sitt godkännande till genterapin Hemgenix (etranacogene dezaparvovec) mot blödarsjukan hemofili B. Behandlingen gäller för vuxna som använder så kallade IX-faktorprofylax, har haft livshotande blödningar eller har upprepade allvarliga blödningsepisoder.

– Dagens godkännande ger ett nytt behandlingsalternativ för patienter med hemofili B och representerar viktiga framsteg i utvecklingen av innovativa terapier för dem som upplever en hög sjukdomsbörda i samband med denna form av hemofili, Peter Marks, chef för FDA:s Center for biologics evaluation and research, i ett pressmeddelande.

I EU är genterapin Roctavian (valoctocogene roxaparvove) godkänd mot hemofili A, en annan form av sjukdomen. Läkemedlet används dock inte i Sverige. Hemgenix är den första genterapin som godkänns mot hemofili B.

Brist på protein som får blodet att koagulera

Hemofili B är en sällsynt sjukdom som orsakas av brist på koagulationsfaktor IX, vilket är ett protein som är nödvändigt för att för att blodet ska kunna koagulera. Symtomen är långvariga eller kraftiga blödningar efter en skada, operation eller ett tandingrepp. I svåra fall av sjukdomen kan blödningar uppstå spontant utan tydlig orsak. Långvariga blödningsepisoder kan leda till allvarliga komplikationer som till exempel blödningar i leder, muskler eller inre organ inklusive hjärnan. Hemofili B med symtom är vanligast hos män. Många kvinnor som har sjukdomen har inga symtom.

Vid behandling av hemofili B ersätts vanligtvis den saknade eller bristfälliga koagulationsfaktorn för att förbättra kroppens förmåga att stoppa blödningar och främja läkning. För de patienter som har svår hemofili B krävs oftast en rutinmässig behandling med intravenösa infusioner av faktor IX för att upprätthålla tillräckliga nivåer av koagulationsfaktorn.

Studier på patienter med hemofili B

Den nu aktuella genterapin Hemgenix ges som en engångsdos genom infusion. Läkemedlet består av en viral vektor som bär en gen för koagulationsfaktorn IX. Denna gen uttrycks i levern för att producera faktor IX-protein. Detta ökar blodnivåerna av faktor IX och begränsar därigenom blödningar.

FDA:s beslut grundar sig på två studier där 57 vuxna män i åldern 18 till 75 år ingick. Deltagarna hade svår eller måttligt svår hemofili. Effektiviteten fastställdes baserat på minskningar av männens årliga blödningsfrekvens. I en av studierna hade försökspersonerna ökningar av faktor IX-aktivitetsnivåer, ett minskat behov av rutinmässig faktor IX-ersättningsprofylax och 54 procents minskning av den årliga blödningsfrekvensen jämfört med baslinjen.

De vanligaste biverkningarna var förhöjda leverenzymer, huvudvärk, milda infusionsrelaterade reaktioner och influensaliknande symtom. Enligt FDA bör patienter som får Hemgenix övervakas med tanke på biverkningar av infusionen och förhöjda leverenzymer i blodet.

Monoklonal antikropp skyddade mot malaria

Marie Ericsson
-
0
Monoklonal antikropp skyddade mot malaria

Monoklonala antikroppar kan vara på väg att bli ett viktigt komplement till vaccinerna mot malaria. En ny fas II-studie som har gjorts i två hårt malariadrabbade områden i Mali under malariasäsong visar att en monoklonal antikropp ger skydd mot sjukdomen. Studien har publicerats i New England journal of medicine.

Undersökte hur många som infekterades

Malaria är en mycket utbredd sjukdom i tropiska och subtropiska delar av världen. Det finns ett godkänt vaccin men dess effektivitet har varit ifrågasatt.

Malaria sprids av myggor som via sina stick för över parasiter till människan. En av dessa parasiter är Plasmodium falciparum. I den nu aktuella studien har forskarna genom regelbundna blodprov undersökt hur många av deltagarna som infekterades av Plasmodium falciparum under sex månader. Studien pågick under malariasäsongen.

I studien ingick 330 friska personer mellan 18 och 25 år som slumpmässigt delades in i tre försöksgrupper. Två av grupperna fick den monoklonala antikroppen CIS43LS i en lägre respektive en högre dos. Den tredje gruppen fick placebo. Läkemedlet eller placebo  gavs som en intravenös infusion vid ett enda tillfälle.

För att upptäcka om någon hade infekterats samlade forskarna regelbundet in blodprov från deltagarna. Alla deltagare som utvecklade symptomatisk malaria fick standardbehandling.

