Månads arkivering november 2021

”Hela ekosystem kan förändras”

Att rena avloppsvattnet bättre från läkemedelsrester vid våra reningsverk skulle kräva ny, avancerad teknik. Den är effektiv, men också dyr. Därför har Naturvårdsverket, som Läkemedelsvärlden tidigare rapporterat, fått i uppdrag att öka kommunernas intresse för sådan reningsteknik med hjälp av särskilda bidrag. Pengarna går främst till förstudier och pilotprojekt i begränsad skala.

En mycket bra satsning, tycker Tomas Brodin, professor i akvatisk ekologi vid Sveriges lantbruksuniversitet i Umeå och en av Sveriges främsta experter på de ekologiska effekterna av läkemedelsresterna i våra vattendrag. Han anser dock att beslutsfattare, myndigheter och industri måste göra mycket mer för att hejda den pågående utvecklingen som på sikt kan få allvarliga konsekvenser för både människor och djur.

Vissa läkemedel extremt svårnedbrytbara

Den största kvantitativa källan till läkemedelsrester i miljön är human konsumtion. Läkemedel som inte bryts ned i kroppen hamnar via urin och avföring i våra avloppsreningsverk. Eftersom dagens reningsverk inte är byggda för att rena ut läkemedelsrester sprids de vidare ut i våra sjöar och hav. En del av utsläppen av läkemedel kommer också från djurhållning, sjukhus och industri.

Vissa av de läkemedelsrester som släpps ut är persistenta, alltså extremt svårnedbrytbara. Nedbrytningstiden kan variera från ett år upp till tiotusentals år och läkemedelsresterna som hamnar i vattnet kan ha effekter för både människor och vattenlevande djur.

Utsläpp av antibiotika via avloppsreningsverken kan bidra till att multiresistenta bakterier utvecklas och sprids, vilket i sin tur leder till antibiotikaresistens. Detta beror bland annat på att redan resistenta tarmbakterier kan passera reningsverken. Även utsläpp av antibakteriella ämnen från reningsverken kan påverka spridningen av antibiotikaresistens.

– För människan är antibiotikaresistens det absolut allvarligaste problemet med att läkemedelsrester hamnar i vattnet, säger Tomas Brodin.

Förändringar av ekosystem

Men läkemedelsresterna påverkar också fiskar och andra vattenlevande djur. Tomas Brodin har studerat hur beteendet hos fiskar förändras av bland annat ångestdämpande och antidepressiva läkemedel. Bland annat har han och hans forskargrupp sett att fiskar som har fått i sig ångestdämpande läkemedel blir mer risktagande och mindre sociala.

– Är man en fisk ska man alltid vara rädd för annars riskerar man att bli uppäten. Och är man rädd så är man försiktig och observant och vill gärna hänga i grupp för då är man bättre på att upptäcka om det kommer ett rovdjur. Så det kan bli allvarliga konsekvenser trots att aktivitet, socialitet eller risktagande bara förändras litegrand. Att fisken förändrar sitt beteende och till exempel blir lite mer aktiv kan vara skillnaden mellan liv och död.

Vad kan den här beteendeförändringen hos fiskarna leda till på sikt?

– Det här är förändringar som sker långsamt och gradvis. Men på lång sikt kan det leda till förändringar av hela ekosystem och till att arter försvinner. Till exempel kan vi få färre zooplankton som äter växtplankton, och om det för mycket växtplankton leder det till algblomning. Badvatten kan bli otjänligt och vattenkvaliteten kan förändras så att man kanske inte kan använda till exempel Mälaren som dricksvattenkälla längre.

– Sedan vet vi inte så mycket om effekter av blandningar av läkemedel än. Vi har framför allt tittat på ett par läkemedel åt gången men det är ju en väldig cocktail därute med en massa olika ämnen samtidigt som påverkar och försvagar immunsystemet hos organismerna. Summaeffekten av det här är väldigt svår att överskåda och vi underskattar garanterat risken för läkemedel som påverkar tillsammans.

Har de en annan effekt menar du?

– Framför allt en kraftigare effekt.

Skulle det kunna påverka en människa som äter fisk som har fått i sig läkemedel?

– Nej. Läkemedel är ju designade för att ha effekter vid väldigt låga koncentrationer och fiskarna påverkas för de lever ju i det här i vattnet hela tiden. Men vi räknade ut att för få ihop till ett piller av det ångestdämpande läkemedlet oxazepam via abborrar i Fyrisån så måste människan äta 4 000 kilo. Och för att få i sig ett piller av läkemedlet via Fyrisåns vatten så måste man dricka 24 000 liter.

”Behövs lagstiftning om läkemedelsrening”

I dag finns ingen lagstiftning som reglerar hur mycket läkemedelsrester avloppsreningsverken får släppa ut. Och det är upp till kommunerna själva att bestämma hur mycket de vill investera i reningen.

– Egentligen faller det tillbaka på vems ansvar det är att betala för det här. Och där står intressegrupperna mot varandra, säger Tomas Brodin.

Han tror att det krävs regler för att det ska ske någon storskalig förbättring av läkemedelsreningen.

– Vi kan inte ha det så att man kan släppa ut läkemedel hejdlöst, det är inte ansvarsfullt eller hållbart. Om vi ska kunna styra upp det på riktigt med utbredd rening så krävs det någon form av lagstiftning.

Tomas Brodin anser dock att den långsiktiga lösningen på problemet är mer miljövänliga läkemedel.

– Det behövs mer lättnedbrytbara läkemedel och att man anpassar dem så att de inte blir ett hot mot miljön. Det pågår ju redan mycket forskning inom det fältet och det är glädjande. Men det är också svårt eftersom läkemedlet måste ju ändå göra sitt jobb och man får ju inte göra avkall på den biten.

