Månads arkivering januari 2022

Studie: Luftföroreningar kan öka risken för covid-19

Marie Ericsson
-
0
Studie: Luftföroreningar kan öka risken för covid-19

Långvarig exponering för luftföroreningar kan öka risken för en covid-19-infektion. Detta enligt en studie som gjorts av forskare i Italien. Sambandet var som starkast för partiklar, men kunde också ses vid gaser som ozon och kväveoxid. Studien har publicerats i Occupational & environmental medicine.

Tidigare forskning om luftföroreningar

Även tidigare forskning har studerat om luftföroreningar kan vara en riskfaktor för en covid-19-infektion. Den nu aktuella studien, som har gjorts staden Varese i den hårt coronadrabbade regionen Lombardiet, har dock data som täcker en längre tidsperiod än tidigare studier. Forskarna har tittat på långvarig exponering för luftburna föroreningar och mönster av covid-19-infektioner från början av pandemin fram till mars 2021 hos invånarna i Varese.

Mätningar om luftföroreningar i staden fanns från 2018. Forskarna tittade därför på alla personer över 18 år som bodde i staden i slutet av 2017 och såg vilka som kunde kopplas till en hemadress. De uteslöt personer som dött utanför staden fram till 31 december 2019, personer som bodde på äldreboende utanför staden eller personer som av någon annan anledning inte kunde kopplas till en hemadress.

Informationen om mängden luftföroreningar i de olika områdena där deltagarna bodde kopplades till patientdata från register om covid-19-infektioner. Bland de 62 848 personerna som ingick i studien inträffade 4 408 fall av covid-19.

Forskarna kunde se att personer som bodde i områden där det var höga halter av partikelföroreningar löpte en högre risk att insjukna i covid-19. Båda de partikeltyper som mättes var signifikant kopplade till en ökad covid-19-förekomst, och forskarna såg även att det fanns ett starkt samband för gaser som till exempel ozon och kväveoxid.

De observerade sambanden var större bland äldre åldersgrupper, vilket enligt forskarna tyder på en starkare effekt av föroreningar på covid-19-infektionsfrekvensen bland 55-64 och 65-74-åringar.

Kan inte fastställa orsak

Studien är en observationsstudie och kan därför inte fastställa orsak. Forskarna har inte heller kunnat redogöra för rörlighet, social interaktion, luftfuktighet, temperatur och vissa underliggande tillstånd som till exempel psykisk ohälsa och njursjukdomar.

Långvarig exponering av luftföroreningar ökar risken för luftvägs- och hjärt- och kärlsjukdomar genom ihållande inflammation och nedsatt immunitet, och forskarna menar att samma sak kan gälla vid covid-19. Det påpekar att det behövs mer forskning för att bekräfta orsak och verkan, men anser att resultaten ändå bör förstärka ansträngningarna för att minska luftföroreningarna.

Satsar på mRNA-vaccin mot bältros

Helene Wallskär
-
0
Satsar på mRNA-vaccin mot bältros

Företagen Pfizer och Biontech har startat ett nytt gemensamt projekt, denna gång för att få fram ett mRNA-vaccin mot bältros. De går därmed vidare med det framgångsrecept som snabbt ledde fram till ett effektivt vaccin mot covid-19.

I ett pressmeddelande förklarar företagen att vaccinkandidaten mot viruset herpes zoster som orsakar bältros ska bygga på samma mRNA-plattform från Biontech som covid-19-vaccinet Comirnaty. Pfizer kommer att bidra med sin teknologi för att ta fram vaccinets antigen, det ämne i vaccinet som kroppens immunförsvar reagerar på.

Delar på kostnader och vinster

Enligt planerna ska kliniska studier av vaccinkandidaten inledas redan under andra halvan av 2022.

Samarbetsavtalet mellan parterna säger att Pfizer får rätt att marknadsföra det tänkta bältrosvaccinet i alla länder utom Tyskland, Turkiet och vissa låginkomstländer. I de länderna ska i stället Biontech ha marknadsrättigheterna. Företagen ska enligt avtalet dela på både utvecklingskostnader och eventuella framtida vinster.

– Pfizer och Biontech utvecklade tillsammans världens första mRNA-vaccin som gav ett säkert och effektivt verktyg mot covid-19 – den mest förödande pandemin på hundra år, säger Pfizers forskningschef Mihcael Dolsten i pressmeddelandet.

– Med den här överenskommelsen fortsätter vi vår upptäcktsresa tillsammans genom att utveckla mRNA-teknologin för att tackla ännu en hälsoutmaning för vetenskaplig innovation.

Drabbar främst äldre

Bältros är vanligast bland personer som fyllt 50 år, men kan drabba alla som haft vattkoppor. Bältros orsakas av vilande virus som finns kvar i kroppen under lång tid efter en infektion med vattkoppor.

Sjukdomen ger vanligen smärta och utslag i form av blåsor. Typiskt är att blåsorna lägger sig som ett band på ena sidan av kroppen, men de kan komma även på andra ställen på kroppen. En vanlig komplikation är postherpetisk neuralgi med nervsmärta som finns kvar mer än tre månader.

