Månads arkivering december 2021

Allmänna restriktioner kan snart bli aktuellt igen

Marie Ericsson
-
0
Allmänna restriktioner kan snart bli aktuellt igen

Med anledning av en ökad smittspridning av sars-cov-2 i Sverige kan det bli aktuellt att införa allmänna råd för befolkningen igen. Det meddelade regeringen och Folkhälsomyndigheten på en pressträff under torsdagen.

– Om smittspridningen fortsätter i den takt som vi ser nu så gör jag bedömningen att vi kan komma att behöva vidta vissa ytterligare åtgärder redan nästa vecka, sa Karin Tegmark Wisell, generaldirektör för Folkhälsomyndigheten, på pressträffen.

Ökad smittspridning kan kräva åtgärder

För drygt en vecka sedan gav regeringen Folkhälsomyndigheten i uppdrag att ta fram ett underlag med förslag på åtgärder som kan införas vid en fortsatt ökad smittspridning. I går redovisade myndigheten den första delen av uppdraget.

Under hösten har smittspridningen ökat i Europa och även i Sverige har en ökning setts de senaste veckorna. Om den fortsätter kommer alltså nya åtgärder att behöva införas.

–  Läget i Sverige är inte akut men ändå så pass allvarligt i vissa regioner att det inom en snar framtid kan komma att behövas ytterligare åtgärder, sa Karin Tegmark Wisell.

Folkhälsomyndigheten har tagit fram tre olika scenarier för hur smittspridningen kan komma att utvecklas. Alla tre scenarier pekar på en ökad smittspridning men i olika omfattning. Tidigare under hösten har Sverige legat i nivå med scenario 0, men i nuläget är vi nästan i en nivå med scenario 1, berättade Karin Tegmark Wisell.

De allmänna råden som kan komma att införas är att vuxna kan uppmanas att undvika trängsel, välja andra transportsätt än kollektivtrafiken om det är möjligt och att annars använda munskydd. Arbetsgivare kan också rekommenderas att inte ha fysiska möten på arbetsplatser, vidta åtgärder för att personalen ska kunna hålla avstånd samt göra det möjligt för anställda att i viss mån arbeta hemifrån.

–  I ett senare skede om smittspridningen skulle öka ytterligare så finns det förslag på fler åtgärder att sätta in, sa Karin Tegmark Wisell.

Dessa kommer att presenteras i tre steg och Folkhälsomyndigheten kommer med mer information nästa vecka.

Samma åtgärder för omikron

På pressträffen nämndes också den nya virusvarianten omikron.

– I Sverige ser vi nu att smittspridningen ökar om än på väsentligt lägre nivåer än vad vi sett tidigare under pandemin. Samtidigt så manar den nya varianten omikron till ytterligare försiktighet, sa socialminister Lena Hallengren.

I Sverige har hittills sex personer konstaterats smittade av den nya varianten. Samtliga har smittats utomlands. Med anledning av den nya varianten har Folkhälsomyndigheten uppdaterat sina rekommendationer om testning vid inresa till Sverige. Dessa innebär att alla vuxna och barn från förskoleklassålder och uppåt som reser in till Sverige från länder utanför Norden bör testa sig för covid-19.

På pressträffen sa Karin Tegmark Wisell att det finns en oro för den nya varianten, men att det samtidigt fortfarande handlar om samma sjukdom.

– Om omikron skulle bli den variant som tar över smittspridningen så handlar det ändå om samma åtgärder som behöver vidtas för att minska smittspridningen. Det är möjligt att effekterna på smittspridningen kan förändras men det återstår att se, sa hon.

Vaccinering fortsatt viktigt

Flera gånger under pressträffen uppmärksammades också vikten av att vaccinera sig och att en ökad vaccinationstäckning är nödvändig för att bromsa smittspridningen.

– Vaccinationen är den i särklass viktigaste åtgärden och kommer att vara det också framöver, sa Karin Tegmark Wisell.

Hederspriser till frontfigurer i pandemin

Helene Wallskär
-
0
Hederspriser till frontfigurer i pandemin

Stiftelsen Forska!Sverige har delat ut fyra hedersutmärkelser till personer som på olika sätt har stått i första ledet för att bekämpa pandemin. Kvartetten av mottagare består av en förening för intensivvårdssjuksköterskor, en vaccinsamordnare, en vaccinforskare och en företagsledare.

