Månads arkivering september 2022

En halv miljon vaccindoser från Sverige till Ukraina

Helene Wallskär
-
0
En halv miljon vaccindoser från Sverige till Ukraina

Sverige donerar uppdaterat dovid-19-vaccin till Ukraina. I förra veckan kom en biståndsförfrågan från Ukraina om covid-19-vaccin. Som ett svar på denna har regeringen i dag beslutat att donera drygt en halv miljon doser av det uppdaterade vaccinet från Pfizer/Biontech. Vaccinet är avsett för att ge påfyllnadsdoser till redan grundvaccinerade.

Världshälsoorganisationen, WHO, slog i går larm om snabbt ökande covid-19-spridning i det krigsdrabbade Ukraina. Vid en europeisk WHO-konferens i Tel Aviv sade WHO-chefen Tedros Adhanom Ghebreyesus att covid-läget i Ukraina är på väg att bli mycket allvarligt.

– Våra prognoser pekar på att smittspridningen kommer att nå en topp tidigt i oktober och att sjukhusen i landet då kan närma sig tröskeln för sin kapacitet, sade han.

Bland annat är risken för brist på medicinsk syrgas stor eftersom den produktionen finns i ockuperade delar av Ukraina.

WHO-chefen framhöll också att kriget mot Ukraina riskerar att öka spridningen även av polio. Vaccintäckningen mot både covid-19 och polio i Ukraina är låg.

Nytt malariavaccin väcker stort hopp

Marie Ericsson
-
0
Nytt malariavaccin väcker stort hopp

En boosterdos av ett nytt malariavaccin, som är utvecklat vid universitetet i brittiska Oxford, har i en studie visat sig ge upp till 80 procents skydd mot den dödliga sjukdomen. Studien är liten och i en tidig fas, men av experter beskrivs resultaten som ”världsförändrande”.

– Vi tror att dessa resultat är de bästa hittills för något malariavaccin, säger Adrian Hill, chef för Jenner institute vid universitetet i Oxford som ligger bakom studien, till BBC.

Studien har publicerats i Lancet infectious diseases.

Svårt att ta fram malariavaccin

Att utveckla ett effektivt vaccin mot malaria är svårt, vilket bland annat beror på att malariaparasiten genomgår flera stadier under sin livscykel. Parasiten förändras därför när den kommer in i människokroppen. Vid utvecklingen av ett vaccin mot malaria måste forskarna bestämma vilken del av parasitens livscykel vaccinet ska rikta sig mot.

I dag finns endast ett godkänt vaccin mot sjukdomen. Förra året gick Världshälsoorganisationen, WHO, ut med en rekommendation om att barn i Afrika och andra malariadrabbade regioner skulle få vaccinet som kallas RTS S. Rekommendationen har dock väckt debatt eftersom vaccinets effekt mot allvarlig sjukdom av många anses vara för låg.

Studie på drygt 400 barn

Det nu aktuella vaccinet R21/Matrix-M innehåller dels en aktiv substans, dels en adjuvans (hjälpämne) som heter Matrix-M. I en tidigare del av studien har forskarna undersökt skyddet efter grundvaccinering med tre doser och då sett en skyddseffekt på 75 procent eller högre efter 12 månader. WHO har satt upp ett mål om att ett malariavaccin ska ha minst en så hög skyddseffekt.

Det som forskarna nu har undersökt är hur skyddet ser ut efter en boosterdos som gavs 12 månader efter grundvaccineringen.

Studien är en dubbelblind, randomiserad fas I/IIb-studie som gjordes i Burkina Faso. I studien ingick 409 små barn som slumpmässigt delades in i tre grupper. Alla barnen hade fått en grundvaccinering när de var mellan 5 och 17 månader, och fick nu samma vaccin i en boosterdos. Två av grupperna fick vaccinet med antingen en låg eller hög dos av adjuvansen. Den tredje gruppen fick ett kontrollvaccin.

Upp emot 80 procents skydd

Forskarna följde barnen under ett år efter boosterdosen. Resultatet visade att skyddseffekten för den grupp som hade fått vaccinet med högdosadjuvans var 80 procent. I gruppen som hade fått vaccin med lågdosadjuvans var motsvarande siffra 71 procent.

Det visade också att 51 procent av barnen som hade fått vaccinet med lågdosadjuvans, och 39 procent av barnen som hade fått vaccinet med högdosadjuvans utvecklade klinisk malaria efter 12 månader. I gruppen som hade fått kontrollvaccinet var motsvarande siffra 86 procent.

Forskarna kommer nu att påbörja en process om att få vaccinet godkänt. De måste dock vänta in resultatet av en pågående större studie på 4 800 barn. Den förväntas vara klar innan årets slut.

R21/Matrix-M har vissa likheter med det redan godkända vaccinet RTS S. Båda vaccinerna riktar in sig på det första steget av parasitens livscykel. Vaccinerna är byggda av proteiner från malariaparasiten samt hepatit B-viruset. Det nya vaccinet har dock en högre andel malariaproteiner. Enligt forskarna hjälper detta immunsystemet att fokusera på malaria snarare än hepatit.

Tredje variantanpassade vaccinet snart här

Helene Wallskär
-
0
Tredje variantanpassade vaccinet snart här

EU:s läkemedelsmyndighet EMA rekommenderar EU-kommissionen att godkänna det tredje variantanpassade vaccinet mot covid-19. Rekommendationen gäller en ny version av Comirnaty, covid-19-vaccinet från Pfizer/Biontech. Det handlar om ett påfyllnadsvaccin som ska kunna tas från 12 års ålder efter grundvaccinering med något annat covid-19-vaccin.

Det nya påfyllnadsvaccinet är riktat dels mot ursprungsvarianten av covid-19-viruset sars-cov-2, och dels mot omikronvariantens undertyper BA.4 och BA.5. Det är dessa som för närvarande dominerar covid-19-spridningen i bland annat vårt land.

