Månads arkivering mars 2022

Antalet fysiska apotek minskade 2021

0

Antalet fysiska apotek i Sverige minskade under förra året till 1 411. Året före var siffran 1 433. Detta var första gången sedan omregleringen av apoteksmarknaden 2009 som apoteksbutikerna inte blev fler. E-handeln fortsatte däremot att öka och stod för hela tillväxten i branschen. Detta framgår av brranschrapporten om 2021 från Sveriges apoteksförening.

– Det är i större städer som antalet apotek har minskat, på mindre orter har antalet apotek i stället ökat något. För andra året i rad stod e-handeln för branschens tillväxt även om tillväxttakten avtagit. Närmare 30 procent av alla apoteksprodukter såldes via e-handel under 2021, säger apoteksföreningens vd Johan Wallér i ett pressmeddelande.

Apoteksföreningen konstaterar också att trots att öppenvårdsapoteken blev färre så är de fortfarande betydligt fler än vid omregleringen.

– Konkurrensen i branschen är stenhård, säger Johan Wallér.

Aktörerna på marknaden

På den svenska apoteksmarknaden finns i dag de fem rikstäckande kedjorna Apoteket AB, Apotek Hjärtat, Kronans Apotek, Apoteksgruppen och Lloyds Apotek. Apoteksgruppen drivs både som apotekskedja med helägda apotek och i franchiseform med cirka 30 apotek med enskilt ägande under samma varumärke.

Samtliga kedjor har såväl fysiska apotek som e-handel. Dessutom finns det tre renodlade e-handelsapotek: Apotea, Meds och Apohem. Det finns även drygt 40 enskilt drivna apotek där både fysiska apotek och e-apotek ingår.

Till detta kommer ApoEx som är den enda aktören i branschen som är helt inriktad på slutenvården.

Miljontals besök på fysiska apotek och i e-handeln

Sammanlagt hade apoteken cirka 140 miljoner fysiska och digitala kundbesök under 2021. Nästan 40 procent av besöken gjordes för att hämta ut receptbelagda läkemedel. Sveriges apotek expedierade totalt cirka 88 miljoner recept samt dosdispenserade läkemedel åt 225 000 kunder under 2021. Resterande drygt 60 procent av apoteksbesöken görs för att handla receptfria egenvårdsläkemedel och handelsvaror.

Försäljningen på hela apoteksmarknaden ökade under fjolåret med 3 procent till 65 miljarder kronor. Öppenvårdsapotekens försäljning ökade med 2,1 procent till 54 miljarder kronor. Av detta stod receptbelagda läkemedel för 72,4 procent, receptfria läkemedel för 8,4 procent och övriga apoteksvaror för 19,2 procent.

Satsar på annat än läkemedel

Branschrapporten beskriver lönsamhetsproblem för apoteken som enligt apoteksföreningen bland annat beror på en låg så kallad handelsmarginal (skillnaden mellan av Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket fastställt inköps- och försäljningspris) på receptläkemedel. Dessutom råder en hård konkurrens på marknaden för egenvårdsläkemedel. Enligt rapporten ”finns en tydlig tendens” att apoteken försöker kompensera för dessa två faktorer genom att satsa på försäljning av övriga apoteksvaror.

”Övriga apoteksvaror har under såväl 2020 som 2021 svarat för den procentuellt sett högsta omsättningstillväxten jämfört med egenvårdsläkemedel och förskrivna varor. Skillnaden mot övriga segment har förstärkts ytterligare under 2021. Övriga apoteksvaror svarar vidare för en betydligt större andel av omsättningen i e-handelskanalen och utgjorde knappt 41 procent i denna kanal år 2021”, framhåller rapporten.

Covid-19 inte längre samhällsfarlig sjukdom

I morgon slutar covid-19 att klassas som en allmänfarlig och samhällsfarlig sjukdom. Det har riksdagen beslutat efter Folkhälsomyndighetens hemställan och regeringens proposition. Men vad innebär beslutet egentligen?

Samhällsfarlig sjukdom kräver åtgärder

Att en sjukdom klassas som allmänfarlig betyder att det är en smittsam sjukdom som kan vara livshotande, innebära långvarig sjukdom, svårt lidande eller medföra andra allvarliga konsekvenser. Vid allmänfarliga sjukdomar finns det också en möjlighet att förebygga smittspridning genom åtgärder som riktas till det smittade.

Samhällsfarliga sjukdomar är allmänfarliga sjukdomar som kan få en spridning i samhället och innebär en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner. En sjukdom som bedöms som samhällsfarlig kräver extraordinära smittskyddsåtgärder.

Hemställan till regeringen

På en pressträff i början av februari meddelade Folkhälsomyndigheten att myndigheten tänkte lämna in en hemställan till regeringen med bedömningen att klassningen av covid-19 som en allmänfarlig och samhällsfarlig sjukdom bör upphöra.

Folkhälsomyndighetens generaldirektör Karin Tegmark Wisell framhöll då att detta inte innebär att pandemin är över men att vi nu kan leva med den på ett annat sätt än tidigare.

– Covid-19 kommer att finnas hos oss under en lång tid framöver och utmana folkhälsan och vårt samhälle. Det kan vara nya varianter och det finns fortfarande en osäkerhet hur länge immuniteten kommer att kvarstå. Men de åtgärder som vidtas för att förhindra smittspridning ska vara proportionerliga mot de risker som finns för liv och hälsa, sa hon på pressträffen.

Ändringen, som riksdagen och regeringen beslutade om efter Folkhälsomyndighetens hemställan, träder i kraft 1 april. Covid-19 kommer dock att vara fortsatt anmälningspliktig. Det innebär att den läkare som upptäcker ett fall av covid-19 ska anmäla det till den regionala smittskyddsläkaren och till Folkhälsomyndigheten.

Fortsatt smittspårning av covid-19 i vården

Trots att klassningen ändras ska testning och smittspårning av covid-19 fortsätta inom vård och omsorg, beslutar Folkhälsomyndigheten. Detta för att minska riskerna för vidare smittspridning och skydda personer som riskerar att bli allvarligt sjuka. Även detta beslut börjar att gälla 1 april.

