Månads arkivering december 2021

Svårast sjuka barnen får nya läkemedlet mot SMA

Helene Wallskär
-
0
Svårast sjuka barnen får nya läkemedlet mot SMA

NT-rådet rekommenderar nu i första hand det orala läkemedlet Evrysdi (risdiplam) för behandling av vissa patienter med spinal muskelatrofi, SMA. Rekommendationen avser dock inte alla patienter med SMA. Den patientgrupp som ingår är samma grupp som hittills har omfattats av injektionsbehandlingen med Spinraza (nusinersen). Det handlar om vissa barn under 18 år med SMA typ 1, 2 eller 3, men däremot inte vuxna.

– Vi har full förståelse för att patienter som hittills inte fått behandling med Spinraza hade hoppats på att få tillgång till Evrysdi. Det är djupt olyckligt att företagens prissättning i det här fallet hindrar att en bredare patientgrupp får tillgång till läkemedlen, säger NT-rådets ordförande Gerd Lärfars i ett pressmeddelande.

Olika former av SMA

Spinal muskelatrofi, SMA, är en ärftlig sjukdom som innebär att de nerver som styr muskler bryts ned. Musklerna förtvinar därför. Sjukdomen är fortskridande och leder till mer och mer förlorad muskelfunktion. Detta kan drabba många vitala funktioner, bland annat andningen.

SMA finns i flera former. Vid SMA typ 1 visar sig symtomen inom de första sex månaderna av ett barns liv. Barnet har ofta svårt att suga och svälja. Överlevnaden utan effektiv behandling är under tre år.

SMA typ 2 debuterar något senare. Barnet lär sig att sitta och en del lär sig att stå, men inte att gå. Andningsfunktionen kan vara nedsatt. Många kan dock trots symtomen leva upp i vuxen ålder.

Vid SMA typ 3 kommer de första symtomen efter 18 månaders ålder och det är stor variation i hur muskelfunktionen påverkas. Det finns både ungdomar och vuxna i vårt land med SMA typ 3. Den förväntade livslängden kan vara normal, men sjukdomen ger ofta olika funktionsnedsättningar.

Sjukdomen orsakas av en genetisk förändring som ger brist på proteinet SMN, “survival motor neuron”.

Evrysdi fick avslag av TLV

Sedan några år använder vården i Sverige på rekommendation av NT-rådet läkemedlet Spinraza (nusinersen) vid svåra fall av SMA hos barn. Man ger läkemedlet genom återkommande injektioner in i ryggmärgskanalen. Behandlingen har bromsat sjukdomsutvecklingen hos många av barnen.

Tidigare i år godkände EU även läkemedlet Evrysdi (risdiplam) mot SMA. Det verkar på liknande sätt som Spinraza, nämligen genom att modifiera funktionen hos en av de två gener som kontrollerar produktionen av SMN. På så vis höjer behandlingen SMN-halten.

Läkemedelsföretaget Roche som marknadsför Evrysdi fick i oktober avslag av Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, på en ansökan om att låta Evrysdi ingå i läkemedelsförmånen. Detta eftersom TLV ansåg att kostnaden var för hög i förhållande till nyttan.

Regionerna förhandlade

TLV kunde dock inte jämföra nytta och kostnad för Evrysdi och Spinraza eftersom myndigheten inte vet vad regionerna betalar för det senare läkemedlet. Regionernas avtal med Spinrazas tillverkare Biogen är precis som andra sådana avtal sekretessbelagt.

Men NT-rådet, regionernas eget organ för nationellt införande av nya terapier, kände naturligt nog däremot till avtalens innehåll. Normalt går dock rådet inte vidare med förhandlingar om ett läkemedel fått avslag på förmånsansökan hos TLV. Men den här gången tog rådet, eller snarare regionernas förhandlingsgrupp, ändå upp förhandlingar med Roche om Evrysdi.

– I det här fallet gjordes ett undantag då NT-rådet kunde jämföra de avtalade priserna för Evrysdi och Spinraza och för att det är angeläget att ha flera olika behandlingsalternativ för SMA, säger Gerd Lärfars.

Vill ge fler patienter tillgång till Evrysdi

Efter slutförd förhandling bedömer NT-rådet ”att med den avtalade rabatten är det möjligt att rekommendera Evrysdi för den patientgrupp som sedan tidigare omfattas av rekommendationen för Spinraza”. Och eftersom Evrysdi är enklare för patienterna och vården att använda rekommenderar rådet nu detta läkemedel i första hand och Spinraza i andra hand. Dessutom blir kostnaden för Evrysdi enligt NT-rådet vanligen lägre än för konkurrenten. De två läkemedlen bedöms också ha likvärdig effekt.

Även en del vuxna med SMA typ 3 skulle kunna få en positiv effekt av behandling med Evrysdi. Men NT-rådets rekommendation omfattar inte den patientgruppen eftersom kostnaden i förhållande till nyttan bedöms bli alltför hög.

Gerd Lärfars framhåller dock att rådet har ambitionen att utöka rekommendationen till fler patienter med SMA.

– Men det kräver att läkemedelsföretagen tar ansvar och erbjuder läkemedlen till en lägre kostnad.

Ja till högre pris ska rädda kvar antibiotikum

Helene Wallskär
-
0
Ja till högre pris ska rädda kvar antibiotikum

Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, säger ja till en ansökan om mer än fördubblat pris på läkemedlet Vancocin (vancomycin). Skälet är att det är ett viktigt läkemedel som riskerar att försvinna från den svenska marknaden om tillverkaren inte får höja priset.

Vancocin mot clostridium difficile

Läkemedlet består av perorala kapslar med vankomycin och används för behandling av clostridium difficile-infektion. Oral behandling med vankomycin är försthandsvalet vid svår clostridium difficile-infektion. Läkemedlet rekommenderas även som andrahandsval när annan behandling inte hjälper, samt mot återfall.

De medicinskt likvärdiga behandlingsalternativ som finns inom läkemedelsförmånerna är antingen dyrare eller har osäker tillgänglighet. TLV anser därför att det är angeläget att behålla Vancocin på marknaden eftersom patienter annars kan stå utan behandling.

Mot bakgrund av detta får tillverkaren från 1 december ta 700 kronor (apotekens inköpspris) för en förpackning med 30 kapslar. Det tidigare priset var 315 kronor. Det går ut två förpackningar för en behandlingskur på tio dagar.

Vill säkra tillgången

Tillverkaren Stada Nordic Aps ansökte om prishöjningen hos TLV med motiveringen att det med dåvarande takpris inte var ekonomiskt lönsamt att tillhandahålla Vancocin. Företaget förklarade att det tänkte avregistrera läkemedlet om TLV avslog ansökan.

I sin utredning såg TLV att det tidigare svenska priset på produkten var det lägsta i Europa. Myndigheten bedömde att den ansökta prishöjningen var nödvändig för att långsiktigt säkra tillgången på vankomycinkapslar i Sverige.

Ärendet illustrerar ett problem som bland andra samverkansplattformen Platinea har lyft fram – många lite äldre antibiotika försvinner eller riskerar att försvinna från Sverige på grund av bristande lönsamhet. Tidigare denna höst uppmärksammade även regeringen frågan och gav TLV och två andra myndigheter i uppdrag att under nästa år föreslå åtgärder för att säkra tillgången på äldre antibiotika.

Allt fler ALS-patienter med i studier

Helene Wallskär
-
0
Allt fler ALS-patienter med i studier

Nyligen startade det amerikanska läkemedelsföretaget Amylyx pharmaceuticals en global fas III-studie av sin läkemedelskandidat mot ALS. Studien ska genomföras vid totalt 65 centra i både Europa och USA. Bland de omkring 600 försökspersonerna i studien kommer ALS-patienter i Sverige att finnas med.