Hur stort problem är det om det inte skulle ske någon förändring av reningstekniken?

– Det är lätt att säga att det är så låga koncentrationer av läkemedel att vi inte behöver bry oss. Men människor använder ju mer och mer läkemedel och exakt hur det påverkar våra ekosystem över tid är omöjligt att säga än. Det finns väldigt få studier som är gjorda på riktigt lång tids exponering av låga koncentrationer av läkemedel. Vi ska självklart inte sluta ta läkemedel som behövs, men vi måste tänka på att vi hanterar situationen sen.

Läkemedelskostnaderna påverkade av pandemin

Under 2021 förväntas kostnaden för läkemedel inom förmånerna öka med runt tre procent, vilket är en lägre kostnadsutveckling än de tre åren dessförinnan. Då var ökningen omkring åtta till nio procent årligen. Det skriver Socialstyrelsen i en uppdaterad prognos för läkemedelsförsäljningen i Sverige 2021 till 2024. Myndigheten beräknar dock att avmattningen är tillfällig.

Läkemedelskostnaderna bedöms öka 2022

Sedan 2003 har Socialstyrelsen i uppdrag att analysera läkemedelsförsäljningen i Sverige. I uppdraget ingår också att redovisa en bedömning av kostnadsutvecklingen för läkemedelsförmånerna och rekvisitions- och smittskyddsläkemedel.

I sin uppdaterade version av prognosen för läkemedelsförsäljningen i Sverige 2021-2024, som först publicerades i april i år, skriver Socialstyrelsen att covid-19-pandemin har påverkat läkemedelsförsäljningen den senaste tiden. Det är också fortfarande osäkert vilka effekter pandemin kommer att ha på framtida försäljning.

Enligt prognosen förväntas läkemedel och handelsvaror inom förmånerna öka från 29,4 miljarder kronor 2020 till 30,2 miljarder kronor 2021, 32,3 miljarder 2022 och 33,9 miljarder kronor 2023. Det innebär att ökningen för 2021 ligger på tre procent, jämfört med runt åtta till nio procent årligen för de tre åren dessförinnan. Den dämpade kostnadsutvecklingen beräknas dock vara tillfällig och Socialstyrelsen bedömer att kostnaderna kommer att öka med omkring sju procent under 2022.

Även kostnaderna för smittskyddsläkemedel mot hepatit C och hiv har justerats jämfört med aprilprognosen. Enligt Socialstyrelsen förväntas hepatit C-läkemedel sjunka från 605 miljoner kronor 2020 till 572 miljoner kronor 2021. Den kommer sedan att ligga på ungefär samma nivå under resten av prognosperioden. För hiv-läkemedel förväntas kostnaden sjunka från 609 miljoner kronor 2020 till 598 miljoner kronor 2021 och sedan successivt minska till runt 574 miljoner kronor 2023.

Vissa osäkerheter

Socialstyrelsen påpekar att det finns många faktorer som kan påverka de framtida kostnaderna. Prognosen bygger på antaganden om hur många patienter som kommer att behandlas och hur stor kostnaden är per patient. Eftersom dessa antaganden är osäkra kan läkemedelskostnaderna för 2021 till 2024 antingen bli högre eller lägre än vad myndigheten förutspår. En av de faktorer som bedöms som en hög osäkerhet är utvecklingen av pandemin. Denna bedömning gjorde Socialstyrelsen även i sin prognos i april 2020 som Läkemedelsvärlden då rapporterade om.

Socialstyrelsen prognos baseras på information och försäljningsdata fram till och med det tredje kvartalet 2021. I den här uppdateringen har prognosen för det andra och tredje kvartalet 2021 ersätts med verkliga utfall.

Symtom hos drygt hälften ett halvår efter covid-19

Kvarvarande fysiska och kognitiva symtom efter covid-9 är så vanliga att de riskerar att överbelasta hälso- och sjukvården i låg- och medelinkomstländer. Den slutsatsen drar forskare i USA och Australien. De har genomfört den hittills största systematiska forskningsöversikten när det gäller långsiktiga effekter av infektion med sars-cov-2. Sammanlagt 57 studier med totalt 250 351 deltagare ingick i denna forskningssammanställning, som har publicerats av Jama network open.

Många rapporterar symtom efter covid-19

Redan tidigt i pandemin stod det klart att många som överlevt covid-19 drabbas av utdragna hälsoproblem. Ofta sammanfattas de med termen post-covid. Det finns redan en hel del forskningsstudier kring frågan, men de flesta är små. Uppföljningstiden är också än så länge av naturliga skäl ofta begränsad. Forskarna bakom den aktuella sammanställningen ville därför göra en första systematisk utvärdering av kunskapsläget.

Genom litteratursökningar hittade de totalt 2 100 studier om kvarvarande symtom efter covid-19. Närmare granskning visade att 57 av dessa stämde med forskarnas kriterier och kunde komma med i översikten. Det handlade om undersökningar av kvarvarande symtom hos vuxna och barn minst 30 dagar efter konstaterad akut covid-19.

Fyra femtedelar av studierna var gjorda i höginkomstländer. Medelåldern hos överlevarna var drygt 54 år och 56 procent av dem var män. Hela 79 procent hade också legat på sjukhus under den akuta fasen av infektionen. Detta innebär att resultaten av analysen framför allt speglar hur det går för personer med så pass allvarlig covid-19 att de behöver sjukhusvård.

Påverkade nästan hela kroppen

I denna patientgrupp hade 54 procent minst ett kvarvarande symtom en månad efter infektionen. Och andelen med kvarstående påverkan på hälsan gick inte ned under de första sex månaderna utan låg hela tiden kvar på samma nivå.

