Månads arkivering maj 2022

Läkemedelsverket föreslår hårda krav för miljöpremie

Marie Ericsson
-
0
Läkemedelsverket föreslår hårda krav för miljöpremie

För att ett läkemedel ska få en miljöpremie måste det ansvariga företaget ange tillverkningsplats, hålla sig inom nya gränsvärden för utsläpp av aktiv substans samt hantera avfall på rätt sätt. Det föreslår Läkemedelsverket i en delrapport inom ett regeringsuppdrag att utveckla en försöksverksamhet för att införa en miljöpremie i läkemedelsförmånen.

Försöksverksamhet mellan 2024 och 2027

Förslaget om en miljöpremie för att minska utsläppen av läkemedelsrester från tillverkning ingick i budgetpropositionen för 2021. Regeringen vill genom en premie kunna uppmuntra företag till en mer miljövänlig läkemedelstillverkning.

Försöksverksamheten ska bedrivas mellan åren 2024 och 2027 och systemet ska vara frivilligt för företagen att ansluta sig till. Försöksverksamheten för miljöpremien ska till en början omfatta en begränsad del av periodens vara-systemet, som innebär ett budgivningsförfarande där företagen tävlar om att bli ”periodens vara”. Systemet tar hänsyn till pris och möjlighet att leverera, vilket enligt regeringen inte gynnar de företag som arbetar för en läkemedelstillverkning som är bättre för miljön.

Verksamheten ska till en början inriktas på de tre läkemedelsgrupperna könshormoner, antibiotika och vissa smärtstillande läkemedel (NSAID). Kostnaden får uppgå till högst 25,5 miljoner kronor årligen.

Kriterier för miljöpremie

Läkemedelsverket fick regeringsuppdraget tillsammans med Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket och E-hälsomyndigheten i maj 2021. I uppdraget fick de tre myndigheterna ansvar för olika delar. En del av Läkemedelsverkets uppdrag var att föreslå vad som krävs för att få kvalificera sig för en miljöpremie. Målsättningen var att ta fram kriterier som fokuserar på att minska riskerna för utsläpp av aktiva substanser i miljön vid läkemedelstillverkning. I dag finns ingen internationell standard för detta.

Det Läkemedelsverket nu föreslår är att företagen ska lämna in underlag till myndigheten där anläggningar för produktionen är angivna för att göra en effektiv kontroll möjlig. Detta gäller både produktionen av den aktiva substansen och läkemedlet.

Myndigheten ska också ta fram gränsvärden för utsläpp av aktiv substans i vattnet.

Läkemedelsverket avser också att utveckla krav på hur avfall som innehåller aktiv substans ska hanteras. Kraven som måste uppfyllas ska omfatta sluthantering av avfall både inom framställningsplatsen och hos en eventuell extern part.

För att en produkt ska kunna kvalificera sig för miljöpremie måste alla dessa tre kriterier vara uppfyllda, föreslår Läkemedelsverket.

Myndigheten ska slutredovisa uppdraget till regeringen senast 30 oktober 2022.

Stöd via mobilapp effektivt mot fetma hos barn

Helene Wallskär
-
0
Stöd via mobilapp effektivt mot fetma hos barn

En mobilapp förbättrade resultaten av behandling av fetma hos barn. Det visar en svensk studie som har publicerats i International journal of obesity.

Forskarna framhåller i den aktuella studien att det finns ett stort behov av att förbättra denna vård. Detta eftersom fetma (obesitas) och övervikt hos barn är ett växande folkhälsoproblem och ett flertal studier har visat att standardvården ofta är ineffektiv.

Fetma hos barn behöver effektivare metoder

Forskning har också visat att det finns ett klart samband mellan tätare besök på överviktskliniken och mer hållbar viktnedgång hos barnet. Återbesök varannan vecka är enligt denna forskning det mest effektiva för att bibehålla nya levnadsvanor som håller vikten nere.

– Men det är inte genomförbart, varken för familjerna eller vården. Därför behöver vi hitta nya vägar för att ge mer stöd, säger Emilia Hagman, forskare vid institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik vid Karolinska institutet i ett pressmeddelande.

Hon är en av forskarna bakom studien som utvärderade appens effekt för 107 barn i åldrarna 4-17 år (två tredjedelar av dem pojkar). Barnen gick på en klinik i Stockholm. De och deras familjer fick testa appen under ett år. Appen kopplades till en våg utan siffror som barnet skulle ställa sig på varje dag.

Kunde ge snabb hjälp

I appen kunde barnet och familjen se viktutvecklingen som en kurva som skulle hålla sig inom ett målviktsområde. Detta område var individuellt för varje barn och målviktsområdet uppdaterades vid fysiska besök på kliniken var tredje månad.

Vårdpersonalen hade tillgång till samma data och kunde snabbt upptäcka avvikelser i viktutvecklingen som tydde på att familjen behövde extra stöd. Med hjälp av en chattfunktion kunde personalen då höra av sig och försöka hjälpa till.

Studien var en pragmatisk studie där behandlingen utvärderades utan randomisering och genom jämförelse med 321 köns- och åldersmatchade barn som fått standardvård vid andra kliniker. Denna jämförelsegrupp bestod av barn i det nationella barnobesitasregistret. Läkemedel ingick under den studerade perioden inte i standardbehandlingen.

Planerar internationell studie

De barn vars familjer fick stöd via appen gick ned dubbelt så mycket i vikt som jämnåriga som fick standardvård. Effekten var dessutom god både hos yngre barn och hos tonåringar, trots att tonåringar vanligen är svårare att nå med stöd för livsstilsförändringar. Enligt forskarna visade studien inte heller på några biverkningar av behandlingen som till exempel ätstörningar.

En begränsning med studien är dock att den gjordes på bara en klinik

Mobilappen, som heter Evira, ingår i Vårdvalet i Region Stockholm från 1 juni 2022 och kommer därmed att användas på fler kliniker där. Forskarna planerar också en internationell studie med flera europeiska länder.

Studien finansierades av Region Stockholm, Vinnova, Swelife och Medtech4Health, Stiftelsen Frimurare Barnhuset i Stockholm samt Evira AB som utvecklar och marknadsför appen. Några av studiens medförfattare är anställda vid och/eller delägare av detta företag.

Glesbygdsbidrag till fler apotek än någonsin

Marie Ericsson
-
0
Glesbygdsbidrag till fler apotek än någonsin

Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, har beviljat glesbygdsbidrag till 44 apotek för verksamhetsåret 2021. Det är det högsta antalet apotek som har fått bidraget sedan det infördes 2013. Detta kan förklaras med att reglerna för vilka apotek som får söka stödet ändrades hösten 2020.