Två vacciner på marknaden

Det finns i dag två vacciner mot bältros. Det ena, Zostavax, innehåller levande försvagat virus. Det andra, Shingrix, är ett nyare, mer effektivt vaccin som består av antigen (virusproteiner och proteiner från infekterade cellers yta) och hjälpämnen.

I Sverige har regionernas gemensamma organ NT-rådet rekommenderat vården att avvakta med att använda Shingrix tills Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, gjort en hälsoekonomisk utvärdering.

Folkhälsomyndigheten ska under 2022 återuppta en vilande utredning om att eventuellt införa bältrosvaccinering som ett särskilt nationellt vaccinationsprogram för äldre.

Apoteket AB kan tvingas betala miljonvite

Marie Ericsson
-
0
Apoteket AB kan tvingas betala miljonvite

Apoteket AB kan tvingas betala två miljoner kronor i vite på grund av brister i slutkontrollen av läkemedelsexpedieringen vid bolagets nätapotek Distansapoteket Stockholm. Läkemedelsverket lämnade i december 2021 in en ansökan till förvaltningsrätten som nu har begärt att Apoteket AB inkommer med synpunkter i ärendet. Bristerna som har konstaterats gäller den slutkontroll av läkemedelsexpedieringen där farmaceuten ska säkerställa att allt har blivit rätt.

Ska kunna upptäcka felaktigheter

Det var i maj 2021 som Läkemedelsverket i ett föreläggande ställde krav på Apoteket AB att rätta till brister i läkemedelskontrollen vid Distansapoteket Stockholm. Apoteket fick möjlighet att rätta till bristerna, annars kunde ett vite på två miljoner kronor dömas ut.

De brister som Läkemedelverket konstaterade gällde den så kallade helhetskontrollen. Detta är en kontroll i slutskedet av en expediering av läkemedel och teknisk sprit som ska säkerställa att det som utlämnas motsvarar det som har förordnats. Kontrollen ska också garantera att alla övriga uppgifter som ska ingå i en expediering har utförts på rätt sätt.

Enligt Läkemedelsverket föreskrifter ska en farmaceut genomföra en helhetskontroll innan ett förskrivet läkemedel konstateras vara färdigt för utlämning samt innan ett läkemedel som rekvirerats för en enskild patient lämnas ut. Helhetskontrollen ska dokumenteras och bekräftas med farmaceutens signatur.

Avsaknaden av en helhetskontroll innebär att det inte är någon farmaceut som tittar på receptexpedieringen som helhet och därmed kan upptäcka eventuella felaktigheter. Om en helhetskontroll inte utförs kan farmaceuten inte heller säkerställa att det som lämnas ut faktiskt är det som har förordnats.

Apoteket AB får inkomma med svar

När Läkemedelsverket gjorde en uppföljande kontroll efter föreläggandet kunde myndigheten konstatera att kraven för denna slutkontroll hos Distansapoteket fortfarande inte var uppfyllda. Bolaget kom därefter in med en skrivelse till Läkemedelsverket, men myndigheten ansåg inte att dessa synpunkter förändrade något i ärendet.

Därför anser Läkemedelsverket att Apoteket AB är skyldigt att betala vitesbeloppet på två miljoner kronor. Beloppet är bestämt med hänsyn till vad som är känt om bolagets ekonomiska förhållanden samt att det är viktigt för patienterna att kraven för slutkontrollen efterlevs.

Apoteket AB har nu möjlighet att inkomma med svar till förvaltningsrätten där det talar om ifall det går med på eller motsätter sig det som krävs. Svaret ska ha inkommit till domstolen senast den 19 januari 2022.

Pris för världsledande svensk cancerforskning

Helene Wallskär
-
0
Pris för världsledande svensk cancerforskning

Cancerforskaren Henrik Grönberg har forskat om prostatacancer sedan 1990-talet och bidragit till nya metoder för att upptäcka sjukdomen tidigt och individanpassa behandlingen. Nu får han Cancerfondens utmärkelse Årets cancerforskare 2022 för sina insatser.

– Jag känner mig stolt. Det här ett stort erkännande av min forskning genom åren, säger Henrik Grönberg i ett pressmeddelande.

Henrik Grönberg är professor i cancerepidemiologi vid Karolinska institutet och överläkare vid Capio S:t Görans sjukhus. Han har bland annat lett utvecklingen av testmetoden Sthlm 3 för tidig och säker diagnostik av prostatacancer.

Cancerfonden skriver i sin motivering att Henrik Grönberg får utmärkelsen ”För världsledande forskning om prostatacancer. För metoder att upptäcka prostatacancer i tidigt stadium, men också för att undvika onödiga undersökningar, samt att identifiera de patienter som måste behandlas direkt. Allt detta bidrar till mer individanpassad behandling, ökad chans till bot och hög livskvalitet.”

Priset delas ut i samband med den direktsända TV-galan Tillsammans mot cancer som sänds i TV4 i kväll.

123Sida 3 av 3