Det är ALS treatment center Karolinska vid Karolinska universitetssjukhuset i Stockholm som koordinerar den svenska delen av studien. Centret har funnits sedan 2018 och är inriktat på kliniska läkemedelsprövningar vid ALS.

– Studien av läkemedelskandidaten från Amylyx är ett bra exempel på att det internationella samarbetet på ALS-området nu verkligen har tagit fart på allvar. Det är en viktig och uppmuntrande utveckling som vi i Sverige deltar aktivt i, säger Caroline Ingre, som startade det kliniska prövningscentret vid Karolinska med hjälp av en donation från en patient.

Vill att alla ALS-patienter ska erbjudas studie

Caroline Ingre är också specialistläkare och ansvarig för ALS-verksamheten på Karolinska universitetssjukhuset, samt gruppledare för ALS-forskningen på institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska institutet. Hon berättar att det kliniska prövningscentret vanligen har ett flertal studier i gång samtidigt.

– Vår målsättning är att kunna erbjuda alla ALS-patienter vid Karolinska universitetssjukhuset att vara med i en behandlingsstudie.

När det gäller läkemedelskandidaten från Amylyx pharmaceuticals, AMX0035 (natriumfenylbutyrat och tauroursodeoxikolsyra) är detta en oral kombinationsterapi. Den är avsedd att skydda nervceller hos ALS-patienter från fortsatt nedbrytning. Behandlingen påverkar cellernas endoplasmatiska nätverk och mitokondriefunktion.

I en randomiserad, dubbelblind, placebokontrollerad fas II-studie fick 89 deltagare AMX0035 och 48 placebo. Resultatet visade att läkemedlet bromsade försämringen mätt med en funktionsskala samt förlängde överlevnaden med 6,5 månader. Studien publicerades i New England journal of medicine. Läkemedelsföretaget har, baserat på dessa resultat, ansökt om godkännande hos den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA. Samtidigt startar den uppföljande fas III-studien i Europa och USA.

– Vi är glada att kunna erbjuda några av våra patienter att medverka, inte minst eftersom data från fas II se så lovande ut, säger Caroline Ingre.

Felveckade proteiner ett huvudspår

Den fruktade sjukdomen ALS, amyotrofisk lateral skleros, är en dödlig nervsjukdom. Den drabbar enligt Socialstyrelsen 220-250 personer per år i Sverige och omkring 800 personer har sjukdomen.

Sjukdomsprocessen gör att de nerver som kontrollerar musklerna, de så kallade motorneuronen, bryts ned och dör. Personen förlorar gradvis kontrollen över sina muskler och blir efter en tid förlamad för att sedan avlida.

Sjukdomens förlopp är ofta snabbt och patienterna överlever i genomsnitt bara mellan två och fem år efter diagnos. Men sjukdomen kan ha både ännu allvarligare och betydligt mildare uttryck och det finns en mycket stor variation mellan enskilda patienter.

Ett av flera huvudspår i forskningen om sjukdomsorsakerna är att mutationer i vissa gener framkallar felveckade proteiner som ackumuleras inne i nervcellerna och skadar dem.

 

 

 

 


Forskningen accelererar

I Sverige och övriga EU finns i dag bara en godkänd sjukdomsmodifierande behandling av ALS. Det är det äldre läkemedlet riluzol som antas minska en viss typ av neurotransmission på ett sätt som är gynnsamt för ALS-patienter. Det ökar livslängden något, men har också en hel del biverkningar.

Det senaste decenniet har dock forskningen och läkemedelsutvecklingen på ALS-området accelererat. Många företag har nu experimentella kandidatsubstanser som nått kliniska patientstudier. Det handlar ännu inte om att helt kunna bota sjukdomen utan i första hand om att bromsa sjukdomsutvecklingen.

Men vägen fram till bromsande ALS-behandlingar är ingen spikrak autostrada. Det avspeglas i företagens rapportering av resultat från de kliniska studierna, där bakslag och framgångar blandas. Nyligen rapporterade till exempel ett annat amerikanskt läkemedelsföretag, Biogen, att dess ALS-kandidat tofersen inte nått det primära utfallsmåttet i en fas III-studie av 108 patienter.

Tofersen är en så kallad antisens-oligonukleotid som patienten får genom injektioner in i ryggmärgskanalen en gång i månaden. Substansen är designad för att dämpa produktionen av proteinet Sod1. Detta protein kan ackumuleras i giftiga mänger hos de cirka 2 procent av ALS-patienterna som har en viss genmutation.

I studien gav dock tofersen under 28 veckors behandling en alltför liten förbättring av funktionsstatus jämfört med placebo för att det skulle bedömas som kliniskt meningsfullt. Men Biogen framhöll ändå att resultaten för vissa sekundära utfallsmått, bland annat andningsförmåga och muskelstyrka, tydde på att läkemedlet hade en gynnsam effekt. Utvecklingen av tofersen fortsätter därför.

Är hoppfull

Trots att sökandet efter effektiva behandlingar verkar vara en utmanande uppgift tycker Caroline Ingre ändå att vi lever i en hoppfull tid för ALS-patienter. Hon har arbetat med denna sjukdom sedan 2006 och menar att det är stor skillnad mellan läget då och dagens situation:

– Vi är i en helt ny fas sedan fem-tio år tillbaka. Det prövas fler läkemedel och tack vare det internationella samarbetet kan de prövas i olika populationer. Och genom att vi kan dela data på ett annat sätt än tidigare så växer nu också kunskapen om ALS mycket snabbare.

Hon får medhåll av Juliette Foucher, som bland annat är koordinator för samtliga kliniska ALS-studier vid Karolinska. Även Juliette Foucher har arbetat länge med ALS, bland annat som forskningskommunikatör och forskningskoordinator. Först i Kanada och numer i Sverige.

– Det har aldrig förr pågått så många kliniska ALS-studier som nu, säger hon.

Utvecklar nordiskt samarbete

I Juliette Fouchers arbetsuppgifter ingår att representera de nordiska länderna i Tricals. Detta är ett europeiskt forskningsinitiativ som samlar forskningscentra i 15 länder kring målet att hitta en botande behandling för ALS. Tricals är en viktig kontaktväg mellan företag som vill genomföra kliniska studier och de medverkande centra.

Juliette Foucher arbetar även med att utveckla ALS-samarbetet inom Norden. Bland annat genom regelbundna möten där forskare och läkare i de nordiska länderna kan utbyta information och planera olika typer av samarbeten om studier. Ett mål är att patienter från hela Norden ska kunna erbjudas att delta i en klinisk studie som bedrivs i något av länderna.

Ännu en fråga som hon brinner för är att öka jämlikheten för ALS-patienter inom Sverige.

– Än så länge finns det stora skillnader mellan patienter som bor nära universitetssjukhus med specialistkompetens inom ALS och de som bor i andra delar av landet. Den senare gruppen kan till exempel ha sämre tillgång till information som ger möjlighet att komma med i studier, säger Juliette Foucher.

För att minska denna ojämlikhet behövs, menar hon, olika former av informationsinsamling och -spridning. En viktig informationskälla är då det nationella kvalitetsregistret för ALS-patienter. I dag finns åtminstone tre fjärdedelar av alla ALS-patienter i Sverige med detta register.

– Vi vill att hundra procent av patienterna ska inkluderas i kvalitetsregistret. Genom registret samlar vi bland annat data som kan hjälpa oss att utveckla och utvärdera gemensamma riktlinjer.