– Det är bra att det nu finns ett vaccin som också skyddar mot de dominerande undervarianterna BA.4 och BA.5, säger Charlotta Bergquist, vaccinsamordnare på Läkemedelsverket i ett pressmeddelande.

Blir det tredje variantanpassade vaccinet

För ett par veckor sedan godkände EU-kommissionen de två första variantanpassade påfyllnadsvaccinerna. Dessa kommer från Pfizer/Biontech respektive Moderna. De är riktade dels mot virusets ursprungsvariant och dels mot omikrons undertyp BA.1, som tidigare hade en stor spridning.

Leveranserna av dessa till Sverige har nu börjat. Och Folkhälsomyndigheten räknar med att det BA.4/BA.5-riktade vaccinet från Pfizer/Biontech kan börja komma till vårt land i oktober.

Detta innebär att regionerna kommer att använda ett tredje uppdaterat påfyllnadsvaccin parallellt med de lager som finns kvar av de första vaccinversionerna som endast är riktade mot virusets ursprungsvariant. Regionerna går successivt över till de uppdaterade vaccinerna och de som vaccinerar sig kan inte själva välja vilket vaccin de får.

Sedan slutet av augusti rekommenderar Folkhälsomyndigheten en femte vaccindos för alla som har fyllt 65 år och för yngre som tillhör olika riskgrupper. För övriga i åldrarna 18-64 år rekommenderas tre doser. De har också möjlighet att ta en fjärde dos om de önskar.

Har läkarna blivit bättre på att ompröva smärtterapi?

Helene Wallskär
-
0
Har läkarna blivit bättre på att ompröva smärtterapi?

Carl-Olav Stiller är docent och överläkare i klinisk farmakologi vid Karolinska universitetssjukhuset. Han är också ordförande i läkemedelskommitténs expertgrupp för smärta och reumatiska sjukdomar i Region Stockholm. Expertgruppen gick nyligen ut med en uppdaterad riktlinje med rubriken ”Förläng endast läkemedelsbehandling som vid utvärdering bedöms effektiv”. Det handlar om att läkare inte rutinmässigt ska förnya recept på smärtläkemedel utan att ta reda på att läkemedlen verkligen gör nytta.

Läkemedelsvärlden bad Carl-Olav Stiller att berätta mer.

Varför är det så viktigt att läkare tar reda på om smärtläkemedlen hjälper och tar bort dem annars?

– Om behandlingen inte ger smärtlindring eller bättre funktion så finns det ingen anledning att fortsätta. Läkemedel som inte har avsedd effekt kan ändå ha biverkningar. Vissa smärtläkemedel, som opioider, medför ganska stora biverkningsrisker som särskilt äldre är känsliga för. Det är allt ifrån förstoppning till sedering och trötthet med ökad fallrisk samt negativ kognitiv påverkan och risk för beroende. Det är viktigt att nyttan av läkemedelsbehandlingen mot smärta är större än risken för biverkningar. Det får inte vara så att man blir mycket sämre av sina smärtläkemedel.

Hur kan man göra för att utvärdera smärtbehandling?

– Fråga patienten! Krångligare än så behöver det inte vara. Fråga ”tycker du att medicinen hjälper?”. Om svaret är nej så är det ofta bra att sakta trappa ned behandlingen och se om något förändras. Blir patienten då sämre kanske läkemedlet ändå hade en positiv effekt, men i så fall gäller det att hitta lägsta effektiva dos.

Din expertgrupp och många andra har arbetat länge med att försöka få in denna rutin brett i vården – har det blivit bättre?

– Nej, jag tror tyvärr att det fortfarande är lika illa som det var för tio år sedan. Expertgruppen har inte gjort någon systematisk undersökning, men vi ser många exempel på att patienter har stått på samma smärtbehandling i åratal utan att någon i vården undersökt om den gör nytta. Det är i vart fall väldigt sällan som sådana uppföljningar dokumenteras i journalerna.

Varför är det så svårt att förändra detta?

– En bra fråga… Jag tror inte att läkarna missar att fråga om smärtläkemedlet hjälper på grund av likgiltighet. Men den frågan dyker helt enkelt inte upp bland allt annat som ska göras och dokumenteras. Journalsystemet påminner inte heller om att värdera nyttan med smärtbehandlingen mot risken för biverkningar, och när man ordinerar läkemedel mot smärta kräver systemet inte att man tar ställning till om läkemedlet fungerar.

Vad skulle behövas för att det ska bli bättre?

– Det skulle behövas någon sorts påtagligt incitament för läkarna att göra detta. Kanske en bonus till vårdenheter som gör och dokumenterar uppföljningar av smärtbehandling. Eller ett krav på dokumenterad uppföljning för att ersättning ska betalas ut. En annan möjlighet skulle vara att upplysa patienterna om hur viktigt det är att informera doktorn om smärtläkemedel inte ger avsedd effekt.

Nya säkerhetsrapporter för covid-19-vaccinerna

Marie Ericsson
-
0
Nya säkerhetsrapporter för covid-19-vaccinerna

Den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA fortsätter att övervaka säkerheten för covid-19-vaccinerna som används i EU. Enligt den senaste säkerhetsrapporten finns ett fåtal rapporter om nya misstänkta biverkningar. Dock bedöms nyttan fortfarande vara större än riskerna för samtliga vacciner.

Nya säkerhetsrapporter för covid-19-vaccinerna publiceras varje månad och visar bedömningar av nya säkerhetsdata som utförs av EMA:s säkerhetskommitté PRAC.

I Sverige används i dagsläget vaccinerna från Pfizer/Biontech, Moderna och Novavax. Tidigare under pandemin användes även vaccinet från Astrazeneca.

Säkerhetsrapporter för covid-19-vaccinerna

Cirka 663 miljoner doser av Pfizer/Biontech vaccin har administrerats i EU/EES fram till den 14 augusti 2022. Av dessa har 55 miljoner getts till barn och unga. Motsvarande siffror för Modernas vaccin är totalt cirka 158 miljoner, varav 3,1 miljoner till unga.

