Månads arkivering april 2022

Rekommenderar hemma-mätning av förmaksflimmer

Helene Wallskär
-
0
Rekommenderar hemma-mätning av förmaksflimmer

Hemmamätning av förmaksflimmer kan göra att vården kan upptäcka fler fall och sätta in behandling som kan minska risken för stroke. Det konstaterar Medicintekniska produktrådet, MTP-rådet, i en ny rekommendation till regionerna. Rådet rekommenderar två av fem granskade medicintekniska produkter för egenregistrering av hjärtats aktivitet. Dessa två produkter kan vården upphandla och använda för att upptäcka förmaksflimmer hos personer som söker för sådana symtom, menar MTP-rådet.

Granskade hemmamätning av förmaksflimmer

Förmaksflimmer är den vanligaste formen av hjärtrytmstörning och ökar utan behandling  risken för stroke. Hos en del drabbade är rytmstörningen inte permanent utan visar sig bara då och då. I dessa fall kan förmaksflimret vara svårt att upptäcka vid undersökningar inom vården.

Med produkter för hemmamätning av förmaksflimmer går det att långtidsövervaka hjärtrytmen och på så vis enklare upptäcka störningar som bara förekommer då och då.

MTP-rådet har granskat fem digitala medicinteknikprodukter som personen själv kan använda hemma för att registrera sin hjärtaktivitet. I granskningen ingick hälsoekonomiska bedömningar som Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket bidrog med, utvärderingar av kliniska data samt en undersökning av hur de olika företagen hanterar de personuppgifter som den digitala tekniken samlar in.

Skydd av personuppgifter viktig faktor

För tre av produkterna resulterade granskningen i en avrådan. MTP-rådet anser att vården bör avstå från att upphandla och införa dessa. Det viktigaste skälet är att produkternas tekniska utformning enligt rådets bedömning leder till ett för dåligt skydd för insamlade personuppgifter.

De två produkter som rådet rekommenderar att vården kan upphandla och införa heter Coala heart monitor respektive Zenicor-EKG. Den första består av en sensorenhet som via en app kopplas till mobiltelefonen. Den andra är en handhållen enhet där patienten själv registrerar sitt EKG genom att lägga tummarna på två elektroder under 30 sekunder. Genom en knapptryckning överförs mätningen sedan via mobilnätet till en central databas.

– Vi har valt de här produkterna utifrån det kliniska underlag som finns, men också utifrån hur företagen hanterar personuppgifter. När det gäller digitala produkter är just de juridiska anvarsförhållandena kring hanteringen av personuppgifter viktiga, säger Jan Liliemark, ordförande i MTP-rådet, i ett pressmeddelande.

Anders Tegnell kvar på Folkhälsomyndigheten

Marie Ericsson
-
0
Anders Tegnell kvar på Folkhälsomyndigheten

I början av mars gick Folkhälsomyndigheten ut med nyheten om att den dåvarande statsepidemiologen Anders Tegnell skulle arbeta för Världshälsoorganisationen, WHO. Detta visade sig dock inte stämma, vilket Svenska Dagbladet var först med att rapportera. Anders Tegnells tilltänkta tjänst handlade om att bistå som senior expert i ett samarbete med WHO.

Nu meddelar Folkhälsomyndigheten att en överenskommelse med WHO inte har kunnat nås för det tänkta uppdraget. Anders Tegnell kommer därför i stället att arbeta med internationella åtaganden på Folkhälsomyndigheten.

Anders Tegnell slutade som statsepidemiolog den 14 mars 2022 och ersattes då av Anders Lindblom.

Överdosmotgiftet naloxon kan bli receptfritt

Marie Ericsson
-
0
Överdosmotgiftet naloxon kan bli receptfritt

I hopp om att minska narkotikadödligheten i Sverige har regeringen under de senaste åren infört flera insatser för att öka tillgängligheten av överdosmotgiftet naloxon. Men trots detta har alla som behöver inte haft tillgång till läkemedlet.

I juni 2021 fick därför Socialstyrelsen i uppdrag av regeringen att ytterligare öka tillgängligheten till naloxon. I en första delredovisning av uppdraget uppger myndigheten nu att den tillsammans med Läkemedelsverket utreder om en så kallad ”over the counter”-klassificering, OTC, skulle vara möjlig. En sådan klassificering skulle innebära att läkemedlet kan säljas receptfritt.

Livräddande motgift

Läkemedlet naloxon är en snabbverkande opioidantagonist som finns i form av nässpray. Den häver effekten av opioider och fungerar därför som ett livräddande motgift vid potentiellt livshotande opioidöverdoser.

Några av insatserna för att öka tillgängligheten till naloxon infördes 2018. Då blev det möjligt att dela ut läkemedlet direkt på en mottagning, räddningspersonal fick tillstånd att ge det i väntan på ambulans och sjuksköterskor fick rätt att förskriva det.

Året därpå uppdaterade Socialstyrelsen också de nationella riktlinjerna för vård och stöd vid missbruk och beroende till rådet att samtliga regioner bör erbjuda ett naloxonprogram. Ett sådant program, som numera finns i alla regioner, innebär att vården förskriver naloxon till personer som använder opioider och är i riskzonen för överdoser. Detta i kombination med utbildning om opioider, överdoser och hur läkemedlet ska användas.

Stort hinder att naloxon är recepbelagt

I den nu aktuella delredovisningen har Socialstyrelsen haft dialoger och samtal med berörda aktörer inom området. Enligt myndigheten har majoriteten av dessa nämnt att ett stort hinder för tillgängligheten till naloxon är att det är receptbelagt.

Enligt de berörda aktörerna skulle en OTC-klassificering tillgängliggöra naloxon till en markant bredare målgrupp än i dag. Några av de grupper som nämns som viktiga att tillgängliggöra naloxon för är till exempel anhöriga, anställda inom socialtjänst samt ideellt engagerade.

Socialstyrelsen har bedömt frågan om klassificeringen som högt prioriterad, och har därför bett Läkemedelsverket om hjälp att utreda den. Samarbetet kommer att ske inom ramen för det aktuella regeringsuppdraget.

Utredningen om OTC-klassificeringen beräknas av Läkemedelsverket vara klar till sommaren 2022. Socialstyrelsens nästa delredovisning ska vara klar den 31 mars 2023 och en slutrapport av uppdraget ska lämnas senast den 31 mars 2024.

”Årsrika får behandling utan evidens”

Redaktionen
-
0
”Årsrika får behandling utan evidens”

DEBATT. Ensamhet som ohälsoorsak har kommit på dagordningen under senare år. Vilka risker medför den och vad man kan göra åt den? Professor Peter Strang beskriver i sin bok ”Att höra till – om ensamhet och gemenskap” riskerna så här: Långvarig ofrivillig ensamhet innebär att man lever i en kronisk lågintensiv stress med långvarigt påslag av stresshormoner, som kan ge högt blodtryck och inflammation i kroppen, vilket i sin tur ökar risken för sjukdomar som hjärtinfarkt, stroke och demens samt ger högre risk för depression.