– De justeringar som gjordes av regelverket för två år sedan gör att fler apotek har möjlighet att söka och få bidrag, vilket är positivt för apotekskunder i gles- och landsbygd, säger Gunilla Rönnholm, enhetschef på TLV, i ett pressmeddelande.

Reglerna för glesbygdsbidrag ändrades

Sedan 2013 delar TLV varje år ut glesbygdsbidrag till apotek som uppfyller vissa kriterier. Syftet är att bidra till bibehållen apoteksservice i glesbygd och att det ska finnas tillgång till farmaceutisk kompetens i hela landet.

För att få söka bidraget ska apoteket ligga mer än 20 kilometer från andra öppenvårdsapotek, ha öppet ett visst antal timmar per vecka samt ha en maxgräns på sina försäljningsintäkter. För att ett enskilt apotek inte ska bli överkompenserat tas även hänsyn till apotekets totala lönsamhet.

När stödet delades ut första gången för nio år sedan fick 31 apotek bidrag. Året därpå hade antalet stigit till 36. Men efter 2015 började antalet apotek som hade rätt till bidraget att sjunka på grund av att fler nya och dyrare läkemedel gjorde att de hamnade över maxgränsen för omsättning. Det var anledningen till att TLV ändrade kriterierna och gjorde dem mer generösa.

Ändringarna handlade om att den övre gränsen för försäljning av receptförskrivna läkemedel höjdes från 10 till 15 miljoner per år och kraven på öppethållande sänktes från 30 till 20 timmar per vecka.

Delat ut tolv miljoner kronor

För verksamhetsåret 2021 har TLV delat ut drygt tolv miljoner kronor i glesbygdsbidrag till de 44 apotek som uppfyllde kriterierna. Ett apotek fick avslag på sin ansökan.

Västerbotten är det län som får allra mest i bidrag. Där får elva apotek dela på 3,1 miljoner kronor. Därefter kommer Jämtlands län där sex apotek får sammanlagt 1,7 miljoner kronor. Övriga apotek som får bidrag ligger i Dalarna, Gotland, Gävleborg, Kalmar, Kronoberg, Norrbotten, Värmland, Västernorrland, Västmanland, Örebro och Östergötland.

Det apotek som 2021 fick allra mest i bidrag, drygt en halv miljon kronor, är apoteket i Jörn. Och det allra lägsta bidraget fick apoteket i Norsjö som fick 37 000 kronor. Det genomsnittliga bidraget som apoteken får är drygt 280 000 kronor.

Det maximala beloppet ett apotek kan få är 715 000 kronor minus 4,5 procent av apotekets försäljningsintäkter av receptförskrivna läkemedel.

Nya regler för diagnostik-produkter på plats

Marie Ericsson
-
0
Nya regler för diagnostik-produkter på plats

Den 26 maj började den nya EU-förordningen för medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik, IVDR, att gälla. Den är till för att göra det säkrare för patienterna. Men det rapporteras redan om att flera produkter har dragits tillbaka från marknaden, bland annat på grund av bristen av så kallade anmälda organ.

Krav på produkter inom in vitro-diagnostik

In vitro-diagnostik, IVD, innebär att ett prov har tagits från människokroppen och sedan analyserats utanför kroppen. Det kan handla om till exempel blodprov eller vävnadsprov. De flesta IVD-produkterna används av laboratorierna inom hälso- och sjukvården, men det kan också handla om självtester som till exempel graviditetstester eller antigentester för covid-19.

Den nya EU-förordningen innebär nya och strängare krav för att dessa produkter ska kunna komma ut på marknaden. Detta ska stärka patientsäkerheten och göras genom bland annat ökade kontroller och bättre spårbarhet i hela leveranskedjan.

Få anmälda organ

En av förändringarna är att det har införts hårdare krav för att utse så kallade anmälda organ, det vill säga ett oberoende institut som granskar kvalitet och säkerhet när det gäller produkter i högre riskklasser. De anmälda organen utses av myndigheterna och bedömer om produkterna kan godkännas och därmed säljas.

För att följa den nya EU-förordningen har många tillverkare av IVD-produkter behövt granskas av anmält organ för första gången innan 26 maj. I EU finns dock endast sex sådana institut för IVDR, vilket kan innebära att det kan vara svårt för företagen att få tag på ett anmält organ.

Redan tidigare kom rapporter om att företag skulle ha svårt att hinna med granskningen innan den nya EU-förordningen trädde i kraft. Detta bekräftas nu av Anna Lefèvre Skjöldebrand, vd för Swedish Medtech. I en intervju med Life science Sweden säger hon att det redan nu börjar synas att vissa produkter försvinner då de inte finns med i upphandlingar eller på marknaden.

Sköts upp på grund av pandemin

IVDR kompletterar förordningen för medicintekniska produkter, MDR, som infördes i maj 2021. Den nya EU-förordningarna är en uppdatering av de EU-direktiv som har funnits de senaste 25 åren. Formellt trädde både MDR och IVDR i kraft redan 2017, men företag och myndigheter fick en övergångsperiod på sig för att anpassa sig till de nya bestämmelserna. Förordningarna har också blivit uppskjutna på grund av coronapandemin.

Hpv-vaccinering till nytta även för ovaccinerade

Helene Wallskär
-
0
Hpv-vaccinering till nytta även för ovaccinerade

Amerikanska forskare visar i en ny studie att införandet av bred hpv-vaccinering i USA påverkade förekomsten av hpv hos både vaccinerade och ovaccinerade personer. Infektioner med de virusstammar som ingick i vaccinet minskade kraftigt i båda grupperna. Studien är publicerad i Annals of internal medicine.

Resultaten är ett exempel på sådan flockimmunitet som det talats om en hel del under covid-19-pandemin. Termen flockimmunitet beskriver en situation när så många i en befolkning är skyddade mot ett smittämne att detta får svårt att hitta nya människor att infektera. I den situationen får även de som inte själva är immuna en sorts kollektiv immunitet, flockimmunitet, mot smittämnet.

Den aktuella studien tyder på att detta inträffade i USA efter införandet av programmen för hpv-vaccinering.

Hpv-vaccinering mot cancer

Sexuellt överförd infektion med humant papillomvirus, hpv, är den vanligaste orsaken till livmoderhalscancer. Hpv kan även orsaka flera andra cancersjukdomar, bland andra peniscancer och cancer i munnen och svalget.

