Månads arkivering mars 2022

Lägesrapporter belyser ojämn vaccintäckning

Helene Wallskär
-
0
Lägesrapporter belyser ojämn vaccintäckning

Region Stockholm har liksom många andra delar av Sverige en mycket ojämn vaccintäckning när det gäller vaccinationerna mot covid-19. Till och med vecka 7 hade till exempel 44 procent av personerna över 64 år i förorten Rinkeby tagit tre doser vaccin. Motsvarande siffra för samma åldersgrupp i mer välbärgade bostadsområden var i många fall nästan dubbel så hög. I det villatäta Trollbäcken i Tyresö kommun hade till exempel 86 procent av dem över 64 år fått tre doser.

Startar rapportering om ojämn vaccintäckning

Detta visar den första av de regelbundna lägesrapporter om vaccintäckningen i länet som regionen beslutat sig för att börja publicera. Den första rapporten kom i dag och uppdaterade rapporter ska sedan komma var tredje vecka. Det är Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, CES, inom Region Stockholm som står bakom statistikrapporterna. Ett syfte är att närmare beskriva problemet med ojämn vaccintäckning. Hur varierar täckningen mellan olika bostadsområden, åldersgrupper och sociodemografiska grupper?

– Vi ser att det finns tydliga skillnader i vaccinationstäckning mellan olika bostadsområden och sociodemografiska grupper i länet. Även om skillnaderna generellt minskat något den senaste tiden, så kvarstår betydande ojämlikheter, säger Stefan Fors, handläggare vid CES, i ett pressmeddelande.

Födelseland påverkar

Enligt rapporten har 90 procent av befolkningen från 12 år fått minst en dos i de områden där vaccintäckningen är högst – delar av Täby, Norrtälje och Österåker. I områdena med lägst täckning – Rinkeby, Tensta och Fittja – har mellan 52 och 57 procent fått minst en dos.

Andelen vaccinerade skiljer sig också åt beroende på födelseland. Den är högst bland dem födda i Norden och lägst bland personer födda i Östeuropa. Stefan Fors menar att det är angeläget att tydligt belysa dessa skillnader för att kunna planera det fortsatta vaccinationsarbetet.

– Uppgifterna om födelseregion är viktiga eftersom de kan visa vilka grupper som främst behöver nås för att öka vaccinationstäckningen och minska ojämlikheterna. Med denna kunskap blir det lättare att rikta vaccinationsinsatser till dem som behöver det mest, säger han.

Allt fler yngre tar tredje dos

I regionen som helhet hade något under 81 procent av befolkningen på 12 år och däröver tagit minst en dos vaccin mot covid-19 till och med vecka 7. Vaccinationstäckningen är liksom i riket som helhet högst bland de äldre. 90 procent av befolkningen som är 65 år och äldre hade fått en första dos vaccin, medan motsvarande andel bland de yngsta, 12 till 29 år, var 69 procent.

Bland de yngre stiger fortfarande vaccintäckningen för dos 3, medan efterfrågan på dos 3 verkar vara mättad bland dem som är 50 år och äldre, skriver CES.

Utvärdering av genterapi mot obotlig sjukdom klar

Marie Ericsson
-
0
Utvärdering av genterapi mot obotlig sjukdom klar

Finose, som är ett samarbete mellan myndigheter i Finland, Norge och Sverige, har gjort en hälsoekonomisk bedömning av genterapin Libmeldy mot den sällsynta sjukdomen metakromatisk leukodystrofi. Bedömningen skiljer sig mot företaget Orchard therapeutics egen analys. Medan Finose i två olika scenarion bedömer att kostnaden per vunnet så kallat kvalitetsjusterat levnadsår uppgår till motsvarande 3,5 respektive 3,4 miljoner svenska kronor, landar motsvarande kostnad i företagets analys på motsvarande 1,4 miljoner svenska kronor.

I Finose ingår läkemedelsmyndigheterna i Finland och Norge samt Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, i Sverige. Inom samarbetet gör myndigheterna gemensamma hälsoekonomiska bedömningar av läkemedel. Syftet är att snabba på processen för ersättningsbeslut och därmed ge patienter snabbare tillgång till nya läkemedel.

Ärftlig obotlig sjukdom

Metakromatisk leukodystrofi är en ärftlig sjukdom med symptom som gångsvårigheter och gradvis försämrad kognition. Den ger också en kraftigt förkortad livslängd. De flesta barn som insjuknar tidigt avlider inom fem år efter de första symptomen. Förekomsten av sjukdomen uppges i internationella studier vara 1-2 per 100 000 personer.