Tror på bättre läkemedel inom kort

Både Juliette Foucher och Caroline Ingre tror att bättre bromsande ALS-behandlingar snart kommer att börja komma, de första kanske redan inom fem år. Deras optimism gäller till att börja med de former av ALS där det finns en känd genetisk orsak att rikta behandling mot.

Hittills har forskare identifierat ett 40-tal gener där mutationer kan leda till ALS och som därmed kan vara måltavlor för läkemedel.

– I ett första steg tror jag att det kommer behandlingar som kan bromsa ALS genom att påverka aktiviteten hos en sådan känd sjukdomsgen. Vissa tydligt genetiskt orsakade former tror jag att vi kommer att kunna bromsa kraftigt inom några år, säger Caroline Ingre.

– De behandlingar som för närvarande verkar ha störst potential är antisensläkemedlen. Kanske kan man kombinera flera behandlingar och då få en ännu bättre effekt.

Men det är ändå bara hos 10-20 procent av patienterna som man hittar någon av de hittills kända ALS-generna. För övriga är orsaken ännu okänd. Hur ser framtidsutsikterna ut för dem?

– Där kommer det att dröja lite längre innan det kommer effektiva sjukdomsmodifierande och även botande behandlingar, säger Caroline Ingre.

– Men forskningen om ALS är intensiv. Vi kommer att fortsätta upptäcka mutationer och då kan vi även rikta behandlingar mot dem. Precisionsmedicin kommer att vara nyckeln till effektiva ALS-behandlingar.

Nu har influensasäsongen dragit igång

Marie Ericsson
-
0
Nu har influensasäsongen dragit igång

Säsongens influensaepidemi har startat och spridningen förväntas öka framöver. Sammantaget är influensaaktiviteten än så länge låg, men samtidigt varnar Folkhälsomyndigheten för att influensasäsongen kan bli intensiv. Detta på grund av att spridningen av influensa har varit mycket låg de senaste två vintrarna vilket innebär att fler personer kan vara mottagliga för smitta denna säsong.

Under vecka 48, det vill säga 29 november till 5 december, rapporterades 538 laboratoriebekräftade influensafall.

‒ Vi ser att vi nu har en smittspridning i flera regioner och sporadiska fall i de flesta regioner. Därför är det nu hög tid för personer i riskgrupp att vaccinera sig för att få skydd mot svår sjukdom, säger AnnaSara Carnahan, epidemiolog på Folkhälsomyndigheten, i ett pressmeddelande.

Flest fall av influensa i region Stockholm

Influensaaktiviteten skiljer sig i landet. De regioner med högst incidens vecka 48 var Stockholm (292 fall), Sörmland (71 fall), Uppsala (39 fall) och Västmanland (28 fall). Folkhälsomyndigheten påpekar att skillnaderna kan bero på både smittspridning och provtagning.

Av de influensafall som rapporterades under vecka 48 var 537 fall influensa A (H3N2), vilket medför att äldre kan komma att drabbas hårt under säsongen.

I övriga Skandinavien är influensaaktiviteten låg, enligt Folkhälsomyndigheten. Under vecka 47 rapporterades 28 fall av influensa A och tre fall av influensa B i Norge, och 12 fall av influensa A och tio fall av influensa B i Danmark.

Även i övriga Europa är aktiviteten låg, men en ökning sågs under vecka 47.

Riskgrupper rekommenderas vaccination

Folkhälsomyndigheten uppmanar riskgrupper att vaccinera sig mot influensan. Till dessa grupper räknas personer som är 65 år och äldre, personer med vissa kroniska sjukdomar och tillstånd som till exempel hjärt- eller lungsjukdom samt gravida. Även vård- och omsorgspersonal som arbetar nära personer i riskgrupp rekommenderas att vaccinera sig.

I Sverige rekommenderar Folkhälsomyndigheten att ge standardvaccinet mot influensa vid samma tillfälle som en boosterdos mot covid-19.

”Osannolikt” att varianter helt kan slå ut vaccinerna

Marie Ericsson
-
0
”Osannolikt” att varianter helt kan slå ut vaccinerna

Det är ytterst otroligt att covid-19-viruset kommer att mutera så mycket att dagens vacciner blir helt verkningslösa, menar professor Matti Sällberg, vaccinforskare vid Karolinska institutet.

LmV frågade Matti Sällberg

Just nu arbetar forskare över hela världen intensivt med att ta reda på hur pass bra befintliga covid-19-vacciner skyddar mot den nya virusvarianten omikron. Preliminära data om vissa av vaccinerna tyder på att de skyddar sämre mot omikron än mot delta, men att skyddet mot allvarlig sjukdom ändå kvarstår.

Några av vaccinföretagen har även meddelat att de påbörjat en uppdatering av sina vacciner för att anpassa dem till den nya varianten.

Allt detta kan väcka en fråga om vad vi har att vänta oss under fortsättningen av pandemin. Kommer det att krävas täta uppdateringar av vaccinerna på grund av fler nya mutationer? Läkemedelsvärlden ställde frågan till vaccinforskaren Matti Sällberg, Karolinska institutet.

Skyddar ändå mot svår sjukdom och död

Matti Sällberg ser det som näst intill omöjligt att de godkända vaccinernas effekt skulle avta helt.

– Vi vet nästan ingenting om omikron än men det är extremt osannolikt att viruset ska kunna mutera så pass mycket att de vacciner som vi i dag använder skulle sluta fungera. Vaccinerade personer kan få genombrottsinfektioner, men vaccinerna skyddar fortfarande mot svår sjukdom och död, säger han.

Omikron har fler mutationer i spikeproteinet än någon tidigare identifierad variant. Och eftersom de nuvarande vaccinerna är riktade mot spikeproteinet finns det en oro att de många mutationerna skulle kunna göra att vaccineffekten blir lägre.

– Men för att vaccinerna skulle sluta fungera skulle hela spikeproteinet behöva  bytas ut, säger Matti Sällberg.

Ett sådant utbyte skulle teoretiskt kunna ske till exempel genom att covid-19-viruset sars-cov-2 råkar infektera samma cell som ett annat sars-virus och att dessa två byter spikeprotein med varandra, en så kallad rekombination.

– Om detta sker kan de vaccin som bara baseras på spike från sars-cov-2 bli verkningslösa. Men detta är en mycket ovanlig och stor förändring för virus och är inte säkert att den sker, framhåller Matti Sällberg.

Manar ändå till vaksamhet

Betyder det att vi oroar oss i onödan över nya varianter? Har till exempel omikron fått mer uppmärksamhet än det förtjänar?

– Nej, absolut inte. Vi ska hålla oss informerade och vara vaksamma. Vi kommer att lära oss mer om omikron den kommande tiden och då kommer vi att veta mer om eventuella risker. Men vaccinerna skyddar mot allvarlig sjukdom och död och det är därför viktigt att alla så snabbt som tillfälle ges går och vaccinerar sig.

Hur många sådana här lägen med nya allvarliga varianter kommer vi att vara med om innan pandemin är över?

– Det går inte att säga, men man får räkna med nya varianter. Ju mer vi vaccinerar oss desto mer kommer vi att trycka ner smittan. Det är inte mycket annat vi kan göra.

Viktigast vaccinera hela världen

Matti Sällberg räknar alltså inte med att virusets förändringar kommer att leda till att vi behöver ta fram nya vacciner hela tiden.

– Vi bör använda de vacciner vi har och i stället ge fler doser när det är möjligt. Ingen kan säga vad som kommer efter omikron och det är inte rimligt att byta vaccin varje gång en ny virusvariant uppstår. Som det är nu så håller vaccinerna smittan borta från sjukvården och det är det viktigaste.