När det gäller dessa två vacciner har sedan tidigare myokardit och perikardit, det vill säga hjärtmuskelinflammation, visat sig vara mycket ovanliga biverkningar. Enligt den senaste säkerhetsrapporten kommer produktinformationen för vaccinerna nu att uppdateras med information om att denna risk verkar lägre för barn mellan 5 och 11 år än hos barn i åldrarna 12-17 år.

Säkerhetsrapporterna visar också att PRAC har påbörjat en granskning av Pfizer/Biontechs vaccin på grund av ett fåtal rapporterade fall av sårbildning i vulva efter vaccination. Det har även inkommit ett fåtal rapporter gällande histiocytisk nekrotiserande lymfadenit, ett tillstånd som innefattar svullna lymfkörtlar, feber och svettning, efter vaccinering med Pfizer/Biontechs vaccin. PRAC påbörjar därför en granskning även av detta.

Inga nya säkerhetsrisker

Enligt den senaste rapporten har inga ytterligare misstänkta biverkningar för Novavax vaccin tillkommit. Sedan tidigare utreder PRAC misstänkta fall av myokardit och perikardit även efter vaccinering med detta vaccin.

Inte heller när det gäller Astrazenecas vaccin har några ytterligare säkerhetsuppdateringar tillkommit. Detta vaccin slutade att användas i Sverige under 2021. Detta efter rapporter om en sällsynt misstänkt biverkning i form av en kombination av blodproppar och brist på blodplättar, i vissa fall tillsammans med blödning.

Studie: Virusövervakning i avloppsvattnet bra markör

Marie Ericsson
-
0
Studie: Virusövervakning i avloppsvattnet bra markör

Att mäta virushalter i avloppsvattnet kan förutsäga hur en pandemi utvecklar sig och hur den kan komma att belasta vården. Det menar forskare vid Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet som sedan coronapandemins start har mätt halterna av sars-cov-2, viruset som orsakar covid-19.

I en studie, som har publicerats i den vetenskapliga tidskriften iScience, visar de att både potentiellt coronarelaterade samtal till 1177 Vårdguiden och antalet sjukhusinläggningar på grund av covid-19 ökade strax efter en uppmätt virustopp.

– Studien visar att virusövervakning i avloppsvatten kan förutsäga utvecklingen av en pandemi och dess börda på flera olika delar av hälsosystemet, säger studiens förstaförfattare Hao Wang i ett pressmeddelande.

Började mäta 2020

Eftersom personer med en covid-19-infektion utsöndrar sars-cov-2-partiklar i sin avföring är det möjligt att upptäcka viruset i avloppsvattnet. Metoden analyserar förekomsten av RNA från sars-cov-2. I Sverige började forskare vid flera universitet därför i februari 2020 att övervaka och mäta dessa halter. Snabbt blev det känt att denna mätning kunde förutsäga belastningen inom vården; en virustopp i avloppsvattnet följdes inom ett par veckor av att fler personer var i behov av sjukhusvård för covid-19.

Detta bekräftas i den nu aktuella studien som sträcker sig över en tvåårsperiod med start i mitten av 2020. Studien visar också att det även var fler personer som ringde till 1177 Vårdguiden med frågor om akut andnöd hos vuxna inom några veckor efter en uppmätt virustopp.

Mönstret sågs vid alla fyra pandemivågor.

Forskarna påpekar dock att det inte går att bekräfta att personerna som ringde till 1177 Vårdguiden faktiskt hade covid-19.

Mäta virushalter i avloppsvattnet träffsäkert

Testkapaciteten för covid-19 har under pandemin sett olika ut, och forskarna menar att den nationella statistiken inte har speglat den faktiska smittspridningen.

Alla som är smittade har dock virus i urin och avföring, även om de bara har milda symtom. Därför menar forskarna att mätning av virushalter i avloppsvattnet är ett träffsäkert sätt för att se hur pandemin kommer att utvecklas oberoende av testkapacitet och smittspårning.

Forskarna samlade dagsprover av avloppsvattnet från det kommunala vattenreningsbolaget Gryaab i Göteborg.

Kan se andra virus

Genom denna mätning kunde forskarna även se andra typer av virus.

– Den metod vi använder i Göteborg möjliggör även övervakning av andra virus vilket ger oss unika möjligheter att snabbt påvisa pågående utbrott. Utöver sars-cov-2 kunde vi i Göteborg även påvisa förekomst av virus som sprids via föda eller vatten och utsöndras med avföringen, varav vissa orsakade utbrott, som vinterkräksjuka och astrovirus bland barn under pandemin, säger Heléne Norder som är en av författarna till studien i pressmeddelandet.

– Under pandemin har vi kunnat påvisa förändringar i virushalterna, som direkt kan relateras till antalet smittade i Göteborg. Vår forskningsgrupp avser att fortsätta med analyser av olika virus i avloppsvattnet så länge vi har forskningsmedel för detta, fortsätter hon.

Forskarna vill vidareutveckla tekniken så att den ska kunna användas på fler laboratorier.

– Detta skulle kunna leda till att fler virus övervakas i fler regioner för snabb identifiering av kommande utbrott och en effektiv och proaktiv nationell övervakning av pågående utbrott, säger Heléne Norder.

”Gratis nikotinläkemedel är lönsamt för samhället”

Helene Wallskär
-
0
”Gratis nikotinläkemedel är lönsamt för samhället”

Erbjud gratis nikotinläkemedel till alla rökare i Region Stockholm som vänder sig till vården för att få hjälp att sluta. Det föreslår experter vid regionens Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin i en ny rapport. I rapporten analyserar de kostnaderna och vinsterna för regionen och för samhället i stort av att ändra nuvarande praxis där rökaren (och snusaren) får betala nikotinläkemedlen själv, utan recept.

För samhället i stort skulle helt subventionerade nikotinläkemedel förutom hälsovinsten för den enskilde innebära en besparing på drygt 2 000 kronor, enligt analysen.