Förloppet och svårighetsgraden av sjukdomen beror på i vilken ålder symptomen kommer. Därför delas den in i fyra former; seninfantil, tidigt juvenil, sent juvenil och adult form. Seninfantil form debuterar före 30 månaders ålder, tidigt juvenil form debuterar mellan 30 månader och sju år, sent juvenil debuterar mellan sju och 16 år samt adult form som debuterar hos personer som är 17 år eller äldre.

I dag finns ingen behandling som botar sjukdomen, utan den behandling som används inriktar sig på att lindra symptomen. I vissa fall kan också hematopoetisk stamcellstransplantation användas för att bromsa sjukdomsförloppet.

Libmeldy enda specifika genterapin

Metakromatisk leukodystrofi orsakas av en mutation i genen ARSA. Genterapin Libmeldy innebär att funktionella ARSA-gener förs in i stamceller som har isolerats från patientens benmärg eller blod. De genmodifierade cellerna förs sedan tillbaka till patienten. Där delar de sig och producerar nya blodceller som bär genmodifieringen.

Libmeldy ges på specialistklinik till barn med seninfantil eller tidig juvenil form av sjukdomen som ännu inte utvecklat några symptom, samt till barn med tidig juvenil form som har tidiga symptom men fortfarande kan gå och där kognitionen inte har börjat påverkas.

I studier har man kunnat se att behandling med Libmeldy gör att patienterna lever längre samt att de får behålla sin rörelseförmåga längre. Dock framhåller Finose att eftersom det ingår få patienter i studierna och att det saknas placebokontroll så är behandlingens långvariga effekt och säkerhet osäker.

Libmeldy är den enda specifika genterapin mot metakromatisk leukodystrofi. Läkemedlet godkändes av den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA i januari 2021.

Kostar nära 33 miljoner

Behandlingen med Libmeldy ska förhindra sjukdom hos de som ännu inte fått symptom samt bromsa förloppet hos patienter som hunnit få symptom när behandlingen genomförs.

Företagets pris för en engångsbehandling med Libmeldy är motsvarande nära 33 miljoner svenska kronor. Det tillkommer också kostnader för skörd och transplantation av celler på motsvarande omkring 1,3 miljoner svenska kronor. Denna kostnad ska jämföras med kostnaden för en livslång vård i hemmet och sjukhusinläggning. I företagets scenario skattas kostnaden för Libmeldy per vunnet kvalitetsjusterat levnadsår till motsvarande nära 1,4 miljoner svenska kronor.

Finose gör dock en annan bedömning och presenterar i sin utvärdering två scenarier. I det första scenariot har klinisk effekt klassats om för de patienter där uppföljningstiden, enligt Finose, är för kort för att kunna konstatera att den kliniska effekten har stabiliserats. I det andra scenariot utgår Finose från företagets analys om den kliniska effekten, men antar att den endast kommer att vara i 15 år.

I scenario 1 skattar Finose kostnaden per vunnet kvalitetsjusterat levnadsår till motsvarande 3,5 miljoner svenska kronor och i scenario 2 skattas den till motsvarande 3,4 miljoner svenska kronor. När dessa scenarion kombineras uppskattas kostnaden per vunnet kvalitetsjusterat levnadsår till motsvarande 6,9 miljoner svenska kronor.

Risk för hamstring av läkemedel oroar

Helene Wallskär
-
0
Risk för hamstring av läkemedel oroar

Läkemedelsverket har gjort en analys av hur kriget i Ukraina skulle kunna påverka läkemedelsförsörjningen i Sverige. Myndigheten bedömer inte att kriget i sig kan orsaka några direkta störningar. Däremot finns en risk för andra effekter, kopplade till den dramatiska utvecklingen. Bland annat skulle den kunna få psykologiska effekter som leder till hamstring av läkemedel.

Liten import från Ryssland och Ukraina

Svensk läkemedelsförsörjning är inte beroende av leverantörer i Ryssland eller Ukraina.

– Vi har gått igenom vilka läkemedelsprodukter från dessa länder som används i Sverige och sett att det är ytterst få. För dessa få läkemedel finns dessutom andra tillverkare, styrkor och förpackningsstorlekar, säger Johan Andersson, enhetschef på Läkemedelsverket.

– Inte heller i våra kontakter med övriga aktörer inom läkemedelsförsörjningen har vi för tillfället fått några signaler om att kriget skulle kunna påverka läkemedelstillgången i Sverige på kort sikt. Vi håller självklart en tät dialog med parterna för att kunna agera snabbt på eventuell ny information.