Restsymtomen påverkade en rad olika organsystem i kroppen. De vanligaste enskilda symtomen var förändringar på lungröntgenbilder, koncentrationssvårigheter, generaliserat ångestsyndrom, nedsatt fysisk funktionsförmåga, trötthet och muskelsvaghet. Andra symtom som många överlevare rapporterade var hjärtproblem, hudbesvär, problem med matsmältningsapparaten samt öron-, näs- eller halsbesvär (i denna kategori ingår de vanligt förekommande problemen med lukt- och smakbortfall).

Stor belastning på vården

Forskarna påpekar att deras sammanställning har flera begränsningar. En är att det än så länge saknas vetenskapliga standarddefinitioner av post-covid-symtom och hur de ska mätas. Detta gör det svårare att dra säkra slutsatser genom att lägga ihop många olika studier. En annan begränsning var att de 52 utvärderade studierna inte tillät att risken för kvarvarande symtom sattes i relation till svårighetsgraden av de akuta symtomen.

Trots detta menar forskarna att deras resultat ger viktig ny kunskap om storleksordningen av långdragna hälsoproblem efter covid-19. De framhåller att dessa utdragna symtom kraftigt kan öka sjukdomsbördan av coronaviruset och överbelasta vården, särskilt i länder med begränsade resurser. Forskarna pekar på behovet av fortsatt kunskapsutveckling för att få fram modeller som kan förutsäga en persons risk för post-covid. Detta för att kunna mildra eller förebygga långdragna besvär.

Skyddseffekten sjönk kraftigt på åtta månader

0

Forskare i USA har gjort en av de hittills största undersökningarna av i vilken takt som skyddseffekten av covid-19-vaccinerna avtar. Studien, som är publicerad i Science, visar att skyddet mot att bli infekterad minskar snabbt de första åtta månaderna efter vaccineringen. Trots detta fortsätter vaccinerna att ge ett gott skydd mot allvarlig covid-19, sjukhusinläggning och död, även om inte heller detta skydd är hundraprocentigt.

Följde skyddseffekten av covid-19-vaccinerna

I studien analyserade forskarna registerdata om 780 225 amerikanska veteraner, tidigare militäranställda. De jämförde förekomsten av konstaterad covid-19 och av dödsfall bland omkring 498 000 fullvaccinerade respektive 282 000 ovaccinerade veteraner. De vaccinerade hade antingen fått något av de två mRNA-vaccinerna från Moderna eller Pfizer/Biontech eller virusvektorvaccinet från Janssen.

Startpunkten sattes till 15 dagar efter den andra vaccindosen för de vaccinerade. Därefter studerade forskarna vaccineffekten månad för månad. Undersökningen omfattade tiden februari-oktober 2021, en period då deltavarianten av viruset sars-cov-2 blev dominerande i USA.

Skyddet mot infektion gick ned

Samtliga tre vacciners skydd mot konstaterad covid-19 minskade påtagligt under månaderna efter vaccineringen. Störst var minskningen för Janssens vaccin, följt av vaccinet från Pfizer/Biontech och sedan vaccinet från Moderna.

Cirka en månad efter vaccineringen låg Janssenvaccinets skyddseffekt på 86,4 procent. Efter ytterligare sju månader var den nere på 13,1 procent. Under samma månader sjönk skyddseffekten av vaccinet från Pfizer/Biontech från 86,9 till 43,3 procent. Skyddseffekten av Modernas vaccin gick ned från 89,2 till 58 procent.

Minskningen avspeglade sig ett ökande antal så kallade genombrottsinfektioner (infektion hos en vaccinerad person). Den kvarstod även när forskarna tog hänsyn till personernas ålder, kön och andra sjukdomar.

Ökar fortfarande chansen att överleva

Trots att skyddet mot infektion sjönk, fortsatte vaccinerna att minska risken att bli allvarligt sjuk och dö av covid-19. Det såg forskarna i en analys av hur det gick för de vaccinerade respektive ovaccinerade deltagare som testade positivt för sars-cov-2 någon gång under juli-september.

Samtliga vaccintyper ökade chansen att överleva en covid-19-infektion. Janssens vaccin gav ett drygt 70-procentigt skydd mot död i covid-19 medan skyddet av mRNA-vaccinerna låg en bit över 80 procent.

Forskarna framhåller att de vaccinerade veteranerna hade en mycket lägre risk att avlida till följd av covid-19. Samtidigt, påpekar de, var risken inte noll. Det förekom att även genombrottsinfektioner blev så allvarliga att de ledde till döden.

Vill se även andra åtgärder

Forskarnas övergripande slutsats är att covid-19-vaccinerna fortsätter att vara det viktigaste verktyget för att förhindra infektioner och dödsfall. Men de anser att det också är viktigt att fortsätta med tilläggsåtgärder för att begränsa smittspridningen både bland vaccinerade och ovaccinerade, exempelvis andningsskydd, handtvätt och fysisk distansering.

Storbritannien först att godkänna covid-19-piller

0

Storbritannien godkänner molnupiravir för behandling av covid-19. Det meddelar den brittiska läkemedelsmyndigheten the Medicines and healh care products regulatory agency, MHRA.

Myndigheten bedömer att det antivirala läkemedlet är säkert och minskar risken för sjukhusinläggning och död hos personer med mild till måttlig covid-19 som är i riskzonen för allvarlig sjukdom. MHRA ger molnupiravir ett villkorat godkännande under produktnamnet Lagevrio.

Läkemedlet ges i form av orala kapslar och Storbritannien är det första land som godkänner det. Lagevrio blir därmed den första godkända orala antivirala behandlingen mot covid-19 i världen.