Matti Sällberg menar också att händelseförloppet kring omikron visar att även strategierna inom covid-19-vaccinutvecklingen på det hela taget fungerar bra. Han framhåller att den förändring som behövs för att bekämpa pandemin i stället handlar om vilka som får tillgång till vaccinerna:

– Vi måste se till att fördela vaccin till hela jordklotet, det är det viktigaste just nu.

Rökstopp före cancerterapi lönar sig

Marie Ericsson
-
0
Rökstopp före cancerterapi lönar sig

Tobaksrökning har en negativ effekt på vissa typer av cancerbehandlingar. Det visar en ny rapport från Regionalt cancercentrum mellansverige. Rapporten konstaterar att patienter som röker under strålbehandling och under behandling med vissa målsökande läkemedel löper en ökad risk för att återfalla i cancer. Detta jämfört med patienter som slutat röka före behandlingen eller aldrig har rökt. Samma negativa effekt av rökning kunde dock inte bekräftas vid annan cancerbehandling.

Kan ha flera förklaringar

Att rökning är en vanlig cancerorsak är välkänt. Men förutom detta har forskare också sett att fortsatt aktiv rökning efter en cancerdiagnos kan leda till försämrad överlevnad vid flera olika cancerdiagnoser.

Det finns flera potentiella förklaringar till detta. Enligt rapporten kan det till exempel handla om en ökad risk för att även få en annan cancer eller om postoperativa komplikationer. Det skulle också kunna bero på en sämre behandlingseffekt av både strålbehandling och systemisk onkologisk behandling hos den som röker.

Litteraturöversikt och metaanalys

Rapporten har gjorts genom en systematisk litteraturöversikt och metaanalys. Forskarna har undersökt om rökning under cancerbehandling påverkar behandlingens effekt och risken för biverkningar. I analysen har man jämfört patienter som rökte under behandlingen med patienter som inte gjorde det. Referensgruppen bestod både av patienter som aldrig hade rökt och patienter som hade rökt tidigare.

När det gällde strålbehandling kunde effekten av aktiv rökning analyseras genom två effektmått; lokoregionalt recidiv, det vill säga återfall i närheten av den tidigare tumören, samt sjukdomsfri överlevnad.

Det var sex studier som redovisade data om aktiv rökning under strålbehandling och risk för lokoregionalt recidiv. I studierna ingick sammanlagt 5 152 patienter. Utifrån dessa studier kunde forskarna dra slutsatsen att det fanns en ökad risk för rökare att drabbas av canceråterfall jämfört med de som inte rökte.

Beträffande sjukdomsfri överlevnad efter strålbehandling bland aktiva rökare jämfört med de som inte rökte var det fem studier som redovisade data om detta. Sammanlagt ingick 1 696 patienter. Resultatet visade att det fanns ett samband mellan rökning under behandlingen och en sämre sjukdomsfri överlevnad.

Studierna pekade också på att rökning var förenat med en ökad risk för biverkningar vid strålbehandling.

I analysen har forskarna också tittat på behandling med målsökande terapi. Här ingick 13 studier i en analys som innefattade totalt 2 018 patienter. Även här sågs ett samband med rökning under behandling och en sämre progressionsfri överlevnad.

Kan inte dra slutsats om all cancerbehandling

När det gällde cytostatikabehandling och immunterapi kunde forskarna dock inte dra några slutsatser om rökning påverkade behandlingarna negativt.

– Däremot kunde vi inom dessa behandlingsmetoder identifiera flera kunskapsluckor där ytterligare forskning behövs för att kunna identifiera om rökning påverkar behandlingseffekten. Så vi kan inte definitivt säga att rökning inte spelar någon roll vid dessa behandlingar, utan det handlar snarare om att det behövs fler studier inom området för att öka kunskapen, säger Antonis Valachis, onkolog vid Universitetssjukhuset Örebro och en av rapportens författare, i ett pressmeddelande.

En förhoppning är att rapportens resultat ska kunna användas av vårdpersonal inom cancerområdet.

– Rapporten och dess slutsatser kan användas av sjukvårdspersonal vid samtal med patienter om hur rökning kan påverka den onkologiska behandlingen. Den kan vara ett bra verktyg för att motivera för patienter varför rökavvänjning innan behandlingsstart är viktigt, säger Antonis Valachis.

I rapporten nämner forskarna att en svaghet i studien är att både patienter som hade rökt tidigare och patienter som aldrig hade rökt ingick i referensgruppen. Därför gick det inte att studera om det fanns någon skillnad i behandlingseffekt mellan dessa två grupper.

Nödgodkänner antikropps-mix som profylax

Helene Wallskär
-
0
Nödgodkänner antikropps-mix som profylax

Den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA har utfärdat ett nödgodkännande (emergency use authorization) för ett läkemedel med monoklonala antikroppar som profylax mot covid-19. Meningen är att vården ska kunna ge den förebyggande behandlingen till personer som vaccinerna inte fungerar för av medicinska skäl

Detta är första gången som FDA ger någon typ av godkännande för en förebyggande läkemedelsbehandling mot coronaviruset. I EU har läkemedelsmyndigheten EMA hittills inte fattat några beslut i den riktningen.

Monoklonala antikroppar som profylax till vissa

Det amerikanska nödgodkännandet gäller läkemedelsföretaget Astrazenecas produkt Evusheld. Den består av de två monoklonala antikropparna tixagevimab och cilgavimab. De ges i separata injektioner vid samma tillfälle och kan då skydda i upp till sex månader.

Nödgodkännandet avser förebyggande behandling av vissa vuxna och barn. Barnen ska vara 12 år eller äldre och väga minst 40 kg. Vid behandlingstillfället ska de inte vara infekterade med covid-19-viruset eller nyligen ha varit utsatta för covidsmitta.

Det är två huvudgrupper av vuxna och barn som behandlingen enligt FDA bör komma i fråga för. Dels handlar det om personer med kraftigt nedsatt immunsystem på grund av sjukdom eller immundämpande behandling. Det kraftigt nedsatta immunsystemet kan göra att dessa personer inte får ett tillräckligt starkt immunsvar av covid-19-vaccin för att det ska skydda. Då kan behandling med Evusheld vara ett sätt att ändå ge dem ett skydd, framhåller myndigheten.

Den andra gruppen som nödgodkännandet omfattar är personer som tidigare fått allvarliga reaktioner mot covid-19-vacciner eller komponenter som ingår i dem.

Till dem som inte kan vaccineras

– Vacciner har visats vara det bästa tillgängliga försvaret mot covid-19. Men det finns vissa individer med försämrat immunsystem som inte får ett adekvat immunsvar efter covid-19-vaccination eller har en historik med allvarliga reaktioner mot vaccinerna som därför inte kan få vaccin och behöver en alternativ förebyggande behandling, säger i ett pressmeddelande Patrizia Cavazzoni, chef för FDA:s center för läkemedelsutvärdering och forskning.

– Dagens beslut godkänner användningen av två monoklonala antikroppar för att minska risken för covid-19 hos dessa individer.

FDA framhåller samtidigt att godkännandet enbart gäller profylax i de utpekade grupperna och att monoklonala antikroppar inte är ett substitut för vaccin.

Skyddade i sex månader

Monoklonala antikroppar är laboratorietillverkade proteiner som imiterar immunsystemets egna antikroppar. Tixagevimab och cilgavimab, som ingår i Evusheld, är långverkande antikroppar riktade mot olika delar av covid-19-virusets spikeprotein.

I den dubbelblinda, randomiserade och placebokontrollerade studie som FDA baserar nödgodkännandet på fick 3 441 personer äldre än 59 år Evusheld och 1 731 fick placebo. Forskarna studerade risken för covid-19 inom 183 dagar efter behandlingen. De såg en statistiskt signifikant riskminskning med 77 procent hos dem som fick antikroppsmixen. Effekten höll i sig i omkring sex månader.