I dagsläget rekommenderas testning av covid-19 för patienter och personal inom sjukvård och vissa omsorgsverksamheter. Inga förändringar görs gällande detta.

Utvärderar nytt boostervaccin mot covid-19

EU:s läkemedelsmyndighet EMA har startat en löpande granskning av ett vaccin som är tänkt som boostervaccin mot covid-19. En booster, påfyllnadsdos, har visat sig behövas en viss tid efter grundvaccineringen för att återställa vaccinimmuniteten som ganska snabbt sjunker.

Det aktuella vaccinet är en proteinbaserad vaccinkandidat från det spanska företaget Hipra human health. För närvarande pågår en klinisk fas IIb-studie av vaccinkandidaten och EMA granskar data löpande i takt med att resultaten blir färdiga.

Vaccinet från Hipra är det elfte covid-19-vaccin som EMA startar granskning av.

Utvecklat som boostervaccin mot covid-19

Det spanska läkemedelsföretaget startade utvecklingen av sin vaccinkandidat kring årsskiftet 2020-2021. Det var ungefär samtidigt som vaccineringen med de första godkända covid-19-vaccinerna drog i gång runt om i världen. Många länder uppnådde under 2021 en bred teckning med dessa första vacciner, bland andra mRNA-vaccinerna från Pfizer/Biontech och Moderna. Detta kom att förändra förutsättningarna för kliniska prövningar av efterföljande vaccinkandidater eftersom det blev svårare att hitta ovaccinerade försökspersoner.

Men för Hipra blev detta inget problem eftersom företaget valde att utforma sin kandidat som ett boostervaccin mot covid-19. Det betyder att vaccinet är avsett som påfyllnadsdos för vuxna som tidigare fått en grundvaccinering med ett mRNA-vaccin och/eller ett virusvektorvaccin som det från Astrazeneca.

Fas IIb-studie pågår

Hipras kandidat är liksom det redan EMA-godkända covid-19-vaccinet från Novavax ett proteinvaccin. Och liksom samtliga tidigare godkända vacciner är det byggt för att skapa immunsvar specifikt mot det så kallade spikeproteinet på covid-19-virusets yta. Men till skillnad från de hittills godkända vaccinerna så är Hipras boostervaccin mot covid-19 baserat på två versioner av spikeproteinet i stället för bara en. I Hipravaccinet finns spikeprotein både från alfavarianten (”den brittiska”) och betavarianten (”den sydafrikanska”) av viruset.

Enligt preliminära resultat från laboratoriestudier och de första kliniska studierna hos människor ger vaccinkandidaten antikroppssvar mot covid-19-viruset. Detta gäller även mot virusvarianter som omikron. Enligt företagets hemsida är vaccinkandidaten också enkel att anpassa till andra virusvarianter vid behov.

I den pågående dubbelblinda, kontrollerade fas IIb-studien ingår 756 vuxna som fått en fullständig grundvaccinering mot covid-19 med ett annat vaccin. De lottas till att få en påfyllnadsdos med antingen boostervaccinet från Hipra eller Comirnaty från Pfizer/Biontech. De utfallsmått som forskarna studerar är bland annat antikroppssvar och T-cellssvar och säkerhet.

”Den nuvarande testningen räcker”

Smittspridningen av coronaviruset sars-cov-2 ökar återigen i flera länder i Europa. Enligt den europeiska smittskyddsmyndigheten ECDC rapporterade 15 länder ett ökande antal fall under vecka 11 jämfört med veckan innan. I sex länder ökade också dödstalen.

Samtidigt fortsätter antalet bekräftade fall av covid-19 att minska i Sverige, enligt Folkhälsomyndighetens övervakning.

Minskad testning för covid-19

Den 9 februari ändrade Folkhälsomyndigheten riktlinjerna för testning av covid-19 i Sverige. Numera rekommenderas detta endast för personal och patienter inom hälso- och sjukvård samt för personer inom vissa omsorgsverksamheter.

Men trots att den breda allmänheten inte längre provtas går det att följa smittspridningen, menar Sveriges nya statsepidemiolog Anders Lindblom.

– Det finns andra verktyg. Vi testar ju fortfarande en del grupper och vi följer också inläggningar på sjukhus och intensivvårdsavdelningar. Vi ser även hur många samtal om covid-19 som inkommer till sjukvårdsupplysningen 1177 och vi har veckovisa avstämningar med smittskyddsläkare ute i regionerna.

Men är dessa verktyg tillräckliga för att se om smittspridningen snabbt skulle gå uppåt igen?

– Ja, med stor sannolikhet. Den riktade provtagningen som vi nu gör blir en spegling av smittspridningen i samhället. Det går inte att jämföra nuvarande period med den tiden då vi testade allmänheten, men nu när läget har stabiliserats och vi har följt de här grupperna ett tag kan vi se om smittspridningen går upp igen.

Att införa en storskalig testning igen är inget som är aktuellt just nu, framhåller Anders Lindblom.

– Vi måste hela tiden ställa oss frågan om det är värt det. I nuläget skulle vi inte få ut någon mer information med en bred testning. Det som gör att vi har kunnat skala ner testningen är att så många är vaccinerade. Skulle det komma en ny virusvariant som vaccinerna inte har någon effekt mot så skulle man kanske behöva införa testning på samma sätt som förut.

Skulle det gå att snabbt inför en sådan testning igen?

– Det är en prioriteringsfråga hos regionerna.

Hög vaccinationstäckning i Sverige avgörande

Anders Lindblom menar att det är för tidigt att säga om vi kommer att se en liknande ökning av smittspridningen i Sverige som i flera andra europeiska länder.

– Vi analyserar hela tiden data och får återkomma om vad en eventuell ökning skulle kunna bero på. Att vi har en förhållandevis gynnsam situation just nu beror på att så många är vaccinerade.

På grund av kriget är det ju många som nu flyr till Sverige från Ukraina, ett land där bara en dryg tredjedel av befolkningen är vaccinerad. Är det något som skulle kunna påverka smittspridningen?

– Det skulle kunna bli en ökad smittspridning i de ovaccinerade grupperna, men att det skulle ha en påverkan på hela befolkningen har jag svårt att se.