Även regeringen har sett allvarligt på ensamhet hos årsrika människor och därför satsat mer än 100 miljoner på civilsamhället för att åtgärda problemet. Det har varit en utmaning inte minst under pandemin då människor 70+ uppmanades isolera sig och besöksförbud rådde i äldreboenden. Det framgår av alla de mail jag fått under pandemin om isoleringens negativa effekter med den ensamhet den skapade.

Det går dock ännu inte att dra några säkra slutsatser om covid-19-isoleringens hälsomässiga effekter enligt Folkhälsomyndighetens uppföljning ”Ensamhet och hälsa under covid-19-pandemin hos personer över 70 år”.

Allt fler äldre får antidepressiva

Ökningen av förskrivningen av antidepressiva läkemedel till årsrika personer startade i vart fall redan före pandemin. Jag har fått tillgång till siffror för perioden 2017–2020 från Socialstyrelsens statistikdatabas för läkemedel. Antalet män per 1000 invånare i åldersgruppen 65–69 år som erhöll antidepressiva år 2020 uppgick till 91,24. Motsvarande siffra för kvinnor var 158,55.

Högre upp i åldrarna stiger siffrorna och för 85+ är siffran för män 232,22 och för kvinnor 340,70 per 1000 invånare. Det innebär att var fjärde man och var tredje kvinna som var 85 år och äldre fick antidepressiva som behandling under 2020. Ser man till totalsiffrorna för åren 2017–2020 så är de för gruppen 85+ per 1000 invånare 290,70 (2017), 292,75 (2018), 301,99 (2019) och 301,84 (2020). Det har alltså skett en ökning under denna fyraårsperiod, utan någon tydlig koppling till pandemin.

Det finns all anledning att reagera på att så många årsrika personer behandlas med antidepressiva. Detta med tanke på att dokumentationen för läkemedlens effekter i den här generationen är otillräcklig. Varför skrivs medlen ut? Hur följs behandlingen upp? Jag anser att det är viktigt att genomföra studier om vad som ligger bakom förskrivningen eftersom vi har så bristfällig kunskap om hur behandlingen påverkar årsrika personer.

Kunskapsunderlaget är bristfälligt

Bland huvudbudskapen i Läkemedelsverkets behandlingsrekommendationer vid depression finner jag konstaterandet att gruppen 65+ är heterogen, att depression hos äldre är vanligt och att det är ett allvarligt sjukdomstillstånd som sänker livskvalitet och ökar självmordsrisken. Samtidigt är kännedomen om behandlingsstrategier för de äldsta patienterna bristfällig. Ett grundläggande problem är att det inte finns tillräcklig kunskap om vilka äldre deprimerade patienter som svarar snabbast, bäst eller inte alls på de olika antidepressiva läkemedlen. I brist på vetenskapligt underlag sägs i behandlingsrekommendationerna att samma behandlingsstrategier som för övriga vuxna även bör tillämpas för den äldre patienten. Dock  med hänsyn tagen till samsjuklighet, njurfunktion och övriga läkemedel.

Även Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, SBU, SBU har tagit upp frågan om behandling av depression hos äldre. SBU konstaterar i ”Behandling av depressionssjukdomar – äldre” att nytta och risk med depressionsbehandling är otillräckligt studerad för sköra äldre över 65 års ålder. Det behövs mer kunskap om hur depressionsbehandling ska anpassas till dessa individers behov. I väntan på det är det, enligt SBU, särskilt viktigt att följa upp behandlingsresultatet noggrant och ompröva behandlingsstrategin om patienten inte tillfrisknar.

EMA måste kräva bättre dokumentation

Vi har alltså att göra med en vanlig behandling av depression hos årsrika patienter som bygger på bristfälligt underlag och som dessutom inte är riskfri. Listan på biverkningar är lång. Här vill jag särskilt lyfta fram en risk för årsrika, nämligen risken för fallskador som kommit i fokus bland annat genom ett aktuellt riksdagsbeslut om framtagandet av strategi mot fallskador.

Jag vill tillägga att EU:s läkemedelsmyndighet EMA vid möten där jag deltagit har konstaterat att en rad läkemedel, däribland antidepressiva, är otillräckligt utprövade bland äldre. De kliniska prövningarnas åldersgränser har legat under de åldrar där förskrivningen är som mest omfattande. EMA har uttalat att dokumentationen av värdet av läkemedel för årsrika patienter behöver bli bättre.

Jag hoppas EMA gör verklighet av att kräva det. Om inte ser jag det som ren och skär åldersdiskriminering. Årsrika patienter är liksom yngre värda evidensbaserad läkemedelsbehandling.

Barbro Westerholm, professor em., riksdagsledamot (L)

Covid-19-vaccin mot flera varianter kan finnas i höst

Helene Wallskär
-
0
Covid-19-vaccin mot flera varianter kan finnas i höst

Genom att ta fram ett covid-19-vaccin mot flera varianter av viruset hoppas bioteknikföretaget Moderna kunna skapa en bredare immunitet. Moderna rapporterar i dag de första resultaten från studier av ett sådant vaccin.

Utvecklar covid-19-vaccin mot flera varianter

Alla de covid-19-vacciner som vi använder för närvarande är baserade på virusets ursprungsversion. Alltså den variant som spreds till människor i början av pandemin i den kinesiska staden Wuhan. Men viruset fortsätter att mutera och nya virusvarianter tar under olika perioder över och dominerar smittspridningen. För att sedan konkurreras ut av en annan variant som har för viruset mer fördelaktiga egenskaper.

De befintliga vaccinerna skyddar fortfarande mot de nya varianter som hittills dykt upp, men inte lika effektivt som mot ursprungsvarianten.

Att behöva ge nya påfyllnadsdoser med bara några månaders mellanrum för att stärka skyddet mot det muterande viruset är inte hållbart i längden. Och att bara byta till ett vaccin som skyddar mot den just då dominerande varianten är en osäker lösning eftersom ytterligare en variant kan dyka upp när som helst.

Bivalent vaccin lösningen?

För att komma till rätta med dessa problem satsar både Moderna och andra vaccinföretag nu på bivalenta (baseras på två olika varianter) covid-19-vacciner. På så vis kan man täcka in många av de olika mutationer som viruset utvecklat och förhoppningsvis få en bredare immunitet. Det skulle kunna förbättra skyddet även mot nya varianter som tar över i framtiden.

Moderna arbetar med två bivalenta vaccinkandidater. Den första är en mix av företagets ursprungsvaccin och vaccin mot betavarianten (kallades den sydafrikanska och cirkulerar inte längre). Det är denna kandidat som de nu aktuella resultaten gäller.

