Månads arkivering mars 2022

Covid-19-läkemedel blir tillgängligt för riskgrupper

Sverige blir ett av de första länderna i Europa att tillgängliggöra Astrazenecas covid-19-läkemedel Evusheld (tixagevimab/cilgavimab) för vissa patienter. Den patientgrupp som är aktuell för läkemedlet är personer med nedsatt immunförsvar som inte har kunnat bilda ett tillräckligt antikroppssvar av vaccinerna.

Det kan till exempel handla om personer med cancer som behandlas med cellgifter, patienter i dialys och patienter som tar mediciner efter en organtransplantation. Det gäller även patienter som tar immunosuppressiva läkemedel för sjukdomar som multipel skleros och reumatoid artrit.

– Tusentals människor i Sverige har, trots tillgången till vaccin, inte kunnat återgå till en mer normal vardag, inte kunnat träffa anhöriga och delta i sociala aktiviteter. Det känns därför väldigt bra att detta läkemedel nu görs tillgängligt för en specifik grupp av dessa patienter, säger Anna-Lena Engwall, chef för Astrazeneca i Norden, i ett pressmeddelande.

Covid-19-läkemedel som inte godkänts av EMA

Evusheld granskas för närvarande av den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA, men är ännu inte godkänt. Att läkemedlet nu kan tillgängliggöras i Sverige beror på att det har fått en generell licens. Denna innehas av Apoteket AB. Även övriga apotek har möjlighet att expediera läkemedlet till vården via rekvisition men måste då först ansöka om licens, och referera till den redan beviljade licensen.

Evusheld har utvecklats för att både förebygga och behandla covid-19. Behandlingsriktlinjerna i Sverige kommer att tas fram av den nationella expertgruppen för covid-19-läkemedel.

I USA fick Evusheld ett nödgodkännande i december 2021.

Läkemedlet tillverkas i Sverige. På Astrazenecas anläggning i Södertälje har packning och frisläppning redan påbörjats.

Långverkande monoklonala antikroppar

Evusheld är en kombination av de två monoklonala antikropparna tixagevimab och cilgavimab som ursprungligen kommer från B-celler från personer som haft covid-19.

Monoklonala antikroppar kan beskrivas som laboratorieframställda ”imitationer” av de antikroppar vårt immunförsvar tillverkar. Covid-19-läkemedlen med monoklonala antikroppar binder till virusets spikeprotein och hindrar viruset från att infektera celler. Behandlingen ska sättas in tidigt i sjukdomsförloppet och kan då förhindra att sjukdomen förvärras och blir allvarlig.

Vid behandling med nuvarande monoklonala antikroppar börjar effekten gå ned efter några veckor och avtar sedan gradvis. Tixagevimab och cilgavimab är i stället långverkande antikroppar som ska kunna skydda i upp till sex månader. De är riktade mot olika delar av covid-19-virusets spikeprotein.

Ny preklinisk data från Washington university school of medicine har visat att Evusheld har effekt mot omikron, inklusive alla undervarianter.

Förenklad medicinsk abort fungerade under pandemin

I en studie i USA undersökte forskarna hur det gick för 3 779 kvinnor som genomgick medicinsk abort utan föregående fysisk undersökning. Forskarna drar slutsatsen att detta förenklade sätt att genomföra aborterna var både säkert och effektivt. Studien är publicerad av Jama internal medicine.

Förenklade pandemirutiner för medicinsk abort

Vid en medicinsk abort tar kvinnan först läkemedlet mifepriston som mjukar upp livmoderhalsen och får livmodern att börja dra sig samman. Detta läkemedel får i Sverige enbart ordineras av specialistkliniker som gör aborter. Efter 1-2 dygn får kvinnan ta ett annat läkemedel, en prostaglandinanalog, som gör att fostret stöts ut.

Före aborten undersöker läkaren kvinnan med ultraljud samt gör en gynekologisk undersökning. Syftena är framför allt att fastställa graviditetslängd för att anpassa behandlingen och att utesluta utomkvedshavandeskap som kräver andra behandlingsmetoder.

Men i USA har många kliniker under pandemin baserat beslut om abort med hjälp av läkemedel på enbart kvinnans berättelse. Klinikerna har avstått från ultraljudsundersökning och gynekologisk undersökning som en smittskyddsåtgärd för att minska fysiska kontakter. Forskarna bakom den aktuella studien passade på tillfället att utvärdera detta förenklade tillvägagångssätt.

Några fick läkemedlen med posten

Fjorton kliniker runt om i USA medverkade i den retrospektiva studien. De rapporterade in data till en sekretesskyddad forskningsdatabas om medicinska aborter som kliniken hade genomfört utan ultraljud eller gynundersökning under perioden februari 2020 till och med januari 2021.

Forskarnas primära utfallsmått var behandlingens effektivitet och säkerhet. Måttet på effektivitet var att läkemedelsbehandlingen resulterade i en fullständig abort utan att det behövdes någon ytterligare behandling. Måttet på säkerhet var att kvinnan inte råkade ut för några biverkningar som krävde sjukhusvård, kirurgi och/eller blodtransfusion.

I studien ingick 2 511 kvinnor som fått abortbehandlingen vid ett besök på kliniken samt 1 268 kvinnor som fått läkemedlen per post efter ett digitalt läkarbesök. Kvinnorna i den senare gruppen genomförde sedan aborten hemma.

Effektiv i 95 procent av fallen

När forskarna analyserade data kunde de konstatera att abortmetoden varit effektiv i 95 procent av fallen medan fem procent av kvinnorna behövt ytterligare behandling. En begränsning hos studien är att den saknar en kontrollgrupp som fått standardbehandling. Men forskarna menar att det ändå går att göra indirekta jämförelser med andra studier av medicinsk abort med standardmetod, och att effektiviteten i dessa brukar ligga på en jämförbar nivå.