IT-hot svårbedömd faktor

Johan Andersson framhåller också att Sverige generellt har cirka tre-fyra månaders förbrukning i lager för de flesta läkemedel. Detta om man lägger ihop det som finns hos distributörer, på apotek och i vården.

Samtidigt som Läkemedelsverket inte ser några omedelbara risker för problem med läkemedelsförsörjningen på grund av kriget i Ukraina, finns det faktorer som enligt myndigheten är svåra att bedöma.

– En sak som aktörerna beskriver en viss oro för är hot mot IT-säkerheten. Sådana störningar skulle kunna få effekter på läkemedelskedjan, säger Johan Andersson.

En annan svårbedömd faktor är hur kriget påverkar de svenska läkemedelsanvändarnas beteende. I inledningen av coronapandemin ledde krisstämningen till att många människor bestämde sig för att lägga läkemedel på lager hemma för säkerhets skull. Det skapade brist på vissa läkemedel och  flera regeländringar och andra åtgärder för att motverka sådan hamstring infördes.

Ökade läkemedelsköp under kriget i Ukraina

Nu har specialreglerna mot hamstring nyligen slutat gälla. Frågan är om vi kommer att få se en ny hamstringsvåg när nu krigsrapporteringen återigen får framtiden att verka oviss.

– Vi har sett en viss ökning av läkemedelsinköpen de senaste dagarna. Men förhoppningsvis är det inget beteende som fortsätter. Om det skulle göra det får vi överväga att sätta in liknande åtgärder som i början av pandemin. Det är viktigt att igen påpeka att vi i dagsläget inte ser någon generell påverkan på läkemedelsförsörjningen.

Flera medier rapporterar att många apotek sålt slut på sina lager av jodtabletter. Kunder köper sannolikt jodtabletter i tron att de kan skydda mot radioaktivitet från kärnvapen eller om det blir skador på det stängda kärnkraftverket i Tjernobyl. Strålsäkerhetsmyndigheten informerar dock på sin webbplats om att det inte finns några skäl att ta jodtabletter på grund av händelserna i Ukraina.

– Vi hoppas att människor tar till sig den informationen, säger Johan Andersson på Läkemedelsverket.

– Det är viktigt att inte köpa jodtabletter i onödan eller använda dessa felaktigt eftersom det kan vara direkt skadligt.

Ett steg närmare länge efterlyst nationell lägesbild

Helene Wallskär
-
0
Ett steg närmare länge efterlyst nationell lägesbild

Läkemedelsverket och E-hälsomyndigheten ska tillsammans göra en förstudie med sikte på ett system som kan ge aktuella lägesbilder av läkemedelstillgång och -efterfrågan i Sverige. Systemet ska även kunna ge motsvarande lägesbild när det gäller medicinteknik. Detta är innebörden av ett nytt regeringsuppdrag till de båda myndigheterna.

Nationell lägesbild saknas

I dag finns det ingen nationell aktör som har en aktuell och samlad överblick över vilka läkemedel och medicintekniska produkter som finns runt om i Sverige, var de finns samt vilken efterfrågan på olika läkemedel som är att vänta. Detta har Läkemedelsverket under en rad av år framhållit. Myndigheten har också sagt sig vara beredd att axla ansvaret för att ha en sådan överblick och därmed bättre kunna förebygga och hantera bristsituationer.

Det nya regeringsuppdraget innebär att Läkemedelsverket tillsammans med E-hälsomyndigheten ska undersöka hur det tänkta systemet bör byggas upp.

Samtidigt får Läkemedelsverket även i uppdrag att vidareutveckla sin omvärldsbevakning när det gäller tillgången på läkemedel och ”relevanta” medicintekniska produkter.

─ Detta är två efterlängtade uppdrag. Vi ser fram emot att arbeta tillsammans för att stärka de normala försörjningskanalerna, med tydlig ansvarsfördelning, som ger förutsättningar för en stabil försörjning även i kris och krig för såväl läkemedel som medicinteknik, säger Läkemedelsverkets generaldirektör Björn Eriksson i ett pressmeddelande.

Uppdragen om omvärldsbevakning samt förstudien om ett system för nationella lägesbilder beträffande humanläkemedel ska redovisas senast 28 februari 2023. En delredovisning av förstudien kring nationella lägesbilder för medicinteknik ska lämnas 31 mars 2023 och det uppdraget ska slutredovisas 31 oktober 2023.

1234Sida 4 av 4