Med målsättningen att utrota livmoderhalscancer har allt fler länder börjat vaccinera tonåringar mot hpv. I USA startade vaccinationsprogrammet mot hpv för kvinnor 2006 och för män 2011.

Forskarna använde prover från en stor nationell hälsoundersökning i USA. Det var prover tagna med egenprovtagning från vagina/livmodertapp respektive penis. Proverna kom från sexuellt aktiva kvinnor och män i åldrarna 14-24 år som deltog i hälsoundersökningen. Det var dels prover tagna före starten av vaccinationsprogrammen och dels prover från perioder efter införandet.

Tydlig minskning

Resultaten visade en klar skillnad i hpv-förekomst mellan tiden för och tiden efter starten av vaccinationsprogrammen. Skillnaden var störst för vaccinerade deltagare, men tydlig även bland ovaccinerade.

När det gällde de hpv-stammar som vaccinet skyddade mot minskade exempelvis dessa infektioner med 90 procent bland vaccinerade kvinnor mellan 2015 och 2018. Men förekomsten av infektioner med dessa stammar gick även ned med 74 procent hos kvinnor som inte blivit hpv-vaccinerade. Forskarna skriver att detta sannolikt beror på starka flockeffekter eller indirekt skydd.

Motsvarande minskningar syntes inte för andra hpv-stammar än de som ingick i vaccinerna.

I studien beklagar forskarna också att covid-19-pandemin har haft en negativ effekt på vaccinationsinsatser bland ungdomar och menar att detta riskerar att förstöra de framsteg som skett.

I Sverige har dock pandemin inte haft en sådan effekt på hpv-vaccineringen. Enligt Folkhälsomyndighetens statistik hade 90 procent av flickorna födda 2009 och 85 procent av de jämnåriga pojkarna fått minst en dos hpv-vaccin i slutet av 2021. 83 respektive 77 procent hade fått två doser.

”Vi ska attrahera nya medlemmar”

Marie Ericsson
-
0
”Vi ska attrahera nya medlemmar”

Torkel Gren har varit medlem i Apotekarsocieteten, en mötesplats för alla intresserade av läkemedel, sedan 1990-talet. Men i mitten av maj blev han också den ideella föreningens nya ordförande. Han efterträder därmed Märit Johansson. Torkel Gren är utbildad apotekare och arbetar som senior director, technology & strategic investments, på läkemedelsbolaget Recipharm. I en intervju med Läkemedelsvärlden berättar han om hur han ser på sin nya roll.

Hur känns det att ha blivit ny ordförande för Apotekarsocieteten?

– Det känns roligt, spännande och också ganska utmanande. Jag har varit medlem i Apotekarsocieteten i många år. Det känns viktigt att vara med i en organisation som gör så många bra saker inom läkemedelsområdet. Det är viktigt med bra läkemedel, både för människors hälsa och för hela samhället.

Vad är det som är utmanande?

– En stor utmaning är att se till att vi som förening fortsätter att vara relevanta. Det har alltid varit en styrka att vi har haft många kompententa medlemmar som är engagerade inom olika områden när det gäller läkemedel och medicintekniska produkter. I och med det har vi kunnat förstå vad som är de viktiga frågorna och inom vilka områden som kunskapen behöver bli bättre.

– Vi måste därför kunna fortsätta att attrahera nya medlemmar och också behålla dem vi redan har. Många organisationer brottas med sjunkande medlemstal och det är en utmaning även för oss att få människor att engagera sig. Vi behöver nå ut till fler yrkesgrupper än vad vi gör i dag. Och det är utmanade. Människor som arbetar inom läkemedelsområdet är ofta väldigt upptagna och har höga krav på sig, vilket gör det svårt att få dem att engagera sig även på fritiden.

Vad har Apotekarsocieteten för betydelse i samhället?

– Vi bidrar till bättre läkemedel och läkemedelsanvändning. En viktig del är genom utbildning och kompentensutveckling. Vi som arbetar med läkemedel blir bättre på vårt jobb genom Apotekarsocieteten. En annan viktig betydelse är nätverkande. Det är en plats att träffa människor som är intresserade av samma sak men kanske tänker på olika sätt. På så sätt ökar samarbete och kreativitet. Föreningens arbete handlar också mycket om att påverka politiken inom läkemedelsområdet genom att bland annat vara en remissinstans. I många fall har lagstiftningen anpassats i linje med Apotekarsocietetens påverkan.

Och vad betyder föreningen för dig personligen?

– För mig har mitt medlemskap inneburit att jag har breddat mina kunskaper genom olika utbildningar som jag har gått. Apotekarsocieteten har också varit till stor hjälp med att bygga upp ett nätverk. Jag har lärt känna många som jobbar med annat inom läkemedelsområdet och har annan bakgrund än jag. Sedan är det förstås väldigt kul och inspirerande att vara med i Apotekarsocieteten.

Vilka är de största läkemedelsfrågorna just nu tycker du?

– En av våra största utmaningar är hur vi ska ha råd med alla nya läkemedel. En del av detta är förstås politiska frågor som kan vara svåra att driva för en politiskt obunden organisation som Apotekarsocieteten. Men det handlar också om att ha bra tekniska lösningar som gör det billigare att tillverka, kvalitetssäkra, distribuera och administrera läkemedel. Här har våra utbildningar och vårt nätverkande stor betydelse. En annan viktig sak just nu är skiftet till fler biologiska läkemedel. Till exempel har ju intresset för cellterapi och genterapi exploderat. En robust läkemedelsförsörjning, läkemedels miljöpåverkan och antibiotikaresistens är exempel på andra aktuella frågor.

– Det är en spännande tid med mycket som händer och vi har många viktiga frågor att ta oss an. Vi kommer även att möta nya teknologier och nya utmaningar som vi inte kan förutse idag. Jag är dock fast övertygad om att Apotekarsocieteten kommer att fortsätta att ha en viktig uppgift även när det gäller att tackla framtidens utmaningar.

Begränsat samägande ska förebygga överförskrivning

Helene Wallskär
-
0
Begränsat samägande ska förebygga överförskrivning

Utredaren Anna-Lena Sörenson presenterade i dag sina förslag i den omdebatterade frågan om samägande mellan vårdgivare och apotek. Förslagen finns i ett delbetänkande till regeringen.

– Det finns risker vid gemensamma ägarförhållanden mellan vårdgivare och apotek som vi anser att man bör förebygga, sa Anna-Lena Sörenson när hon medverkade vid en pressträff tillsammans med socialminister Lena Hallengren.