Samma sak gällde enligt forskarna risken för biverkningar. Tolv av kvinnorna (0,54 procent) råkade ut för större biverkningar och fyra (0,22 procent) behövde behandlas för utomkvedshavandeskap.

Säkerhet och effektivitet låg på samma nivå oavsett om kvinnan fått läkemedlen på en klinik eller per post.

Dags förändra standardproceduren?

Forskarna menar att resultaten av deras studie talar för att det skulle gå att införa den förenklade proceduren som standard för medicinsk abort. De anser att studien visar att det fungerar väl att basera behandlingsbesluten på kvinnans uppgifter.

Att förenkla metoderna skulle, skriver de, också öppna större möjligheter för primärvården att erbjuda medicinsk abort. Detta skulle öka tillgängligheten till abort för kvinnor i USA.

I en redaktionell kommentar i samma tidskrift instämmer två framstående experter på reproduktiv hälsa i detta resonemang och menar att det är dags att förändra standardmetoden för medicinsk abort.

Sanktioner nytt hinder för ryska covid-19-vaccinet

Det ryska vaccinet Sputnik V blev först känt för världen i augusti 2020 när president Vladimir Putin annonserade att Ryssland godkänt ett säkert och effektivt vaccin mot covid-19. Då var data från fas I och II inte publicerade och fas III-studien hade ännu inte startat.

Vaccinets skapare Gamaleyas nationella center för epidemiologi och mikrobiologi har både då och senare fått mycket kritik för bristande öppenhet om resultaten av de kliniska studierna. Sputnik V är dock ändå godkänt i över 60 länder och många länder tillverkar eller planerar att tillverka det ryska vaccinet på licens.

Men nu påverkar det ryska anfallskriget mot Ukraina och påtryckningarna mot Ryssland vaccinets fortsatta lansering i världen.

Sanktioner hinder för Sputnik V

Sanktioner riktas från flera håll mot den ryska investeringsfond som står bakom utvecklingen och marknadsföringen av Sputnik V. Det handlar om den stora ryska investeringsfonden RDIF (Russian direct investment fund). RDIF finns bland annat med på listan över ryska företag och organisationer som USA beslutat rikta sanktioner mot på grund av kriget i Ukraina. Även EU-kommissionen och regeringarna i många andra länder har följt USA:s exempel och riktat sanktioner mot RDIF, rapporterar British medical journal.

Den ryska investeringsfonden har protesterat och skriver i ett offentligt uttalande att restriktionerna försvårar arbetet med att få ut covid-19-vaccinet till olika länder. Enligt RDIF:s uttalande har fonden aldrig varit inblandad i några politiska aktiviteter och ”interagerar inte på något sätt med Ukraina”.

Försenad inspektion

Också hos Världshälsoorganisationen, WHO, sätter Ukrainakrisen käppar i hjulet för Sputnik V. För att kunna användas inom det globala vaccininitiativet Covax måste vacciner få WHO:s nödgodkännande. Det har Sputnik V ännu inte fått, men WHO hade planerat en inspektion i Ryssland 7 mars som underlag för eventuellt godkännande. Inspektionen har nu dock blivit uppskjuten på grund av kriget, enligt Reuters.

Inom EU är Sputnik V hittills inte heller godkänt. Läkemedelsmyndigheten EMA inledde för drygt ett år sedan en löpande granskning av det ryska vaccinet, men detta har ännu inte gett något synbart resultat.

Ukrainakrisen leder dock trots allt inte till något totalstopp för Sputnik V på den globala marknaden. Många länder har licenser för lokal tillverkning av det ryskutvecklade vaccinet och där behöver sanktionerna inte få någon omedelbar effekt. Ett exempel är Argentina vars hälsodepartement uppger för BMJ att landet redan har tillräckliga lager av Sputnik V och kan fortsätta vaccinera med det.

Ny satsning mot skador av behandling vid barncancer

Sena komplikationer av behandlingen drabbar omkring 70 procent av alla barn som får cancer. Både cytostatika och andra cancerläkemedel och strålbehandling kan ge sådana problem. Komplikationerna kommer ibland efter så lång tid som 20-30 år. Vanliga problem är hjärt- och kärlsjukdomar, hormonella komplikationer och kognitiva svårigheter.

Nu satsar Barncancerfonden sammanlagt 100 miljoner kronor uppdelat på fem år på forskning för att bättre kunna förebygga sena komplikationer. Det ska bland annat ske genom att utveckla skonsammare behandlingsmetoder och bättre metoder för att följa upp patienter efter barncancer.

Barncancerfonden skapar också en nationell arbetsgrupp med företrädare för landets sex barncancercentra. Arbetsgruppen ska ta fram förslag till hur forskningssatsningens innehåll bör utformas samt driva utvecklingen av bättre omhändertagande av personer som haft barncancer.

– Intensiv forskning har lett till en förbättrad överlevnad för barn med cancer. Vi står nu inför en ny era, där målsättningen är att på lång sikt kunna ge barnen ett bättre liv, säger den nationella arbetsgruppens ordförande professor Arja Harila-Saari vid institutionen för kvinnors och barns hälsa, Uppsala universitet, i ett pressmeddelande.

Växlande efterfrågan på covid-19-vaccin utmanar

Många regioner har flaggat för att en växlande efterfrågan på vaccin kan skapa problem. Snabba svängningar i covid-19-vaccineringen gör att regionerna måste vara beredda på att ställa om och anpassa bemanningen.

I region Stockholm går vaccinationstakten långsammare än tidigare. Enligt Magnus Thyberg, som är vaccinsamordnare i regionen, upprätthålls covid-19-vaccineringen just nu av den grupp som får sin andra påfyllnadsdos.

– Vi ser fortfarande att människor kommer för att få sin första vaccindos men den andelen minskar hela tiden, säger han.