– En effektiv rökavvänjning leder till minskad sjukfrånvaro och ökad produktivitet. Det tycks kompensera för hela den ökade kostnaden för subventionerad behandling och mer därtill, säger i ett pressmeddelande Anton Lager, enhetschef vid Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin.

De flesta rökare vill sluta

År 2020 var antalet vuxna dagligrökare i Stockholms län cirka 135 000 (7 procent av den vuxna befolkningen). Många av dem befann sig i en socioekonomiskt utsatt situation. Ungefär 20 procent hade till exempel enbart nioårig grundskoleutbildning.

Mångårig forskning visar att de flesta vuxna rökare i Sverige vill sluta. Ungefär hälften gör också varje år ett eller flera försök. Majoriteten återfaller dock och behöver göra fler försök. Endast åtta procent av dem som försöker lyckas bli långvarigt rökfria på första försöket.

Det som framför allt gör det svårt att sluta röka är abstinensbesvären på grund av att kroppen inte längre tillförs nikotin. Besvären kan bland annat vara irritation, nedstämdhet, rastlöshet och oro.

”Gratis nikotinläkemedel kan minska ojämlikhet”

Nikotinläkemedel finns i flera olika former och lindrar abstinensbesvären. Läkemedlen tillför rent nikotin i mindre mängd och detta har visat sig underlätta rökstopp. Rapportförfattarna understryker att det vetenskapliga stödet för att behandlingen är effektiv är starkt. Det gäller både om läkemedlet används som enda hjälp eller i kombination med rådgivning. Enligt rapporten ökar nikotinläkemedel chansen att lyckas sluta med omkring 55 procent.

Men kostnaden för nikotinläkemedel kan sänka många rökares motivation att använda dem för att försöka sluta, menar experterna. Läkemedelskostnaden kan uppgå till omkring 3 500 kronor för tolv veckors behandling.

– Som det ser ut i dag kan kostnaden för nikotinläkemedel för den enskilde vara ett hinder för att sluta. Det är vanligare att röka bland låginkomsttagare, så en subvention skulle kunna leda till minskad ojämlikhet i hälsa, säger Joanna Stjernschantz Forsberg, Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, i pressmeddelandet.

Föreslår test med subvention

Om hälften av alla rökare i Stockholms län skulle utnyttja erbjudandet om gratis nikotinläkemedel i tolv veckor skulle detta kosta regionen drygt 344 miljoner kronor per år, enligt analysen. Om subventionen enbart riktas till socioekonomiskt utsatta rökare blir kostnaden i stället cirka 86 miljoner kronor. När man räknar in de hälsovinster som uppstår blir regionens kostnad per vunnet kvalitetsjusterat levnadsår (QUALY) cirka 125 000 kronor. Detta är enligt Socialstyrelsens klassificering för kostnadseffektivitet en måttlig, på gränsen till låg, kostnad.

Rapportförfattarna drar slutsatsen att en subvention inte bara vore kostnadsbesparande för samhället utan också en kostnadseffektiv satsning för regionen.

De skriver att ett ”naturligt nästa steg” är att testa att subventionera nikotinläkemedel, antingen för alla rökare som vill sluta eller för utsatta grupper.

Hjärntumörer kan behandlas snabbare

Helene Wallskär
-
0
Hjärntumörer kan behandlas snabbare

Vården behöver bättre kunskap om tidiga symtom på hjärntumörer hos barn. Det är en av slutsatserna i en ny svensk studie som har publicerats i Pediatric blood & cancer. Forskarna undersökte hur lång tid det gick mellan de första märkbara symtomen och diagnos och behandling. Studien finansierades av bland andra Barncancerfonden.

Förbättrad behandling av hjärntumörer hos barn

Hjärntumörer är den näst vanligaste cancerformen hos barn, efter leukemier. Nästan 100 barn i Sverige diagnostiseras varje år med en hjärntumör. Behandlingsmetoderna förbättras kontinuerligt och läkemedel får en allt viktigare roll som komplement till kirurgi. Dels utvecklas cytostatikabehandlingarna och dels börjar målriktade läkemedel få en allt större roll.

Tack vare bland annat bättre behandlingar överlever i dag fyra av fem barn som drabbas av en hjärntumör. Forskarna bakom den aktuella studien tror att snabbare diagnos och kortare tid till behandling skulle kunna förbättra överlevnaden ytterligare.

Forskarna använde data från det svenska barncancerregistret. Under studieperioden 2013-2016 var det 319 barn i åldrarna 0-18 år som diagnostiserades med en tumör i hjärnan eller ryggmärgen. Genomsnittsåldern vid diagnosen var åtta år.

Stora skillnader i tid till diagnos

Det fanns en stor variation när det gällde hur lång tid det gick från att symtomen började uppmärksammas till att barnet fick remiss för undersökning och behandling. Tiden varierade mellan knappt tre och drygt 25 veckor, medianvärdet låg på drygt åtta veckor.

Forskarna ser flera orsaker till dessa skillnader.

– Vi har kunnat se att det finns skillnader som har samband med barnets ålder, typ av cancer och hur man sökt vård. Låggradiga tumörer med diffusa symtom är, kanske som förväntat, en riskfaktor för senare diagnos men vi kan också se att till exempel att vara tonåring ökar tiden till diagnos liksom val av vårdnivå, säger Olof Rask, överläkare och barnneurolog vid Skånes universitetssjukhus, som är en av forskarna bakom kartläggningen i ett pressmeddelande.

Vissa symtom är mindre kända

Hjärntumörer är en stor sjukdomsgrupp med många underdiagnoser och symtomen varierar beroende på var i hjärnan tumören uppstår. Symtomen kan också vara diffusa och komma smygande.

Studien visade att typen av symtom påverkade tiden till diagnos av hjärntumören. Barn som hade flera symtom samtidigt fick diagnos tidigare än de som sökte för enbart ett symtom. Välkända symtom på hjärntumör som huvudvärk tillsammans med kräkningar var också kopplade till snabbare diagnos än mindre kända symtom som synpåverkan och försenad pubertet.