Enable-2 satsar på fyra projekt om nya antibiotika

Den nationella antibiotikaplattformen Enable-2 satsar i ett första skede på ett Umeåprojekt, ett projekt vid Linköpings universitet och två vid Uppsala universitet. I samtliga fall handlar det om forskning om nya terapikandidater mot sjukdomsframkallande bakterier.

Enable-2 satsar på stöd i tidig fas

Enable-2 är en svensk nationell fortsättning på EU-projektet Enable. Koordinator är precis som tidigare Uppsala universitet. Den svenska regeringen har beviljat Enable-2 ett anslag på 25 miljoner kronor under 2021-2022.

Med hjälp av dessa pengar erbjuder Enable-2 stöd i tidiga faser till projekt som siktar på att få fram helt nya kandidater till antibiotika och andra antibakteriella läkemedel. Plattformen erbjuder olika former av expertstöd samt även praktiskt stöd inom exempelvis kemi, mikrobiologi och säkerhetstestning av läkemedelskandidater.

I höstas bjöd Enable-2 in svenska forskargrupper att ansöka om stöd Inbjudan riktades både till akademiska forskare och till företag. Nu är urvalet bland ansökningarna klart. Enable-2 satsar på fyra projekt i denna första omgång.

– Anslaget täcker 2022, men vår ambition är att Enable-2 ska förbli aktivt längre än så, gärna i samarbete med finansiärer och forskarmiljöer i andra europiska länder, och vårt inledande arbete har varit mycket positivt, säger Enable-2:s biträdande koordinator Diarmaid Hughes i ett pressmeddelande.

Nya molekyler och substansklasser

Ett av de fyra projekt som Enable-2 satsar på har sin bas vid Linköpings universitet. Där utvecklar en forskargrupp ett nytt antibiotikum för behandling av multiresistenta bakterier. Enligt forskningsledaren Frank Hernandez kan stöttningen från Enable-2 bidra till att forskarna inom några år kan inleda kliniska prövningar på människa.

I ett annat av de fyra projekten arbetar det Umeåbaserade företaget Quretech bio AB. Dessutom stöttar Enable-2 två projekt vid Uppsala universitet. I det ena har forskarna skapat en ny molekyl med lovande egenskaper och fortsatt kemisk utveckling pågår. I det andra arbetar professor Anders Karlén, som även är koordinator för Enable-2, med fortsatt utveckling av en ny substansklass om visat antibakteriell effekt i djurstudier.

Covid-19 kan leda till skador på moderkakan

Att drabbas av covid-19 under en graviditet kan innebära risker för både kvinnan och barnet. Det har visats i flera studier under pandemin. Nu visar en studie från Lunds universitet att covid-19 hos en gravid kvinna kan leda till skador på moderkakan och orsaka syrebrist hos fostret. Studien har publicerats i British journal of obstetrics and gynaecology.

I den retrospektiva fallstudien har forskarna tittat på 13 fall varav en tvillingfödsel vid sju olika förlossningsenheter i Sverige. De gravida kvinnorna var i samtliga fall ovaccinerade och hade bekräftad covid-19.

Moderkakan infekterad i samtliga fall

Undersökningar av prover från moderkakorna visade att de i olika utsträckning hade skadats av viruset, och att det hade lett till syrebrist hos fostret.

– Vi kunde se att moderkakorna var infekterade av viruset och att det gett upphov till skador i form av döda celler, förstörd vävnad och att det bildats en beläggning av fibrin i moderkakan. Det leder till att moderkakan inte kan ge syre och näring till fostret. Det här är karakteristiskt för covid-19-infektion, det finns inget annat som kan ha påverkat moderkakorna på det här sättet, säger Mehreen Zaigham, läkare vid Skånes universitetssjukhus och den forskare som har lett studien, i ett pressmeddelande.

I samtliga undersökta fall hade moderkakorna infekterats med viruset. Och i hälften av fallen hade även fostren infekterats. Fem av fostren avled i livmodern och i de övriga nio fallen föddes barnen med komplikationer. Två av dessa barn avled senare på grund av skador.

I studien tittade forskarna även på hur fort försämringen av moderkakans funktion gick. De såg då, i de fall där barnen hade överlevt, att mediantiden från det första tecknet på covid-19 hos kvinnan till att fostret fick syrebrist var sex dagar. I de fall där barnen avled var mediantiden 11 dagar från infektionen till att fosterdöd upptäcktes.

Del av internationell studie

De svenska resultaten ingår i en internationell studie som har undersökt 68 fall från 12 olika länder. Samma typ av skador på moderkakan som den svenska studien visar har kunnat ses i samtliga fall.

Att en covid-19-infektion hos en gravid kvinna leder till skador på moderkakan inträffar dock sällan.

– Det är ovanligt men trots det rekommenderar vi alla kvinnor som är eller planerar att bli gravida att vaccinera sig, även om de haft covid tidigare. I vår data finns inget fall där en vaccinerad gravid kvinna som blir sjuk i covid drabbats av att fostret avlider i livmodern eller visar tecken på allvarlig syrebrist, säger Mehreen Zaigham.

Omega-3-läkemedel får subvention för riskgrupp

Blodfettsänkaren Vazkepa med omega-3-fettsyran ikosapentetyl ska ingå i läkemedelssubventionen för patienter med hjärt-kärlsjukdom och förhöjda triglycerider. Vazkepa får subvention som tillägg till statiner om dessa inte sänker blodfetterna tillräckligt.

Det här är innebörden av ett nytt beslut från Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV. Beslutet gäller, enligt ett pressmeddelande från tillverkaren Amarin corporations, från och med 25 mars.

Målet med att lägga till Vazkepa till statinbehandlingen är att minska risken för nya hjärt-kärlhändelser som stroke och hjärtinfarkt.

Det som skiljer läkemedlet Vazkepa från många kosttillskott med omega-3 är att det bara innehåller en enda fettsyra – ikosapentetyl – i mycket hög dos.

Läkemedlet är godkänt både i USA och, sedan i fjol, i EU. Godkännandena är baserade på studier som visar att Vazkepa ger en signifikant riskminskning för hjärt-kärlhändelser hos hjärt-kärlsjuka med höga blodfetter trots statinbehandling.