I dagsläget rekommenderas en andra påfyllnadsdos, alltså totalt sett en fjärde dos, till alla över 80 år samt personer som bor på särskilt boende eller har hemtjänst eller hemsjukvård. Denna grupp går enligt Magnus Thyberg bra för region Stockholm att hinna med. Men om hela befolkningen skulle erbjudas en fjärde dos kan detta skapa problem.

– En plötslig rekommendation till större åldersgrupper skulle utmana oss. Svängningar i vaccinationstakten är ett problem, framför allt för våra vaccinatörer, säger han.

På vilket sätt menar du?

– Flera verksamheter bedriver endast vaccinering, och när takten minskar behöver man ha färre personal och mindre lokaler. För dessa verksamheter är det svårt när det sedan snabbt skiftar till att många rekommenderas vaccinera sig igen. Men vi försöker förutse och planera för vad som kommer så gott vi kan.

Vad gör ni om en fjärde dos för hela befolkningen skulle bli aktuell?

– Då behöver vi aktivera våra vårdgivare och öka kapaciteten och bemanningen igen. Men ju mer oväntat ett sådant besked skulle komma desto svårare skulle det bli att hinna med. Men vi kan inte heller ha sjukvårdpersonal som sitter och väntar utan det behöver vara där de gör mest nytta.

Magnus Thyberg poängterar att regionen har lärt sig mycket under pandemin hittills, och utifrån dessa kunskaper kan förbereda vaccineringen.

– Tidigare har ju virusspridningen avtagit på sommaren och sedan ökat igen någonstans på hösten. Det är det huvudsakliga scenariot. Sen måste man också ha en beredskap för att ändra sina planer om det skulle behövas, säger han.

Covid-19-vaccineringen kan påverkas

Något som skulle kunna påverka vaccineringen är att många människor från Ukraina väntas komma till Sverige med anledning av Rysslands invasion. Men detta är ännu inget som har påverkat region Stockholm i stort, enligt Magnus Thyberg.

– Hittills har ett fåtal flyktingar vaccinerats, men jag ser det inte som att vi kommer att få några kapacitetsproblem på grund av det, säger han.

Regeringen beslutade ju nyligen om att avsätta 21 miljoner kronor till stöd för regionerna att vaccinera personer som kommer från Ukraina till Sverige. Har ni förändrat ert arbete med covid-19-vaccineringen någonting efter det beskedet?

– Nej inte direkt. Vi hade sett att det här är en viktig fråga och hade sedan tidigare en pågående intensiv planering för att ta hand om de som kommer från Ukraina. Vi får se framöver om vi behöver förändra något. Det är svårt att veta vad kostnaderna landar på och då är det såklart att en ekonomisk ersättning är välkommen.

Vad gör ni för att få personer som kommer från Ukraina att vaccinera sig?

– Vi har översatt informationsmaterial om covid-19-vaccineringen till ukrainska samt sett över så att det ska vara lätt för dem som kommer hit att förstå hur de ska gå till väga för att vaccinera sig. Vi tittar också på om det finns särskilda platser där vi behöver vara och vaccinera. Hittills har det inte funnits ett sådan behov, men om vi ser att vi behöver ha särskilda aktiviteter så planerar vi för det.

– Vi kommer också att erbjuda hälsosamtal till de som kommer och där blir man erbjuden vaccinering både mot covid-19 och andra sjukdomar enligt vaccinationsprogrammet.

TLV ska skapa snabbspår för utvärderingar

Ta fram ett snabbspår för utvärderingar av läkemedel som ska användas vid en pandemi eller i andra krislägen. Det uppdraget lämnar regeringen nu till Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV.

Utvärderingar tar ofta lång tid

Inom det så kallade klinikläkemedelsuppdraget gör TLV hälsoekonomiska bedömningar av nya läkemedel som eventuellt ska in i slutenvården. Det är NT-rådet som beställer dessa bedömningar och använder dem som underlag för sina rekommendationer till regionerna om att införa läkemedlen i vården eller ej.

NT-rådet har de senaste åren beställt allt fler sådana bedömningar av TLV. TLV har då haft svårt att hinna med i den takt som NT-rådet och regionerna önskar. Under 2020 tog det därför i genomsnitt sju månader efter att EU-kommissionen godkänt ett nytt slutenvårdsläkemedel tills TLV:s bedömning var klar.

Under pandemin har EU:s läkemedelsmyndighet EMA samtidigt godkänt ett flertal nya behandlingar mot covid-19. TLV har hittills gjort en hälsoekonomisk bedömning av ett av dessa – Veklury (remdesivir). Bedömning pågår också av den monoklonala antikroppen Xevudy (sotrovimab) mot covid-19.

Snabbspår för utvärderingar nästa år

Men regionerna och Socialstyrelsen efterlyser hälsoekonomiska bedömningar av fler covid-19-läkemedel som underlag för beslut om upphandlingar. Det nya regeringsuppdraget till TLV består därför av två delar. Dels får myndigheten ett specifikt uppdrag att göra hälsoekonomiska bedömningar av läkemedel mot covid-19. Och dels ska TLV skapa det generella snabbspåret för utvärderingar av läkemedel som ska användas vid pandemier eller i liknande krislägen.

Regeringen vill att det finns en snabbare procedur som kan tillämpas i sådana situationer.

TLV får 2,5 miljoner kronor för att genomföra uppdraget och redovisa det till socialdepartementet senast 31 januari 2023.

Studie visar minskning av livmoderhalscancer i USA

Mellan åren 2001 och 2017 minskade förekomsten av livmoderhalscancer, som orsakas av humant papillomvirus, hpv, i USA. Minskningen sågs särskilt hos yngre kvinnor visar en amerikansk studie som har publicerats i Jama network open. Enligt forskarna kan minskningen ha ett samband med hpv-vaccineringen som har varit godkänt i USA sedan 2006.

Även svenska forskare har i en tidigare studie visat att hpv-vaccinet mer än halverar risken för livmoderhalscancer.