Vart i vården familjerna först vände sig var en annan faktor som påverkade tiden till diagnos. Uppgifter om var man först sökte vård fanns för 260 av barnen. De som vände sig till en akutmottagning fick diagnos snabbare än de som sökte i primärvården eller hos en specialistläkare, till exempel barn- eller ögonläkare.

– Positivt är att vi ser att barn och familjer söker vård relativt tidigt i sjukdomsförloppet, oberoende av tumörtyp eller lokalisation.  Men det innebär samtidigt att det är inom vården vi ser en förbättringspotential, säger i pressmeddelandet en annan av forskarna, Pernilla Grillner som är överläkare i barnonkologi vid Astrid Lindgrens barnsjukhus.

– Vi tror att det behövs en utbildningsinsats för professionen så att de mindre kända symtomen bättre fångas upp och utreds.

”Vi vill hitta lovande forskare i ett tidigt skede”

Marie Ericsson
-
0
”Vi vill hitta lovande forskare i ett tidigt skede”

Nästa utdelning av Scheelepriset är inte förrän i slutet av 2023, men redan nu är jakten på nästa pristagare i full gång. Den 15 september är sista dagen för att skicka in ett namn på en kandidat som man tycker förtjänar det ärofyllda priset. Läkemedelsvärlden har pratat med Lisa Bandholtz, som är Apotekarsocietetens vetenskapliga sekreterare och den som ansvarar för nomineringsprocessen.

Hur går arbetet med nomineringarna till Scheelepriset till?

– Under våren går vi ut med det som vi kallar för ”call for nomination”, det vill säga information om att det är dags att nominera till Scheelepriset. Sedan sprider vi det budskapet på sociala medier, till stora universitet och till andra kontakter både i Sverige och internationellt. Det är väldigt viktigt att sprida informationen på ett tydligt sätt så att man förstår vad det handlar om. Marknadsföringen fortsätter sedan fram till sista nomineringsdagen. Under tiden har vi också satt ihop en nomineringskommitté. Den utvärderar sedan nomineringarna och kommer tillsammans fram till en kandidat som  sedan presenteras för Apotekarsocietetens styrelse.

Vilka är det som ingår i nomineringskommittén?

– Den består av experter som tillsammans ska stå för en bredd inom läkemedelsforskning och -utveckling. Vi kan få in nomineringar inom många olika områden och därför är det viktigt att det finns en kunskapsbredd bland de som utser vinnaren. I kommittén ingår i år fem personer, som bland annat kommer från Apotekarsocietetens största sektioner som är mer vetenskapligt inriktade.

Vem kan vinna Scheelepriset?

– Syftet med Scheelepriset är att hitta en forskare som är aktiv inom forskning och utveckling och internationellt känd. Forskningen ska ha kommit tillräckligt långt för att man ska förstå att den har stor potential för att bidra till läkemedelsutveckling, men den behöver inte ha lett fram till ett redan färdigt läkemedel. Synligheten av forskningsfältet kan leda till viktiga samarbeten och att kontakter knyts som kan leda till att forskningen och utvecklingen går snabbare än den annars skulle ha gjort.

Hur många nomineringar brukar ni få in?

– Mellan 20 och 25. De allra flesta brukar komma precis innan sista nomineringsdagen.

Hur är det att jobba med att ta fram nya pristagare?

– Det är väldigt roligt. Att få jobba tillsammans med toppforskare är lärorikt och leder fram till många intressanta diskussioner. Det är också spännande att få vara en del i att lyfta fram och synliggöra nya forskare inom ett speciellt fält. Det ligger alltid en spänning i vilket fält det blir.

Regionerna klarar full anslutning först 2028

Helene Wallskär
-
0
Regionerna klarar full anslutning först 2028

Den bortre tidsgräns för NLL, nationella läkemedelslistan, som i dag gäller är 1 maj nästa år. Då ska apoteken och vården enligt lagen ha anslutit sina IT-system till NLL. Men regionerna bedömer att de inte har någon möjlighet att klara detta. Enligt en skrivelse till socialdepartementet bedömer Sveriges kommuner och regioner att full anslutning till NLL är möjlig tidigast 1 januari 2028.

Vill flytta bortre tidsgräns för NLL

Den nationella läkemedelslistan är ett nytt personregister som är en samlad informationskälla om alla patienters förskrivna och uthämtade läkemedel. Informationen är tillgänglig för patienten själv, vården och apoteket. I höstas aktiverade E-hälsomyndigheten NLL på en ny teknisk plattform. Samtidigt kopplade myndigheten in den så kallade transformatorn. Denna är en tillfällig lösning i väntan på att regionerna ska ansluta sig. Transformatorn flyttar automatiskt förskrivningsdata från journalsystemen till NLL så att förskrivarna i regionerna kan fortsätta att arbeta som vanligt i sina respektive system.

Det som avses med en bortre tidsgräns för NLL är det datum då E-hälsomyndigheten ska koppla bort transformatorn. För att det ska fungera måste regionerna ha anslutit sina vårdinformationssystem fullt ut till NLL.

Regionerna har länge flaggat för att de inte kommer att hinna vara klara för detta till 1 maj 2023. Många regioner håller på att byta vårdinformationssystem vilket är en av orsakerna till att de inte klarar nuvarande bortre tidsgräns för NLL. Region Stockholm och Region Gotland har påbörjat upphandling av ett nytt system, men är ännu inte klara vilket för deras del gör osäkerheten ännu större.

Vill göra det stegvis

I slutet av maj höll socialdepartementet ett möte med de olika aktörer som är berörda av NLL:s införande för att diskutera situationen. Efter detta arbetar departementet nu med en justerad tidplan för införandet. Den aktuella skrivelsen är SKR:s inspel i denna process. SKR har samlat in underlag från regionerna  som gör den samlade bedömningen att anslutningen av vårdinformationssystemen till NLL bör ske i två steg.

Det första steget innebär att det blir möjligt att läsa NLL direkt i vårdinformationssystemen i alla regioner. Det kan enligt skrivelsen vara klart till 1 juni 2025.