Vazkepa består av mjuka kapslar och doseringen är normalt fyra kapslar om dagen. Apotekens inköpspris för en månads behandling är cirka 1 640 kronor och försäljningspriset 1 720 kronor.

Ja till ännu en CAR-T-terapi mot sällsynt cancerform

Carvykti (ciltacabtagene autoleucel), en CAR-T-terapi mot den sällsynta cancerformen multipelt myelom, får ett positivt utlåtande från läkemedelsmyndigheten EMA:s expertkommitté CHMP. Detta innebär att EMA nu rekommenderar EU-kommissionen att ge genterapin ett marknadsgodkännande.

Då Carvykti är ett läkemedel för avancerad terapi, ATMP, har läkemedlet bedömts av EMA:s expertkommitté för cell- och genbaserade läkemedel, CAT. Det är utifrån denna bedömning som CHMP har baserat sitt beslut.

Behandlingen med Carvykti är avsedd för vuxna med återkommande och refraktär multipelt myelom som har fått minst tre tidigare behandlingar och vars cancer har förvärrats sedan de fick sin senaste behandling. Carvykti tillverkas av läkemedelsföretaget Janssen.

Multipelt myelom är en kronisk sjukdom

Multipelt myelom är en ovanlig cancerform som utgår från plasmacellerna, en typ av vita blodkroppar som främst finns i benmärgen. Vid multipelt myelom förökar sig myelomcellerna okontrollerat och tränger undan och orsakar en brist på andra blodceller. Myelomcellerna skickar också ut ämnen som skadar skelettet vilket gör det tunnare och skörare.

Sjukdomen utvecklas ofta under lång tid, ibland kan det dröja flera år innan personen får symptom. Sjukdomen orsakar bland annat smärta i skelettet, trötthet och försämrad känsel. Man kan också bli känsligare för infektioner. Multipelt myelom är en kronisk sjukdom som drabbar ungefär 700 personer i Sverige varje år.

CAR-T-terapi mot multipelt myelom

Trots att en rad nya läkemedel mot multipelt myelom har utvecklats och godkänts under de senaste åren finns det begränsade terapeutiska alternativ för patienter som redan har fått de tre huvudsakliga läkemedelsklasserna, och ändå fått tillbaka sjukdomen. De tre läkemedelsklasserna är immunmodulerande medel, proteasomhämmare och monoklonala antikroppar. Därför behövs nya läkemedel för dessa patienter, konstaterar CHMP.

Den aktiva substansen i Carvykti är en så kallad CAR-T-terapi och bygger, precis som övriga sådana, på en genetisk modifiering av patientens egna immunceller. Detta görs genom att samla in T-celler från patientens blod och sedan förändra dem genetiskt så att de uttrycker proteinet CAR ”chimeric antigen receptor”. Patienten får sedan tillbaka de modifierade T-cellerna via infusion.

CHMP har tidigare även rekommenderat ett godkännande av CAR-T-terapin Abecma (idecabtagen vikleucel) mot multipelt myelom.

Cancertecken försvann hos nära 70 procent

Den nu aktuella rekommendationen bygger huvudsakligen på en öppen studie med en enda behandlingsarm. Studien gjordes på 113 vuxna patienter med återkommande och refraktärt multipelt myelom. Deltagarna hade fått tre tidigare behandlingar och inte svarat på den senaste behandlingen. Cirka 84 procent av patienterna fick ett varaktigt svar av genterapin, det vill säga en period utan sjukdomstecken eller symptom efter behandlingen. Cirka 69 procent av deltagarna fick ett fullständigt svar, alltså att tecken på cancer försvann.

Studien visade dock att det fanns biverkningar. En av de vanligaste var cytokine release syndrome, CRS, som orsakar feber och influensaliknande symptom, infektioner samt hjärnsjukdomen encefalopati. Konsekvenserna av CRS kan vara livshotande och i vissa fall till och med dödliga. Andra biverkningar var neurologisk toxicitet, långvarig cytopeni och allvarliga infektioner.

Carvykti har ingått i EMA:s program Prime som syftar till att snabbare få fram läkemedel som fyller tidigare ouppfyllda medicinska behov. CHMP:s yttrande kommer nu att skickas till EU-kommissionen som tar det slutgiltiga beslutet om ett eventuellt godkännande i EU.

Studie: IgA-antikroppar tycks skydda mot covid-19

Att en del personer som jobbade inom sjukvården i början av pandemin inte blev sjuka i covid-19, beror sannolikt på att de hade skyddande IgA-antikroppar mot sars-cov-2-viruset. Det visar en studie från Göteborgs universitet som har publicerats i European journal of immunology.

IgA-antikroppar del av immunförsvaret

IgA-antikroppar (immuglobin A) finns naturligt i sekret i kroppens slemhinnor i luftvägar och mag-tarmkanalen. De finns också i till exempel tårar, saliv och bröstmjölk. IgA-antikroppar är en del av immunförsvaret och kan skydda kroppen mot virus och andra inträngande organismer.

I den nu aktuella studien tittade forskarna på 156 ovaccinerade anställda vid fem olika vårdcentraler i Göteborgsområdet under sex månader. Deltagarna i studien rekryterades i april och maj 2020, det vill säga innan vaccineringen mot covid-19 hade börjat i Sverige. De flesta av deltagarna träffade dagligen patienter som var infekterade med coronaviruset. Nära 80 procent av deltagarna var kvinnor och medelåldern var 44 år.

Alla deltagare fick donera fem milliliter blod varje månad under sex månader. Forskarna samlande också in demografiska data som till exempel kön, ålder och kroppsvikt samt medicinsk historia i början av studien. Alla deltagare som utvecklade symptom på covid-19 under studieperioden fick fylla i ett frågeformulär och göra ett pcr-test.

En tredjedel hade antikroppar

Resultatet visade att en tredjedel av de vårdanställda hade utvecklat antikroppar mot covid-19. Baserat på antikroppsmönster och insjuknande kunde personerna delas in i två grupper.

Den ena gruppen hade enbart IgA-antikroppar, och blev aldrig sjuka i covid-19. Den andra gruppen hade IgG-antikroppar samt T-celler som också ingår i immunförsvaret och ska känna igen och skydda mot virus. Personerna i den andra gruppen fick dock symtom på covid-19 och testade positivt.