Högre dos skyddade bättre mot malaria

Resultatet visade att den högre dosen av läkemedlet skyddade mot infektion med 88 procent. Motsvarande siffra för den lägre dosen var 75 procent.

Under de sex månader som studien pågick var det 35 procent av deltagarna i gruppen som fick den lägre dosen läkemedel och 18,2 procent i gruppen som fick den högre dosen som infekterades med parasiten. I placebogruppen var det 78 procent som infekterades.

Frekvensen av biverkningar var lika i alla försöksgrupper bortsett från måttlig huvudvärk. För detta var risken 3,3 gånger så hög för de som fick den högre dosen av läkemedlet jämfört med placebogruppen.

Vissa begränsningar

Forskarna drar utifrån resultaten slutsatsen att CIS43LS skyddade mot infektion av Plasmodium falciparum under malariasäsong.

De nämner dock vissa begränsningar med studien. En av dessa är att det aktuella läkemedlet ges som infusion vilket har höga kostnader. De nämner också att deltagarna var friska vuxna personer. För att bedöma säkerheten och effektiviteten hos barn och gravida kvinnor behövs därför ytterligare studier.

Forskarna bedömer dock sammantaget att studien ger stöd till monoklonala antikroppar som komplement till de läkemedel och andra motåtgärder som finns för minska sjukdom och död i malaria. De nämner också att monoklonala antikroppar kan vara ett alternativ till förebyggande behandling för personer som reser till områden där sjukdomen är endemisk.

Uppdaterade vacciner gav skydd mot ännu en variant

Marie Ericsson
-
0
Uppdaterade vacciner gav skydd mot ännu en variant

Både Pfizer/Biontechs och Modernas uppdaterade covid-19-vacciner skyddar mot omikronvarianten BQ 1.1. Det visar nya data från företagen.

Nya omikronvarianter väntas ta över

Omikron BA.5 är den variant av sars-cov-2 som för närvarande dominerar i Sverige. Under vecka 42 till 44 utgjorde BA.5 med undergrupper 93 procent av fallen, enligt Folkhälsomyndighetens statistik.

En av dessa undergrupper är BQ.1 som, tillsammans med närbesläktade BQ 1.1, ökar globalt och är på väg att bli dominerande i EU. Ännu opublicerad forskning har visat att dessa är bättre än andra varianter på att ta sig förbi immunitet efter vaccinering eller tidigare infektion. Det finns dock inget som tyder på att de skulle orsaka allvarligare sjukdom.

Nu visar nya data att Pfizer/Biontechs covid-19-vaccin som har uppdaterats mot varianterna BA.4 och BA.5 skyddade även mot andra undervarianter.

Enligt studien steg nivån av neutraliserande antikroppar mot BQ 1.1 nästan nio gånger hos vuxna som var 55 år och äldre som fick det uppdaterade vaccinet. För originalvaccinet som riktar sig mot ursprungsvarianten sågs en tvåfaldig ökning.

Baserat på dessa data kan det uppdaterade vaccinet hjälpa till att ge ett förbättrat skydd mot covid-19 som orsakas av BA.4 och BA.5 såväl som nya undervarianter, skriver Pfizer i ett pressmeddelande.

Pfizer/Biontechs uppdaterade vaccin godkändes i EU i september.

Modernas uppdaterade vacciner gav skydd

Även Modernas båda uppdaterade vacciner som riktar sig mot BA.1 samt BA.4/BA.5 har  visat sig skydda mot BQ 1.1.

I en analys av cirka 40 deltagare gav de uppdaterade vaccinerna ett robust skydd mot BQ 1.1, trots att det var en femfaldig minskning av neutraliserande antikroppar jämfört med nivån mot BA.4 och BA.5, skriver företaget i ett pressmeddelande.

Enligt Modernas vd Stéphane Bancel, bekräftar detta att uppdaterade vacciner har potential att ge skydd allteftersom att viruset fortsätter att mutera.

Modernas uppdaterade vaccin mot omikron BA.1 godkändes i EU i september och det mot BA.4 och BA.5 i oktober.

Regionerna gör olika – men ingen vet varför

Helene Wallskär
-
0
Regionerna gör olika – men ingen vet varför

En ny uppföljningsrapport om användningen av så kallade PD-(L)1-hämmare, en typ av cancerläkemedel, sätter ånyo ljuset på ett svårlöst problem. Det handlar om regionernas mycket ojämna grad av inrapportering till det nationella registret för cancerläkemedel.