Han får en av hedersutmärkelserna

Vaccinsamordnaren är Sveriges nationella dito, Richard Bergström. Han får utmärkelsen ”för att ha axlat ansvaret för vaccin-tillgången för Sverige i ett krisläge och oförtröttligt hanterat utmaningar längs vägen för att säkerställa att befolkningen så snabbt som möjligt skulle kunna skydda sig mot covid-19.”

Richard Bergström är apotekare och jobbade i början av sin karriär först på Läkemedelsverket och senare på läkemedelsföretagen Roche och Novartis. Sedan var han vd i den svenska läkemedelsindustriföreningen, LIF, och även rådgivare åt världshälsoorganisationen, WHO, vice ordförande i Karolinska institutets styrelse och expert i flera statliga utredningar.

År 2011 tillträdde han vd-posten i den europeiska läkemedelsindustriföreningen Efpia. Sex år senare gick han över till det schweiziska dokumentsäkerhetsföretaget Sicpa där han arbetade när den svenska regeringen utnämnde honom till nationell vaccinsamordnare i juni 2020.

– Det är en plikt som svensk och som person från läkemedelsbranschen att hjälpa till, sa han vid presskonferensen i samband med utnämningen.

–  Det gäller att välja rätt vaccin, det är min uppgift att hjälpa till att manövrera rätt i det här landskapet.

Ytterligare tre hedersutmärkelser

En annan av Forska!Sverige:s hedersutmärkelser tilldelas Riksföreningen för anestesi och intensivvård. Föreningen får utmärkelsen som representant för alla Sveriges sjuksköterskor på IVA ”som stått mitt i stormens öga under covid-19-pandemin, och varje dag tillsammans med läkare och andra vårdprofessioner tagit hand om de svårast sjuka i Sverige”.

Vaccinforskaren Matti Sällberg, professor vid Karolinska institutet, får också en hedersutmärkelse för att han ”med sin stora kunskap inom vaccinområdet på ett engagerat och outtröttligt sätt deltagit i arbetet med att bedöma, ge råd och informera om utvecklingen och bekämpningen av Covid-19”.

Den fjärde och sista hedersutmärkelsen går till läkemedelsföretaget Pfizers forskningschef Mikael Dolsten för insatserna med att tillsammans med företaget Biontech på kort tid ta fram ett effektivt vaccin mot covid-19.

Zopiklon vanligaste substansen vid självmord

Marie Ericsson
-
0
Zopiklon vanligaste substansen vid självmord

Mellan 2012 och 2020 var sömnläkemedlet zopiklon den vanligaste förgiftningssubstansen vid självmord genom läkemedels- och narkotikaförgiftningar. Sammanlagt avled 460 personer genom förgiftning av zopiklon under den studerade tidsperioden, visar ny statistik från Socialstyrelsen.

Vid självmord var det också, precis som tidigare, vanligt att zopiklon hade kombinerats med propiomazin. Det sistnämna är en så kallad sedativ antihistamin som även det ofta används som läkemedel vid sömnproblem.

Vill sprida kunskap

I genomsnitt avled 890 personer årligen till följd av läkemedels- och narkotikaförgiftningar 2012 till 2020. Dödsfallen delas i statistiken in i tre grupper; olycksfall, suicid och oklar avsikt. Genom att titta på dödsorsaksintyg kan Socialstyrelsens utredare kartlägga vilka substanser som orsakar olika typer av dödsfall. Syftet är att sprida kunskap som kan användas som grund för förebyggande åtgärder.

Bland de förgiftningsfall som registrerades som självmord dominerade sömn- och lugnande medel. Efter zopiklon var propiomazin den enskilt vanligaste substansen. Därefter kom opiaten oxikodon. I denna kategori fanns också ett antal icke psykoaktiva substanser som till exempel paracetamol och insulin.

Även vid dödfallen med oklar avsikt var sömn- och lugnande medel dominerande. Opioider avsedda för medicinsk användning var också relativt vanligt. Metadon var den allra vanligaste förgiftningssubstansen i denna kategori följt av alimemazin och oxikodon.