Utifrån detta resultat drar forskarna slutsatsen att det sannolikt var IgA-antikropparna mot viruset som skyddade cirka var tionde anställd från att bli sjuk.

Letade friskfaktorer

I studien fokuserade forskarna på att hitta friskfaktorer, alltså vad som verkade skydda mot covid-19.

– Vi tyckte det var viktigt att undersöka vad som hände när helt friska människor träffade på det här viruset, innan det fanns tillgång till vaccin. Av deltagarna i vår studie var det ingen som blev så sjuk att det krävdes sjukhusvård. Mycket annan forskning har handlat om de svårast sjuka, som behövt intensivvård, säger Christine Wennerås i ett pressmeddelande.

Hon är professor i klinisk bakteriologi på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och överläkare på Sahlgrenska universitetssjukhuset samt en av de ansvariga för studien.

Förutom IgA-antikropparna mot coronaviruset kan också kvinnligt kön och luftvägsallergi vara skyddande faktorer, enligt studien. Även rökning var vanligare bland dem som inte testade positivt för covid-19.

Tidigare studier har hävdat att personer utan antikroppar mot covid-19 skulle kunna ha skyddande T-celler. Det gav denna studie dock inget stöd för.

Astrazenecas covid-19-läkemedel får klartecken

Läkemedelsföretaget Astrazenecas covid-19-läkemedel Evusheld (tixagevimab/cilgavimab) får ett positivt utlåtande av läkemedelsmyndigheten EMA:s expertkommitté CHMP. EMA rekommenderar därför att EU-kommissionen ska ge Evusheld marknadsgodkännande. Godkännandet bör enligt CHMP-beslutet gälla behandling i förebyggande syfte. Läkemedlet ska då kunna ges före exponering för viruset till personer som fyllt 12 år och väger minst 40 kg.

Astrazenecas covid-19-läkemedel långverkande

Som Läkemedelsvärlden tidigare berättat är Evusheld en långverkande antikroppskombination som kan skydda personer som av något skäl inte får tillräcklig skyddseffekt av vaccin mot covid-19. Det kan till exempel handla om personer med cancer som behandlas med cellgifter, patienter i dialys och patienter som tar mediciner efter en organtransplantation. Det gäller även patienter som tar immunosuppressiva läkemedel för sjukdomar som multipel skleros och reumatoid artrit.

Behandlingen ges som två injektioner och skyddet mot infektions varar då minst sex månader.

Milda biverkningar

CHMP baserar sin rekommendation på en placebokontrollerad studie av över 5 000 personer som varken hade haft covid-19 eller fått vaccin. Studien visade att Astrazenecas covid-19-läkemedel minskade infektionsrisken med 77 procent.

Biverkningarna var i allmänhet milda, några personer rapporterade reaktioner på injektionsstället eller överkänslighetsreaktioner.

Studien gjordes innan omikronvarianten av covid-19-viruset blev dominerande i världen. Laboratoriestudier har visat att undervarianten BA.1 av omikron verkar vara mindre känslig för Evusheld än undervarianten BA.2. EMA kommer att utvärdera dessa data under de kommande veckorna för att ta ställning om den rekommenderade doseringen av läkemedlet behöver anpassas till de virusvarianter som cirkulerar.

I Sverige har Astrazenecas covid-19-läkemedel redan fått klartecken genom en licens från Läkemedelsverket. Astrazeneca har också tecknat ett avtal med Socialstyrelsen om att leverera drygt 1 700 doser. Läkemedlet tillverkas vid Astrazenecas anläggning i Södertälje.

”Bättre reglering behövs mot missbruk av lustgas”

0

I sin årsrapport för 2021 lyfter Giftinformationscentralen, GIC, att användningen av lustgas i berusningssyfte är ett växande problem. Under fjolåret fick GIC 140 frågor om sådana fall, vilket var en trefaldig ökning jämfört med året innan. Läkemedelsvärlden bad Johanna Nordmark Grass, överläkare och medicinskt ledningsansvarig vid GIC, att kommentera problemet.

Vilka risker finns det med att missbruka lustgas?

–  Precis vid inandningstillfället kan man drabbas av syrebrist. Men oftast ramlar personen då ihop, tappar behållaren med lustgas och kan andas luft igen. Man kan också drabbas av köldskador om man inandas lustgasen direkt från tuber som är satta under tryck.

– Det vi är mest oroade för är dock att folk använder lustgas mycket och ofta. Då kan det leda till kroniska skador. Man kan drabbas av brist på vitamin b-12, vilket kan leda till nervskador och att man tappar känsel och kraft. Det finns till exempel personer som har kommit in i rullstol till sjukhus efter att ha drabbats av sådana nervskador. Långvarig användning kan även leda till psykoser och psykiatriska problem.

–  Det finns också enstaka dödsfall, men då handlar det om personer som ansträngt sig för att fortsätta att andas in lustgasen när de har fått syrebrist.

Men hur kan man då använda lustgas i sjukvården vid till exempel förlossningar?

– Den lustgas som används i berusningssyfte är inte samma som den som används inom vården. Medicinsk lustgas blandas med syrgas och ges under en begränsad tidsperiod och är därmed inte farlig att använda. När gasen används i berusningssyfte handlar det i stället om ren lustgas som primärt är avsedd för så kallade gräddsifoner, antingen i små patroner eller stora tuber som troligtvis är tilltänkta för restaurangbranschen. Vi har inte stött på några fall där lustgasen kommer från sjukhus.

Är användningen av lustgas i berusningssyfte något nytt?

– Fenomenet är egentligen gammalt. Lustgas upptäcktes under slutet av 1700-talet och under tidigt 1800-tal var det på modet i med lustgaspartyn bland annat hos den brittisk societeten. Därefter föll användningen av lustgas i berusningssyfte i stort sett i glömska fram till 1970-talet då det började spridas vid musikfestivaler. Under slutet av 1970-talet kom de första fallrapporterna om kroniska skador efter upprepad rekreationell användning av lustgas. Det handlade främst om tandläkare som inandats medicinsk lustgas.