Nästa steg är att införa det SKR kallar skrivfunktionalitet. Den kommer att göra att förskrivarna också kan skicka recept direkt via NLL. Att få detta på plats i alla regioner kommer enligt SKR att ta betydligt längre tid eftersom det “innebär stora tekniska och logiska utmaningar både för systemleverantörerna och för regionernas systemförvaltningar”. Dessutom kommer detta steg att påverka vårdens arbetssätt mer. Bland annat behöver tusentals ordinationsmallar göras om och tidigare ordinationer överföras till ett nytt format.

Regionerna menar därför att det andra och sista steget i införandet av NLL kan vara klart tidigast 1 januari 2028. För regionerna Stockholm och Gotland skulle det kunna dröja ytterligare två år, till 1 januari 2030.

Studie väcker frågor om apkoppsvaccinets effekt

Helene Wallskär
-
0
Studie väcker frågor om apkoppsvaccinets effekt

Hur bra är egentligen apkoppsvaccinets effekt mot apkoppsvirus? Svaret är ännu oklart. En ny studie från Nederländerna tyder på att skyddseffekten mot apkoppor kan vara lägre än många hoppas. Analyser av blodprover från vaccinerade personer visade på endast låga nivåer av antikroppar som kan neutralisera apkoppsvirus.

Få data om apkoppsvaccinets effekt

Det vaccin som i dag är godkänt mot apkoppor är från början framtaget för att skydda mot smittkoppor. Det bygger på en modifierad version av ett virus som är nära släkt med smittkoppor och kallas vacciniavirus Ankara.

Apkoppor och smittkoppor är närbesläktade virus. Vaccin mot det sistnämnda väntas därför även ha effekt mot det första. Ett äldre smittkoppsvaccin gav också ett visst skydd mot apkoppor i en studie i Republiken Kongo.

När det gäller det nuvarande smittkoppsvaccinet saknas det ännu data om dess skyddseffekt mot apkoppor hos människor. Men en studie av apor visade att det skyddade mot allvarlig sjukdom och död i apkoppor, även om det inte gav fullständig immunitet.

Baserat bland annat på denna djurstudie har läkemedelsmyndigheterna i USA, Kanada och EU beslutat att godkänna smittkoppsvaccinet även mot apkoppor. Vaccinet tillverkas av det danska företaget Bavarian Nordic. Vaccinet heter Imvanex i Europa, Imvamune i Kanada och Jynneo i USA. EU gav sitt godkännande “under speciella omständigheter” vilket syftar på det pågående apkoppsutbrottet.

Immunstudie i Nederländerna

Ett flertal kliniska studier som jämför ovaccinerade och vaccinerade grupper pågår för att få en bättre bild av vaccinets skyddseffekt mot apkoppor. Under tiden ville forskarna bakom den nu aktuella studien närmare undersöka de immunsvar som vaccinet framkallar. De har publicerat sina resultat på en så kallad preprintserver, i väntan på vetenskaplig granskning och publicering i en vetenskaplig tidskrift.

Studien av apkoppsvaccinets effekt på immunsystemet genomfördes vid Erasmus medical center i nederländska Rotterdam. Forskarna gjorde laboratorieanalyser av blodprover från flera grupper av personer. De jämförde bland annat nivåerna av olika antikroppar före och efter vaccinering med Imvanex.

Forskarna såg att nivåerna av antikroppar mot modifierat vacciniavirus Ankara (som vaccinet alltså är direkt riktat mot) steg tydligt efter både första och andra dosen. Däremot syntes inte motsvarande immunsvar när det gällde antikroppar mot apkoppsvirus.

Fyra veckor efter den första dosen konstaterade forskarna endast låga nivåer av neutraliserande antikroppar mot apkoppsvirus. Detta i blodprover från fem av åtta vaccinerade försökspersoner. Hos tre av åtta fanns inga mätbara nivåer alls av antikroppar mot apkoppor. Den andra dosen ökade antikroppsnivån något hos vissa, men förändringarna var små jämfört med läget efter dos 1.

Varnar för övertro på vaccinskydd

Forskarna bakom studien framhåller att ännu ingen vet hur höga antikroppsnivåer mot apkoppor som krävs för att förhindra infektion och allvarlig sjukdom. Därför är det inte självklart vad studiens resultat betyder för skyddseffekten mot apkoppor i verkliga livet. Forskarna skriver att fortsatt forskning behövs för att fastställa detta.

I en artikel på den medicinska nyhetssajten Statnews kommenterar experter studien. De varnar för överdrivna förväntningar på vilket skydd vaccinet ger och framhåller att det är viktigt att riskgrupperna är medvetna om det oklara kunskapsläget.

– Det här är komplicerat och vi kommer att behöva gemensamma och koordinerade insatser för att hitta rätt lösningar för att stoppa sjukdomens spridning. Bra hälsokommunikation och effektiva budskap om riskminskning kommer att vara viktiga, säger Inger Damon, expert vid amerikanska Centers for disease control and prevention, CDC, till Statnews.

Ytterligare stöd för dolutegravir till gravida

Marie Ericsson
-
0
Ytterligare stöd för dolutegravir till gravida

Hiv-läkemedlet dolutegravir har under flera år varit i fokus när det handlar om behandling av gravida kvinnor. Preliminära resultat från en studie i Botswana tydde 2018 på att läkemedlet var associerat med ökad risk för neuralrörsdefekter om kvinnan tog det mycket tidigt under graviditeten. Neuralrörsdefekter är allvarliga missbildningar, som uppstår tidigt under fosterutvecklingen. Samma studie visade dock två år senare en väsentligt lägre risk och fördelarna med läkemedlet har bedömts överväga riskerna.

Nu visar en amerikansk studie, som har publicerats i New England journal of medicine, ytterligare stöd för att behandling med dolutegravir under graviditeten är säker för barnet. Forskarna har undersökt hur behandlingen påverkar barnet under den fortsatta fosterutvecklingen och såg inga tydliga skillnader när de jämförde dolutegravir med andra vanliga hiv-läkemedel. Resultatet visade också att effekten av dolutegravir var bättre eller lika bra som de övriga behandlingarna.