Livmoderhalscancer orsakas ofta av hpv

Livmoderhalscancer är en av de vanligaste cancerformerna hos kvinnor och de flesta fallen orsakas av en hpv-infektion som överförs vid sexuella kontakter. För att förebygga livmoderhalscancer, och även andra hpv-relaterade cancerformer, har vaccinering mot hpv införts. I Sverige har hpv-vaccin varit kostnadsfritt för flickor sedan 2007 och från och med höstterminen 2020 även för pojkar.

Hpv kan även orsaka till exempel anal/ändtarmscancer, vulvacancer och peniscancer.

Analyserade data från tre databaser

I den nu aktuella studien analyserades data från tre nationella databaser om hpv-relaterad cancer och hpv-vaccinering. Med hjälp av det amerikanska cancerregistret identifierade forskarna totalt 657 317 hpv-relaterade cancerfall mellan 2001 och 2017. Av dessa inträffade nära 60 procent hos kvinnor och drygt 40 procent hos män. Mer än häften, totalt 206 075 vilket motsvarar 52,4 procent, av cancerfallen hos kvinnor var livmoderhalscancer.

Resultatet visade att incidensen av livmoderhalscancer minskade under den studerade tidperioden med en genomsnittlig årlig procentuell förändring på 0,9 procent.

Forskarna gjorde också en undergruppsanalys av livmoderhalscancer hos flickor som var i åldrarna 9 till 13 år 2006 då hpv-vaccinet godkändes i USA. I slutet av studien var dessa kvinnor mellan 20 och 24 år. Innan vaccinet godkändes minskade antalet livmoderhalscancerfall i denna åldersgrupp med 2,29 procent årligen. Efter att vaccinet godkändes minskade förekomsten av livmoderhalscancer med 9,5 procent årligen i samma åldersgrupp.

I en undergrupp av skivepitelcancer i livmoderhalsen var det en minskning med 11,2 procent årligen. Dessa trender sågs inte i de äldre åldersgrupperna.

Hpv-vaccin mot livmoderhalscancer

För att ta reda på om minskningen kunde associeras med förändringar i screeningen för livmoderhalscancer tittade forskarna på data från ett hälsoundersökningssystem (Behavioral risk factor surveillance system) mellan åren 2001 och 2016. Där såg de att screeningsfrekvensen var sjunkande eller stabil.

Forskarna använde sedan en vaccindatabas för att ta reda på vaccinationsfrekvensen hos unga kvinnor mellan 13 och 17 år. Där kunde det se att den ökade från 37,2 procent till 69,9 procent mellan åren 2008 och 2018.

Forskarna framhåller att resultatet av deras studie tyder på att vaccination kan vara förknippad med en minskning av livmoderhalscancer på befolkningsnivå. De påpekar dock att det inte går att bevisa det direkta sambandet då USA inte har ett rikstäckande hälso- och sjukvårdssystem.

Ökning bland andra cancerformer

I studien har forskarna även undersökt andra hpv-relaterade cancerformer och bland flera av dessa i stället sett en ökning. Under den studerade tidperioden sågs en signifikant ökning av anal/rektalcancer och vulvacancer hos kvinnor. Även hos män sågs en signifikant ökning av anal/rektalcancer och även av orofaryngeal cancer (cancer i mellansvalget). Denna cancerform var nästan fem gånger så vanlig bland män jämfört med kvinnor.

I USA godkändes vaccinet även för att förebygga orofaryngeal cancer 2020. Eftersom denna cancerform vanligen inträffar 20 till 45 år efter en hpv-infektion, med en medianålder på 63 år, kan det vara för tidigt att förvänta sig något resultat av vaccinet, menar forskarna.

Utskott vill ha nationell strategi om särläkemedel

0

Riksdagens socialutskott anser att Sverige behöver en särskild nationell strategi om särläkemedel. I ett nytt betänkande förordar utskottet att riksdagen ska rikta ett så kallat tillkännagivande till regeringen med detta budskap.

”När det gäller sådana läkemedel som generellt sett når mycket små patientgrupper och produceras i mindre mängder vill utskottet understryka att det är av stor vikt att de aktuella patienterna får tillgång till dessa läkemedel. Konkreta åtgärder behövs på området”, skriver utskottet i betänkandet som ska behandlas av riksdagen 23 mars.

Riksrevisionen har granskat

Betänkandet handlar om Riksrevisionens rapport ”Mesta möjliga hälsa för skattepengarna – statens subventionering av läkemedel”. Den kom i maj i fjol och belyste de utmaningar som utvecklingen av nya typer av behandlingar skapar. Utmaningar som systemet för subventionering av läkemedel ska försöka möta.

Riksrevisionen granskade i rapporten bland annat Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets, TLV:s, arbete med att utvärdera nya dyrare läkemedel. Dessa godkänns allt oftare i ett läge då bland annat långtidseffekten är osäker. Det gör det svårare för TLV att bedöma nyttan i förhållande till kostnaden av behandlingen.

Riksrevisionen rekommenderade nya överläggningar mellan staten, industrin och regionerna. Detta i syfte att klargöra vilka lagändringar som kan behövas för att systemet ska passa bättre för dessa nya avancerade läkemedel.

Regeringen menade i sitt svar om rapporten att många sådana diskussioner redan är i gång, bland annat inom ramen för regeringsuppdrag till TLV.

Motioner om nationell strategi om särläkemedel

Socialutskottet håller i sitt betänkande i huvudsak med om att regeringens redan påbörjade initiativ är tillräckliga. Men när det gäller svenska patienters tillgång till särläkemedel anser utskottet att regeringen måste göra mer. Utskottsförslaget utgår från två motioner från KD respektive L.

Socialutskottet anser att det både behövs en nationell strategi och en särskild finansiering när det gäller nya avancerade läkemedel för allvarliga, sällsynta sjukdomar.