Storbritannien godkänner molnupiravir till vissa

Det är företagen Ridgeback biotherapeutics och Merck Sharp & Dohme som har utvecklat molnupiravir. Även flera andra läkemedelsföretag har orala antivirala behandlingar mot covid-19 på gång. Sådana läkemedel anses kunna få en viktig roll i kampen mot pandemin. Detta eftersom en oral behandling är mer lättillgänglig än den godkända antiviral som finns i dag, Veklury (remdesivir), som ges genom infusion.

I godkännandet skriver MHRA att Lagrevio ska tas inom fem dagar efter diagnos. Godkännandet gäller covid-19-positiva personer som har mild till måttlig sjukdom, men minst en riskfaktor för att få allvarlig sjukdom. Exempel på sådana riskfaktorer är fetma, att vara äldre än 60 år, diabetes och hjärtsjukdom.

Kallar beslutet historiskt

Enligt de kliniska studier som MHRA granskat minskar behandlingen risken för inläggning och död med 50 procent i den aktuella patientgruppen. Resultaten är ännu inte vetenskapligt publicerade, men har publicerats av Merck. Enligt dessa data låg förekomsten av biverkningar på samma nivå bland patienter som fick placebo som bland dem som fick molnupiravir.

Storbritanniens hälsominister Sajid Javid kommenterar godkännandet i ett pressmeddelande:

– I dag är en historisk dag för vårt land eftersom Storbritannien nu är det första land i världen som godkänt ett antiviralt läkemedel som man kan ta hemma mot covid-19. Det här kommer att bli en ”gamechanger” för de mest sårbara och immunsupprimerade som snart kommer att kunna få denna banbrytande behandling, säger han.

Enligt BBC kommer läkemedlet inledningsvis att ges till covid-19-patienter inom ramen för en nationell studie.

Granskas även i EU och USA

Molnupiravir var ursprungligen tänkt som ett läkemedel mot influensa. Substansen påverkar ett enzym som viruset använder för att göra kopior av sig själv.  Virusnivåerna sjunker då.

Företagen har ansökt om att få läkemedlet godkänt även hos den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA. I EU genomför läkemedelsmyndigheten EMA för närvarande en så kallad löpande granskning av molnupiravir.

Svalt svar från regeringen på riksrevisionens kritik

0

Regeringen svarar i en skrivelse till riksdagen på Riksrevisionens kritik i rapporten Mesta möjliga hälsa för pengarna – statens subventionering av läkemedel. Svaret skulle kunna sammanfattas med att regeringen anser att Riksrevisionen till stor del slår in öppna dörrar. Med något enstaka undantag menar regeringen att de åtgärder som rekommenderas i granskningsrapporten redan är på plats.

Riksrevisionen vill se nya överläggningar

Riksrevisionens övergripande slutsats i rapporten är att regeringen och Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, kan göra mer för att få ut mesta möjliga hälsa för de skattepengar som det offentliga satsar på läkemedel. Rapporten andas bland annat kritik mot att utvecklingen av värdebaserade modeller för prissättning av nya avancerade läkemedel i vårt land inte har kommit längre.

Riksrevisionen rekommenderar i detta sammanhang regeringen att initiera nya överläggningar mellan staten, industrin och regionerna. Detta i syfte att nå överenskommelser med ”ömsesidiga åtaganden som kan ligga till grund för författningsändringar”.

Riksrevisionen vill att de föreslagna överläggningarna ska fokusera på grunder för prissättning och subventionering av olika typer av läkemedel i olika faser av livscykeln, bättre registeranvändning som stöd för prissättning och subventionering samt vilka incitament regionerna behöver för att styra förskrivningen till de mest prisvärda läkemedlen.

Anser att plattformar för dialog redan finns

Men regeringen anser inte att några nya överläggningar behövs. Regeringen konstaterar i sitt svar att det redan finns flera upparbetade plattformar för dialog om läkemedelsfrågor med regioner, industri, personalorganisationer och myndigheter. Som exempel nämns bland annat dialogerna med Sveriges kommuner och regioner, SKR, i samband de årliga överenskommelserna mellan staten och regionerna.

Årets överenskommelse omfattade 333 444 miljoner kronor. Den tar även upp att samtliga  regioner bör engagera sig i arbetet med trepartsöverläggningar om läkemedelsavtal, påpekar regeringen. Syftet är att bibehålla den sammanhållen nationell process för prissättning av läkemedel, något som Riksrevisionen framhåller som ett angeläget behov i sin kritik.

En annan befintlig plattform är, skriver regeringen, Nationella läkemedelsstrategin där ett 20-tal myndigheter och organisationer samverkar sedan tio år. Där är de övergripande målen en läkemedelsanvändning som är effektiv, säker, jämlik samt samhällsekonomiskt och miljömässigt hållbar.

Hänvisar till pågående uppdrag

Liknande svar ger regeringen även när det gäller Riksrevisionens uppmaning till regeringen att underlätta TLV:s uppföljning av fattade beslut. Regeringen instämmer i att det är viktigt att TLV har god tillgång till relevanta data, men menar att det redan pågår flera olika regeringsuppdrag kring just detta.

Vidare kommer regeringen att följa upp hur TLV kommer att följa upp sina delar av kritiken från Riksrevisionen ”bland annat genom den årliga myndighetsdialogen”.

Bröstmjölk från mamma med covid ger immunitet

Nyfödda barn till mammor med covid-19 blev inte smittade med viruset. De barn som ammades byggde dock ändå upp ett gott eget antikroppsskydd mot covid-19. Det när några av resultaten i en ny studie som publicerats av Jama network open.

Många frågor om barn till mammor med covid-19

Hur det går för nyfödda barn till mammor med covid-19 är en fråga som intresserat många forskare under pandemin. I början fanns farhågor om att viruset lätt skulle kunna överföras till barnet vid förlossningen och nyföddhetstiden, men sådan smittöverföring har visat sig vara mycket ovanlig.

