Huruvida barn mellan fem och elva år ska vaccineras mot covid-19 eller inte har varit en omdebatterad fråga den senaste tiden. Medan många länder i världen har påbörjat en sådan vaccinering, beslutade Folkhälsomyndigheten i slutet av januari att inte rekommendera en allmän vaccination av yngre barn. Nu har myndigheten publicerat ett beslutsunderlag med argumenten som ligger till grund för beslutet om barnvaccinering.
I rapporten framgår bland annat att en eventuell vaccinering inte skulle påverka sjukligheten bland barnen påtagligt. Den skulle inte heller påverka smittspridningen i samhället i stort på ett betydande sätt, enligt myndigheten.
Uträkning om en eventuell barnvaccinering
Barn har under hela pandemin haft en betydligt lägre risk att bli allvarlig sjuka i covid-19 än vuxna. Ju yngre barnet är desto lägre är risken. I dag rekommenderas vaccinering av barn från tolv år och uppåt samt för barn mellan fem och elva år som är i riskgrupp. Frågan om en eventuell allmän vaccinering av yngre barn är en het diskussion just nu.
Under diskussionerna som ligger till grund för beslutet att inte rekommendera en allmän vaccination av yngre barn har experter vägt nyttan mot eventuella risker med vaccineringen. Detta har Läkemedelsvärlden belyst i flera artiklar.
Det är inte biverkningar som har föranlett det nu aktuella beslutet. Folkhälsomyndigheten har tittat på säkerhetsdata för barndosen av vaccinet och sett att inga allvarliga biverkningar som kunde relateras till vaccinet har rapporterats för barn mellan fem och elva år.
Folkhälsomyndighetens bedömningar baseras bland annat på en modellering som myndigheten har gjort. Där har de räknat ut vilken effekt en vaccination av barn mellan fem och elva år skulle ha. I uträkningen antogs att vaccineringen skulle börja 1 mars 2022 och att 70 procent av gruppen skulle vaccinera sig.
I huvudscenariot antogs också att skyddseffekten mot infektion av omikron var 70 procent. I så fall skulle 26 procent av fallen bland barn mellan fem och elva år ha undvikits från 1 mars och 200 dagar framåt. Sammanlagt i hela befolkningen skulle 28 fall på intensivvårdsavdelning och 122 fall av slutenvård på vanlig vårdavdelning ha undvikits.
Barnens perspektiv i fokus
Inför beslutet om barnvaccinering har Folkhälsomyndigheten haft dialog med andra aktörer som till exempel Svenska barnläkarföreningen, Nationellt programområde för barns och ungas hälsa, Svenska skolläkarföreningen, Socialstyrelsen och Läkemedelsverket.
Enligt rapporten har alla aktörer som har varit inblandande i beslutet varit överens om att barnens perspektiv är det viktigaste i beslutet.
I vissa länder, som till exempel Danmark, har man mer betonat det epidemiologiska läget som argument för vaccinering av yngre barn. Där startade dock vaccineringen under hösten 2021 då det fortfarande cirkulerande mer av deltavarianten. Där hade vaccinet en större roll i att kunna påverka smittspridningen, enligt Folkhälsomyndigheten.
Hittills tyder data på att vaccination med två doser kan skydda mot svår sjukdom även när det gäller omikronvarianten, men att de inte är lika effektiva mot smitta som för tidigare varianter. Påfyllnadsdosen är viktig för att behålla skyddet samt för att vaccinen ska ha effekt på smittspridningen, skriver Folkhälsomyndigheten. Vaccinet från Pfizer, som är det enda godkända vaccinet för barn, är inte godkänt för en påfyllnadsdos för personer under 18 år.
MIS-C och postcovid
Någon som ofta diskuteras när det gäller en eventuell barnvaccinering är det allvarliga hyperinflammatoriska tillståndet MIS-C som kan drabba barn efter en covid-19-infektion. Detta har Folkhälsomyndigheten också vägt in i sin bedömning.
I Sverige har cirka 300 barn och unga i åldern 0-17 år drabbats av MIS-C sedan pandemins start. När det gällde vaccinering av barn från tolv års ålder var risken för att insjukna i MIS-C ett av de tyngsta argumenten för vaccination. Enligt data från USA skyddar två doser vaccin mot insjuknande i MIS-C efter en infektion med deltavarianten. Däremot är det ännu inte känt om det finns ett skydd även vid en infektion av omikron, som nu är den dominerande varianten, skriver Folkhälsomyndigheten.
Även postcovid har diskuterats inför beslutet. Det totala antalet barn som har drabbats av detta är mycket osäkert, men från pandemins start fram till den 25 januari 2022 hade 306 barn fått postcovid som huvud- eller bidiagnos.
Vaccination förväntas minska MIS-C och postcovid, skriver Folkhälsomyndigheten. Men myndigheten bedömer att det finns en risk för sådana fall även vid en eventuell vaccination. Detta eftersom vaccinen främst hindrar allvarlig sjukdom, och båda dessa tillstånd förekommer hos barn som tidigare haft en lindrig covid-19.
”Med hög smittsamhet och mindre skydd mot lindrig sjukdom av vaccinen mot omikronvarianten, kommer troligen många barn få lindrig covid-19 eller smittas trots vaccination. Graden av skydd av vaccinet specifikt mot mis-c och postcovid kan då vara låg”, skriver Folkhälsomyndigheten.
En annan aspekt som har beaktats inför beslutet är att yngre barn har en lägre grad av självbestämmande och inte själva har inflytande över sin vård. För vaccination av barn under tolv år bedöms förälderns godkännande vara nödvändigt.
Folkhälsomyndigheten kommer att fortsätta att följa utvecklingen. Ett nytt ställningstagande gällande en allmän barnvaccinering kan bli aktuellt vid ett förändrat epidemiologiskt läge, nya virusvarianter eller vid en förändrad sjukdomsbild för åldersgruppen.