Enligt företagets pressmeddelande gav denna kandidat ett bättre antikroppssvar än en booster med bara ursprungsvaccinet. Kandidaten gav ett bättre skydd mot flera olika varianter, bland andra nu dominerande omikron.

Men Moderna hoppas ännu mer på företagets andra bivalenta kandidat. Denna kombinerar ursprungsvaccinet med vaccin mot omikron. Moderna prövar för närvarande kandidaten i en fas II/III-studie.

Enligt pressmeddelandet blir resultat av denna prövning klara före halvårsskiftet. Företaget skriver att dessa resultat då kan bli underlag för vaccinbeslut inför hösten.

Stopp för produkt med tarmbakterier överklagas

Marie Ericsson
-
0
Stopp för produkt med tarmbakterier överklagas

Vid ett vite på 100 000 kronor har Läkemedelsverket förbjudit företaget Achim biotherapeutics AB att sälja en produkt som innehåller laboratorieodlade tarmbakterier. Anledningen är att myndigheten anser att produkten är ett läkemedel som kräver tillstånd och godkännanden. Företaget å sin sida bedömer inte att produkten skall räknas som ett läkemedel.

– Den här produkten är inget som används för att bota sjukdomar, utan för att återställa balansen i tarmfloran. Vi kommer att överklaga beslutet, säger Elisabeth Norin, vd på Achim biotherapeutics.

Tarmbakterier som odlats i laboratorium

Produkten Achim innehåller tarmbakterier som ursprungligen härstammar från en donator som lämnade ett avföringsprov 1995. Sedan dess har bakterierna odlats i laboratoriemiljö. Bakterielösningen ges till personer med obalans i tarmfloran och tillförseln sker via en tunn sond som förs upp i ändtarmen alternativt i tunntarmen via matstrupen. Produkten har sålts efter förfrågan från sjukhus runt om i landet. Den har även används i flera kliniska studier.

Enligt Elisabeth Norin bör produkten inte omfattas av de krav som finns för läkemedel eftersom den, enligt företaget, inte är ett sådant.

Hon ger inget klart svar på om det skulle vara aktuellt för företaget att ansöka om ett läkemedelgodkännande om deras överklagande skulle avslås.

Produkten Achim säljs på sjukhus

Läkemedelsverket anser att då produkten säljs till sjukhus samt administreras av sjukvårdspersonal bör den räknas som ett läkemedel och därmed omfattas av de krav på godkännande eller registrering som finns i läkemedelslagen.

Även att produkten används i kliniska läkemedelsprövningar på patienter med antibiotikarelaterade diarréer, IBS och systemisk skleros är en anledning till detta, enligt myndigheten.

– Det är av yttersta vikt att alla läkemedel som patienter behandlas med har en säkerställd kvalitet, säkerhet och effekt. Den här produkten har använts i studier och i sjukhusbehandling av patienter med ett medicinskt behov. Vi ser flera skäl till att produkten går under läkemedelslagen, säger Lena Björk, direktör på Läkemedelsverket, i ett pressmeddelande.

Företaget har i sitt yttrande framhållit att det i dag inte är tydligt hur användning av donerad feces, så kallad fekal mikrobiotisk transplantation, FMT, ska regleras.

Läkemedelsverket håller med om detta men poängterar dock att beslutet om försäljningsförbud enbart gäller den specifika produkten, och inte behandlingar med feces i allmänhet. Även om utgångsmaterialet i produkten är feces så består den inte av det utan av en framodlad bakteriekultur, skriver myndigheten.

Det nu utdömda vitet är löpande, vilket innebär att företaget kan dömas till att betala beloppet varje gång förbudet överträds. Beslutet kan överklagas till förvaltningsrätten.

Etablerad metod

FMT, som alltså går ut på att behandla patienten med avföring från en givare, har på senare år blivit en etablerad metod för att återställa balansen i tarmfloran. Den har visat mycket god effekt på återkommande tarminfektioner orsakade av bakterien Clostridioides difficile (tidigare Clostridium difficile).

Det finns dock vissa frågetecken kring säkerheten hos metoden med FMT. Normalt sett är biverkningarna av behandlingen milda eller inga alls, men det har inträffat allvarliga händelser. I USA blev 2019 två personer i en studie smittade av multiresistenta bakterier i samband med transplantationen. Båda blev svårt sjuka och en dog. Även 2020 dog en person i USA och fyra fick vårdas på sjukhus på grund av svåra infektioner orsakade av sjukdomsframkallande E.koli-bakterier.

Enligt Achim biotherapeutics är deras produkt dock mindre riskabel eftersom de använder odlade celler från en donator som de vet var frisk vid donationen. De odlade tarmbakterierna är enligt företaget fria från patogena tarmmikrober som exempelvis Yersinia, Campylobacter, patogena E.koli, och även humana virus som sars cov-2, donator-relaterade  gener och bakteriella antibiotika-resistensgener.

Äldre läkemedel testas mot svår sömnapné

Helene Wallskär
-
0
Äldre läkemedel testas mot svår sömnapné

Kan en redan godkänd läkemedelssubstans i klassen karbanhydrashämmare bli det första läkemedlet mot sömnapné? Det hoppas forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet. De studerar effekterna på sömnapné av karbanhydrashämmaren sultiam, som länge använts som behandling av barn med epilepsi. I en ny studie såg de bland annat att sultiam minskade antalet andningsuppehåll under sömnen. Studien är publicerad av tidskriften American journal of respiratory and critical care medicine.

Sömnapné vanligt hälsoproblem

Obstruktiv sömnapné är något av en folksjukdom, med omkring 600 000 drabbade vuxna bara i Sverige. De korta upprepade andningsuppehållen under sömnen vid detta tillstånd gör inte bara att personen sover sämre. Sömnapné ökar också risken för högt blodtryck, stroke och vissa cancerformer.

Det som direkt orsakar andningsuppehållen är ofta att tungan faller bakåt i svalget och hindrar andningsluften från att komma in. De bakomliggande orsakerna varierar och kan bland annat vara övervikt, trånga luftvägar och användning av alkohol och vissa läkemedel.

I dag finns inget läkemedel mot sömnapné. Den mest effektiva behandlingen är att använda en CPAP-apparat (CPAP=Continuous Positive Airway Pressure). Den blåser in en svag luftström i halsen genom en mask när patienten andas. Luftströmmen håller andningsvägarna öppna.

Läkemedel kan få viktig roll

Det finns även apnéskenor som ska underlätta andningen. Men de tekniska produkterna kan vara svåra att använda.

– Dessa behandlingsalternativ kräver tillvänjning och eftersom de ofta upplevs som besvärliga är det vanligt att man inte använder sin mask eller skena. Om vi får fram ett effektivt läkemedel skulle det därför underlätta livet för många patienter och i förlängningen också rädda fler liv, säger i ett pressmeddelande Ludger Grote, universitetslektor vid Sahlgrenska akademin och en av forskarna bakom studien.