Bland olycksfall (överdoser) var olika typer av opiater vanliga förgiftningssubstanser. Allra vanligast var heroin och därefter buprenorfin och metadon.

Metadon var den enskilt vanligaste substansen bland alla läkemedels- och narkotikarelaterade dödsfall följt av zopiklon, buprenorfin och heroin.

Färre läkemedels- och narkotikaförgiftningar

Antalet dödsfall orsakade av läkemedels- och narkotikaförgiftningar ökade under flera år på 2010-talet, men 2018 vände kurvan nedåt. Den nya statistiken visar samma utveckling. Totalt sett minskade antalet dödsfall med åtta procent 2020 jämfört med året innan.

– Minskningen förklaras i huvudsak av färre suicid bland kvinnor orsakade av läkemedel eller narkotika. Det har funnits en farhåga att fler ska ta sitt liv under pandemin, men det kan vi inte se i dödsorsaksstatistiken, säger Daniel Svensson, utredare på Socialstyrelsen, i ett pressmeddelande.

Inom kategorin olyckor sågs däremot en ökning från 395 dödsfall 2019 till 415 dödsfall 2020.

– Ökningen är dock inte ett trendbrott, och antalet överdoser var under förra året kvar på en lägre nivå än åren dessförinnan, säger Heval Beydogan, statistiker på Socialstyrelsen.

Vanligt med flera läkemedel

I ungefär hälften av dödsfallen finns fler än ett läkemedel med på dödsorsaksintygen. Den allra vanligaste kombinationen totalt sett, samt bland dödsfall orsakade av olyckor och dödsfall med oklar avsikt, var alprazolam i kombination med buprenorfin.

I nästan 30 procent av dödfallen fanns tre eller fler läkemedel med på intygen. Många av förgiftningarna innefattade både narkotikaklassade läkemedel och narkotika utan medicinsk användning. Dessutom tillkommer en del substanser som inte är narkotikaklassade men som ändå har bidragit till förgiftningen.

Välkomnar fler vaccintyper mot covid

Helene Wallskär
-
0
Välkomnar fler vaccintyper mot covid

Proteinvacciner mot covid-19 är på väg och kan underlätta arbetet mot pandemin. Det menar Gunilla Karlsson Hedestam, professor i vaccinimmunologi vid Karolinska institutet. Hon ingår i Kungliga vetenskapsakademiens expertgrupp om covid-19 som igår presenterade sin slutrapport ”Vad kan vi lära av pandemin?”.

Ser vacciner som vår bästa chans

Rapporten beskriver bland annat den enorma betydelse som den rekordsnabba utvecklingen av covid-19-vacciner har haft för att begränsa pandemin. ”Vaccination är också vår bästa chans för att på sikt ta oss ur pandemin”, skriver expertgruppen.

Samtidigt skildrar rapporten också de hinder som har dykt upp. Det handlar om vaccinskepsis och mycket ojämn vaccintäckning globalt och nationellt, men också om vissa  begränsningar hos den första generationens covid-19-vacciner.

I USA och Europa har marknaden hittills dominerats av två nyare vaccintyper. Dessa är mRNA-vacciner (i Sverige Comirnaty från Pfizer/Biontech och Spikevax från Moderna) och virusvektorbaserade vacciner (i Sverige Vaxzevria från Astrazeneca).

De hittills godkända covid-19-vaccinerna har räddat miljontals liv i världen, men de förhindrar inte virusspridning helt, konstaterar expertgruppen. Och det har också visat sig att skyddseffekten efter de två grunddoserna sjunker ganska snabbt. ”Påfyllnadsdoser kommer att behövas för att bibehålla god skyddseffekt, åtminstone tills vacciner som ger mer varaktigt skydd mot smitta och sjukdom blir godkända”, skriver gruppen.

Förhoppningar om ytterligare vaccintyper

Ett annat problem som vi blivit påminda om de senaste dagarna är risken för att nya varianter av covid-19-viruset har mutationer som hjälper viruset att ta sig förbi den immunitet som vaccinerna ger. Tillverkarna av mRNA-vaccinerna har meddelat att deras vacciner kan uppdateras på tre månader för att skydda mot den nya varianten omikron om det behövs.