Den främsta risken med att vårdgivare och apotek äger varandra är, enligt utredningen, att läkemedel inte används på det mest ändamålsenliga sättet. Utredningen har inte fått några belägg för att dagens samäganden och samarbeten har påverkat förskrivningen av läkemedel.

– Men det finns en risk. Gemensamt ägande ger incitament för överförskrivning av läkemedel, framhöll Anna-Lena Sörenson.

– Detta kan även påverka allmänhetens förtroende för professionerna negativt.

Föreslår lagändringar

Syftena med utredningsförslagen är både att begränsa möjligheterna för vårdgivare att få tillstånd att driva öppenvårdsapotek, och att begränsa möjligheterna för den som har ett sådant tillstånd att driva en vårdgivare. För att uppnå detta föreslår utredningen den som har tillstånd för apotek inte samtidigt kan ha bestämmande inflytande i ett vårdgivarföretag. Med bestämmande inflytande avses i dag majoritetsägande.

Samma begränsningar ska även gälla vårdgivare på djursidan och företag som arbetar med estetiska behandlingar.

Det ska inte heller gå att få apotekstillstånd för ett företag som inte är vårdgivare men där vårdgivare har bestämmande inflytande, eller för ett företag som har bestämmande inflytande över en vårdgivare.

Ökat samägande mellan vårdgivare och apotek

Diskussionen om samägande mellan apotek och vårdgivare har pågått i flera år. Lagstiftningen från apoteksmarknadens omreglering 2009 förbjuder läkemedelsföretag och personer som har förskrivningsrätt att äga mer än 49 procent av ett öppenvårdsapotek. Däremot begränsade lagstiftarna då inte rätten för privata vårdföretag att äga och driva öppenvårdsapotek. Inte heller begränsades apoteksaktörers möjligheter att äga vårdföretag.

Men på senare år har kopplingarna mellan vårdgivare och apotekskedjor blivit allt fler. I dag har, enligt utredningen, tre av de fem stora apotekskedjorna direkt eller via koncernföretag ägande i en vårdaktör. Statliga Apoteket AB äger 12 procent av Doktor24. Kronans apotek ingår i en koncern som ägs av det finska bolaget Oriola. Oriola äger också 6 procent av Doktor.se. Slutligen äger Apotek Hjärtat 47 procent av Min Doktor.

Det förekommer också allt fler samarbeten mellan apotek och vårdgivare där öppenvårdsapotek erbjuder olika hälsorelaterade tjänster i apotekslokalen.

Påverkar inte nuvarande samäganden

Om de föreslagna lagändringarna blir verklighet kommer detta inte att påverka det samägande mellan vårdgivare och apotek som förekommer i dag. Det sa Anna-Lena Sörenson som svar på en fråga på pressträffen.

– Eftersom det i inget av fallen handlar om majoritetsägande så påverkas inte dessa samäganden.

Utredningen föreslår att lagändringarna ska träda i kraft 1 juli 2023. Förslaget går nu ut på remiss. Socialminister Lena Hallengren markerade vid pressträffen tydligt att regeringen ser positivt på utredningsförslagen.

”Svårt att tro att vi kommer vaccinera mot apkoppor”

Marie Ericsson
-
0
”Svårt att tro att vi kommer vaccinera mot apkoppor”

Det aktuella utbrottet av apkoppor hade fram till 21 maj resulterat i 92 bekräftade fall i 12 olika länder, enligt Världshälsoorganisationen, WHO. Dessutom fanns ytterligare 28 misstänkta fall. I EU handlar det om fall i nio medlemsländer, varav ett i Sverige.

Några länder har börjat att vaccinera personer som har varit i närkontakt med konstaterat smittade. Men Ali Mirazimi, virusforskare på Karolinska institutet och sakkunnig på Folkhälsomyndigheten, tror inte att det kommer att bli aktuellt i Sverige i nuläget.

– Något liknande utbrott inte skett förut, vilket gör situationen väldigt speciell. Men i det här stadiet har jag svårt att tro att man skulle börja vaccinera befolkningen. Baserat på det vi vet kan man isolera viruset genom smittskyddsåtgärder för att begränsa spridningen. Det handlar till exempel om bra handhygien och att undvika närkontakt när man är smittad, säger han.

Vaccin mot apkoppor

Det finns ett vaccin på marknaden som från början är framtaget mot smittkoppor. Det innehåller en levande modifierad form av vacciniaviruset som kallas ”vaccinia Ankara”. Eftersom smittkoppor och apkoppor är två närbesläktade virus som är väldigt lika varandra skyddar vaccinet mot båda virussorterna. Vaccinet är godkänt i EU och Storbritannien under namnet Imvanex. Enligt den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA kommer vaccinet att användas när det anses nödvändigt för att skydda mot smittkoppor i enlighet med officiella rekommendationer. I USA går vaccinet under namnet Jynneos och är licensierat för både smittkoppor och apkoppor. Där finns även ett äldre smittkoppsvaccin i lagren.

I Sverige vaccinerades befolkningen mot smittkoppor fram till mitten av 1970-talet. 1980 förklarade WHO sjukdomen som utrotad.

– Exakt hur bra skydd de personer som är vaccinerade mot smittkoppor har mot apkoppor är svårt att säga, men man vet att vaccinet ger ett långvarigt skydd, säger Ali Mirazimi.

Bedömer smittorisken för allmänheten som låg

Den europeiska smittskyddsmyndigheten ECDC gick nyligen ut med en riskbedömning av apkoppor. Myndigheten konstaterar att överföringen av virus i det nu aktuella utbrottet främst verkar har skett mellan män som har sex med män, och bedömer risken att smittas som måttlig för personer som har flera sexpartners. För den bredare befolkningen bedöms risken att smittas som låg. ECDC framhåller att medlemsländerna bör fokuserar på att snabbt kunna identifiera, spåra och rapportera nya fall. Myndigheten uppmanar också länderna att se över sina vaccinlager.

I Sverige klassas apkoppor sedan förra veckan som en allmänfarlig sjukdom. Det innebär att regeringen har möjlighet att införa smittskyddsåtgärder som till exempel smittspårning och förhållningsregler för smittade.

–  Det är viktigt att följa utvecklingen och vidta nödvändiga åtgärder men jag har svårt att tro att det här kommer att bli något i närheten av coronapandemin, säger Ali Mirazimi.