Göteborgsforskarna är inte först med att studera karbanhydrashämmare som behandling mot sömnapné. Dessa läkemedel hämmar enzymet karbanhydras, vars funktion är att hålla jämvikt mellan kolsyra och koldioxid i kroppen. Flera forskargrupper har arbetshypotesen att denna balanserande verkan skulle kunna ha en positiv effekt på symtomen även vid sömnapné.

När det gäller karbanhydrashämmaren sultiam har dock tidigare forskning av behandling vid sömnapné gett motsägande resultat.

Minskade andningsuppehållen i sömnen

Den nu aktuella studien var randomiserad, dubbelblind och placebokontrollerad. 59 patienter med medelsvår till svår sömnapné medverkade. Samtliga hade prövat CPAP-behandling men av olika skäl inte kunnat fortsätta.

Studien pågick i fyra veckor och gjordes med hjälp av medicinska undersökningar, självrapportering och tester i sömnlaboratorium.

Deltagarna lottades till antingen en lägre eller en högre daglig dos sultiam, eller placebo.

Resultaten av studien visade att behandlingen med sultiam minskade antalet andningsuppehåll under sömnen. Den högre dosen minskade uppehållen mer än den lägre.

Forskarna uppmätte vad som kallas en kliniskt meningsfull förbättring (mer än 50 procents förbättring) av apnésymtomen hos en fjärdedel av dem som fått den lägre sultiamdosen. Hos dem med den högre dosen fick 40 procent en så tydlig förbättring och i placebogruppen 5 procent.

Några avbröt p.g.a biverkningar

Det förekom inga allvarliga biverkningar. Men nio av de patienter som fick den högre dosen avslutade studien i förtid på grund av biverkningar. Dessa patienter rapporterade huvudvärk, yrsel och domningar.

Överlag var huvudvärk och domningar de vanligaste biverkningarna. Domningarna var dock vanligen milda och övergående.

Forskarna anser att studiens resultat tillsammans med annan kunskap om läkemedlet ger stöd för att gå vidare med ytterligare studier i större skala av sultiam vid sömnapné.

Den kliniska prövningen finansierades av det tyska läkemedelsföretaget Desitin Arzneimittel GmbH.

”Det räcker inte att vara bra i Sverige”

Marie Ericsson
-
0
”Det räcker inte att vara bra i Sverige”

För en månad sen packade Malin Grape ihop sina saker från Folkhälsomyndigheten i Solna, där hon sedan 2014 har arbetat som enhetschef och biträdande avdelningschef, och flyttade till Socialdepartementet i Stockholm city. Det var nämligen dags att tillträda som Sveriges nya AMR-ambassadör vilket hon utsågs till av regeringen i mitten av februari. Rollen som AMR-ambassadör innebär att ytterligare förstärka arbetet mot antimikrobiell resistens, AMR, på global nivå, med ett särskilt fokus på antibiotikaresistens.

– Jag har redan börjat jobba med flera aktiviteter. Till exempel är jag med och planerar ett möte med hälsoministrar som ingår i ”the alliance of champions on AMR” i samband med Världshälsoförsamlingen i Geneve i maj. Jag är också med i ett antal processer som pågår på EU-nivå, säger Malin Grape.

Malin Grape har lång erfarenhet om AMR

Antibiotikaresistens är ett allvarligt och växande problem som av Världshälsoorganisationen, WHO, bedöms som ett av de största globala hoten mot människors hälsa. I en nyligen publicerad studie i The Lancet beräknade forskarna antalet dödsfall som en direkt konsekvens av resistens mot antibiotika till 1,27 miljoner under 2019.

I Sverige har frågor inom AMR prioriterats högt under lång tid. Genom bland annat övervakning av resistens och vårdrelaterade infektioner samt ett arbete för en ansvarfull användning av antibiotika jobbar flera myndigheter för att bromsa spridningen av resistens.

Malin Grape, som i grunden är apotekare, har arbetat med dessa frågor till och från sedan 2002. På Folkhälsomyndigheten var hon chef för enheten för antibiotika och vårdhygien och hon har också varit ansvarig för myndighetens stöd till uppbyggnaden av WHO:s globala övervakningssystem för antibiotikaresistens, GLASS.

Hon menar att den svenska erfarenheten och kunskapen om antibiotikaresistens är efterfrågad i många länder.

– Vi har varit medvetna om och jobbat aktivt med problematiken länge, men det räcker inte med att vara bra på hemmaplan.

I sin nya roll kommer Malin Grape nu att fokusera på att stödja det svenska AMR-arbetet på den internationella arenan.

– Det handlar om att fortsätta att utveckla arbetet mot antibiotikaresistens i Sverige men också om att påverka omvärlden.

Men Sverige är ju ett litet land, kan vi verkligen göra något skillnad?

– När det handlar om resurser som bistånd till exempel så är det klart att större länder kan bidra med högre belopp. Men ja, vi kan faktiskt spela roll. Sverige är en röst som man lyssnar på i debatten och vi kan bidra med goda erfarenheter och kunskap.

Annat fokus under pandemin

Att den nya rollen som AMR-ambassadör tillsätts just nu menar Malin Grape delvis beror på coronapandemin.

– Under pandemin har fokus förståeligt nog varit på andra frågor och nu är det viktig att åter rikta ljuset mot antibiotikaresistens. Det finns en vilja och en öppning att göra det nu, säger hon.

På frågan om det finns något särskilt område inom AMR som hon brinner lite extra för svarar Malin Grape att det är svårt att välja.

– Alla dimensioner är viktiga. Det räcker inte med att bara satsa på tillgång till nya antibiotika om man inte samtidigt försöker att minska spridningen av resistens. Det går hand i hand. Men om jag ska säga en sak som får för lite uppmärksamhet så är det preventionsdelen.

Hur menar du?

– Åtgärder som att bara minska på den onödiga användningen av antibiotika eller bara använda antibiotika när det verkligen behövs räcker inte, det driver ju också på resistensutvecklingen. Vi behöver bli bättre på att förebygga infektioner som kräver antibiotikabehandling och minska spridningen av redan resistenta bakterier. På en global nivå handlar det till exempel om tillgång till rent vatten och en bättre avloppsrening i tillägg till vaccinationer och bättre vårdhygien.

Malin Grape kommer att vara inblandad i alla delarna av arbetet med att stödja det svenska AMR-arbetet.

– Jag går ju från att arbeta med frågorna på myndighetsnivå till en politisk nivå. Det blir en ytterligare dimension som ska bli väldigt spännande att vara en del av.

Tycker du att det görs tillräckligt på politisk nivå i Sverige?

– Det görs mycket, men det är klart att vi inte kan luta oss tillbaka. Det gäller på alla nivåer, både lokalt, regionalt och internationellt. Vi måste ha höga ambitioner och fortsätta att driva frågan framåt.