– Detta är ett jättestort problem och kan innebära ett enormt resursslöseri, säger Helena Brändström., tillförordnad regional cancersamordnare hos Sveriges kommuner och regioner, SKR.

Syftar till uppföljning av cancerläkemedel

Det nationella registret för cancerläkemedel har funnits sedan 2018. Syftet är att regionerna ska få underlag för att följa upp införandet av nya, ofta kostsamma cancerbehandlingar. Registret ska samla data som bland annat visar om vården använder läkemedlen i enlighet med godkännanden och riktlinjer. Det ska också gå att se exempelvis vilka effekter läkemedlen ger och om införandet sker på ett jämlikt sätt över landet.

Men redan tidigt uppmärksammade de sex regionala cancercentra och deras samverkansorganisation att inrapporteringen till registret från klinikerna var mycket ojämn. I vissa regioner rapporterade cancervården flitigt till registret medan andra regioner hade en mycket låg inrapportering.

Och nu visar en ny rapport att registrets täckningsgrad fortfarande är alltför låg för att det ska gå att använda som det var tänkt. Rapporten i fråga är en uppföljning av hur de nya cancerläkemedlen PD-(L)-hämmare används i vården.

Såg regionala skillnader

De första två PD-(L)1-hämmarna blev EU-godkända 2015 och i dag finns ytterligare fem sådana läkemedel godkända. I Sverige har det regiongemensamma NT-rådet rekommenderat PD-(L)1-hämmare för allt fler cancerdiagnoser.

I den nu aktuella uppföljningen använde författarna dels försäljningsdata från E-hälsomyndighetens databas, och dels data från det nationella registret över cancerläkemedel.

Med hjälp av E-hälsomyndighetens databas kunde de se att det finns regionala skillnader i användning av PD-(L)1-hämmare. De såg också att skillnaden mellan regionerna har ökat över tid. Som mått använde de antalet dygnsdoser per tusen invånare över 50 år.

I landets sydliga sjukvårdsregioner (sydöstra, södra och västra) använder cancervården mer PD-(L)1-hämmare än i övriga. Skillnaderna kan enligt rapporten sannolikt inte helt förklaras av att sjukvårdsregionernas befolkningar har skilda sammansättningar och behov.

Inte bortkastat

För att närmare kunna studera vad skillnaderna i läkemedelsanvändning beror på behövde författarna sådana mer detaljerade uppgifter som finns i det nationella registret. Men här tog det till stor del stopp. Registrets låga täckningsgrad i många regioner gör att det inte går att bedöma vad skillnaderna i användning av PD-(L)1-hämmare beror på.

– Den bristfälliga inrapporteringen från en rad regioner gör det omöjligt att jämföra regionernas användning. Därför vet vi inte vad skillnaderna beror på eller vilka som ligger rätt och vilka som eventuellt skulle behöva förändra sin användning, säger Helena Brändström.

Hon menar dock att arbetet med uppföljningsrapporten ingalunda är bortkastat. Bland annat därför att de regioner som ändå har hög täckningsgrad i det nationella registret har fått ny information om sin användning av PD-(L)1-hämmare och kan vidareutveckla den. Men också för att rapporten ger svart på vitt om vad den låga inrapporteringen till registret leder till.

– Det här är en mycket viktig rapport genom att den verkligen sätter fingret på varför registret för cancerläkemedel behövs, säger hon.

Förnyad dialog

Företrädare för kliniker med låg täckningsgrad i registret brukar framhålla att inrapporteringen är alltför tids- och resurskrävande. Detta eftersom registret i dag inte är kopplat till journalsystemen utan kräver att man rapporterar in separat.

– Jag har förståelse för detta argument, men tycker samtidigt att det är en ganska liten arbetsinsats i förhållande till den nytta som vården kan ha av en ordentlig uppföljning av sin användning av nya, dyra läkemedel, säger Helena Brändström.

– När vi i framtiden har nya journalsystem på plats kommer detta sannolikt att fungera enklare, men till dess måste vi leva med dubbelregistreringen. Min förhoppning är att vården ska se att det är värt att lägga ned det jobbet.

Under några år försökte SKR stimulera inrapporteringen till registret genom ekonomiska belöningar till kliniker som rapporterade. Men denna morot gav dålig effekt och togs bort i år. Enligt Helena Brändström betyder detta dock inte att SKR har gett upp:

– Nej, absolut inte. Den aktuella rapporten om PD-(L)1-hämmarna hjälper oss att ta en förnyad dialog med regionerna för att komma till rätta med situationen. Det kommer vi att göra nu.

1234Sida 1 av 4