Utbrottet har ju blivit väldigt uppmärksammat i medierna. Tror du att det hade varit på samma sätt om vi inte hade haft pandemin?

– Nej det tror jag inte. Covid-19 har påverkat hela samhället mycket och människor är rädda. En sidoeffekt av att myndigheterna reagerar starkt är att folk blir ännu mera rädda. Plötsligt känner man igen ordet ”allmänfarlig” och kopplar det till covid-19 och så hänger medierna med. Men om vi inte hade haft coronapandemin så tror jag att du skulle ha skrivit om något annat nu.

Start för styrgrupp i EU mot brister i kristid

Helene Wallskär
-
0
Start för styrgrupp i EU mot brister i kristid

En ny styrgrupp ska motverka brister i kristid på läkemedel och medicinteknik i EU.  Gruppen heter Executive Steering Group on Shortages and Safety of Medicinal Products, MSSG, och Läkemedelsverkets generaldirektör Björn Eriksson är Sveriges representant.

Vid sitt första möte nyligen diskuterade gruppen bland annat hjälpleveranserna med läkemedel och sjukvårdsutrustning till Ukraina. På agendan stod också läkemedelsfrågor med koppling till covid-19.

Mot brister i kristid

Björn Eriksson är övertygad om att den nya styrgruppen kommer att kunna bidra till att minska problemen med läkemedelsbrister i EU, kanske både i kristid och i normalläge.

– Förhoppningsvis kommer vi att kunna åstadkomma förbättringar som märks även i fredstid, säger han.

Styrgruppen är knuten till EU:s läkemedelsmyndighet EMA. Gruppen kom till som en följd av att EU utökade EMA:s ansvar för krisberedskap och krishantering när det gäller tillgången på läkemedel och medicintekniska produkter.

I det utökade uppdraget formaliserades och permanentades mycket av den samverkan mellan länderna som covid-19 snabbt tvingade fram. Och på liknande sätt är det med styrgruppen.

– Även om mötet nyligen officiellt var vårt första, så är gruppen till stor del en fortsättning på en tät samverkan som vi byggt upp under pandemin, säger Björn Eriksson.

Gör kritisk lista

I styrgruppen ingår en representant för varje EU-land, vanligen generaldirektören eller motsvarande vid landets läkemedelsmyndighet. Det finns också en representant för EU-kommissionen och en för EMA. Dessutom ingår en observatör från EMA:s konsument- och patientgrupp och en från myndighetens rådgivande grupp för hälso- och sjukvårdspersonal.

MSSG har möte ungefär en gång i månaden. Med hjälp av olika undergrupper hjälps EU-länderna inom MSSG-samarbetet åt att övervaka läkemedelsförsörjningen i Europa. I uppdraget ligger också en omvärldsbevakning för att snabbt kunna identifiera sådant som kan utvecklas till folkhälsokriser.

För närvarande arbetar gruppen bland annat med att ta fram kriterier för vad som är kritiska läkemedel som är särskilt viktiga att ha tillgång till i ett krisläge. Sådana läkemedel ska finnas på en lista som utgör ett underlag för det bristförebyggande arbetet.

Femte dos rekommenderas i höst till riskgrupper

Helene Wallskär
-
0
Femte dos rekommenderas i höst till riskgrupper

Från 1 september i år bör regionerna vara beredda att erbjuda en femte dos covid-19-vaccin till personer som fyllt 65 år samt till vuxna över 18 år i riskgrupper. Sådana riskgrupper är bland andra gravida, immunnedsatta och personer med hjärt- och lungsjukdomar. Det är innebörden i Folkhälsomyndighetens nya rekommendation om covid-19-vaccinationerna i höst.

– De över 64 år samt andra vuxna med ökad risk för allvarlig sjukdom och död i covid-19 kan behöva ett ökat skydd inför den kommande höst- och vintersäsongen, sa Folkhälsomyndighetens generaldirektör Karin Tegmark Wisell när hon medverkade vid en pressträff tillsammans med socialminister Lena Hallengren, S, på tisdagen.

Lena Hallengren framhöll att målet för den svenska vaccinationsstrategin är att förhindra allvarlig sjukdom och död i covid-19.

– I det arbetet är vaccinerna fortfarande vårt skarpaste verktyg, sa socialministern.

Valfri påfyllnad för övriga vuxna

När det gäller vuxna i åldrarna 18-64 år som inte tillhör någon riskgrupp rekommenderar Folkhälsomyndigheten i nuläget inte någon ytterligare påfyllnadsdos. Den hittillsvarande rekommendationen om tre doser gäller fortsatt.

– De i denna grupp som tagit tre doser har ett gott skydd mot allvarlig sjukdom och död i covid-19 även nu när omikronvarianten dominerar. Detta skydd håller i sig i minst ett år. Därför bedömer vi att vinsterna med en höstdos är begränsade för dessa personer, sa Karin Tegmark Wisell.

Ändå anser Folkhälsomyndigheten och regeringen att man i denna grupp ska kunna få ta en fjärde dos kostnadsfritt om man vill.

– Det kan finnas individuella skäl som gör att man ändå vill ta en dos till, exempelvis om man ligger på gränsen till att tillhöra en riskgrupp eller bor tillsammans med någon i riskgrupp. I så fall bör möjligheten finnas, sa Karin Tegmark Wisell.

”Barn ska vaccineras för sin egen skull”

Även för barn under 18 år i olika grupper kvarstår nuvarande rekommendationer i höst (se vidare i faktarutan). En reporter från Lilla Aktuellt medverkade vid pressträffen och frågade varför barn under 12 år inte vaccineras i Sverige men i andra länder. Socialminister Lena Hallengren svarade att vissa länder valt att vaccinera även barn delvis för att minska den allmänna smittspridningen, men att den svenska strategin är att barn ska vaccineras bara om det är viktigt för dem själva.

– De vuxna som inte vill bli svårt sjuka får själva vaccinera sig, sa hon.

Vill vara ute i god tid

Att höstrekommendationerna kommer nu, beror på att regeringen och Folkhälsomyndigheten vill ge regionerna tid att förbereda sig inför det kommande vaccinationsarbetet. Rekommendationerna utgår från nuvarande läge och de bedömningar som Folkhälsomyndigheten gör av vad som är att vänta i höst.

De parametrar som myndigheten tar med i beräkningen är dels vilken smittspridning som väntas och dels vilket skydd som vaccinerna ger.

För närvarande minskar antalet covid-19-fall i Sverige liksom antalet covid-19-patienter på sjukhusen.