En dos i stället för tre gav gott skydd mot hpv

Helene Wallskär
-
0
En dos i stället för tre gav gott skydd mot hpv

En singeldos av hpv-vaccin gav gott skydd mot infektion med humant papillomvirus, hpv. Det visade en randomiserad, kontrollerad studie som har publicerats av NEJM Evidence.

Singeldos av hpv-vaccin kan spara resurser

Hpv-infektion, ofta sexuellt överförd, är den vanligaste orsaken till cancer i livmoderhalsen. Hpv-infektion kan även orsaka flera andra cancerformer i underliv och svalg hos kvinnor och män.

Många hoppas att vaccinering mot hpv på sikt kommer att kunna utrota livmoderhalscancer. Men för detta krävs en betydligt högre vaccintäckning än dagens globala nivå bland kvinnor på cirka 15 procent. Världshälsoorganisationen, WHO, har därför satt som mål att 90 procent av världens 15-åriga flickor ska vara hpv-vaccinerade år 2030.

I dag består vaccineringen mot hpv av tre doser som ges med vissa mellanrum. Om det i stället skulle räcka med en enda singeldos så skulle detta både spara pengar och göra vaccineringen enklare att genomföra. Båda dessa faktorer är också särskilt betydelsefulla i många av de låg- och medelinkomstländer som har en låg hpv-vaccintäckning.

Studie i Kenya

För att undersöka om en singeldos av hpv-vaccin kan ge tillräcklig skyddseffekt genomförde amerikansk forskare en studie tillsammans med kollegor i Kenya. I studien deltog 2 275 kvinnor i åldrarna 15-20 år i Kenya.

För att komma med i studien skulle man vara hpv-negativ och vara sexuellt aktiv men inte ha haft fler än fem sexpartners.

Forskarna lottade kvinnorna till en av tre ungefär lika stora grupper. En grupp fick en singeldos av ett bivalent (skyddar mot två virusstammar) hpv-vaccin. Nästa grupp fick en singeldos av ett nonavalent (nio virusstammar) vaccin och den tredje gruppen var kontrollgrupp och fick ett vaccin mot hjärnhinneinflammation.

Kvinnorna följdes under 18 månader med hjälp av provtagningar från livmoderhalsen och vagina. Forskarna undersökte hur många i de olika grupperna som under den tiden fick en infektion med någon av de virusstammar som hpv-vaccinerna skyddar mot.

I nivå med tre doser

Sammanlagt inträffade 71 fall av hpv-infektion under studieperioden. Hela 65 av dessa fall fanns i kontrollgruppen som inte fått hpv-vaccin utan vaccin mot hjärnhinneinflammation. Analysen visade att det bivalenta hpv-vaccinet hade en skyddseffekt på 97,5 procent. Även det nonavalenta vaccinet hade en skyddseffekt på en bra bit över 90 procent.

Studien jämförde inte effekten av en singeldos med effekten av standardkuren på tre doser. Forskarna menar dock att singeldosernas uppmätta skyddseffekt är i nivå med den effekt som tre doser har haft i andra studier.

Professor Sam Kariuki, chef för Kenya medical research institute som medverkade i studien, kommenterar resultaten i ett pressmeddelande:

– Dessa resultat är en ”game changer” som påtagligt kan minska bördan av hpv-relaterad cancer och visar att vaccinering med en singeldos av hpv-vaccin är en värdefull folkhälsoåtgärd som är inom räckhåll för oss.

Förekomsten av biverkningar var lika hög i samtliga tre grupper. Totalt 112 deltagare rapporterade allvarliga biverkningar, bland annat inflammationer och infektionerr.

Forskarna framhåller att deras studie ger stöd för att ändra vaccinationsschemat och gå över till singeldos av hpv-vaccin. De påpekar dock också att det fortfarande behövs mer forskning för att undersöka hur länge skyddseffekten består.

”Hormonbehandling kräver individuell bedömning”

Helene Wallskär
-
0
”Hormonbehandling kräver individuell bedömning”

Läkemedelsverket har publicerat nya behandlingsrekommendationer för hormonbehandling mot klimakteriebesvär. Dokumentet innehåller en förnyad genomlysning av kunskapsläget när det gäller risker och nytta med behandlingen.

Hormonbehandling mot klimakteriebesvär är effektiv

Läkemedelsverket konstaterar att ungefär var tredje kvinna har så svåra besvär i klimakteriet att hon vill ha någon typ av behandling. Den sjunkande östrogennivån under klimakteriet kan orsaka bland annat svettningar, värmevallningar och sömnproblem. I genomsnitt håller besvären i sig under fem år och påverkar ibland livskvaliteten negativt.

Behandling med östrogen har, konstaterar Läkemedelsverket, mycket god effekt på dessa symtom. Hos kvinnor som har livmodern kvar behöver östrogen ges i kombination med gestagen för att inte risken för livmodercancer ska öka. Sådan systemisk hormonbehandling finns som tabletter, plåster, sprayer och gelprodukter.

Förutom systemisk behandling finns även lokal behandling. Det handlar om östrogenkrämer för behandling av torra och sköra slemhinnor i underlivet vilket är ytterligare ett problem som ofta kommer i klimakteriet.

Ökad cancer- och blodproppsrisk

På senare år har forskningen och diskussionen om riskerna med systemisk hormonbehandling mot klimakteriebesvär varit intensiv. De risker som Läkemedelsverkets genomlysning bekräftar är att systemisk hormonbehandling ökar risken för blodproppar och för bröstcancer.

Riskökningen för blodpropp beror på dosen och gäller framför allt behandling i tablettform.

Riskökningen för bröstcancer blir större ju längre tid som behandlingen pågår och kan även variera en del mellan olika typer av systemisk hormonbehandling.

Många menar att den stora uppmärksamheten kring riskerna ligger bakom den kraftiga minskningen av användningen under 2000-talet. På senare år har användningen åter ökat något, men inte alls till samma nivå som på 1990-talet. År 2020 var det 54 av 1000 kvinnor i åldrarna 40 år och äldre som under ett år hämtade ut recept på systemisk hormonbehandling mot klimakteriebesvär.

Det finns också en stor variation mellan regionerna. Det är nästan dubbelt så vanligt med systemisk hormonbehandling i Stockholm som i Värmland.

Vill se individuella bedömningar

Läkemedelsverket tar inte ställning till vad som är en lagom nivå av hormonanvändning mot klimakteriebesvär i vårt land. Budskapet i behandlingsrekommendationerna är i stället att kvinnor och deras läkare bör göra en individuell bedömning av nytta och risker i varje enskilt fall. Rekommendationerna innehåller också underlag för sådana bedömningar.