I EU pågår en så kallad löpande granskning av Evusheld, vilket är steget före inlämning av ansökan om godkännande. För en annan monoklonal antikropp har tillverkaren lämnat in en ansökan medan två terapier med monoklonala antikroppar mot covid-19 nu är marknadsgodkända i EU.

”Vill samla all erfarenhet på ett och samma ställe”

Marie Ericsson
-
0
”Vill samla all erfarenhet på ett och samma ställe”

På allt fler platser i Sverige växer så kallade ATMP-centra fram inom hälso- och sjukvården. ATMP står för Advanced therapy medicinal product och handlar om cell- och genterapier samt modifierade vävnadstekniska produkter. Syftet är att dessa centra ska bidra med stöd och kunskap kring utveckling av läkemedel för avancerad terapi. Läkemedelsvärlden ställde fem frågor till Kristina Levan som är projektledare för ATMP-centrum på Sahlgrenska universitetssjukhuset.

Vad är ett ATMP-centrum?

– Det finns ännu ingen checklista för hur ett ATMP-centrum exakt ska se ut utan det byggs upp efter det behov som finns på det specifika sjukhuset. Inom Vinnovasatsningen ”Sverige ledande 2030 inom avancerade terapier” arbetar man med att ta fram en gemensam målbild av ett ATMP-centrum. Den ska kunna fungera som ett stöd för regionerna under uppbyggnaden av respektive centrum.

– Ett ATMP-centrum ska fungera som en kontaktpunkt för företag som utvecklar och marknadsför ATMP. Det ska också vara ett koordinerande stöd till de olika verksamheter inom sjukvården som är involverade i den här typen av behandlingar. Centret ska även  förbättra förutsättningarna för att patienterna ska få tillgång till de här behandlingarna i Sverige till exempel genom kliniska prövningar av ATMP.

Varför behövs de?

– Syftet är att samla all erfarenhet och kompetens om avancerade terapier på ett och samma ställe på sjukhuset. Vi ser en poäng i att man inom vården har en samordning kring information för att på ett lätt sätt tydliggöra vilka behandlingar som är tillgängliga. Det handlar än så länge om väldigt små patientgrupper och vi behöver veta hur vi ska göra för att informationen ska nå dem. Vi behöver också se över kompetensen inom området. Behöver vi utbilda fler personer inom området?

Hur har ni arbetat i Västra Götaland?

– På Sahlgrenska universitetssjukhuset har vi ett beredningsråd som är en grupp av sakkunniga inom fältet. Det tar emot förfrågningar om kliniska prövningar med ATMP. Rådet ser bland annat över vilka verksamheter som berörs av prövningen för att säkerställa att kompetens och resurser finns på sjukhuset. Även marknadsgodkända läkemedel som är ATMP behöver gå via beredningsrådet för att på samma sätt förbereda vårdens verksamheter för den nya terapin med allt vad det innebär. Rådet kan även fungera som en grupp där man kan diskutera andra utmaningar kring införandet av ATMP.

– Vi driver aktuella frågor lokalt genom att ge sjukhusledningen underlag för att de ska kunna fatta nödvändiga beslut. Inom Vinnovasatningen har vi precis påbörjat ett nationellt samarbete där vi aktivt arbetar med att bygga samverkan genom att representanter från de olika centras som etableras får ett mötesforum. Det är få människor som arbetar med det här och därför är det väldigt viktigt att samarbeta över hela landet.

Hur långt har ni kommit?

– Våren 2020 fattades ett beslut om att etablera ATMP-centret. Vi har kommit en bit på väg men det är många olika delar som behöver falla på plats. Beslutet öppnande väldigt många dörrar och gav en tydlighet om att man bestämt sig för att det här är ett viktigt område och att man ser att det är framtiden.

– På Sahlgrenska har man också bestämt att ATMP-centret ska ligga under verksamhetsområde läkemedel och sjukhusledningen satsar även pengar på området från och med 2022. Det är också ett stort steg att man är beredd att finansiera och att man ser att det finns ett behov. Innan har det främst varit externa projektpengar som har gått till detta arbete.

Kommer det att bli en rättvis fördelning av dessa centra över landet?

– Det är självklart jätteviktigt att patienter över hela landet ska ha en rättvis tillgång till behandlingarna. Men centren kommer troligtvis inte att finnas på alla sjukhus, utan, i alla fall till en början, på universitetssjukhusen. Jag ser inte heller att alla behandlingar kommer behöva finnas på alla sjukhus. Vi ser framför oss att vi kan hitta ett sätt vid införandet som fokuserar på ett par olika ställen beroende på hur avancerad administreringen är. Men det är viktigt att vi gör det så kostnadseffektivt, patientssäkert och jämlikt som möjligt.

EMA och ECDC säger ja till heterolog vaccination

Marie Ericsson
-
0
EMA och ECDC säger ja till heterolog vaccination

Studier tyder på att en kombination av ett vektorvaccin och ett mRNA-vaccin ger goda nivåer av antikroppar och ett högre T-cellssvar än att använda samma vaccin, både vid en primär vaccination och vid en boostervaccination. Det konstaterar den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA och smittskyddsmyndigheten ECDC. Myndigheterna kommer nu med rekommendationer som säger att en kombination av två olika vacciner, så kallad heterolog vaccination, kan användas både vid den inledande vaccineringen och vid boostervaccineringen.

Flexibelt med heterolog vaccination

EMA och ECDC har granskat studier som har undersökt kombinationer av olika covid-19-vacciner och utifrån dessa resultat tagit fram rekommendationer både när det gäller den primära vaccineringen, (dos 1 och 2) och boostervaccineringen (dos 3). Syftet är att rekommendationerna ska hjälpa beslutsfattare för vaccinationskampanjerna att säkerställa att så många som möjligt vaccinerar sig mot covid-19.

Medan fortsatt forskning pågår om den långsiktiga säkerheten, immunitets varaktighet och effektiviteten konstaterar EMA och ECDC att heterolog vaccination kan erbjuda flexibilitet när det gäller vaccinationsalternativ. Dessa särskilt om ett vaccin inte skulle vara tillgängligt.

Två olika mRNA-vacciner mindre studerat

De vektorvacciner som hittills är godkända i EU är vaccinerna från Astrazeneca och Janssen, och de mRNA-vaccinerna som är godkända är de från Pfizer/Biontech och Moderna.

I studierna har det alltså visat sig att ett vektorvaccin följt av ett mRNA-vaccin gav ett lika bra eller bättre immunsvar än vid homolog vaccinering, det vill säga samma vaccin vid båda doserna. Att göra tvärtom, alltså att använda ett vektorvaccin som en andra dos efter ett mRNA-vaccin, kan övervägas om det finns problem med tillgängligheten till mRNA-vacciner.

Dock kan detta vara mindre fördelaktigt ur den immunologiska synvinkeln än den motsatta sekvensen på grund av begränsade tillgängliga data, konstaterar myndigheten. Även vid en boostervaccinering har en tredje dos av ett mRNA-vaccin efter två doser av ett vektorvaccin visat sig vara mer immunogent än det omvända.

Det är också mindre väl studerat att använda två olika mRNA-vacciner, men det finns ändå tillräckliga data för att indikera att denna kombination skulle kunna användas om det behövs. Säkerheten efter denna kombination utreds just nu för att undersöka om det finns en ökad risk för myokardit, hjärtmuskelinflammation.

EMA och ECDC konstaterar också att vissa studier har rapporterat fler biverkningar som till exempel feber, huvudvärk och trötthet vid en heterolog primärvaccination men att dessa resultat är inte konsekventa. Myndigheterna bedömer därför att det finns för lite data för att dra slutsatser om detta.