Snart kom ett växande intresse för att förstå hur det kommer sig att nyfödda är så motståndskraftiga mot viruset och hur mammans infektion påverkar barnets immunförsvar under de första månaderna.

Den nu aktuella studien var en liten studie där blodprover från 28 kvinnor och deras barn ingående analyserades, liksom prover på bröstmjölk och barnens saliv. 21 av mamma-barn-paren medverkade under hela den två månader långa uppföljningstiden. Studien genomfördes av forskare vid Italien vid ett sjukhus i Rom bland kvinnor som födde under perioden november 2020-maj 2021.

Vårdades separat

Samtliga de medverkande kvinnorna testade positivt för covid-19 i samband med att de födde sina barn. De hade haft infektionen under i genomsnitt sex dagar före förlossningen. Sex av mammorna hade inga symtom. De flesta av de 22 kvinnorna med symtom hade en mild infektion. Endast tre av dem flyttades till en särskild covid-19-avdelning för att deras tillstånd förvärrades.

På grund av personal- och utrymmesbrist särade personalen på de covid-19-smittade barnen och deras barn direkt efter förlossningen och höll dem åtskilda under hela vårdtiden. Barn och mammor återförenades vid hemgången efter i genomsnitt 12,6 dagar.

Forskarna samlade in prover från mammorna och barnen två till tre dygn efter förlossningen samt efter två månader. De tog även prover på bröstmjölk från sju icke covid-19-smittade nyblivna mammor som jämförelsematerial.

Bara ett barn kan ha blivit smittat

Barnen hade inte hunnit få några antikroppar från mamman via moderkakan före födseln eftersom kvinnorna haft sjukdomen för kort tid.

Hos ett av barnen tydde ett positivt PCR-test efter födseln på att sars-cov-2-virus kan ha förts över från mamman. Barnet blev dock inte sjukt. Övriga av de nyfödda barnen testade negativt under hela sjukhustiden och hade alltså inte blivit smittade av sin mamma under graviditet eller förlossning.

Majoriteten av mammorna bar fortfarande på infektionen när de återförenades med sina barn och åkte hem från sjukhuset. De fick rekommendationer om att amma och om att använda munskydd eller andningsmask och skyddshandskar när de skötte barnet.

Amning gav hög halt av antikroppar mot viruset

Efter två månader visade blodprover från 22 av spädbarnen att endast ett av dem sannolikt hade fått en covid-19-infektion någon gång efter hemkomsten. Det handlade i så fall om en infektion utan symtom. Övriga barn hade inte blivit smittade enligt antikroppsanalyserna. Inget av barnen hade heller haft några covid-19-relaterade symtom.

Sjutton av kvinnorna ammade sina barn under de första två månaderna. I saliven hos dessa barn fann forskarna efter den tiden hög förekomst av IgA-antikroppar riktade mot sars-cov-2-virusets spikeprotein. Forskarna tog proverna på ett sätt som garanterar att det handlade om barnets egna antikroppar. Koncentrationen var mångfalt högre än hos de barn som inte ammades. Antikropparna i saliven speglar immunskyddet mot covid-19 i barnens slemhinnor.

Nytt fynd

Forskarna lyfter fram en ny upptäckt som förklaring till de ammade barnens bättre covid-19-immunitet. Förutom det efter tidigare forskning väntade fyndet av IgA-antikroppar mot sars-cov-2 i bröstmjölken, hittade forskarna så kallade immunkomplex. Dessa är bildade av IgA-antikroppar mot spikeproteinet sammankopplade med detta protein. Sådana immunkomplex kan stimulera immunsystemet mycket kraftfullt.

Forskarna menar därför att bröstmjölken inte bara passivt överför IgA-antikroppar mot sars-cov-2 från mamman utan även stimulerar barnets immunsystem med hjälp av immunkomplexen. Därigenom kan barnet enligt denna hypotes även börja bilda egen immunitet.

”Det var tidigare känt att amning skyddar spädbarn mot infektioner genom överföring av mammans antikroppar, antiinflammatoriska faktorer och immunologiskt aktiva celler. Våra resultat tyder nu på att bröstmjölk även bidrar genom att aktivera funktionen och utvecklingen av spädbarnets immunsystem genom aktiv immunisering”, skriver forskarna i studien.

De framhåller samtidigt att dessa fynd inte ger alla svar på varför nyfödda och små barn vanligen har så god motståndskraft mot covid-19 och att intensiv forskning pågår på detta fält.

EMA avslutar granskning av antikroppscocktail

0

Sedan mars i år har EU:s läkemedelsmyndighet EMA granskat kombinationsbehandlingen med bamlanivimab och etesevimab, två monoklonala antikroppar, mot covid-19. Men den rullande granskningen avslutas nu på grund av att läkemedelsföretaget Eli Lilly har dragit tillbaka sin ansökan om godkännande.

För låg efterfrågan

I en skrivelse till EMA uppger Eli Lilly att anledningen till att företaget drar tillbaka sin ansökan är att expertkommittén CHMP, som har utfört granskningen, har krävt valideringsdata som endast kan genereras genom ytterligare produktion av läkemedlet. Eftersom efterfrågan av läkemedlet i EU är för låg den närmaste framtiden kan företaget inte ta fram den data som CHMP kräver för ett marknadsföringstillstånd, skriver Eli Lilly.

Företaget kan dock komma att begära en ytterligare rullande granskning eller lämna in en ansökan om försäljningstillstånd längre fram.

Kan användas på nationell nivå

Kombinationen av de monoklonala antikropparna har kunnat användas som behandling mot covid-19 på nationell nivå sedan i mars 2021, trots att det inte har godkänts för försäljning. Detta efter att CHMP rekommenderade det baserat på data från en klinisk studie. Rekommendationen är förhandsbesked till länderna i väntan på fullständiga läkemedelsgodkännanden som CHMP kan ge efter särskilda snabbgranskningar.