De som generellt kan rekommenderas systemisk hormonbehandling mot klimakteriebesvär, enligt Läkemedelsverket, är friska kvinnor med så svåra klimakteriebesvär att de påverkar livskvaliteten negativt. Kvinnan ska också vara yngre än 60 år eller ha gått in i menopaus för kortare tid sedan än tio år.

Om behandlingen startar före 60 års ålder kan friska kvinnor även få andra positiva hälsoeffekter. Både risken för hjärt-kärlsjukdom och för skeletturkalkning kan minska. Slemhinnorna i underlivet kan också påverkas positivt vilket kan vara bra för sexlivet.

Om kvinnan har eller har haft olika sjukdomstillstånd ska detta vägas in i risk-nyttabedömningen.

Rekommenderar lägsta effektiva dos

En grupp som nämns särskilt är kvinnor med tidig menopaus (före 45 års ålder). De bör enligt Läkemedelsverket rekommenderas systemisk hormonbehandling åtminstone till normal menopausålder, vilket är cirka 52 år.

Läkemedelsverket understryker att hormonbehandlingen bör omprövas emellanåt och bara fortsätta så länge klimakteriebesvären kvarstår utan behandling. Dosen bör vara så låg som möjligt.

När det gäller lokal behandling med östrogen på underlivets slemhinnor anser Läkemedelsverket att den kan rekommenderas till de flesta kvinnor och att den kan fortsätta livslångt vid behov.

Färre resistensgener efter kortare antibiotikakur

Helene Wallskär
-
0
Färre resistensgener efter kortare antibiotikakur

Flera studier har på senare år visat att det vid vissa infektioner går att ge en kortare antibiotikakur än vad som är standard och få lika god effekt. Ett viktigt syfte med detta är att minska antibiotikaanvändningen och därmed risken för utveckling av antibiotikaresistens.

Forskarna bakom en amerikansk studie ville se om några effekter av att förkorta behandlingen syntes vid genetisk analys av patienternas bakterieflora, mikrobiom. Påverkar behandlingstidens längd förekomsten av resistensframkallande gener hos bakterierna man har i kroppen?

Kortare antibiotikakur gav färre resistensgener

Svaret visade sig vara ja. I studien fick två grupper av barn med samhällsförvärvad lunginflammation antibiotika olika länge. Forskarna hittade betydligt färre resistensgener i avföringsprover och prover från de barn som fått en kortare antibiotikakur. Studien är publicerad i tidskriften mBio.

Forskarna använde prover från barn i en studie som redan visat att fem dagars behandling med betalaktamantibiotika hjälpte lika bra som tio dagars behandling. Detta var en randomiserad, kontrollerad studie.

I den nu aktuella uppföljningsstudien analyserade forskarna avföringsprover och prover från halsen från 171 barn under sex års ålder. Prover togs vid två tillfällen. Det första några dagar efter att barnet fått diagnosen lunginflammation och det andra några veckor senare.

Proverna undersöktes med DNA-sekvenseringsteknik. Analysen visade att det fanns färre resistensgener i proverna från de barn som fått en kortare antibiotikakur. Det handlade bland annat om gener som är kopplade till resistens just mot betalaktamantibiotika.

Påverkade även andra delar av mikrobiomet

Vad som var mer förvånande var att den längre antibiotikakuren även ökade antalet resistensgener riktade mot andra antibiotika.

– Så antibiotika påverkar inte bara de sjukdomsframkallande bakterier som vi försöker behandla. De påverkar mikrobiomet som helhet, säger en av forskarna, epidemiologen Melinda Pettigrew vid Yale school of public health, i ett pressmeddelande.

Studien gav inte svar på om de genetiska förändringarna i mikrobiomet är permanenta eller går tillbaka efter en tid.

Rekommendationer om fjärde vaccindos går i sär

Marie Ericsson
-
0
Rekommendationer om fjärde vaccindos går i sär

Den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA och den europeiska smittskyddsmyndigheten ECDC anser att det är för tidigt att ge personer under 80 år en fjärde dos covid-19-vaccin. Detta besked gav myndigheterna förra veckan, bara några dagar efter att Folkhälsomyndigheten gått ut med en rekommendation om att alla över 65 år i Sverige bör ta en fjärde vaccindos.

Enligt EMA och ECDC finns det inga tydliga bevis på att skyddet mot svår sjukdom skulle avta avsevärt för personer mellan 65 och 79 år som har ett normalt immunförsvar. Det finns därför inget tydligt stöd för att omedelbart ge en fjärde dos till denna åldersgrupp, anser myndigheterna.

Sören Andersson, chef på enheten för vaccinationsprogram på Folkhälsomyndigheten, håller med om att evidensen inte är lika stark som den myndigheterna hade som underlag inför dos tre. Men han menar ändå att flera studier från bland annat Israel och USA tyder på att skyddseffekten även efter den tredje dosen går ner efter tre till fyra månader.

– Skulle det visa sig att man har en långvarig skyddseffekt efter den tredje dosen så är det bra såklart, men det finns egentligen ingen anledning att tro att det skulle vara annorlunda nu. Väntar vi för länge på att ge den fjärde dosen till personer över 65 år finns det en risk att vissa blir svårt sjuka, säger han.

Sören Andersson påpekar också att det inte finns några tecken på att det skulle finnas några särskilda biverkningar med den fjärde dosen.

– Det finns inga säkerhetssignaler som tyder på att det skulle finnas några risker med att ta den en andra påfyllnadsdos. Det känner vi oss helt trygga med.

Även EMA och ECDC poängterar i sitt uttalande att de inte har sett några speciella biverkningar.

Varje land tar beslut om fjärde vaccindos

När Folkhälsomyndigheten tog beslut om att rekommendera en fjärde vaccindos till alla över 65 år visste myndigheten ännu inte om EMA och ECDC:s ståndpunkt. Men enligt Sören Andersson hade Folkhälsomyndigheten inte tagit ett annat beslut även om myndigheternas uttalande hade kommit tidigare.

– Jag tror inte att vi hade resonerat annorlunda.

Men hur kan ni och de europeiska myndigheterna göra så olika bedömningar?

– Jag skulle inte säga att beskeden skiljer sig åt jättemycket egentligen. Det handlar om var man drar åldersgränsen. Det är inte svart eller vitt utan det handlar hela tiden om avvägningar. Både EMA och ECDC bedömer till exempel, precis som vi, att personer över 80 år samt de som har försvagat immunförsvar ska erbjudas en fjärde dos.

Sören Andersson poängterar också att EMA och ECDC i sitt uttalande framför att det är upp till varje land att avgöra vad som är bäst utifrån den lokala situationen i just det landet.

– Vi är inte ensamma i EU om att ta beslut om en fjärde dos i den här åldersgruppen. Det är åtta andra länder som har kommit fram till samma sak.

Fortfarande hög smittspridning

Förutom att det har gått några månader sedan den tredje dosen är den relativt höga smittspridningen i Sverige en anledning till att Folkhälsomyndigheten rekommenderar en fjärde dos till alla över 65 år.