Tidigare studier

Förra veckan rapporterade Läkemedelsvärlden om den första randomiserade studien som utvärderade olika covid-19-vacciner som tredje dos. Den studien, som gjordes i Storbritannien, visade att sex olika covid-19-boosters är säkra och framkallar immunsvar efter grundvaccinering med vaccinerna från Astrazeneca eller Pfizer/Biontech.

Även att använda sig av heterolog vaccination i dos 1 och 2 har visat sig vara effektivt i en studie från Umeå. Där visade sig vaccinsvaret vara bäst för dem som hade fått en första dos av Astrazenecas vektorvaccin följt av Modernas mRNA-vaccin.

Hittills milda fall av omikron i Europa

Helene Wallskär
-
0
Hittills milda fall av omikron i Europa

EU:s smittskyddsmyndighet ECDC publicerar nu dagliga uppdateringar om spridningen av den nya sars-cov-2-varianten omikron i Europa. Statistiken gäller länderna i EU och EEA (=EU+Island, Liechtenstein och Norge). Enligt den senaste rapporten hade länderna på tisdagen rapporterat sammanlagt 62 nya bekräftade fall på ett dygn. Sammanlagt fanns 274 bekräftade omikronfall i EU och EEA.

Enligt ECDC-rapporten hade vidare Sverige elva bekräftade fall, men en senare siffra från Folkhälsomyndigheten säger 13 fall i Sverige.

ECDC konstaterar i sin rapport att samtliga de hittills kända fallen av omikronsmitta i de europeiska länderna antingen har gett asymtomatisk infektion eller milda covid-19-symtom. Inga dödsfall har än så länge rapporterats hos personer med denna variant av covid-19-viruset.

Samtidigt framhåller ECDC att underlaget ännu är för litet för att man ska kunna säga något säkert om hur allvarlig sjukdom omikron kan orsaka.

Det var på tisdagen 19 länder i EU/EEA som hade rapporterat in misstänkta och bekräftade fall. Danmark hade flest fall, 73 bekräftade och 188 misstänkta.

Majoriteten av alla fall av omikron i Europa har en koppling till inresande från länder i södra Afrika. Men Belgien, Danmark, Island och Spanien har upptäckt fall utan koppling till länder med känd samhällsspridning av omikron.

Vaccinbesked väntas inom två veckor

Globalt hade fram till tisdagen sammanlagt 1 137 bekräftade omikronfall rapporterats av 52 länder.

Världshälsoorganisationen, WHO, väntas enligt nyhetsbyrån TT inom två veckor kunna ge de första beskeden om hur effektivt nuvarande covid-19-vacciner skyddar mot den nya varianten. I en intervju med nyhetsbyrån AFP sa Mike Ryan, chef för WHO:s program för hälsonödlägen, sent på tisdagskvällen att det är högst osannolikt att vaccinerna skulle vara helt verkningslösa mot omikron. Detta sedan preliminära data från en första, mindre studie i Sydafrika visat att vaccinet från Pfizer/Biontech verkar skydda sämre mot omikron än mot delta, men att det ändå ger visst skydd och att detta ökar med hjälp av en påfyllnadsdos.

WHO:s Mike Ryan sa också att den nya varianten inte verkar orsaka allvarligare covid-19 än tidigare varianter.

Plasmabehandling mot covid-19 rekommenderas ej

Helene Wallskär
-
0
Plasmabehandling mot covid-19 rekommenderas ej

Plasmabehandling mot covid-19 seglade upp som en lovande möjlighet i början av pandemin. Det handlar om behandling med så kallad konvalescentplasma, donerad blodplasma från personer som haft covid-19 och blivit friska.

Sådan plasma kan innehålla höga nivåer av antikroppar riktade mot coronaviruset. Idén bakom behandling med konvalescentplasma är att ge patienten ett extra tillskott av antikroppar som hjälper immunförsvaret att bekämpa infektionen.

Forskare över hela världen, bland annat i Sverige, har sedan dess testat denna möjlighet i en lång rad studier. Resultaten har varit varierande, men sammantaget inte särskilt uppmuntrande. Och nu summerar Världshälsoorganisationen, WHO, forskningsläget i en avrådande rekommendation.

Plasmabehandling mot covid-19 tidskrävande

Orsaken till avrådan är att den evidens som kommit fram tyder på att plasmabehandling varken förbättrar överlevnaden eller minskar behovet av avancerade vårdinsatser som respiratorvård.

Eftersom det samtidigt är praktiskt och organisatoriskt komplicerat att ge plasmabehandling ser WHO ingen anledning att utveckla detta spår vidare.

Rekommendationen gäller såväl lindrigt som svårt sjuka personer med covid-19. Beträffande lindrigt sjuka är rekommendationen att avstå från denna behandling till och med stark.

Det enda undantaget är kliniska studier av kritiskt sjuka covid-19-patienter. Inom ramen för studier i denna specifika patientgrupp kan det fortfarande vara rimligt att ge konvalescentplasma, menar WHO.

Data om drygt 16 000 patienter

Det är experterna i WHO:s riktlinjegrupp som utarbetat rekommendationen. Den bygger på sammanvägda data från 16 randomiserade, kontrollerade studier med sammanlagt 16 236 patienter världen över. Inga barn eller gravida kvinnor ingick i studierna.

Fyra femtedelar av studierna var publicerade i vetenskapliga tidskrifter efter expertgranskning medan en femtedel var så kallade preprints.

Grönt ljus för tocilizumab mot covid-19

Helene Wallskär
-
0
Grönt ljus för tocilizumab mot covid-19

EU:s läkemedelsmyndighet EMA säger ja till utvidgat användningsområde för det immundämpande läkemedlet Roactemra (tocilizumab). Det är EMA:s expertkommitté CHMP som kommit fram till att IL-6-hämmaren tocilizumab ökar chansen att överleva vid svår covid-19. Utlåtandet kommer efter en granskning som startade i augusti.

Den utvidgade indikation för läkemedlet som CHMP rekommenderar är att tocilizumab kan användas för behandling av vuxna covid-19-patienter. De patienter som enligt rekommendationen kommer i fråga är de som redan får systemisk behandling med kortikosteroider och som är så dåliga att de behöver tilläggsbehandling med syrgas eller respiratorvård. Rekommendationen skickas till EU-kommissionen som fattar det slutgiltiga beslutet.

CHMP baserar sin rekommendation på en studie av 4 116 sjukhusvårdade vuxna covid-19-patienter. De var svårt sjuka och behövde syrgasbehandling eller respiratorvård samt hade höga CRP-värden vilket visar på hög inflammatorisk aktivitet i kroppen.

Tocilizumab mot covid-19 ökade överlevnad

Studien visade att infusionsbehandling med tocilizumab minskade patienternas risk att avlida, jämfört med enbart standardbehandling. Skillnaderna var dock ganska små. Sammanlagt avled 31 procent av dem som fick tocilizumab som tillägg till standardbehandling inom 28 dagar. Av dem med enbart standardbehandling avled 35 procent. Det fanns även skillnader i hur snabbt de patienter som överlevde kunde lämna sjukhuset. 57 procent i tocilizumabgruppen jämfört med 50 procent i kontrollgruppen (enbart standardbehandling) kunde lämna sjukhuset inom 28 dagar.

Studien tydde på att tocilizumab har bäst effekt som tillägg till kortikosteroider. Hos dem som fick IL-6-hämmaren utan att få kortikosteroider syntes en tendens till ökad dödlighet.