Företagets nu aktuella återkallande får inga konsekvenser för denna rekommendation. Läkemedlet kan användas för att behandla bekräftad covid-19 från 12 års ålder hos patienter utan syrgasbehov och med hög risk för allvarlig sjukdom.

I det nationella vårdprogrammet för covid-19-behandling i Sverige rekommenderar Infektionsläkarföreningen behandling med bamlanivimab och etesevimab. Dock förväntas denna kombination endast vara effektiv mot alfa- och deltavarianten av sars-cov-2-viruset.

Fler monoklonala antikroppar granskas

Även flera andra behandlingar med monoklonala antikroppar mot covid-19 är under utredning hos EMA.

Just nu pågår rullande granskningar av Evusheld som utvecklas av Astrazeneca och är en kombination av de monoklonala antikropparna tixagevimab och cilgavimab, samt av sotrovimab som utvecklas av Glaxoamithkline och Vir biotechnology.

I oktober började CHMP att utvärdera läkemedlet Ronapreve, en kombination av antikropparna casirivimab och imdevimab, efter att ha fått in en ansökan om godkännande från företagen Roche och Regeneron. Även företaget Celltrion har lämnat in en ansökan om godkännande för den monoklonala antikroppen Regkirona (regdanvimab).

Astrazeneca tar bort diabetes typ-1-indikation

UPPDATERAD 2021.11.03

Tablettbehandlingen Forxiga (dapagliflozin) i styrkan 5 mg blev så sent som i mars 2019 godkänd av EU:s läkemedelsmyndighet EMA som tillägg till insulin vid diabetes typ 1. Godkännandet gällde behandling av personer med body mass index, BMI, på minst 27 och dålig blodsockerkontroll trots optimal insulinbehandling. Men nu tar Astrazeneca bort detta användningsområde. Från och med 25 oktober är läkemedlet därmed inte längre godkänt för behandling av personer med diabetes typ 1.

Det skriver företaget i ett brev från till hälso- och sjukvården.

Enligt Mathias Holm Pedersen, kommunikationschef för Astrazeneca i Norden, är beslutet en följd av att företaget och EMA haft skilda uppfattningar om märkning av läkemedlet. Den uppgiften saknades i en tidigare version av den här artikeln hos Läkemedelsvärlden. Uppgiften finns inte heller med i företagets brev till den svenska vården. Däremot nämns förklaringen i motsvarande information till hälso- och sjukvården i Norge.

Forxiga kan bidra till syraförgiftning

Bakgrunden till diskussionen mellan Astrazeneca och EMA är att det livshotande tillståndet ketoacidos är en välkänd biverkning av SGLT2-hämmaren dapagliflozin vid diabetes typ 1. Minst en av hundra patienter med diabetes typ 1 som använder Forxiga råkar ut för ketoacidos, enligt informationen till den svenska sjukvården.

Vid ketoacidos har personen grav insulinbrist och blodsockerkontrollen fungerar inte alls. En stor mängd så kallade ketonkroppar frisätts till blodet vilket sänker pH och gör att blodet blir surt. Kroppen kan inte längre använda kolhydrater som bränsle utan börjar förbränna fett. Vanlig symtom är stora urinmängder, törst, trötthet, viktnedgång och hjärtklappning. Sedan kan illamående, kräkningar, huvudvärk, buksmärtor, lågt blodtryck och medvetanderubbning tillstöta. Personen luktar aceton och måste snabbt komma under behandling.

Oeniga om märkning

Problemet med SGLT2-hämmare och risken för ketoacidos har diskuterats i flera år. Läkemedelsmyndigheterna och tillverkarna har även satt in olika åtgärder för att minska risken. En sådan åtgärd som EMA ville införa var att Forxiga skulle märkas med den svarta upp-och-nedvända triangel som innebär att ett läkemedel är under utökad övervakning.

EMA krävde, enligt Astrazenecas nordiska kommunikationschef, att båda styrkorna av Forxiga – 5 och 10 mg – skulle ha den svarta triangeln. Men det kunde företaget inte acceptera med argumentet att det enbart var 5 mg-tabletterna som var godkända just för diabetes typ 1. Övriga indikationer för läkemedlet gäller däremot båda styrkorna. Dessa indikationer är diabetes typ 2, hjärtsvikt och kronisk njursjukdom.

Astrazeneca menar att EMA:s märkningskrav “kan skapa en förvirring för behandlande läkare när behandling med Forxiga initieras för patienter med typ 2 diabetes, kronisk hjärtsvikt (HFrEF) eller kronisk njursjukdom (CKD). Därför har AstraZeneca valt att dra tillbaka typ 1-diabetesindikationen för Forxiga”, skriver Mathias Holm Pedersen i ett mejl till Läkemedelsvärlden. De övriga användningsområdena för Forxiga kvarstår.

Volontärer ska öka vaccinationstäckningen

0

Sedan vaccineringen mot covid-19 började har Röda korset arbetat med att få fler personer att vaccinera sig. Organisationen har fungerat som ett stöd till vården, regioner och myndigheter genom att bland annat ha volontärer på plats på vaccinationscenter och genom att ge information om vaccinering till personer som bor i socioekonomiskt utsatta områden.

Nu beviljar regeringen Röda korset två miljoner kronor till ytterligare vaccinationsinsatser. Pengarna ska bland annat gå till arbete för att öka vaccineringen i grupper och områden där få har vaccinerat sig.

– Hittills har det inte varit svårt att hitta volontärer till vårt arbete. Det är fint att se vilken uppslutning det har varit av människor som vill hjälpa till. Det är något som man kan ha med sig i framtida kriser, säger Sini Teng, som är verksamhetsutvecklare på Röda korset och har jobbat med vaccinationsinsatserna under pandemin.