– Även om smittspridningen minskar så går det inte lika fort som vi hade hoppats. Vi har fortfarande rätt många personer som vårdas på sjukhus på grund av eller med covid-19. Det i kombination med att vi har sett en ökande smittspridning i andra europeiska länder gjorde att vi tog det här beslutet.

Till skillnad från Folkhälsomyndigheten gör EMA och ECDC sin bedömning på EU-nivå, framhåller Sören Andersson. Vaccintäckningen för den tredje dosen i EU inte lika hög som i Sverige.

– Då är det kanske viktigare att i stället få upp vaccintäckningen med den tredje dosen innan man påbörjar den fjärde. Men i Sverige har ju närmare 90 procent bland personer över 65 år tagit den tredje dosen så då kan man påbörja vaccinering med en andra påfyllnadsdos.

– I yngre åldersgrupper i Sverige är dock vaccintäckningen med den tredje dosen lägre så där måste fokus först och främst ligga på att få upp den till högre nivåer, säger Sören Andersson.

Kommer ni att rekommendera en fjärde dos även till yngre åldersgrupper?

– Sannolikt kommer vi inte att behöva går ner lägre i åldrarna i nuläget. Risken för allvarlig sjukdom är mindre för yngre och för de flesta yngre åldersgrupperna har det ännu inte heller gått fyra månader sedan den tredje dosen.

– Vi hoppas också att smittspridningen kommer att sjunka nu när det blir vår och sommar och att det inte kommer att behövas. Men man får hela tiden följa utvecklingen och se vad som händer. I höst kommer vi kanske behöva ta ett annat beslut.

Fäller företag som inte varnade för graviditet

Helene Wallskär
-
0
Fäller företag som inte varnade för graviditet

Informationsgranskningsnämnden, IGN, fäller en läkemedelsannons som saknade graviditetsvarning. Annonsen borde ha informerat om de särskilda restriktioner som av försiktighetsskäl gäller för detta läkemedel beträffande graviditet, anser IGN.

Bild på kvinna i fertil ålder

Beslutet handlar om injektionsläkemedlet Entyvio (vedolizumab) som är godkänt för vissa patienter med ulcerös kolit respektive Crohns sjukdom. Det är läkemedelsföretaget Takeda pharmaceuticals Nordic AB som marknadsför detta läkemedel.

Takeda annonserade nyligen för Entyvio i tidningen Gastrokuriren som vänder sig till vårdpersonal som arbetar med patienter med mag-tarmsjukdomar. Annonsen hade rubriken ”Tid för tarm-selektivitet” och innehöll en bild på en kvinna som såg ut att vara i fertil ålder.

IGN reagerade mot annonsen eftersom det står i läkemedlets produktresumé att kvinnor som kan bli med barn ska använda preventivmedel under behandlingen och minst 18 veckor efteråt. Det står även att ”Som en försiktighetsåtgärd bör användning av vedolizumab undvikas under graviditet, såvida inte nyttan klart överväger eventuella risker för både modern och fostret”.

Graviditetsvarning saknades

Någon sådan graviditetsvarning syntes dock inte i annonsen. Detta är enligt IGN ett övertramp av det etiska regelverket. Regelverket säger att marknadsföring ska innehålla erforderliga varningsföreskrifter angående läkemedlets användning. Särskilt med tanke på bildvalet.

Takeda är dock av en annan åsikt. I sitt svaromål skriver företaget att den tilltänkta målgruppen gastroenteroliger ”generellt sett har god kunskap om vad som gäller vid biologisk behandling och graviditet för detta terapiområde”. I en annons riktad till denna målgrupp behövdes därför ingen graviditetsvarning, menar företaget.

Takeda framhåller också att inflammatorisk tarmsjukdom ofta debuterar hos både mön och kvinnor före 30 års ålder. Och att det därför är rimligt med en bild på en yngre kvinna i annonsen. Det vore, menade företaget, ”diskriminerande och obalanserat” om annonsering för Entyvio endast fick innehålla bilder på män och äldre kvinnor som inte längre är fertila.

IGN förklarar i sitt beslut att nämnden inte har några invändningar mot bildvalet. Men fäller företaget för avsaknaden av graviditetsvaning. Straffavgiften blir 110 000 kronor.

Fler får immunterapi mot allergier

Helene Wallskär
-
0
Fler får immunterapi mot allergier

Numer kan vården ge immunterapi mot allergier, allergen immunterapi (som ofta också kallas allergivaccinering), inte bara i form av injektioner. I många fall kan det även ske med tabletter. De nya möjligheterna till tablettbehandling har ökat tillgängligheten och det är nu allt fler i Sverige som får allergen immunterapi.

Allt fler får immunterapi mot allergier

Sammanlagt drygt 20 300 personer i Sverige får för närvarande allergen immunterapi. Detta visar siffror från läkemedelsföretaget ALK som marknadsför de läkemedel som används för detta ändamål i Sverige. Antalet har ökat med omkring 3 800 personer sedan 2020, vilket motsvarar en 23-procentig ökning.

– Det är en positiv utveckling och vi allergologer vill gärna att ännu fler med svår allergi ska kunna få allergen immunterapi, säger Maria Ingemansson, barnallergolog vid Astrid Lindgrens barnsjukhus.

Hon är medlem i läkemedelskommitténs expertgrupp för lung- och allergisjukdomar inom Region Stockholm och är även med i läkemedelsföretaget ALK:s immunterapigrupp som arbetar för att det ska utbildas fler allergologer.

Finns både injektioner och tabletter

Immunterapi är aktuell vid IgE-medierade allergier, den vanligaste allergiformen som ger en snabb reaktion och gör att det bildas IgE-antikroppar mot det allergiframkallande ämnet. Immunterapi finns i dag mot många, men inte alla, vanliga allergier.

Mot födoämnesallergier finns ännu ingen EU-godkänd immunterapi, men studier pågår. I USA har dock läkemedelsmyndigheten FDA godkänt en immunterapi mot jordnötsallergi.

Immunterapi mot allergier går ut på att, under kontrollerade former, vid upprepade tillfällen tillföra små mängder av det allergiframkallande ämnet. Det gör man antingen med injektioner eller med tabletter som läggs under tungan. Immunterapin dämpar med tiden immunförsvarets allergiska överreaktion på ämnet. Det leder till att allergisymtomen minskar.

När det gäller pollenallergi, som är extra aktuellt vid den här tiden på året, finns det både injektionsbehandling och tablettbehandling med extrakt från björk respektive gräs. Immunterapi i tablettform med björkextrakt är dock bara godkänd från 18 år.

Minskar symtomen

Injektionsbehandling vid allergi startar med en upptrappningsperiod och fortsätter sedan med underhållsbehandling. Underhållsbehandlingen pågår vanligtvis i tre år .