Roactemra, som produktnamnet på tocilizumab lyder, marknadsförs av läkemedelsföretaget Roche. Läkemedlet är sedan tidigare EU-godkänt för behandling av de inflammatoriska tillstånden ledgångsreumatism, systemisk juvenil idiopatisk artrit, juvenil idiopatisk polyartrit, jättecellsartrit samt cytokinfrisättningssyndrom.

Den utökade användningen som tocilizumab under pandemin fått som terapi mot covid-19 har skapat en global brist på läkemedlet, vilket Läkemedelsvärlden har rapporterat om.

EMA har utrett risk för myokardit efter vaccinering

Marie Ericsson
-
0
EMA har utrett risk för myokardit efter vaccinering

Att det finns en ökad risk att drabbas av myokardit, hjärtmuskelinflammation, om man har vaccinerats med covid-19-vaccinerna från Pfizer eller Moderna är känt sedan tidigare. Nu har den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA:s säkerhetskommitté PRAC utvärderat resultat från två stora europeiska studier som har undersökt hur stor risken att drabbas av biverkningen är. Baserat på resultatet från studierna har PRAC fastställt att risken för myokardit efter vaccinering är mycket sällsynt, cirka 1 på 10 000, och att den ökade risken är högst bland yngre män.

Modernas vaccin pausat för yngre i Sverige

Folkhälsomyndigheten beslutade i början av oktober att pausa vaccineringen med Modernas vaccin för personer födda 1991 eller senare. Anledningen var att analyser från en stor nordisk studie visade att det fanns en ökad risk att drabbas av myokardit efter vaccineringen. Sambandet var framför allt tydligt när det gällde Modernas vaccin. Folkhälsomyndigheten gick dock inte ut med några exakta siffror från studien.

Men nu presenterar PRAC siffror från denna nordiska studie, samt från en stor fransk studie. Studierna ger uppskattningar av antalet extra fall av myokardit hos yngre män efter den andra dosen jämfört med ovaccinerade yngre män.

Den nordiska studien, som bygger på registerdata, visade att under en period av 28 dagar efter den andra dosen av Pfizers vaccin fanns cirka 0,57 extra fall av myokardit hos 16-24-åriga män per 10 000 jämfört med ovaccinerade yngre män. När det gällde Modernas vaccin var motsvarande siffra cirka 1,9 extra fall per 10 000.

Den franska studien, som genomfördes med data från det franska nationella hälsosystemet, visade att det under en period av sju dagar efter den andra dosen av Pfizers vaccin förekom cirka 0,26 extra fall av myokardit hos 12-29-åriga män per 10 000 jämfört med ovaccinerade yngre män. Motsvarande siffra för Modernas vaccin var cirka 1,3 extra fall per 10 000.

Fortsätter övervakning av myokardit

Informationen om den sällsynta biverkningen finns redan i produktinformationen för vaccinerna men PRAC rekommenderar nu att den ska uppdateras.

EMA kommer att fortsätta sin övervakning och kommer att gå ut med ny information när sådan blir tillgänglig. Myndigheten konstaterar också att fördelarna med alla godkända covid-19-vacciner fortsätter att överväga riskerna.

Vill införa ny blodfettmarkör i riktlinjer

Helene Wallskär
-
0
Vill införa ny blodfettmarkör i riktlinjer

Forskare vid Karolinska institutet vill införa en ny blodfettmarkör i riktlinjer som ska förebygga hjärt-kärlsjukdomar som stroke och hjärtinfarkt. Detta efter att de gjort en stor studie som visar att två proteiner som transporterar kolesterol i blodet tidigt kan ge pålitlig riskinformation. Resultaten kan genom ändrade riktlinjer bidra till bättre förebyggande behandling. Studien är publicerad i Plos medicine.

Ny blodfettmarkör visar kolesterolbalans

Hjärt-kärlsjukdom går i många fall att förebygga genom livsstilsförändringar och läkemedelsbehandling av högt blodtryck samt av höga blodfetter. Det senare bland annat med hjälp av statiner som är billiga och effektiva blodfettsänkande läkemedel.

För att identifiera personer med blodfettrubbningar som ger ökad hjärt-kärlrisk använder läkarna i dag ofta referensvärden för LDL-kolesterol (ibland kallat det onda kolesterolet). I internationella riktlinjer för hjärt-kärlsjukdom rekommenderas apolipoproteinet apoB, som transporterar LDL-kolesterol som en alternativ riskmarkör för vissa patienter.

Men forskning har visat att det är viktigt att ta hänsyn även till apolipoproteinet apoA-1, som transporterar HDL-kolesterol (”det goda kolesterolet” med antiinflammatoriska egenskaper). Kvoten mellan värdena för apoB och apoA-1 speglar balansen mellan de olika typerna av kolesterol.

Markör visade hjärt-kärlrisk

I den aktuella studien visade forskarna att kvoten apoB/apoA-1 var en mycket användbar riskmarkör. Forskarna analyserade sambandet mellan hjärt-kärlsjukdom och denna riskkvot hos över 137 000 personer i åldrarna 25-84 år. Personerna följdes i register i upp till 30 år. Totalt drabbades drygt 22 000 av någon hjärt-kärlsjukdom under uppföljningstiden.

Resultaten visade att ju högre apoB/apoA-1-värde, desto större var risken att drabbas av hjärtinfarkt, stroke och/eller att behöva operera hjärtats kranskärl. Studien visade också att risken förstärktes om personen hade låga värden av apoA-1.

De som hade högst apoB/apoA-1-värde hade 70 procent högre risk för allvarlig hjärt-kärlsjukdom och nästan tre gånger högre risk för icke-dödlig hjärtinfarkt än de individer med lägst apoB/apoA-1-värde. Personer med högst riskkvot drabbades också av allvarliga hjärt-kärlsjukdomar flera år tidigare än de med lägst apoB/apoA-1-värde. Sambanden sågs både för män och kvinnor och de förhöjda kvoterna kunde påvisas redan 20 år före hjärt-kärlsjukdomens debut.

Vill ändra riktlinjer

Forskarna framhåller att den nya blodfettmarkören bygger på analysmetoder som är enkla, billiga och säkra. Metoderna kräver inte att proven tas på fastande mage till skillnad från provtagning för vanlig kolesterolmätning.

– Gränsvärden för apoB, apoA-1 och även apoB/apoA-1-kvoten bör kunna införas i nya riktlinjer och därmed komplettera nuvarande riktlinjer för bedömning och behandling av blodfettrubbningar, säger i ett pressmeddelande Göran Walldius, huvudansvarig författare och professor emeritus vid Institutet för miljömedicin, epidemiologiska enheten, Karolinska institutet.

– Tidig förebyggande behandling och information om hjärt-kärlrisk är givetvis viktig för att den enskilda individen ska behandla sin risksituation. Tidig behandling kan dessutom minska kostnaderna för samhällets hälso-sjukvård.

Sju covid-19-boosters jämförda i stor studie

Helene Wallskär
-
0
Sju covid-19-boosters jämförda i stor studie

Sex olika covid-19-boosters är säkra och framkallar immunsvar efter grundvaccinering med vaccinerna från Astrazeneca eller Pfizer/Biontech. Det visar en brittisk fas II-studie bland 2 878 vuxna från 30 år och uppåt. Den är den första randomiserade studien som utvärderad påfyllnadsdoser av olika vacciner efter grundvaccinering mot covid-19.

Studien är publicerad i the Lancet.

Studerade covid-19-boosters

Boosterstudien var finansierad av National institute of health i Storbritannien samt landets Vaccine taskforce. Den genomfördes med hjälp av vaccinmottagningar vid 18 vårdenheter runt om i Storbritannien.