1 800 volontärer från Röda korset

Under den stora massvaccineringen av allmänheten fanns 1 800 volontärer från Röda korset på plats på vaccinationscenter runt om i landet. Där hjälpte de vårdpersonalen i arbetet före och efter själva vaccineringen.

Nu när massvaccineringen är slut läggs mycket fokus i stället på att nå ut till personer som ännu inte vaccinerat sig. Informationsinsatserna är utformade utifrån lokala behov och har sett olika ut, berättar Sini Teng. De utgår dock alltid ifrån att volontärerna tillgängliggör myndigheters och vårdguiden 1177:s information om testning och vaccin mot Covid-19.

– Några insatser har varit i fysisk form genom lokala insatser i ett bostadsområde eller uppsökande verksamhet för en specifik målgrupp på platser där de rör sig. Några har bedrivits med hjälp av lådcyklar som stöd. Lådcykeln har då varit en bas att utgå ifrån där volontärer erbjuder samtalsstöd, fika och tillgängliggör information om testning och vaccin, säger hon.

Vad kan ni som frivilligorganisation bidra med i vaccinationsarbetet som regioner, vården och myndigheter inte kan?

– Det handlar inte om att vi ska ersätta offentliga aktörer, utan vår roll är att komplettera deras arbete. När det gäller vaccineringsstöd kan till exempel våra volontärer göra sådant arbete som är utöver det medicinska. När sjukvårdspersonalen efter vaccineringen håller koll på eventuella biverkningar kan volontärer i stället vara ett medmänskligt stöd.

– Det finns många människor i utsatta situationer som känner tillit till Röda korset, och vi kan därför vara ett viktigt komplement till alla aktörer. Vi ska kunna erbjuda något utöver som regionerna och det offentliga gör.

Målgrupper som drabbats hårt av pandemin

Under året har cirka 500 volontärer från Röda korset arbetat med att informera om vaccinering mot covid-19, bland annat i socioekonomiskt utsatta områden i Sverige.

– Röda korset fokuserar alltid på situationer där risken för utsatthet är särskilt stor. Många av människorna vi möter har drabbats hårt av coronapandemins direkta och indirekta konsekvenser. Det gäller personer i socioekonomiskt utsatta områden men också personer i hemlöshet, papperslösa, asylsökande, ensamkommande, frihetsberövade personer och äldre isolerade, ensamma personer. De är viktigt att de får en rättvis tillgång till information och stöd efter information, säger Sini Teng.

Röda korset samarbetar också med regionerna i vaccinationsarbetet. Vid Rödakorsethuset i Skärholmen i Stockholm, dit människor i utsatta situationer kan komma för mat, vila eller dusch, har sjukvårdspersonal från regionen kommit och vaccinerat på plats.

– Det är en trygg plats för de människor som kommer dit och det är därför jättebra att de kan vaccinera sig när de är där, säger Sini Teng.

De två miljoner kronor som regeringen nu beviljar Röda korset ska gå till att fortsätta och förstärka vaccinationsinsatserna mot covid-19. Resultatet av satsningen ska redovisas till regeringen senast den 31 mars 2022.

”Det gäller att ha ett öppet sinne”

Nästa vecka kommer professor Craig Crews från Yale university, USA, till Stockholm för att ta emot Scheelepriset. Prisceremonin är en programpunkt vid Scheelesymposiet som anordnas 11 november till pristagarens ära.

Apotekarsocieteten delar ut priset vartannat år för att uppmärksamma viktig, aktuell läkemedelsforskning. Proteinforskaren Craig Crews får priset för sitt arbete med målriktad proteinnedbrytning, targeted protein degradation. Det är ett nytt koncept som anses ge stora möjligheter att ta fram nya läkemedel.

Proteasomen i fokus

En av dem som ser fram emot att träffa Scheelepristagaren när han kommer till Sverige är professor Mikael Elofsson, Umeå universitet. Mikael Elofsson genomförde sin postdoc-utbildning i Craig Crews forskargrupp vid Yale på 1990-talet och de har sedan behållit kontakten genom åren.

– När jag gjorde min postdoc hade Craig just startat upp sitt labb. Han tillbringade själv mycket tid i labbet och var en engagerad handledare som lärde mig massor. Han blev en nära vän och vi ses då och då. Det ska bli roligt att träffa honom igen, säger Mikael Elofsson, som är en av talarna vid Scheelesymposiet.

Han berättar om en postdoc-tid som haft stor betydelse i hans liv, både yrkesmässigt och på ett personligt plan. Under de tre USA-åren fick han och hans hustru ett av sina barn och forskargruppens medlemmar jobbade inte bara hårt tillsammans utan umgicks även utanför labbet och lärde känna varandra.

Craig Crews forskning kretsade redan då kring aktiviteten i cellernas ”avfallskvarnar”, proteasomerna. Dessa är strukturer i cellerna som bryter ned proteiner som behöver städas bort för att hålla cellen i trim. Dessa proteiner blir märkta med polypeptiden ubiquitin vilket leder till att proteasomens enzymer tar hand om och bryter ned dem.

Mikael Elofsson utvecklade viktig pusselbit

Vid den här tiden arbetade forskargruppen med substanser som kunde blockera denna nedbrytning genom att, som många läkemedel, påverka enzymer. Ett samlingsnamn för dessa substanser är proteashämmare. Gruppen utgick från naturprodukten epoxomicin som Bristol-Myers Squibb i Japan hade visat gav potent effekt mot tumörer i en djurmodell. Craig Crews forskargrupp visade sedan att epoxomicin blockerar proteasomen och därigenom har sin verkan mot cancerceller.

