Månads arkivering juni 2022

Läkemedel mot svår blodbrist subventioneras

Läkemedlet Evrenzo (roxadustat) ingår från och med 20 maj i högkostnadsskyddet. Det har Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, beslutat. Behandlingen är avsedd för vuxna patienter med anemi, blodbrist, vid kronisk njursjukdom.

Blodbrist kan öka risken för hjärtsvikt

När en person har en nedsatt njurfunktion sjunker halten av hormonet erytropoietin i kroppen. Det leder till att produktionen av röda blodkroppar minskar, vilket i sin tur kan leda till blodbrist.

Symptomen vid blodbrist är bland annat trötthet, frusenhet, andfåddhet, endokrina rubbningar och sexuell dysfunktion. På sikt kan kronisk blodbrist också öka risken för hjärtsvikt och andra hjärt-kärlproblem.

Ökar bildandet av röda blodkroppar

Den aktiva substansen i Evrenzo verkar genom att hämma enzymet prolylhydroxylas och genom det stimuleras kroppseget erytropoeitin. Detta leder till att bildningen av röda blodkroppar ökar. Läkemedlet förbättrar även järnomsättningen i kroppen.

Evrenzo har samma användningsområde som gruppen erytropoesstimulerande läkemedel, ESL. 2012 gjorde TLV en omprövning av alla ESL som ingick i läkemedelsförmånerna och bedömde att alla var lika effektiva i behandlingen mot njurrelaterad blodbrist.

I den nu aktuella bedömningen har TLV jämfört Evrenzo med Eporatio (epoetin teta) som används i svensk sjukvård och är det ESL inom högkostnadsskyddet med lägst läkemedelskostnad.

Kostnaden för Evrenzo bedöms vara 31 182 kronor per patient och år för en patient som väger 70 kilo. TLV bedömer att den totala behandlingskostnaden för Evrenzo understiger kostnaden för Esporatio med 326 kronor över fem år.

Myndigheten bedömer därmed kostnaden för Evrenzo som rimlig.

Förvaltningsrätten: Gratisprover var reklam

Vad var syftet när nätapoteket Meds skickade gratisprover på läkemedel till 25 mottagare som enligt bolaget har ”stora personliga nätverk”? Den frågan har Förvaltningsrätten i Uppsala grunnat på sedan apoteksföretaget vänt sig dit och överklagat ett beslut från Läkemedelsverket. I sin dom kommer rätten fram till att Meds gjorde utskicken i reklamsyfte, även om företaget hävdar något annat.

Gratisprover i förkylningstid

Det hela började strax före coronapandemin, i december 2019. Genom inlägg i sociala medier från flera influencers upptäckte Läkemedelsverket att Meds apotek hade skickat paket med gratisprover till sådana personer. Paketen innehöll bland annat de receptfria läkemedlen Alvedon, Otrivin och Strepsils.

Läkemedelsverket skrev till bolaget och informerade om vad lagstiftningen säger om gratis läkemedelsprover. Enligt lagen får sådana bara ges i reklamsyfte till personer i vissa yrkeskategorier inom läkemedelshandel och vård. Att dela ut gratis läkemedel som marknadsföring till allmänheten är förbjudet.

Bolaget svarade att det hade skickat de receptfria läkemedlen som ringa gåva till 25 personer med stora nätverk, men att det inte handlade om marknadsföring. Meds ville, enligt svaret, bara informera om sina tjänster och det fanns inget avtal med paketmottagarna. Vidare framhöll Meds att mottagarna inte fått någon ersättning och att företaget inte krävt någon motprestation för gåvan.

Löpande vite

Läkemedelsverket bedömde ändå att Meds hade skickat gratisproverna ”med en förhoppning, om än icke uttrycklig, att mottagarna i sina personliga nätverk ska sprida information om bolaget”. Alltså utgjorde utskicken marknadsföring och var därmed otillåten.

Myndigheten gav därför Meds ett förbud att lämna ut gratisprover av läkemedel till allmänheten och förenade förbudet med ett löpande vite på en halv miljon kronor. Att ett vite är löpande betyder att man kan bli skyldig att betala beloppet varje gång man överträder förbudet.

Apoteksföretaget överklagade dock förbudet till Förvaltningsrätten i Uppsala och begärde att domstolen skulle upphäva förbudet eller åtminstone sänka vitesbeloppet. I överklagandet upprepade företaget att syftet med läkemedelsgåvorna inte var marknadsföring. Meds skrev också bland annat att det inte varit fråga om läkemedelsprover ”utan exempel på förpackningar som mottagarna kan beställa från bolaget”.

Förvaltningsrätten gick dock på Läkemedelsverkets linje. ”Att endast personer med stora personliga nätverk fick läkemedelsprover talar enligt förvaltningsrättens bedömning för att bolagets syfte varit att använda sig av s.k. influencer marketing”, står det i domen. Läkemedelsverkets beslut står därför fast och det gäller även vitesbeloppet.