– Det är framför allt på senare år som användningen har ökat, vilken man kan se både på skadorna samt på inkomna frågor till oss. Tidigare år har det varit omkring en eller två personer som har drabbats av kroniska skador per år, under 2021 var det 30 sådana fall. Hittills under 2022 har vi på Giftinformationscentralen också fått in runt 70 frågor om lustgas vilket är fler än vanligt.

Vad säger lagstiftningen om det här?

– I nuläget är det lagligt att både sälja och använda lustgas även utanför sjukvården.

Anser ni på Giftinformationscentralen att det borde finnas regler?

– Vi har lyft problemet till flera olika instanser och anser att användningen och försäljningen bör regleras. Vi kontaktas också ofta av till exempel polis och skolhälsovård så problemet uppmärksammas från flera håll. Det har börjat röra på sig i Sverige, och en reglering diskuteras även på EU-nivå. Men det går långsamt.

Covid-19-vaccin till gravid säkert för barnet

Att få covid-19-vaccin under graviditet kunde i en omfattande registerstudie inte kopplas till någon ökad risk för graviditetskomplikationer. Forskarna bakom studien hoppas därför att resultaten ska öka vaccinationsviljan bland gravida kvinnor.

En femtedel tog covid-19-vaccin under graviditet

Det var forskare vid Karolinska institutet i Stockholm och det norska folkhälsoinstitutet som genomförde studien. Den omfattade nära 160 000 gravida kvinnor och är publicerad av tidskriften Jama.

Forskarna länkade graviditetsregistret i Sverige och det medicinska födelseregistret i Norge till respektive lands vaccinationsregister. På så vis kunde de inhämta information om kvinnor som fått respektive inte fått covid-19-vaccin under graviditeten samt om vaccintyp, tidpunkt för vaccineringen och utfallet av graviditeterna.

Totalt studerade forskarna data om 157 521 gravida som fött ett barn mellan januari 2021 och januari 2022. Knappt en femtedel (18 procent) hade fått covid-19-vaccin under graviditeten, de allra flesta efter tolfte veckan. 95 procent av de vaccinerade hade fått något av mRNA-vaccinerna från Pfizer/Biontech eller Moderna.

Ingen koppling till komplikationer

De graviditetskomplikationer som forskarna studerade var tidig födsel, dödföddhet, tillväxthämning, låg Apgar-poäng (ett system som används för att bedöma den nyföddas vitalitet) vid födseln och behov av neonatalvård. Den statistiska analysen visade ingen koppling mellan någon av dessa komplikationer och covid-19-vaccinering.

Resultaten var liknande för de olika mRNA-vaccinerna och oberoende av om kvinnan fått en eller två doser.

– Resultaten är betryggande och kan förhoppningsvis leda till en ökad vaccinationsvilja bland gravida, säger i ett pressmeddelande Anne Örtqvist Rosin, forskare vid institutionen för medicin, Karolinska institutet, och en av studiens förstaförfattare.

Gravida riskgrupp för svår covid-19

Hon framhåller att andra studier visat att gravida är en riskgrupp för allvarlig, intensivvårdskrävande och livshotande covid-19-sjukdom. Gravida som drabbas av svår covid-19 har även en ökad risk att föda för tidigt. Sedan i maj i fjol finns därför en tydlig rekommendation i Sverige om att gravida bör vaccinera sig.

Men trots detta är vaccintäckningen lägre i denna grupp än bland jämnåriga kvinnor som inte är gravida. Anne Örtqvist Rosin menar att detta tyder på att det fortfarande kan finnas en oro för hur vaccinet påverkar fostret

–När vaccinerna togs fram inkluderades inte gravida i de stora kliniska studierna och fram till nu har det saknats populationsbaserade data för eventuella risker under graviditeten, säger hon.

Vaccinet skyddar även barnet

När en gravid kvinna blir vaccinerad passerar en del av de antikroppar som bildas över till barnet. Det ger det nyfödda barnet ett visst skydd mot covid-19. Forskarna bakom den aktuella studien planerar nu att i nästa forskningssteg undersöka hur länge detta skydd varar hos barnet. De ska också studera om vaccination eller covid-19-vaccination under graviditet har några andra långsiktiga effekter på barnets hälsa.

 

 

Publikation: ”Association of SARS-CoV-2 Vaccination During Pregnancy With Pregnancy Outcomes”. Maria C. Magnus, Anne K. Örtqvist, Elisabeth Dahlqwist, Rickard Ljung, Fredrik Skår, Laura Oakley, Ferenc Macsali, Björn Pasternak, Håkon K. Gjessing, Siri E. Håberg, Olof Stephansson. JAMA, online 24 mars 2022, doi: 10.1001/jama.2022.3271.

 

Starkt stöd för krav om strategi för särläkemedel

0

Riksdagen ställde sig på onsdagen bakom socialutskottets förslag att regeringen bör ta fram en särskild finansiering och nationell strategi för särläkemedel. Det handlar om nya, ofta kostsamma behandlingar mot sällsynta sjukdomar.

Beslutet innebär att riksdagen i ett så kallat tillkännagivande uppmanar regeringen att genomföra åtgärderna. Syftet är att säkerställa att patienter i hela landet får tillgång till behandlingar mot sällsynta sjukdomar och diagnoser.

Motionärer föreslog strategi för särläkemedel

Socialutskottets förslag om ett tillkännagivande föddes under utskottets behandling av Riksrevisionens rapport om statens subventionering av läkemedel. Ledamöter från såväl L som KD lade då fram motioner om behovet av en särskild strategi och finansiering när det gäller särläkemedel. Dessa motioner fick gehör i socialutskottet som också tog förslaget vidare till riksdagen i sitt betänkande över rapporten.

Under onsdagens riksdagsdebatt om betänkandet fick förslaget om ett tillkännagivande till regeringen brett stöd från olika partier.

– Den modell vi i dag har för finansiering och subventionering av läkemedel fungerar inte när det gäller nya särläkemedel och det är än värre när det gäller precisionsmedicin. Det behövs därför lagändringar så att vi kan värdera nya läkemedel på ett anpassat sätt, sade Anders W Jonsson, C.