Över 1 200 gravida kvinnor ingick

Dolutegravir är ett virushämmande läkemedel i klassen integrashämmare. Det används för behandling av hiv genom att minska hiv-virusets förmåga att replikera sig självt. I EU godkändes läkemedlet 2014.

I den nu aktuella studien har forskarna studerat över 1 200 kvinnor som fick behandling med vanliga läkemedel mot hiv under en graviditet. Kvinnorna fick antingen dolutegravir, atazanavir–ritonavir, darunavir–ritonavir, oralt rilpivirin, raltegravir eller elvitegravir–cobicistat

När forskarna undersökte till exempel neonatal död, för tidig födsel eller låg födelsevikt kunde de inte se några tydliga skillnader hos barnen när de jämförde kvinnornas olika behandlingar under graviditeten.

Resultatet visade dock att de observerade riskerna var högre bland deltagare som började ta dolutegravir, oralt rilpivirin, raltegravir eller elvitegravir-kobicistat under graviditeten jämfört med deltagare som blev gravida medan de tog dessa läkemedel.

Bättre effekt med dolutegravir

Forskarna undersökte också effekten av dolutegravir. Vid förlossningen hade 96,7 procent av kvinnorna i dolutegravirgruppen en virusnivå under den mätbara gränsen. Motsvarande siffror för atazanavir-ritonavirgruppen var 84 procent och för darunavir-ritonavir gruppen 90,1 procent. När det gällde raltegravir var siffran 89,2 procent och elvitegravir-kobicistat 89,8 procent.

Bland de kvinnor som hade fått oralt rilpivirin hade 96,8 procent en virusnivå under den mätbara gränsen vid förlossningen, det vill säga något högre än dolutegravirgruppen.

Forskarna påpekar att även en tidigare publicerad studie visade det inte fanns några skillnader mellan dolutegravir och darunavir-ritonavir när det gäller för tidig födsel och dödfödsel. Den nu aktuella studien kom fram till samma resultat och var dessutom större och undersökte fler vanliga hiv-läkemedel, framhåller de.

PRAC ska granska epilepsi-läkemedlet topiramat

Marie Ericsson
-
0
PRAC ska granska epilepsi-läkemedlet topiramat

Nya studieresultat tyder på en koppling mellan användning av eilepsiläkemedlet topiramat under graviditeten och intellektuella funktionsnedsättningar hos barnen. Därför har EU:s läkemedelsmyndighet EMA:s säkerhetskommitté PRAC beslutat att starta en granskning av läkemedlet.

Topiramat används även mot migrän

För närvarande rekommenderas kvinnor som behandlas med topiramat mot epilepsi att undvika att bli gravida och att rådfråga sin läkare om de vill bli det. Detta på grund av att man sedan tidigare känner till att det finns en risk för medfödda missbildningar hos barnet.

Topiramat kan också användas för förebyggande av migrän och i vissa länder även, i kombination med fentermin, för viktminskning. Läkemedlet får dock inte användas i dessa syften av gravida eller fertila kvinnor.

Ska utreda behov av åtgärder

I juni kom en nordisk studie som visade att det också fanns en ökad risk för autism och andra störningar av den intellektuella utvecklingen hos barnet om mamman hade använt topiramat.

Med anledning av denna studie ska PRAC nu titta på fördelarna och riskerna med att använda topiramat under graviditeten och utreda om det finns ett behov av ytterligare riskminimeringsåtgärder.

Att fortsätta att ta sina epilepsiläkemedel under en graviditet är oftast viktigt då okontrollerade anfall kan vara skadligt för både kvinnan och barnet.

PRAC framhåller att läkemedlet ska användas enligt den godkända produktinformationen så länge granskningen pågår. Enligt kommittén ska berörda kvinnor inte avbryta sin behandling utan att först prata med sin läkare.

Lagrådet vill förtydliga ny lag om sanktionsavgift

Helene Wallskär
-
0
Lagrådet vill förtydliga ny lag om sanktionsavgift

En ny lag om sanktionsavgift för läkemedelsföretag som restanmäler sent eller inte alls fanns med i ett paket med förslag till lagändringar som regeringen presenterade i juni. Tanken är att föra in en bestämmelse i läkemedelslagen som ger Läkemedelsverket rätt att ta ut en sanktionsavgift om läkemedelsföretag anmäler annalkande restsituationer för sent.

Nu har paketet med föreslagna lagändringar om hälso- och sjukvårdens försörjningsberedskap fått godkänt av lagrådet.

När det gäller just de föreslagna formuleringarna i en ny lag om sanktionsavgift anser lagrådet dock att de behöver bli tydligare. Lagrådet vill att det klart ska framgå att Läkemedelsverket har rätt att ta ut en sanktionsavgift vid sen eller utebliven anmälan oavsett om det handlar om en tillfällig läkemedelsbrist eller om företaget helt tänker sluta att sälja läkemedlet i Sverige.

I båda fallen är företaget skyldigt att anmäla till Läkemedelsverket minst två månader i förväg och även sanktionsavgiften bör gälla i båda situationerna. Det framhåller lagrådet som anser att regeringens formuleringar är otydliga på den punkten.

Övriga lagförslag om förbättrad försörjningsberedskap lämnar lagrådet utan erinran. Regeringen har i dessa bland annat föreslagit att öppenvårdsapotek ska få en lagstadgad lagerhållningsskyldighet som Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket ska följa upp. Detta genom att kontrollera den så kallade direktexpedieringsgraden, det vill säga hur stor andel av receptkunderna som får sina läkemedel vid det första apoteksbesöket.

Regeringen har också föreslagit att Läkemedelsverket och regionerna ska få större möjligheter att utan sekretesshinder dela uppgifter med varandra. Det gäller uppgifter om anledningen till att ett läkemedelsföretag meddelar försäljningsuppehåll.