– Men vi bedömer att spridningen kommer att öka igen i höst. Det mest troliga är att vi kommer upp i ungefär samma nivå som vi hade under mars-april, sa Karin Tegmark Wisell.

När det gäller nuvarande covid-19-vacciners förmåga att skydda mot att bli smittad av den dominerande omikronvarianten och föra smitta vidare beskrev hon den som begränsad.

– Men det finns ett visst skydd mot smitta i åtminstone någon månad. Sjukdomstiden kan också bli något kortare om man är vaccinerad, sa hon.

– Skyddseffekten mot allvarlig covid-19 och död är däremot fortsatt hög och långvarig.

Mycket kan förändras

Det finns dock flera osäkra faktorer i bedömningen. Dels kan det komma nya virusvarianter som förändrar spelplanen. Och dels pågår arbete med att uppdatera vaccinerna vilket kan innebära att vi får tillgång till mer träffsäkra covid-19-vacciner i höst.

– Vi följer hela tiden utvecklingen noggrant och har beredskap för att ändra våra ställningstaganden om situationen förändras, sa Karin Tegmark Wisell.

TBE-vaccin kan bli gratis för barn i Västmanland

Helene Wallskär
-
0
TBE-vaccin kan bli gratis för barn i Västmanland

Region Västmanland kan vara näst på tur att införa kostnadsfri TBE-vaccinering i åldrarna 3-19 år. Förslaget kommer från S, L och C som tillsammans utgör den styrande majoriteten i regionen.

Beslut i frågan ska fattas i juni. Om förslaget går igenom kan den avgiftsfria vaccineringen börja gälla från årsskiftet 2022-23

– Västmanland är ett område med hög smittrisk. Kostnaden för en hel familj att vaccinera sig är idag för stor och innebär att många barn och unga saknar skydd, säger Lina Eriksson, gruppledare och regionråd för Liberalerna till SvT Västmanland.

Västmanland kan bli den fjärde region som inför kostnadsfri vaccinering mot den fästingburna hjärnhinneinflammationen TBE för barn. De regioner som hittills tagit steget är Sörmland, Östergötland och Uppsala län.

I Region Uppsala län startade den avgiftsfria vaccineringen i mars i år. Erbjudandet har, som Läkemedelsvärlden tidigare rapporterat, väckt stort intresse och betydligt fler än vanligt i de aktuella åldrarna har blivit vaccinerade.

Under fjolåret rapporterades 533 fall av TBE i Sverige, enligt Folkhälsomyndighetens statistik. Det var en fördubbling jämfört med 2020 och det högsta antalet fall som någonsin registrerats nationellt.

Första läkemedlet mot progeria godkänns i EU

Helene Wallskär
-
0
Första läkemedlet mot progeria godkänns i EU

Progeria, eller Hutchinson-Gilford progeriasyndrom, är en extremt sällsynt sjukdom som drabbar ungefär ett av fyra miljoner födda barn. Sjukdomen visar sig redan när barnen är mycket små, påverkar många organsystem och ger tilltagande symtom på förtida åldrande.

Barnens tillväxt hämmas, de får håravfall och ansiktsdragen får ett karaktäristiskt utseende med liten haka och spetsig näsa. Skelettet blir också skört och lederna stela. De flesta lever bara till tidiga tonåren och en vanlig dödsorsak är hjärt-kärlkomplikationer.

Inga tidigare behandlingar mot progeria

Det finns tidigare inga godkända läkemedel som påverkar själva sjukdomsprocessen vid progeria. Barnen får i stället olika typer av symtomlindrande behandling. Men nu rekommenderar läkemedelsmyndigheten EMA godkännande av läkemedlet Zokinvy (lonafarnib) i EU för barn från och med ett års ålder. Detta läkemedel tas i form av kapslar två gånger per dag och har i studier visat sig kunna bromsa sjukdomsutvecklingen och förlänga överlevnaden med i genomsnitt ett halvår.

Progeria anses inte som en ärftlig sjukdom men har genetiska orsaker. En mutation leder till bildning av progerin, en defekt form av proteinet lamin A, i cellkärnan. Det felaktiga proteinet inlagras i cellerna. Detta får celldelningen att upphöra och leder till den för tidig åldrandeprocessen.

Lonafarnib, den aktiva substansen i Zokinvy, hämmar enzymet farnesyltransferas. Tack vare detta förhindrar läkemedlet inlagringen av progerin och progerinliknande proteiner i cellerna. På så vis kan cellerna bibehålla sin funktion längre och det förtida åldrandet går långsammare.

Små studier

EMA:s rekommendation följer ett utlåtande från expertkommittén CHMP. Eftersom sjukdomen är så sällsynt är studierna av läkemedlet små. CHMP har granskat två studier med en enda behandlingsarm där forskarna jämförde barn som fått behandlingen med tidigare patienter som inte behandlats.

Studierna visade på en förlängd överlevnad med Zokinvy. De flesta av patienterna fick måttliga till allvarliga biverkningar under de första fyra till sex månaderna De vanligaste biverkningarna var kräkningar, illamående, diarré, trötthet, övre luftvägsinfektioner, minskad aptit och huvudvärk.

Zokinvy blev 2018 godkänt av den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA. Företaget EigerBio Europe Ltd som marknadsför Zokinfy ansökte och fick samma år särläkemedelsstatus för läkemedlet i EU. Detta har påskyndat godkännandeprocessen.

Subventionen av CGRP-hämmare ska omprövas

Marie Ericsson
-
0
Subventionen av CGRP-hämmare ska omprövas

Subventionen av så kallade CGRP-hämmare mot kronisk migrän ska omprövas. Det beslutar Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV. De läkemedel som berörs är Aimovig (erenumab), Ajovy (fremanezumab) och Emgality (galkanezumab).

Enligt TLV stämmer inte användningen och nyttan överens med de antaganden som gjordes när besluten om subvention av läkemedlen fattades. Exakt vad det innebär kan Maria Johansson, enhetschef på TLV, på grund av sekretesskäl inte svara på i nuläget.

– Jag kan inte gå in på några detaljer, men det har att göra med de osäkerheter gällande effekt och användning som vi uppgav i de ursprungliga besluten om subvention, säger hon.

CGRP-hämmare subventioneras sedan 2019

En av de osäkerheter Maria Johansson menar handlar om kostnaden per så kallat kvalitetsjusterat levnadsår. I beslutet för Aimovig, som subventionerades i januari 2019, framgår att en av de faktorer som skulle kunna innebära att kostnaden blir högre än i TLV:s grundscenario är osäkerheten kring i vilken utsträckning Aimovig kommer att sättas ut vid en partiell effekt (>30 procent reduktion av antalet migrändagar).