”Patienter i hela landet behöver få tillgång till bästa tillgängliga vård på ett jämlikt sätt”, skriver utskottet i betänkandet.

21 miljoner kronor till vaccinering av flyktingar

Regeringen avsätter 21 miljoner kronor för att stödja regionernas arbete för att kunna erbjuda covid-19-vaccinering till personer som flyr till Sverige från Ukraina. Det meddelade socialminister Lena Hallengren på en pressträff under torsdagsmorgonen.

– Det är av största vikt att de som nu kommer som flyktingar till Sverige vaccinerar sig så fort som möjligt, sa hon.

Enligt en rapport från den europeiska smittskyddsmyndigheten ECDC är vaccintäckningen i den ukrainska befolkningen avsevärt mycket lägre än genomsnittet i EU. Data från 23 februari visar att 35 procent av befolkningen har fått två doser covid-19-vaccin. Motsvarande siffra i hela EU var i början av mars 71 procent.

Ska erbjudas avgiftsfri vaccinering

Med anledning av Rysslands invasion väntas ett ökande antal personer från Ukraina komma till Sverige. Regeringen och Sveriges kommuner och regioner tecknar nu en tilläggsöverenskommelse om covid-19-vaccineringen och understryker vikten av att kunna erbjuda en avgiftsfri vaccination för de som flyr.

– Målet med vaccineringen mot covid-19 har sedan starten varit att så många som möjligt vaccinerar sig så snart som möjligt. Det målet ligger fast och det är viktigt att vi nu kraftsamlar för att även de som anländer från Ukraina ska vaccinera sig. Det handlar om att skydda sig själv men också om att stärka Sverige, sa Lena Hallengren på pressträffen.

Alla personer som registreras hos Migrationsverket kommer också att bli erbjudna ett hälsosamtal för att vården snabbt ska kunna ta reda på vilka behov personen har. Det kan till exempel handla om andra vaccinationer eller vårdinsatser.

Ska skicka läkemedel till Ukraina

I början av mars meddelade regeringen och Läkemedelsverket att de arbetade med att ta fram en plan över hur läkemedel kunde skickas från Sverige till Ukraina. Och i förra veckan fattade regeringen två beslut för att möjliggöra leveransen.

– Läkemedelverket har fått erbjudanden som motsvarar de behov som Ukraina har uttryckt genom civilskyddsmekanismen och det har resulterat i att det inom kort kommer att skickas läkemedel från Sverige till Ukraina, sa Lena Hallengren på pressträffen.

Immunsystemet känsligare månader efter covid-19

Efter covid-19 drabbas en del personer av långvariga besvär som sammanfattas med termen postcovid. Men det finns ännu ingen kunskap om varför vissa covidsjuka får sådana problem och andra inte.

En ny studie från Karolinska institutet i Stockholm samt två Münchenbaserade centra kan dock sannolikt ge vissa ledtrådar. I studien såg forskarna att immunceller av typen makrofager var förändrade under flera månader efter en mild covid-19-infektion. Studien har publicerats i tidskriften Mucosal immunology.

Analyserade blodprover efter covid-19

Långvariga besvär efter covid-19 förekommer inte, som man kanske skulle kunna tro, bara hos dem som varit allvarligt sjuka. Forskarna ville därför öka kunskapen om mer långsiktiga immunavvikelser hos personer som tillfrisknat från mild covid-19. De analyserade blodprover från 68 personer som haft mild covid-19 och 36 kontrollpersoner som inte haft covid.

Blodproverna togs vid två tillfällen, dels tre till fem månader och dels ett år efter sjukdomen.

Vid det första tillfället hade drygt 16 procent kvarvarande milda symptom medan resten var symptomfria. Efter tolv månader sågs inga kvarvarande symptom.

Makrofager var förändrade

Forskarna isolerade makrofager från blodproverna och undersökte hur de reagerade på spikeprotein från coronaviruset, steroider samt en lipopolysackarider som retar immunsystemet.

Reaktionen mättes på flera sätt, både på genetisk nivå och genom att mäta förekomsten av signalämnen som är viktiga vid inflammation.

Analyserna visade att makrofagerna från personer med mild covid-19 hade en förändrad ämnesomsättning och inflammatorisk aktivitet tre till fem månader efter infektionen.

– Trots att majoriteten av dessa personer inte hade några kvarvarande symptom så var deras immunsystem mer känsligt än hos de friska personerna, säger Craig Wheelock, docent vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik, Karolinska institutet, och en av studieförfattarna.

Han menar att det var oväntat att produktionen av inflammatoriska substanser fortfarande var högre flera månader efter covid-19. Efter tolv månader kvarstod denna förändring inte längre.

Ännu osäker koppling till postcovid

Forskarna framhåller att diagnosen postcovid inte undersöktes specifikt i studien. Det går därför inte att säga säkert om resultaten kan kopplas till postcovid eller ej.

Forskarna vill gå vidare med sin forskning och bland annat undersöka om liknande förändringar av immunsystemet även förekommer efter svår covid-19 och efter andra luftvägsinfektioner som exempelvis influensa.

”Snabb-pcr-tester viktigt framsteg”

Under coronapandemin har det skett en ökad utveckling av antivirala läkemedel och flera sådana väntas bli godkända mot covid-19. Men vad har vi egentligen lärt oss av pandemin och vad är det som kan behövas i framtiden? Detta diskuterades på ett digitalt seminarium som anordnades av Apotekarsocieteten och Läkemedelsvärlden på onsdagsmorgonen.

Föreläste gjorde Niklas Arnberg, professor i virologi vid Umeå universitet och Lars-Magnus Andersson, överläkare vid infektionskliniken på Sahlgrenska universitetssjukhuset. Seminariet var den andra delen i en seminarieserie om covid-19.