Han lyfte även fram det aktuella beslutet att inte låta läkemedlet Kaftrio mot cystisk fibros ingå i läkemedelsförmånen. Anders W Jonsson menar att detta är ett exempel på att nuvarande system inte fungerar för särläkemedel.

– Många gånger har detta läkemedel helt dramatiska effekter för personer med cystisk fibros. Ett 30-tal länder har tagit in det i subventionssystemet. Men i Sverige anses läkemedlet för dyrt trots att vi är ett av världens rikaste länder, sade han.

Brett stöd i riksdagen

Karin Rågsjö, V, hörde till dem som instämde.

– Det saknas fungerande kostnadsmodeller för den här typen av läkemedel. Nu riskerar människor med svåra sjukdomar därför att bli utan behandling om de inte har möjlighet att betala ur egen ficka eller flytta till ett land där behandlingen är subventionerad, sade hon.

Barbro Westerholm, L, är en av författarna till Liberalernas motion. Hon menade att frågan om särläkemedel är en fråga om mänskliga rättigheter.

– Människor med sällsynta diagnoser ska ha samma tillgång till behandling som människor med vanliga sjukdomar, sade hon.

S ville inte ha tillkännagivande

Det var endast Socialdemokraterna som inte stödde tillkännagivandet till regeringen. Mikael Dahlqvist, S, sade i debatten att regeringen redan arbetar på flera olika sätt med frågan om tillgång till särläkemedel. Bland annat i bearbetningen av läkemedelsutredningens slutbetänkande från 2019.

– I grunden är vi alla partier överens om att detta är mycket angelägna frågor som behöver prioriteras. Men jag ifrågasätter att ett tillkännagivande till regeringen är ett lämpligt verktyg för detta. På vilket sätt kommer ett tillkännagivande att påskynda den här frågan? sade han.

Ett tillkännagivande är en tydlig viljeyttring från riksdagen. Tillkännagivanden är inte bindande för regeringen, men påverkar ofta på olika sätt politikens inriktning.

Adhd-läkemedel bakom många barnförgiftningar

Under 2021 tog Giftinformationscentralen, GIC, emot totalt 7 235 frågor som rörde barn under 10 år som av misstag fått i sig läkemedel eller fått för hög dos. Det visar GIC:s årsrapport. 13 procent av fallen bedömdes som allvarliga, vilket innebar att barnet rekommenderades sjukhusvård eller att behandlingsråd gavs till berörd sjukvårdspersonal.

Den vanligaste läkemedelsgruppen bland barntillbuden som bedömdes innebära en förgiftningsrisk var psykoanaleptika. Det är läkemedel som verkar stimulerande på det centrala nervsystemet. Dessa läkemedel stod för nära 21 procent av de fall som föranledde sjukvård. Allra vanligast var adhd-läkemedel som lisdexamfetamin och metylfenidat. Även antidepressiva läkemedel som venlafaxin och sertralin och adhd-läkemedlet guanfacin förekom. Giftinformationscentralen konstaterar att förgiftningstillbuden med psykoanaleptika har ökat bland barn.

Även smärtlindrande läkemedel samt läkemedel för hjärta och kretslopp var vanliga. Dessa grupper stod för 16,7 respektive 16 procent bland de tillbud som innebar en förgiftningsrisk.

I 87 procent av fallen bedömde Giftinformationscentralen att förgiftningsrisken var liten. Dessa frågor handlade till exempel om barn som hade fått i sig vitaminer, p-piller och kortisonsalvor.

Fler frågor om självdestruktiv handling

Under 2021 skedde en stor ökning av antalet frågor som gällde självdestruktiv handling hos yngre flickor. I de flesta fall handlade det om överdosering av läkemedel. Samma ökning sågs inte hos pojkar.

När det gällde ungdomar mellan 10 och 19 år inkom totalt 7 538 frågor om överdoseringar av läkemedel, vilket var en ökning med 23 procent jämfört med föregående år. En majoritet av fallen handlade om avsiktligt intag. De allra vanligaste läkemedlen bland förgiftningar och tillbud i ungdomsgruppen var smärtlindrande läkemedel inklusive läkemedel som till exempel paracetamol, ibuprofen och tramadol.

Giftinformationscentralen konstaterar ökning

Allra flest frågor handlade, precis som flera tidigare år, om paracetamol. Totalt bland alla åldersgrupper inkom 3 447 frågor om substansen från sjukhus. Enligt Giftinformationscentralen ökade andelen frågor om paracetamol från sjukvården med åtta procent jämfört med 2020, vilket i princip helt berodde på av överdoser i självdestruktivt syfte i ungdomsgruppen.

Sedan slutet av 2010 har antalet frågor om överdoseringar med paracetamol ökat tydligt. Fler åtgärder har satts in för att minska tillgängligheten på preparatet, vilket Läkemedelsvärlden tidigare har skrivit om. I november 2015 beslutade Läkemedelsverket att paracetamoltabletter endast får säljas på apotek och EU-kommissionen har även dragit in paracetamol i långverkande beredningsform. Detta eftersom den kan orsaka särskilt allvarliga och svårbehandlade förgiftningar. Paracetamol i denna form drog tillbaka i Sverige i juni 2018.

Vaccin skyddade mot svår genombrottsinfektion

I en studie av ”real world data” såg forskarna ett starkt vaccinskydd mot svår covid-19. Forskarna följde 106 349 primärvårdspatienter vid Mayo clinic i Rochester, USA, under 21 månader. Resultaten av studien bekräftar tidigare mindre studier samt klinisk erfarenhet. Studien är publicerad av tidskriften Clinical infectious diseases.

Forskarna kartlade de sjukhusfall med genombrottsinfektioner med covid-19 som inträffade i den stora patientgruppen. Definitionen av sådana fall var att en sjukhuspatient testade positivt för covid-19 minst två veckor efter full vaccinering mot covid-19 eller 90 dagar efter en tidigare konstaterad covid-19-infektion.

Patienterna ansågs fullvaccinerade efter två doser av mRNA-vaccin från Moderna eller Pfizer/Biontech eller en dos av vaccinet från Johnson & Johnson.