Samma sak gäller för Ajovy, som ingår i högkostnadsskyddet sedan 1 november 2019 och för Emgality som ingår sedan 28 augusti 2020.

En annan osäkerhet som fanns med i de ursprungliga besluten var huruvida de begränsningar för subventionen som TLV beslutat om skulle komma att följas. En av begränsningarna som det handlar om är att läkemedlen endast är avsedda för vuxna med kronisk migrän som inte har haft effekt av eller inte tolererat minst två andra förbyggande behandlingar. Kronisk migrän defineras som migrän där personen har huvudvärk minst 15 dagar per månad, varav åtta migrändagar.

Den andra begränsningen är att subventionen endast gäller när läkemedlen förskrivs av en neurolog, en läkare som är verksam vid en neurologklinik eller en klinik/enhet som är specialiserad på behandling av patienter med kronisk migrän. Under utredningarna har det framkommit att det kan finnas en risk att läkemedlen annars skulle kunna komma att skrivas ut till patienter som inte har kronisk migrän.

Enligt TLV skulle detta innebära att kostnaden för användningen inte skulle vara rimlig i förhållande till nyttan.

En omprövning av ett subventionsbeslut kan resultera i olika saker där ändrad begränsning är ett av alternativen.

– Vi har också rätt att sänka priserna. Ett annat alternativ är att vi konstaterar att kostnaden är rimlig, det vill säga att besluta att produkterna ska kvarstå i förmånerna med oförändrad subventionsstatus, säger Maria Johansson.

Hur lång tid det nu aktuella omprövningsbeslutet kommer att ta kan hon inte svara på.

CGRP upptäcktes av svenska forskare

Upptäckten av CGRP och dess betydelse för migrän gjordes av svenska forskare i mitten av 1980-talet. I samband med migränanfall frisätts CGRP, och genom att blockera nervcellernas receptorer för denna molekyl går det att förebygga migränanfall.

Enligt NT-rådet, regionernas gemensamma organ för nationellt införande av nya terapier, bör CGRP-hämmare enbart sättas in hos patienter som har så svår migrän att den förhindrar arbete eller aktiviteter helt eller delvis minst fem dagar per månad. Eftersom läkemedlen kan öka risken för hjärt-kärlsjukdom så ska de individuella hjärt-kärlriskerna bedömas, och vid behov åtgärdas, innan läkemedlen sätts in om patienten är över 50 år.

Patienter som får läkemedlen ska också registreras och följas upp i det så kallade Neuroregistret. Behandlingen ska enligt NT-rådet utvärderas efter tre månader och avslutas om den inte tillräcklig effekt.

Sedan besluten om subvention av CGRP-hämmare togs har området varit omdebatterat. Bland annat har det framkommit att förskrivningen av läkemedlen har varit ojämnt fördelat i landet. I en debattartikel i Dagens medicin framhåller Svenska huvudvärkssällskapet också att migränvården måste bli mer jämlik med gemensamma nationella behandlingsriktlinjer.

Läkemedel stoppas efter fusk i studier

Helene Wallskär
-
0
Läkemedel stoppas efter fusk i studier

Fusk hos företaget Synchron research services får nu omfattande återverkningar på läkemedelsmarknaden i EU. EU:s läkemedelsmyndighet EMA rekommenderar EU-kommissionen att återkalla godkännandena för ett hundratal generiska läkemedel. I Sverige berörs åtta läkemedel.

Synchron research services fuskade

Orsaken till indragningen är att granskare upptäckt oegentligheter i studier som ligger till grund för godkännandena. Ett generiskt läkemedel är en kopia av ett originalläkemedel vars patentskydd gått ut. När ett generiskt läkemedel ska godkännas jämför man det med originalprodukten vid så kallade bioekvivalensstudier. Dessa visar om de två läkemedlen har likartat upptag och omsättning i kroppen. I så fall kan de förväntas ha en likvärdig medicinsk effekt och säkerhetsprofil. Om det generiska läkemedlet bedöms som bioekvivalent med originalet kan generikan få godkännande utan de omfattande studier hos djur och människor som krävs för ett helt nytt läkemedel.

Det indiska företaget Synchron research services har bland annat gjort bioekvivalensstudier på uppdrag av generikaföretag från hela världen. Men i fjol kom det vid inspektioner från olika läkemedelsmyndigheter fram att det förekommit fusk i dessa studier hos Synchron research services.

Svenska Läkemedelsverket har utrett

USA:s läkemedelsmyndighet FDA meddelade i juni 2021 att myndigheten inte godkänner data från det indiska företaget. I EU fick det svenska Läkemedelsverket i uppdrag att utreda saken. Efter denna utredning har EMA nu beslutat att EU tillfälligt bör återkalla merparten av de godkännanden som baseras på företagets studier.

– Patienter ska kunna garanteras säkra och effektiva läkemedel. Därför är regler och krav mycket höga på den som ska forska, utveckla och tillverka läkemedel. Det betyder också att den som bryter mot reglerna kan drabbas av långtgående konsekvenser, säger i ett pressmeddelande Kristina Dunder, svensk ledamot i EMA:s vetenskapliga kommitté CHMP.

Enligt EMA finns det inga signaler om att patienter kommit till skada på grund av fusket.

Godkännandena ännu giltiga

De läkemedel som berörs i Sverige är Alfacalcidol Orifarm, Atorvastatin Amarox, Atorvastatin Mylan, Flucloxacillin Sandoz, Ibuprofen Bril, Ibuprofen BrillPharma, Isonova (isosorbidmononitrat) och Kagiz (kvetiapin).

Det formella beslutet om tillfälligt återkallande av godkännande fattas av EU-kommissionen. Därefter kommer Läkemedelsverket att fatta nationella beslut. Fram till att dessa trätt i kraft är godkännandena fortsatt giltiga och de berörda läkemedlen kan fortsätta att säljas. Läkemedelsverket uppmanar patienter som använder de aktuella läkemedlen att fortsätta ta dem enligt ordination och kontakta sin läkare vid eventuella frågor.

Hälften hade kvar symptom två år efter covid-19

Marie Ericsson
-
0
Hälften hade kvar symptom två år efter covid-19

Två år efter att patienterna hade skrivits ut från sjukhus, där de vårdats på grund av covid-19, hade över hälften av dem kvar minst ett symptom. Det visar en studie som har följt nära 1 200 personer i Kina som lades in på sjukhus under den första vågen av pandemin 2020. Studien om postcovid har publicerats i tidskriften The Lancet respiratory medicine.