Snabb-pcr-tester lovande

Niklas Arnberg framhöll att något som har utvecklats och blivit mycket bättre under pandemin är att det nu finns snabb-pcr-tester. På vårdcentraler i bland annat Östergötland finns sådana som visar resultat inom 30 minuter. Dessa tester kan, förutom coronavirus, även påvisa andra virus som till exempel influensa.

– Jag ser framför mig att om eller när man lyckas utveckla substanser som man vill testa kliniskt mot olika typer av virus så är möjligheterna nu mycket bättre att kunna genomföra kliniska prövningar och att få hyfsat säkra resultat tack vare utvecklingen av mycket bättre diagnostik, sa Niklas Arnberg.

Enligt honom kan detta innebära att vårdcentralerna i stället för att ta snabbsänkan, som man generellt gör på patienter med luftvägssymtom, skulle kunna göra ett snabb-pcr-test på patienten. Snabbsänkan visar om man bär på en bakterie eller ett virus, men kan till skillnad från pcr-tester inte identifiera vilket virus det handlar om.

– Tänk då om vi hade fler eller bättre antivirala läkemedel tillgängliga, då skulle man kunna få det utskrivet hyfsat snabbt och kunna gå till jobbet snabbare i stället för att vara hemma och vara sjuk eller belasta sjukvården, sa Niklas Arnberg.

Antivala läkemedel ska sättas in tidigt

Även Lars-Magnus Andersson framhöll vikten av att snabbt kunna ställa rätt diagnos. Detta bland annat för att antivirala läkemedel ska sättas in tidigt i sjukdomsförloppet för att de ska ge bra effekt och kunna stoppa en pågående infektion.

Som exempel nämnde han det antivirala läkemedlet remdesivir som var det första läkemedlet mot covid-19 som godkändes i EU. Effekten av remdesivir har dock varit omdiskuterad.

Världshälsoorganisationens WHO:s internationella studie Solidarity visade att läkemedlet hade liten eller ingen effekt alls hos sjukhuspatienter med covid-19.

En studie från National institute of health, NIH, i USA visade däremot att remdesivir förkortade vårdtiden med omkring fem dagar.

Enligt Lars-Magnus Andersson beror skillnaderna i effekten på när i sjukdomsförloppet läkemedlet sätts in. När remdesivir sätts in sent visar läkemedlet sämre effekt, vilket beror på att det specifika immunförsvaret redan har slagit till, sa han.

– Om man har ett antiviralt läkemedel för en luftvägsinfektion så måste man komma in väldigt tidigt i sjukdomsförloppet för att det ska kunna göra nytta. För remdesivir gäller det då att diagnostiken finns tillgänglig så att man får en tidig diagnos, sa Lars-Magnus Andersson.

”Skär inte av banden helt till forskare i Ryssland”

0

BLOGG. Ska ryska forskare få fortsätta att publicera i internationella vetenskapliga tidskrifter? Den frågan väcker nu debatt i vetenskapssamhället. Nature beskriver turerna i denna debatt i en aktuell artikel om hur olika tidskriftsredaktioner och vetenskapsorganisationer har agerat den senaste tiden.

Många menar att de vetenskapliga tidskrifterna av moraliska skäl bör bojkotta ryska forskare helt och hållet för att visa sin avsky för Rysslands invasionskrig mot Ukraina. Inte minst ukrainska forskare har krävt detta.

Andra hävdar å sin sida att sådana åtgärder riskerar att göra mer skada än nytta genom att bidra till en isolering även av regimkritiska forskare i Ryssland. Att det är viktigt att behålla en öppen kommunikation med ryska forskare och att stötta de av dem som ifrågasätter kriget. På så vis skulle, menar dessa debattörer, också vetenskapen kunna fungera som en kanal både för diplomati och för öppen, demokratisk debatt

Det är enkelt att förstå och ta till sig tankarna bakom kraven på att helt utestänga alla som på något sätt kan tänkas vara anknutna till det offentliga Ryssland. Nyhetsrapporteringen om krigets brutalitet, även mot civila i bostäder och på sjukhus, väcker en vrede som faktiskt gör det svårt att ens se några andra perspektiv.

Svår balansgång

Men jag tycker att vi ändå måste försöka. Det måste vara viktigt att inte skära av banden med alla ryska forskare, oavsett vilken roll de har i landet och hur de ser på regimen. Bland annat för att sådan nyansfri bannlysning mycket väl skulle kunna spela Putinregimen i händerna. Att isolera människorna i det ryska samhället från influenser utifrån ingår ju i regimens strategi. Rysslands regering har också redan reagerat på hotet om publiceringsstopp för rysk forskning i internationella tidskrifter med åtgärder som kan skapa ökad isolering. Detta genom att slopa kraven på statliga ryska forskningsinstitutioner att publicera internationellt.

Med sådan ökad isolering minskar möjligheterna att utveckla en inhemsk opposition.

Det måste gå att både ta tydligt och skarpt avstånd från krigshandlingarna och samtidigt behålla kontakten med forskningen och framför allt med Putinkritiska forskare i Ryssland. Förhoppningsvis kan det globala vetenskapssamhället klara av att balansera mellan de två perspektiven.

Den vägen försöker bland annat just tidskriften Nature och även Science att följa. De fördömer Rysslands agerande på ledarplats men stänger inte dörren för ryska forskare. De säger sig vilja motverka tudelning av forskarsamfundet och behålla ett fritt utbyte av vetenskaplig kunskap.

Liknande diskussion i Sverige

En liknande diskussion har även följt på den svenska regeringens uppmaning till landets lärosäten att avbryta alla samarbeten med statliga institutioner i Ryssland och Belarus. Lärosätena var kvicka med att följa regeringens anmaning. Exempelvis Karolinska institutet gick snabbt ut och meddelade att lärosätet säger upp sina samarbetsavtal med statliga institutioner i Ryssland. När det gäller individuella kontakter med ryska kollegor ska KI:s forskare ”bedöma om kontakterna är lämpliga och beakta säkerhetspolitiska aspekter”.