Bland lagförslagen finns också ett förtydligande i hälso- och sjukvårdslagen om att sjukvårdsprodukter ingår i den utrustning som ska finnas där det bedrivs sjukvård. Detta innefattar bland annat läkemedel och medicintekniska produkter.

I nästa steg ska nu regeringen formulera en proposition som riksdagen får ta ställning till.

Positiv trend för plötsligt hjärtstopp har avstannat

Marie Ericsson
-
0
Positiv trend för plötsligt hjärtstopp har avstannat

På 30 år har chansen att överleva ett plötsligt hjärtstopp utanför sjukhus mer än fördubblats. Det visar en svensk studie som har publicerats i European heart journal. Den positiva utvecklingen har dock stannat av. För att klara de allra svåraste fallen behövs bland annat tekniska lösningar för att snabbt kunna leverera hjärtstartare, menar forskarna.

Plötsligt hjärtstopp oftast utanför sjukhus

I Sverige drabbas cirka 10 000 personer av plötsligt hjärtstopp varje år. Tre av fyra fall inträffar utanför sjukhus, och insatser med hjärt- och lungräddning och hjärtstartare är avgörande för utgången.

I den nu aktuella studien har forskare från Göteborgs universitet studerat registerdata om 106 296 fall av hjärtstopp utanför sjukhus mellan åren 1990 och 2020. I alla fallen gjordes återupplivningsförsök.

Förbättring i slutet av 90-talet

Resultatet visade att chansen att överleva ett plötsligt hjärtstopp utanför sjukhus mer än fördubblades under studieperioden. Hela förbättringen skedde dock under slutet av 1990-talet och början på 2000-talet. Under det senaste decenniet har överlevnaden inte ökat alls, enligt studien.

– Vid hjärtstopp utanför sjukhus är det sannolikt den ökade förekomsten av personer som tränats för att utföra hjärt-lungräddning som drivit på den positiva utvecklingen. Miljontals svenskar har utbildats i denna livsviktiga färdighet som kan komma till användning när som helst, och dessa personer ingriper allt oftare. I dag är det civila som startar HLR i majoriteten av alla fall av hjärtstopp utanför sjukhus, säger Araz Rawshani som är en av forskare bakom studien, i ett pressmeddelande.

– Att utvecklingen sedan stannat av har flera orsaker. Dels lyckas inte ambulanssjukvården anlända i tid till patienten, utryckningstiderna har hela tiden ökat, och dels har andelen patienter som är relativt lätta att återuppliva, de som får hjärtstopp till följd av akut eller kronisk kranskärlssjukdom, sjunkit dramatiskt under de senaste decennierna, säger Araz Rawshani.

I studien har forskarna också studerat data om 30 032 fall av hjärtstopp på sjukhus mellan åren 2004 och 2020. Även bland dessa fall sågs en förbättrad överlevnad. Denna ökning skedde främst från och med 2010 vilket forskarna tror beror på förbättrade kunskaper och resurser inom vården.

Fler svårare fall

I studien framhålls att det finns en växande grupp svårbehandlade fall där hjärtstoppen orsakas av till exempel lungsjukdom eller hjärtsvikt. Detta gör att det blir svårare att lyckas med återupplivning.

– Studien pekar på att hälso- och sjukvården, från ambulanssjukvård till vård efter återupplivning, kommer att möta nya och svåra utmaningar under de kommande åren, med en patientpopulation som blir allt svårare att återuppliva. Fortsatta förbättringar i överlevnad kräver nya sätt att utbilda betydligt fler i hjärt-lungräddning, att kompetensen upprätthålls, och det behövs tekniska landvinningar för att leverera hjärtstartare tidigare, säger Araz Rawshani.

Fortsatt oenighet om off label-terapi mot MS

Helene Wallskär
-
0
Fortsatt oenighet om off label-terapi mot MS

Socialstyrelsen kommer trots nya data inte att rekommendera rituximab, en brett använd off label-terapi mot MS, multipel skleros, i nya uppdaterade riktlinjer. Det framgår av ett debattsvar i på SvD debatt.

Rituximab är godkänt mot bland annat lymfom men inte mot MS. Läkemedlet används dock ändå mycket vid den senare diagnosen. Som Läkemedelsvärlden rapporterat visade en svensk fas III-studie som nyligen publicerades  i Lancet neurology att rituximab minskade antalet MS-skov med drygt 80 procent jämfört med det godkända MS-läkemedlet dimetylfumarat.

Hoppas på godkännande av off label-terapi mot MS

Neurologen och forskaren Anders Svenningsson som ledde studien sa då till Läkemedelsvärlden att resultaten på sikt kanske kan leda till att rituximab blir MS-godkänt genom en särskild pilotprocess. Processen utvecklas inom ett projekt kring så kallad repurposing som Läkemedelsverket och Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket tillsammans driver.

Han sa också att han hoppades att de nya data skulle påverka pågående revidering av de nationella MS-riktlinjerna hos Socialstyrelsen.  Det arbetet hade Anders Svenningsson själv lämnat i protest mot att rituximab inte fick ingå i riktlinjerna.

Socialstyrelsen står fast

Turerna har sedan fortsatt med ett replikskifte på SvD debatt. I en kritisk debattartikel krävde Anders Svenningsson och flera andra företrädare för MS-vården att Socialstyrelsen ska ompröva sitt beslut. Detta med anledning av resultaten i fas III-studien.

Thomas Lindén på Socialstyrelsen bemöter nu kritiken i ett debattsvar. Av svaret framgår att Socialstyrelsen inte kommer att rekommendera rituximab specifikt i riktlinjerna. Han skriver att Socialstyrelsens rekommendationer ligger på substansnivå och inte pekar ut namngivna läkemedel.

De reviderade riktlinjerna kommer enligt debattsvaret att rekommendera anti-CD20-antikroppsläkemedel (dit rituximab hör). Thomas Lindén menar att denna rekommendation “inte på något vis förhindrar användningen av Rituximab vid skovvis förlöpande ms.”

1234Sida 3 av 4