200 symptom kan associeras till postcovid

Så kallad postcovid, som innebär att man har kvar symptom trots att den ursprungliga covid-19-infektionen har gått över, var något som uppdagades redan tidigt under pandemin. För de flesta avtar problemen gradvis men en del får långvariga och ibland allvarliga symptom. Besvären kan se mycket olika ut och alla kroppens system kan bli påverkade. Över 200 olika symptom har associerats med tillståndet.

Det finns en del forskning om postcovid men många studier är små, och av naturliga skäl har också uppföljningstiden hittills varit begränsad. I en studie, som Läkemedelsvärlden tidigare har skrivit om, sågs en hög förekomst av kvarvarande symptom ett halvår efter att patienterna hade haft covid-19.

Längsta uppföljningen hittills

Den nu aktuella studien är enligt forskarna den längsta uppföljningsstudien hittills. I studien ingick 1 192 personer som vårdades på sjukhus för covid-19 mellan den 7 januari och 29 maj 2020 i den kinesiska staden Wuhan. Deltagarna följdes upp sex månader, 12 månader och 24 månader efter utskrivning från sjukhuset.

Bedömningen bestod av ett sex minuter långt gångtest samt laboratorietester. Deltagarna fick även fylla i ett frågeformulär om symptom, psykisk hälsa, hälsorelaterad livskvalitet, återgång till arbetet samt om det hade några sjukhusbesök efter utskrivningen. De negativa effekterna fastställdes genom att jämföra deltagare med och utan långvariga symptom. Vid uppföljningen efter två år jämfördes deltagarna med en kontrollgrupp i den allmänna befolkningen som inte hade haft covid-19.

Resultatet visade att den fysiska och psykiska hälsan bland deltagarna förbättrades med tiden. Detta oavsett svårighetsgraden av den ursprungliga infektionen. Efter sex månader var det 68 procent som rapporterade minst ett symtom, medan motsvarande siffra efter två år var 55 procent. De vanligaste symptomen var trötthet och muskelsvaghet. Dessa minskade från 52 procent efter sex månader och till 30 procent efter två år. 89 procent av deltagarna som hade jobb uppgav vid uppföljningen efter två år att de hade återgått till arbetet.

Sämre hälsa än allmänheten

Men även om både den fysiska och psykiska hälsan förbättrades visade studien att personer som hade haft covid-19 generellt sett hade sämre hälsa än befolkningen i allmänhet. Bland de som hade haft covid-19 rapporterade 31 procent trötthet eller muskelsvaghet och 31 procent sömnsvårigheter. Bland personerna som inte hade haft covid-19 var motsvarande siffror 5 respektive 14 procent. Även andra symptom som ledvärk, hjärtklappning, yrsel och huvudvärk rapporterades i större utsträckning bland de personer som hade haft covid-19. Samma sak gällde för smärta, obehag, ångest och depression.

Enligt forskarna tyder resultatet på att det finns ett akut behov av att utforska uppkomsten av postcovid, samt att utveckla effektiva insatser för att minska risken för tillståndet.

En begränsning i studien är att det inte har funnits en kontrollgrupp med personer som överlevt sjukhusvistelse av någon annan anledning. Detta gör det svårt att avgöra om de observerade avvikelserna är specifika för covid-19, skriver forskarna.

Kritiserar sekretesshinder för effektiv apotekstillsyn

Helene Wallskär
-
0
Kritiserar sekretesshinder för effektiv apotekstillsyn

Redan 2019 påpekade de tre myndigheter som arbetar med tillsyn av apoteken för regeringen att sekretessregler hindrar dem från att samverka. I en gemensam rapport förklarade Läkemedelsverket, Inspektionen för vård och omsorg och Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket att deras apotekstillsyn skulle kunna bli mer effektiv om de fick dela information med varandra. Men gällande sekretesslagstiftning gör detta omöjligt.

Nu lyfter Riksrevisionen samma problem i en ny granskningsrapport om statens tillsyn över läkemedelshandeln. Riksrevisionen anser att tillsynen måste bli mer effektiv och att bristerna bland annat beror på sekretesshinder. Riksrevisionen konstaterar att regeringen ännu inte vidtagit några åtgärder efter signalerna från de tre tillsynsmyndigheterna 2019.

– Konsekvensen är försämrad patientsäkerhet och missbruk av statens och regionernas medel eftersom läkemedelsförmånerna och andra subventioner av läkemedel kan utnyttjas av oseriösa aktörer, säger riksrevisor Helena Lindberg i ett pressmeddelande.

Fler sekretesshinder

Även när det gäller samverkan med en fjärde myndighet – E-hälsomyndigheten – hindrar sekretessregler tillsynen av läkemedelshandeln enligt granskningsrapporten. E-hälsomyndigheten samlar in stora mängder data om expediering och försäljning av läkemedel.

– Om myndigheterna fick ta del av den statistik som E-hälsomyndigheten samlar in skulle deras möjligheter att rikta tillsynen mot problemområden vara betydligt större. Nu tvingas de utgå från anmälningar och tips, säger riksrevisor Helena Lindberg.

Riksrevisionen menar att tillgång till E-hälsomyndighetens data och ökade möjligheter att dela information med varandra skulle innebära en stor skillnad för tillsynsmyndigheterna. Det skulle bland annat öka möjligheterna att upptäcka apotek med avvikande expediering som behöver kontrolleras.

Granskarnas rekommendationer

Riksrevisionen rekommenderar regeringen att undanröja sekretesshindren genom lagändringar. Vidare anser riksrevisionen att regeringen bör införa ny reglering som hindrar apotek från att ”ta ut överpriser på specialkost och läkemedel som inte ingår i läkemedelsförmånerna men subventioneras av staten eller regionerna”.

Rekommendationen till Läkemedelsverket är att bättre följa upp att apoteken verkligen vidtar de åtgärder som tillsynen visat behovet av. Läkemedelsverket och Inspektionen för vård och omsorg behöver enligt granskningsrapporten också föra ut resultaten av sin tillsyn på ett bättre sätt än i dag. Detta för att i högre grad bidra till lärande och utveckling. Och E‑hälsomyndigheten behöver, menar Riksrevisionen, i samarbete med Läkemedelsverket förbättra statistiken över partihandeln med läkemedel.

1234Sida 1 av 4