Men det kan säkert finnas en risk att lärosätena i sin berättigade iver att visa solidaritet med Ukraina överger ryska akademiker som motsätter sig kriget. Studenttidningen Lundagårds utbildningspolitiska krönikör Staffan Samuelsson pekade nyligen på detta.

”Individuella kontakter med ryska oppositionella akademiker kan vara ett vasst vapen. De som motsätter sig Putinregimen måste få influenser utifrån och se att en annan väg är möjlig. Genom att stötta dem kan de utgöra en motpol och i längden undergräva regimen”, skriver han och uppmanar i stället till ökat samarbete med regimkritiska forskare.

Sådana påminnelser behövs just nu. Rädslan att inte vara politiskt korrekt får inte ta överhand. Självklart ska inte akademin i Sverige på något sätt samarbeta med statligt finansierade och styrda forskningsinstitutioner. Men när det gäller utbytet med enskilda forskare och forskargrupper måste det finnas tid för nyanserade diskussioner och noggrann eftertanke. Det gäller att försöka fatta de beslut som bäst gynnar en fredlig och demokratisk utveckling på längre sikt. Vilket beslut det är skiljer säkert från fall till fall.

Ett steg närmare cellterapi mot diabetes typ 1

Idén att utveckla cellterapi mot diabetes typ 1 har sysselsatt forskare i många år. Målet är att kunna ersätta de förstörda insulinproducerande betacellerna i bukspottkörtelns Langerhanska öar med nya friska insulinproducerande celler.

Men det finns en rad små och stora tekniska och även etiska problem att lösa på vägen. Nu publicerar dock finska och svenska forskare uppmuntrande resultat från sitt gemensamma projekt. Studien har publicerats i Nature biotechnology.

Öppnar för cellterapi mot diabetes typ 1

Forskarna har i den aktuella studien på olika sätt finslipat metoderna för att tillverka nya insulinproducerande betaceller. Resultatet blev celler som i provrör och hos möss gör sitt jobb bättre än de celler som tidigare forskning kunnat framställa.

– När vi jämförde de celler vi framställt med betaceller från organdonatorer så fungerade de lika bra. De hade en betydligt förbättrad insulinfrisättning jämfört med sådana insulinproducerande celler som kunnat tillverkas tidigare. Och de hade också en god känslighet som gjorde att de svarade på glukos lika bra som organdonatorernas celler, förklarar professor Anders Tengholm vid institutionen för medicinsk cellbiologi, Uppsala universitet.

Han är en av de Uppsalaforskare som i projektet samarbetar med forskare vid universitetet i Helsingfors.

Transplantation i sällsynta fall

I dag är de allra flesta patienter med diabetes typ 1 hänvisade till dagliga injektioner med insulin för att hålla blodsockerbalansen och tillgodogöra sig energi från maten. Ett litet fåtal särskilt svårbehandlade patienter kan dock i stället få behandling med hjälp av transplantation. Läkarna kan transplantera både hela bukspottkörtlar och insulinproducerande cellöar från bukspottkörtlar hos avlidna donatorer.

Men tillgången på donerade organ och celler begränsar hur många som kan få sådan behandling. Dessutom finns alltid risken för avstötning. Ett alternativ som ett flertal forskargrupper arbetar med är att i stället utgå från stamceller. Att kunna tillverka insulinproducerande betaceller av stamceller kan minska beroendet av donerade organ. Då skulle vården kunna erbjuda fler diabetespatienter transplantation.

Tidigare försök att förvandla pluripotenta stamceller till insulinproducerande betaceller har dock inte gett celler med tillräckligt god funktion för att kunna ges till patienter. Men i den aktuella studien kunde forskarna höja funktionen genom olika metodförbättringar. Kliniska försök hos människor är fortfarande inte aktuella inom den närmaste framtiden, men har kommit närmare, menar Anders Tengholm.

– Mycket arbete återstår innan man kan börja överväga att pröva behandlingen hos människor. Vi går vidare med forskning både hos möss och i cellodlingsskålen. Men jag tror att våra nya resultat kommer att bli en viktig grund för att utveckla cellterapi mot diabetes typ 1.

Säkerhetsfrågor att lösa

En av många frågor som återstår att lösa handlar om behandlingens säkerhet. Det gäller bland annat att säkerställa att det inte finns omogna stamceller kvar i materialet som transplanteras.

– Det är viktigt eftersom enstaka kvarvarande omogna celler i olyckliga fall skulle kunna ge upphov till tumörer.

Forskningsstudien har huvudsakligen utgått från humana embryonala stamceller, men principen bör enligt forskarna fungera även med så kallade inducerade pluripotenta stamceller. Dessa är celler som manipuleras så att de ”backar” i sin utveckling och blir till pluripotenta stamceller, som sedan kan utvecklas till i princip vilken celltyp som helst.

I teorin skulle man kunna använda patientens egna hudceller, backa dem till stamceller och sedan utveckla dem till insulinproducerande betaceller som förs in i kroppen.

Genom att utgå från patientens egna celler skulle man även slippa risken för avstötning.

Företag fälls av IGN för missad narkotikavarning

Läkemedlet Pregabalin orion (pregabalin) används mot neuropatisk smärta, vissa typer av epilepsi och mot ångestsyndrom. År 2018 narkotikaklassades pregabalin för att stoppa omfattande illegal handel med substansen, vilket Läkemedelsvärlden tidigare har rapporterat om.

Informationsnämnden IGN har nu granskat en så kallad rollup från läkemedelsföretaget Orion pharma, som marknadsför läkemedlet, och sett att den saknar en narkotikavarning. Då marknadsföringen strider mot regelverket måste företaget nu betala 55 000 i straffavgift, beslutar IGN.