Beskeden är hoppingivande, men samtidigt väcks frågan hur ofta sådana uppdateringar och påfyllnadsdoser kan komma att krävas i framtiden för att upprätthålla vaccinskydd mot covid-19.

Om detta spekulerar expertgruppen inte i slutrapporten. Men när Läkemedelsvärlden ställer frågan till Gunilla Karlsson Hedestam är hennes svar försiktigt optimistiskt.

– Jag har förhoppningen att det ganska snart kan komma vaccintyper som ger ett stabilare skydd så att vi inte behöver påfyllnadsdoser lika ofta, säger hon.

Flera proteinvacciner mot covid-19 på väg

Hon syftar främst på de mer konventionellt framställda proteinvacciner mot covid-19 som nu närmar sig marknaden. Dessa innehåller laboratorieframställda proteinpartiklar från viruset tillsammans med adjuvans (hjälpämnen som förstärker effekten). En viktig skillnad mellan konventionella proteinbaserade vacciner och de nyare vaccintyper vi hittills använt är, framhåller Gunilla Karlsson Hedestam, att de proteinbaserade vanligen ger betydligt högre antikroppsnivåer.

– Det kan handla om mer än tio gånger högre nivåer. Detta gör att det tar längre tid innan nivån sjunker så mycket att det försämrar skyddseffekten. Min gissning baserad på data är därför att skyddseffekten håller i sig längre med dessa vacciner, säger hon.

EU:s läkemedelsmyndighet EMA utvärderar för närvarande en ansökan om marknadsgodkännande för det proteinbaserade covid-19-vaccinet Nuvavoxid från företaget Novavax. Och ett annat proteinbaserat vaccin, Vidprevtyn från Sanofi Pasteur, är under så kallad löpande granskning hos EMA. Sverige har genom EU tecknat förköpsavtal om båda dessa vacciner. Vi kan därmed sannolikt få tillgång till proteinvacciner mot covid-19 under 2022.

Proteinvacciner mot covid-19 kan göra skillnad

Gunilla Karlsson Hedestam hoppas att sådana tillskott av nya vaccintyper kommer att förändra och kanske underlätta vaccinationsarbetet.

– Proteinbaserade covid-19-vacciner som ger högre antikroppsnivåer än nuvarande vacciner kommer att kunna förändra bilden, säger hon.

– Om man exempelvis bara behöver vaccinera en gång per år i stället för var sjätte månad så skulle det göra ganska stor skillnad.

Men hur är det med flexibiliteten hos proteinbaserade vacciner? Går det lika snabbt som med mRNA-vaccinerna att uppdatera dem mot nya virusvarianter om det behövs?

– Proteinvacciner kan också uppdateras, även om det tar lite längre tid. Men en annan aspekt är att de högre antikroppsnivåerna som proteinvacciner ger också skulle kunna minska behovet av att anpassa vaccinet till olika varianter. Hög antikroppsnivå kan kompensera för ett lite sämre anpassat skydd mot mutationer hos viruset, säger Gunilla Karlsson Hedestam.

Efterlyser mer data

Hon anser att det är en klok pandemistrategi att fortsätta forskningssatsa brett på utveckling av en rad olika vaccintyper mot covid-19. Hon tror inte heller att mRNA-vaccinernas snabba frammarsch har försvårat utvecklingen av covid-19-vacciner baserade på andra plattformar. Att det tagit längre tid att få fram proteinbaserade vacciner har i stället andra förklaringar, menar hon:

– Dessa vacciner kräver en mer omfattande tillverkningskedja och de tillverkningskedjor som tidigare fanns var inte skalade för pandemier. Nu har företagen dock kunnat skala upp tillverkningskedjorna så att situationen börjar se annorlunda ut.

Vilka roller kommer de nuvarande nyare vaccintyperna respektive proteinbaserade covid-19-vacciner då att ha i vaccinationsarbetet framöver? Den saken tycker Gunilla Karlsson Hedestam att det är för tidigt att sia om.

– Jag tror att vi kommer att börja använda proteinvacciner, åtminstone för vissa grupper som till exempel äldre. Men exakt vilken plats som mRNA-vacciner och andra vacciner mot covid-19 ska ha kommer framtiden att utvisa. Vi behöver mer data.

123Sida 3 av 3