Trots att spridningen av influensa brukar vara som högst under vinterhalvåret, med en topp i februari, har en ökning av antalet bekräftade fall setts i flera europeiska länder under våren. Detta gäller även i Sverige där det under vecka 15 rapporterades 392 fall av influensa, vilket kan jämföras med 338 fall veckan innan.
Av fallen som rapporterades i Sverige vecka 15 var 384 fall influensa A. Det finns två sorters influensa A och den dominerande denna säsong är influensa A(H3N2), den så kallade Hongkonginfluensan.
Den senaste tiden har flera undersökningar visat att influensavaccinet som används den här säsongen har en lägre effekt mot A(H3N2) än förväntat, framför allt bland äldre åldersgrupper som är en viktig målgrupp för vaccinationerna.
Preliminära resultat från en europeisk undersökning visar att skyddseffekten mot influensa A(H3N2) var 35 procent i alla åldersgrupper.
Enligt en analys från Danmark har årets influensavaccin inte haft någon skyddande effekt alls mot influensa A för personer som är 45 år och äldre. I åldersgruppen 7 till 44 år var däremot skyddseffekten 43 procent.
Enligt AnnaSara Carnahan, epidemiolog på Folkhälsomyndigheten, har man också i Sverige sett att influensavaccinet skyddar sämre mot influensa A(H3N2).
– I Sverige har vi inte möjlighet att göra samma typ av analys som i Danmark, men den data som finns visar på en lägre effekt än förväntat även här, säger hon.
Influensavaccinet har fyra olika virusstammar
Influensavaccinet innehåller två virusstammar av influensa A och två av influensa B. Det är en av de två sorterna av influensa A som vaccinet har visat en lägre effekt mot.
En av anledningarna är enligt AnnaSara Carnahan att den influensatyp som är den dominerade just nu, A(H3N2), tillhör en annan genetisk undergrupp än den som finns in vaccinet. Kroppen är då, trots vaccin, inte lika motståndskraftig mot denna variant som den hade varit om det hade varit precis samma typ.
– Det är något vi ser rätt ofta. Den är lite svårare att få till vaccinet just med influensa A(H3N2) som har fler olika undergrupper än den andra typen av influensa A samt influensa B, säger hon.
Det är också känt att influensa A(H3N2) ofta förändrar sig genom mutationer under en säsong, vilket kan försämra vaccinets effektivitet.
En annan anledning till att vaccinet inte har visat så hög effekt denna säsong kan vara att årets försenade influensaökning gör att smittspridningen är hög, samtidigt som det gått lång tid sedan de flesta vaccinerade sig. Skyddseffekten avtar alltmer ju längre tid som går efter vaccineringen.
– Influensavaccineringen startar ju i november varje år vilket innebär att det nu har gått omkring fem månader sedan de flesta vaccinerade sig, säger AnnaSara Carnahan.
Hon påpekar dock att Sverige ändå har sett en bättre skyddseffekt av vaccinet mot influensa A än vad Danmark gjorde. Det kan bero på många olika saker.
– En orsak skulle kunna vara att Danmark inte hade den ökning i december som vi såg i Sverige, utan fick en ökning senare när det gått längre tid från vaccineringen.
Påverkar Folkhälsomyndighetens arbete
Folkhälsomyndigheten tittar just nu på hur om man ska ändra något med vaccineringen framöver, utifrån hur smittspridningen har sett ut denna säsong.
– Vi behöver undersöka när på hösten den bästa tiden att vaccinera sig mot influensa är. Just nu när covid-19-pandemin fortfarande har effekt på immunitetsläget av andra sjukdomar får man försöka tänka att det kan komma epidemier vid oväntade tidpunkter. Efter ett tag når vi ett nytt normalläge, men när det är vet vi inte än, säger AnnaSara Carnahan.
– Men att influensan har ökat i både Danmark, Norge och Sverige senare på året än vanligt är något vi måste ta hänsyn till i vår planering.