Såg starkt vaccinskydd mot svår covid-19

Bland de drygt 100 000 primärvårdspatienterna var det 108 som under uppföljningstiden hamnade på sjukhus och visade sig ha en genombrottsinfektion. Men endast 69 av dessa lades in på sjukhus på grund av covid-19. I övriga fall orsakades inläggningen av andra åkommor hos personer som samtidigt visade sig ha en genombrottsinfektion med covid-19.

Forskarna analyserade de 69 fallen med sjukhusvård på grund av genombrottsinfektion. Bland de fullvaccinerade visade analysen en statistisk risk på 0,06 procent för en så svår genombrottsinfektion. Det motsvarar 6 fall per 10 000 fullvaccinerade.

Bland dem som haft covid-19 men inte var vaccinerade var risksiffran 0,04 procent och bland dem som både haft sjukdomen och vaccinerat sig var den 0,01 procent. Skillnaderna mellan vaccinerade, tidigare infekterade och dem som var både och var dock inte statistiskt signifikanta.

Anser att vaccinering är säkrast

Studieperioden inföll under åren 2020 och 2021 och omfattar de virusvarianter som cirkulerade då, innan omikron blev dominerande. Forskarna pekar på att det är en begränsning hos studien att den inte mäter eventuella effekter av växlingen mellan olika virusvarianter.

Men forskarna konstaterar att resultaten är i linje med tidigare forskning. Vissa studier har visat att vaccinering förhindrar allra flest sjukhusfall med genombrottsinfektion, medan andra studier har visat att naturlig infektion ger det starkaste skyddet. Forskarna bakom den aktuella studien betonar att deras resultat bör tolkas som att båda typerna av immunitet ger ett mycket starkt skydd mot allvarlig genombrottsinfektion.

– Eftersom det är omöjligt att veta i förväg hur svår en första infektion med covid-19 blir, så förblir vaccinering det säkraste sättet att skydda sig mot allvarlig sjukdom, säger Aaron Tande, läkare vid Mayokliniken och en av forskarna bakom studien i ett pressmeddelande.

Han framhåller också att vaccinering ger en extra förstärkning av immuniteten hos den som har haft covid-19.

”Det är tajmingen som är problemet”

I världens låg- och medelinkomstländer har endast 14 procent av befolkningen fått minst en dos vaccin mot covid-19. Orsaken till den låga vaccintäckningen har under hela pandemin varit otillräcklig tillgång på vaccin, men i dag är inte det längre den stora flaskhalsen. I stället handlar det om att länderna inte har kapacitet att ta emot de stora mängder vaccin som de nu får. Det framhåller Anna Mia Ekström, infektionsöverläkare och professor i global infektionsepidemiologi.

– Då det tidigare inte har funnits ett stort behov av till exempel personal, transporter, nålar och tillräckliga kylkedjor så är detta inget som man har på plats. Det har funnits kapacitet att ta emot vaccin i lagom mängder som motsvarar efterfrågan, men med de enorma mängder som nu kommer på kort tid så blir det problem med det praktiska runt omkring vaccineringen, vilket det inte finns finansiering till. Doserna i sig är ju bara en liten del av det som behövs.

Anna Mia Ekström, som har synts i covid-19-debatten där hon har lyft fram de globala hälsoperspektiven, menar att det är olyckligt om det tolkas som att dessa länder inte vill ha något vaccin.

– Det är tajmingen som är problemet, säger hon.

Nedstängningar har lett till arbetslöshet

En av anledningarna är att många människor har andra behov som de måste prioritera i första hand, menar Anna Mia Ekström.

– Många människor har drabbats hårt av pandemin och nedstängda samhällen har lett till en hög arbetslöshet i många låg- och medelinkomstländer. I dag har över en halv miljard extra människor tvingats in i fattigdom på grund av pandemin. Nu när samhällen har öppnat upp igen så människor kan röra sig fritt så måste människor göra allt för att få mat på bordet, och har mindre tid för att vaccinera sig.

– Det är också svårare att motivera människor att vaccinera sig när man inte ser att covid-19 längre orsakar lika svår sjukdom. Under tidigare vågor var det en helt annan sak, då var rädslan för covid-19 stor, liksom efterfrågan på vaccin.

Men är det fortfarande lika viktigt att vaccinera sig?

– Ja, det är viktigt att få upp täckningsgraden i dessa länder framför allt för att vara förberedda på en eventuell nästa våg. Förhoppningen är att man ska tänka mer långsiktigt och undvika att hamna i en liknande situation igen med låg vaccinationstäckning och hög smittspridning. Att sikta på att hela befolkningar ska vaccinera sig är varken rimligt eller viktigt med tanke på att 40% är under 15 år i många länder i Afrika, men kan vi täcka de äldre åldersgrupperna och sjukvårdsarbetare så får man vara ganska nöjd.

Viktigt med information

Det globala vaccinprogrammet Covax, som drivs av Världshälsoorganisationen, WHO, och den globala vaccinalliansen Gavi, bildades för att bidra till en rättvis fördelning av covid-19-vacciner i världen. Programmet arbetar nu med att nå ut med information till länderna. Anna Mia Ekström är medlem i Covax expertråd.

– Att vacciner inte har nått fram än beror inte på Covax utan på bristen på solidaritet från de länder som hade ett överskott till de som hade ett underskott. Nu liksom då hänger det mesta på den politiska viljan och ledarskapet.

– I de länder som har låg vaccintäckning handlar det nu mest om hur man ska prioritera mellan de enorma behov av sjukvård och utbildning liksom alla andra vaccinationer som halkat efter under pandemin. Om politikerna bestämmer sig för att satsa på att vaccinera även mot covid-19 så behöver de satsa på informationskampanjer till allmänheten, säger Anna Mia Ekström.

Men sådana kampanjer tar tid och är svåra. Tidigare vaccinationskampanjer om till exempel polio och smittkoppor har tagit flera decennier att bygga upp.

– Den tiden har vi ju inte nu, men man behöver inte heller nå 100 procent av befolkningen. Det räcker med de mest sårbara individerna.

På lång sikt är det viktigt att fler länder kan producera vaccin, menar Anna Mia Ekström.

– Fler länder ska kunna våga investera i vaccintillverkning. Det är delvis på gång men det är en långsiktig process.