Deltagarna var grundvaccinerade med antingen två doser av Comirnaty (med minst 84 dagars mellanrum) från företagen Pfizer och Biontech eller två doser av Astrazenecas vaccin Vaxzevria (med minst 70 dagars mellanrum). Ungefär hälften hade fått det ena och hälften det andra. Comirnaty och Vaxzevria är tillsammans med Modernas Spikevax de vacciner som hittills har använts även i Sverige.

Syftet var att undersöka dels biverkningar och dels immunsvar vid en tredje dos av olika vacciner. Allt för att skapa ett underlag för länders planering av vaccinationsarbetet.

Sju vacciner ingick

Undersökningens upplägg tillät dock inte forskarna att även utvärdera hur mycket de olika boostervaccinerna i verkligheten ökade skyddet mot sjukdomen. (Den frågan studerar nu de i en annan, fortfarande pågående undersökning.) Men eftersom de mätte antikroppsnivåer ger resultaten ändå en bra fingervisning om skyddseffekten. Det menar forskarna som där framhåller att erfarenhet och forskning har visat på ett starkt samband mellan vaccinskydd mot covid-19 och nivåerna av antikroppar.

De sju vacciner som studerades som covid-19-boosters var Astrazenecas Vaxzevria, Comirnaty från Pfizer/Biontech, Nuvavoxid från Novavax, Janssens vaccin, Spikevax från Moderna, vaccinkandidaten från Curevac och Valnevas vaccinkandidat. Av några av vaccinerna prövade forskarna både hel och halv dos som booster.

Som kontrollvaccin använde de ett vaccin mot meningokocker som kan orsaka hjärnhinneinflammation.

Inga nya biverkningar

Deltagarna delades in i olika grupper och randomiserade till ett av bostervaccinerna eller kontrollgrupp. Varken deltagarna själva eller de som analyserade resultaten visste vilket vaccin som deltagaren hade fått.

Vaccineringen med boosterdoser skedde redan 10-12 veckor efter avslutad grundvaccinering med två doser. Detta är ett kortare tidsmellanrum än vad Sverige och andra länder nu använder mellan andra och tredje dosen. Skälet till det kortare mellanrummet var att forskarna ville få fram resultaten så snabbt som möjligt.

Resultaten visade att säkerhetsprofilen för samtliga sju covid-19-boosters var acceptabel. De biverkningar som dök upp var desamma som är kända för de två första doserna. De vanligaste var trötthet, huvudvärk och smärta på injektionsstället. Biverkningar var också lite vanligare bland yngre än bland äldre personer.

Skillnader mellan olika kombinationer

När det gällde immunsvaret fanns det en hel del skillnader mellan de olika vaccinkombinationerna. Hos dem som var grundvaccinerade med Astrazenecas vaccin gav samtliga sju boostervacciner ökade antikroppsnivåer.

Och hos dem som var grundvaccinerade med vaccinet från Pfizer ökade alla vacciner utom vaccinkandidaten från Valneva (det enda av vaccinerna som bygger på inaktiverat virus) antikroppsnivåerna. Många av kombinationerna gav också ett t-cellssvar, även det en betydelsefull komponent i immunförsvaret mot virusinfektioner.

mRNA-vaccinerna gav mest antikroppar

Vissa av boostervaccinerna gav dock mycket högre nivåer av antikroppar efter 28 dagar än andra. Hos dem som var grundvaccinerade med Astrazenecas vaccin ökade antikroppsnivåerna med mellan 1,8 och 32,3 gånger, beroende på vad de fått som booster.

Hos dem som var grundvaccinerade med vaccinet från Pfizer/Biontech ökade antikroppsnivåerna med mellan 1,3 och 11,5 gånger, beroende på vilken boostern var.

En tredje dos bestående av något av mRNA-vaccinerna från Moderna eller Pfizer/Biontech var det som gav de största ökningarna av antikroppar, både bland de tidigare Pfizervaccinerade och de som fått Astrazenecavaccinet.

Även i halv dos gav mRNA-vaccinerna bra immunsvar. Forskarna framhåller att en sådan lägre dos som booster möjligen skulle kunna minska risken för vissa biverkningar, som exempelvis den sällsynta biverkningen myokardit, hjärtmuskelinflammation.

Studierna fortsätter

– Det är verkligen uppmuntrande att ett brett urval av vacciner, med olika teknologier, visar fördelar som en tredje dos efter antingen Astrazeneca eller Pfizer/Biontech. Det ger trygghet och flexibilitet vid utveckling av boosterprogram här i Storbritannien och globalt, säger professor Saul Faust, som ledde studien, i ett uttalande i samband med publiceringen.

Saul Faust är chef för NIHR clinical research facility vid University hospital Southampton NHS foundation trust. Han framhåller att den aktuella studien bara ger svar på vissa frågor och att fortsatt forskning behövs för att få en bredare bild av hur covid-19-vacciner bör ges för att skydda så bra som möjligt

– Vårt fortsatta arbete kommer att generera data tre månader och ett år efter att personerna fått sina boosters. Det kommer att ge kunskap om deras påverkan på långtidsskyddet och det immunologiska minnet. Vi studerar också två av vaccinerna som tredje dos 7-8 månader efter grundvaccineringen. De resultaten blir tillgängliga först nästa år.

Viteshot mot Janssen efter knapphändig annons

Marie Ericsson
-
0
Viteshot mot Janssen efter knapphändig annons

En annons om Spravato, en nässpray mot depression, var inte tillräckligt utförlig för att läsaren skulle kunna bilda sig en uppfattning om läkemedlets värde vid behandling. Det anser Läkemedelsverket och förbjuder nu läkemedelsföretaget Janssen att använda sig av annonsen. Förbudet är förenat med ett löpande vite på 500 000 kronor.

Används mot svårbehandlad depression

Nässprayen Spravato (esketamin) är godkänd som behandling av svårbehandlad depression hos vuxna. Den ges tillsammans med en annat antidepressivt läkemedel, om patienten har provat minst två andra depressiva läkemedel utan att de har hjälpt. Spravato kan också användas för att snabbt minska symptom på depression hos vuxna vid en psykiatrisk nödsituation.

I den nu aktuella annonsen har Läkemedelsverket reagerat på påståendena ”mer än 6 av 10 patienter i Spravatogruppen erhöll ett behandlingssvar inom fyra veckor”, ”risken för återfall minskade med 70 procent vid behandling i upp till ett år”, ”inom akutindikationen har studier visat på signifikant effekt vid 24 timmar” och ”minst hälften av patienterna går i remission”.

Inte felaktiga påståenden om Spravato

Läkemedelsverket menar inte att påståendena är felaktiga eller saknar grund. Däremot är en ”isolerad uppgift” inte alltid ”tillräcklig för att förmedla en uppfattning om det berörda läkemedlets värde vid behandling”. Att endast presentera dessa uppgifter utan att sätta dem i relation till andra uppgifter riskerar att leda till att effekten överskattas, skriver myndigheten.

Enligt Läkemedelsverket framgick det inte heller tydligt i annonsen att nässprayen ska användas i kombination med andra antidepressiva läkemedel. Dessutom anser Läkemedelsverket att en hänvisning till NT-rådets rekommendation gällande Spravato var vilseledande.

Janssen har i ett svar till Läkemedelsverket bland annat hävdat att annonsen är förenlig med läkemedelslagen och att den har stöd i Spravatos produktresumé. Detta ändrar dock inte Läkemedelsverkets bedömning om att marknadsföringen inte uppfyller kraven.

Enligt Läkemedelsmarknaden kommer Janssen inte att överklaga beslutet om förbudet.

Vitet på 500 000 kronor kan komma att utdömas varje gång förbudet överträds.

123Sida 2 av 3