Vid tablettbehandling tar patienten i stället en tablett om dagen i tre år.

Immunterapin gör normalt inte att patienten blir helt botad från allergibesvären, men däremot mindre känslig för det allergiframkallande ämnet. Detta gör i sin tur att effekten av vanliga symtomlindrande allergimediciner oftare räcker till för att hålla symtomen under kontroll.

– Det kan betyda mycket för livskvaliteten, säger Maria Ingemansson.

Risk för allergireaktioner

Efter avslutad immunterapi kvarstår den fulla effekten olika länge beroende på vilken allergi det gäller. Pollenallergiker kan börja märka tydligare symtom igen efter cirka tio år, berättar Maria Ingemansson:

– Det går att repetera behandlingen då. Men ofta är det inte nödvändigt eftersom symtomen ändå oftast håller sig på en mer kontrollerbar nivå än före immunterapin.

En nackdel med allergen immunterapi är risken för biverkningar i form av allvarliga allergireaktioner. Detta gäller särskilt vid injektionsbehandling. Det är därför främst allergikliniker som ger immunterapi och det sker under noggrann övervakning av patienterna.

På grund av detta och av hälsoekonomiska skäl är det enbart barn och vuxna med kraftiga och svårbehandlade allergier som kan vara aktuella för allergen immunterapi. För pollenallergi gäller till exempel att personen under minst två säsonger ska ha använt antihistamintabletter, ögondroppar och nässpray utan att det hjälpt tillräckligt bra.

Studier tyder på förebyggande effekt

Även om dessa kriterier fortfarande gäller, vill Maria Ingemansson och många av hennes kollegor förändra synen på allergen immunterapi. De menar att vården inte enbart bör se behandlingen som en sista utväg om inget annat hjälper, utan överväga den tidigare för fler.

– Särskilt när det gäller barn vill vi förändra inställningen eftersom allergen immunterapi hos dem även kan fungera förebyggande, säger Maria Ingemansson.

Hon syftar på forskning som visat att behandlingen kan hjälpa barn med svår pollenallergi utan astma att slippa utveckla just astma. Den förebyggande effekten har här varit tydligare ju yngre barnet är.

Vill involvera primärvården mer

För att fler med allergier ska kunna få immunterapi, vill allergologerna öka samarbetet med primärvården. Eftersom tablettbehandlingen är säkrare kan den i utvalda fall hos vuxna skötas av vårdcentraler efter en introduktionsutbildning, menar Maria Ingemansson och hennes kollegor.

På vissa håll i landet har de här tankarna fått genomslag, på andra inte. Maria Ingemansson hoppas att förändringen så småningom ska sprida sig i hela landet så att allergiklinikerna snabbare kan ta emot nya patienter.

– Totalt sett kan det göra att allergen immunterapi blir tillgänglig för fler.

Communitystudien: Många fick omikron trots booster

Helene Wallskär
-
0
Communitystudien: Många fick omikron trots booster

Resultat av en delstudie i den stora svenska Communitystudien väcker uppmärksamhet. Studien visade att boostervaccinering med mRNA-vaccin endast gav begränsat skydd mot att bli infekterad av omikronvarianten av coronaviruset. Mer än var femte studiedeltagare testade positivt för omikronvarianten inom fyra veckor efter påfyllnadsdosen.

– Vi vet ju sedan tidigare att omikronvarianten är väldigt smittsam, men att så många skulle bli infekterade trots att de just hade fått tredje dosen och troligtvis uppnått maximalt vaccinskydd var förvånande, säger Charlotte Thålin, biträdande överläkare och ansvarig forskare för Communitystudien i ett pressmeddelande.

Communitystudien följer immuniteten

Communitystudien startade våren 2020 vid Danderyds sjukhus och i samarbete med Karolinska institutet. Huvudsyftet är att studera hur immuniteten utvecklas efter covid-19 och efter vaccinering mot infektionen. I starten samlade forskarna in prover från 2 149 sjukvårdsanställda. Forskarna har sedan följt upp studiedeltagarna och deras immunsvar var fjärde månad.

I den nu aktuella studien deltog 375 vårdanställda som fått en tredje dos (påfyllnadsdos) covid-19-vaccin. De PCR-testade sig regelbundet under fyra veckor efter vaccineringen.

82 deltagare (22 procent) testade positivt under screeningperioden. De flesta upplevde dock inte några symptom vid det första positiva provet. Virusmängden var högst i prover tagna dag tre i förloppet. De flesta hade också relativt höga virusnivåer under upp till nio dagar.

Det var bara tio procent som förblev helt asymtomatiska. De symtom som förekom beskrivs som ganska milda förkylningssymtom.

Smittsam i nio dagar?

Laboratorieanalyser visade att antikropparna i blodet hos studiedeltagarna var sämre på att binda till omikron än till andra virusvarianter. Om man hade höga eller lägre antikroppsnivåer spelade ingen avgörande roll för risken att bli infekterad av omikron.

Charlotte Thålin framhåller också att virushalterna i luftvägarna hos de smittade var höga och kvarstod längre än förväntat.

– Det talar för att man kan vara smittsam under så mycket som nio dagar och det trots att symptomen avtagit, säger hon.

I screeningen hittade forskarna både omikron BA.1 och BA.2, där den senare nu dominerar i Sverige. BA.2 kunde kopplas till högre virusmängd i luftvägarna under längre tid vilket skulle kunna förklara varför den varianten tagit över så snabbt.

Resultaten är ännu inte publicerade i en vetenskaplig tidskrift och har inte genomgått kollegial vetenskaplig granskning, peer review. I väntan på detta är artikeln publicerad på en preprintserver.

Samtliga regioner donerar läkemedel till Ukraina

Marie Ericsson
-
0
Samtliga regioner donerar läkemedel till Ukraina

Samtliga regioner har enats om att donera läkemedel till det krigsdrabbade Ukraina. Detta efter att Socialstyrelsen nyligen gjorde en förfrågan till regionerna om det fanns möjlighet att stödja landet med läkemedel och sjukvårdsutrustning. Det uppger Sveriges kommuner och regioner, SKR, i ett pressmeddelande.

Regionerna har gjort en inventering och därefter beslutat om att donera ett fyrtiotal olika läkemedel från det Nationella läkemedelsförrådet, där flera av de läkemedel som Ukraina har efterfrågat finns. Under pandemin har läkemedelsförrådet byggts upp genom att regionerna gemensamt köpt in kritiska läkemedel. Att läkemedel nu doneras därifrån bedöms inte påverka robustheten i regionernas läkemedelsförsörjning, enligt SKR.

Doneringen görs genom EU:s samordning för stöd till Ukraina. Den gemensamma samordningen av läkemedlen hanteras av de fyra regionerna Skåne, Stockholm, Östergötland och Västra Götaland och transporterna samordnas av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB.

123Sida 2 av 3