Orion Pharma konstaterar att informationen i detta specifika fall har missats och har svarat att det accepterar anmärkningen. Företaget uppger dock att rollupen ännu inte har använts, men enligt IGN har det enligt praxis ingen betydelse.

All marknadsföring av narkotikaklassade läkemedel i Sverige ska förses med en symbol samt en varningstext om att läkemedlet kan vara beroendeframkallande, enligt Läkemedelsbranschens etiska regelverk. En sådan varning ska placeras så att den syns till och med vid en ”snabb och flyktig läsning”. IGN övervakar detta och fäller de företag som inte följer reglerna.

Varför behövs nationella vaccinationsveckan?

Generellt sett har Sverige en hög vaccinationstäckning, men det är fortfarande drygt en miljon svenskar som inte har tagit sin första dos vaccin mot covid-19. Med syfte att få fler att vaccinera sig inleds i dag den nationella vaccinationsveckan.

– Även om smittspridningen är på väg ned efter den höga topp som sågs i januari är pandemin inte över. Det finns fortfarande en risk att bli allvarligt sjuk om man inte är vaccinerad, säger Johanna Rubin, läkare och utredare på Folkhälsomyndigheten.

Nationella vaccinationsveckan

Bakgrunden till temaveckan är ett uppdrag som regeringen har gett till Folkhälsomyndigheten i samverkan med regioner, länsstyrelser och Sveriges kommuner och regioner, SKR. Uppdraget kommer att genomföras mellan den 14 och 20 mars och har som mål att nå en så hög och jämnt fördelat vaccinationstäckning som möjligt i landet. Under veckan kommer de berörda aktörerna att arbeta särskilt med att belysa vikten av vaccineringen och genom olika kommunikationsinsatser sprida information om detta.

– Regionerna har förmågan att nå fram till invånarna i det sista steget. Vi på Folkhälsomyndigheten stöttar dem genom att till exempel ta fram informationsmaterial på olika språk. Vi går också ut i sociala medier, säger Johanna Rubin.

Smittspridningen är ju på väg nedåt och många i Sverige är redan vaccinerade. Är det verkligen viktigt att genomföra den här temaveckan just nu?

– Ja absolut är det viktigt. Covid-19 är fortfarande en allvarlig sjukdom och det är fortfarande människor som vårdas på sjukhus, varav en del inom intensivvården. Vi har en stor mängd ovaccinerade som vi vet kan bli sjuka. Det här viruset har överraskat oss förut och så länge vi är i en oförutsägbar fas så är det verkligen värt att vaccinera sig även även om det ser ut som att smittspridningen är på väg ned.

Men många studier tyder ju på att omikron, som är den nu dominerande varianten, är mildare än tidigare varianter och även på att vaccinskyddet avtar efter några månader?

– Ja, omikron kan ge mindre allvarliga symptom men det finns fortfarande en stor risk att drabbas av svår sjukdom om man är ovaccinerad. Sjukdomen har inte blivit mildare i varje enskilt fall. Vi behöver tänka att vi ska vaccinera oss precis som man vaccinerar sig mot andra allvarliga sjukdomar. Nu är covid-19 en av dem där vi behöver skydda oss med vaccin. Vi behöver också fylla på med doser eftersom skyddet avtar, men vi vet ännu inte hur ofta. Ett ganska bra skydd kan räcka för vissa, medan riskgrupper troligtvis behöver fylla på oftare.

Viktigt att ta tredje dos

Under vaccinationsveckan vill man främst nå personer som inte har vaccinerat sig alls. Men myndigheterna uppmanar dessutom alla som har tagit två doser att också ta den tredje. Detta gäller även personer som nyligen har haft covid-19.

– De flesta får antikroppar en period efter en genomgången infektion, men det finns ändå ett värde i att vaccinera sig. Skyddet efter sjukdom är individuellt och vi vet mer säkert hur det ser ut efter vaccination. Därför det viktigt att fylla på även om man nyligen har varit sjuk.

Ny varning för mycket sällsynt biverkning

Säkerhetskommittén PRAC hos EU:s läkemedelsmyndighet EMA vill uppmärksamma vårdpersonal på att det kan finnas en koppling mellan Modernas covid-19-vaccin Spikevax och så kallat kapillärläckage.

Kapillärläckage är ett allvarligt tillstånd som innebär att det läcker vätska från de små blodkärlen i kroppen. Det kan leda till att blodet förtjockas, att armar och ben svullnar, lågt blodtryck och låga albuminnivåer i blodet.

Kapillärläckage är mycket sällsynt. Tillståndet kan dock uppkomma bland annat vid vissa virusinfektioner, cancersjukdomar och inflammatoriska sjukdomar samt som en biverkning av vissa medicinska behandlingar. Tidigare har det visat sig att kapillärläckagesyndrom är en mycket sällsynt biverkning av Astrazenecas vaccin mot covid-19.

Nu har PRAC granskat data om kapillärläckagesyndrom efter vaccinering med covid-19-vaccinerna från Moderna och Pfizer/Biontech. Sammanlagt finns 55 sådana rapporter i EU:s biverkningsdatabas Eudravigilance. Elva av rapporterna gäller Spikevax från Moderna och 44 gäller Comirnaty från Pfizer/Biontech. Detta kan relateras till de totalt 559 miljoner doser av Spikevax och två miljarder doser av Comirnaty som getts runt om i världen.

PRAC ansåg efter granskningen att det finns för lite bevis för att påstå att det verkligen råder ett orsakssamband mellan de två vaccinerna och fallen av kapillärläckage. Men när det gäller Spikevax bedömde kommittén ändå att det skulle kunna finnas ett samband. Därför vill PRAC göra vårdpersonal och patienter medvetna om detta. Tillägget till produktinformationen ska varna för att Spikevax möjligen kan framkalla nya skov hos personer som tidigare har haft kapillärläckagesyndrom.

PRAC såg inte samma möjliga risksamband för Comirnaty.