Ett av Mikael Elofssons postdoc-projekt syftade till att vidareutveckla epoxomicin.  Det ledde till den förbättrade substansen YU-101. Substansen blev en viktig pusselbit i det fortsatta arbete i företaget Proteolix och lade grunden till proteasomhämmaren karfilzomib. Denna skulle många år senare bli det godkända cancerläkemedlet Kyprolis.

Efter att den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA 2012 godkänt Kyprolis hade de som tidigare arbetat med projektet i Craig Crews grupp en återträff.

– Det var väldigt fint att få träffa alla kompisarna från labbet och veta att vi hade gjort bra forskning tillsammans, berättar Mikael Elofsson.

Nytt koncept växte fram

År 1999 flyttade han och hans familj från USA och återvände till Sverige. Han ”lämnade proteasomen bakom sig” och växlade in på sitt nuvarande forskningsspår som är utveckling av nya typer antibakteriella och antivirala substanser, vilket även resulterat i avknoppningsföretag. I dag är Mikael Elofsson förutom professor vid kemiska institutionen också dekan vid den teknisk-naturvetenskapliga fakulteten på Umeå universitet.

Craig Crews förblev däremot proteasomen trogen, men hade fått idén till ett helt nytt sätt att arbeta med den. Tänk om man kunde göra något annat än att på traditionellt sätt hämma proteinnedbrytningen genom att blockera enzymer? Tänk om man kunde styra nedbrytningsmaskineriet och rikta det mot vissa sjukdomsalstrande proteiner? På så sätt skulle man ju kunna få cellen själv att städa bort de skadliga proteinerna.

– Det var konceptuellt helt nytt, säger Mikael Elofsson.

Craig Crews blev snabbt en av förgrundsfigurerna inom området ”targeted protein degradation”, riktad proteinnedbrytning. Där utvecklar forskarna substanser som kan motverka de många sjukdomsalstrande proteiner som inte är känsliga för dagens enzymmodifierande läkemedel.

Protac föddes

För att ta kontroll över cellens proteinnedbrytning tog Craig Crews och hans kollega Ray Deshaies fram en ny molekyl. Dess ena ände engagerar det proteinnedbrytande maskineriet i cellen och den andra skräddarsys för att binda till önskat målprotein. Tekniken har fått namnet Protac, en förkortning för “proteolysis targeting chimeras”, och innebär ett helt nytt sätt att angripa proteinorsakade sjukdomar.

Sedermera startade Craig Crews bioteknikföretaget Arvinas som fortsatt att utveckla Protac-tekniken. I dag är han dess vetenskapliga rådgivare vid sidan av jobbet som forskargruppsledare vid Yale. Arvinas har flera läkemedelskandidater i pipeline. Längst har utvecklingen kommit när det gäller substanser mot bröst- respektive prostatacancer där kliniska fas I- och II-prövningar pågår.

Företaget ligger långt fram men är ingalunda ensamt på fältet. I dag har tvärtom de flesta stora forskande läkemedelsföretag projekt kring riktad proteinnedbrytning. Protac-tekniken har öppnat dörren för många lovande läkemedelskandidater mot olika proteinorsakade sjukdomar som nu är under utveckling.

Viktigt våga ifrågasätta

Men Mikael Elofsson är inte säker på att hans tidigare handledare egentligen funderade så mycket på läkemedelstillämpningar när han först började arbeta med epoximicin.

– Jag tror kanske att han först och främst ville undersöka nya spännande substanser och möjligheter. Craig Crews exempel visar hur viktigt det är att forskare har ett öppet sinne. Det gäller att våga ifrågasätta etablerade tankesätt och identifiera nya vägar framåt, säger Mikael Elofsson.

I sin föreläsning vid Scheelesymposiet nästa torsdag vill han försöka förmedla något om proteiners och enzymers grundläggande funktioner vid sjukdom och hälsa till åhörarna. Han vill nå fram även till dem som inte redan är helt insatta proteasomen och Protac.

– Framför allt vill jag gärna väcka intresset för läkemedelsforskning och specifikt nya strategier som Protac.

En av fyra unga hade antikroppar mot covid-19

Drygt en av fyra ovaccinerade unga vuxna hade antikroppar mot covid-19, och dessa kunde uppmätas åtminstone åtta månader efter infektionen. Det visar en kartläggning av immunitet mot covid-19 hos unga vuxna. Resultaten har publicerats i The journal of allergy and clinical immunology.

28 procent hade antikroppar mot covid-19

Forskare på Karolinska institutet och Södersjukhuset har tillsammans med Region Stockholm kartlagt förekomsten av sars-cov-2-specifika antikroppar (IgG- IgA- och IgM-antikroppar) och minnesceller (B-celler och T-celler) i immunsystemet hos unga vuxna.

Detta har de gjort genom en klinisk uppföljning av cirka 1000 ovaccinerade personer mellan 24 och 27 år i Stockholm mellan oktober 2020 och juni 2021.

Resultaten visar att under hela studieperioden hade 28 procent av studiedeltagarna påvisbara antikroppar mot covid-19. I maj 2021 kunde en topp på 45 procent ses. Antikropparna kunde uppmätas åtminstone i åtta månader efter infektion.

Av de som hade haft covid-19 var det ungefär hälften som rapporterade att de hade varit sängliggande men sjukhusvård var ovanligt. Lukt- och/eller smakbortfall hade drabbat en majoritet av deltagarna. Resultaten visade också att färre än en av tio hade symptom som varade i mer än fyra veckor och en av sju rapporterade inga symtom alls.

Lägre nivå av specifika minnesceller

I kartläggningen mätte forskarna även nivåerna av specifika minnesceller i immunsystemet. Dessa kan aktiveras om sars-cov-2-viruset tar sig in i kroppen igen. Av de personer som hade antikroppar hade 70 procent påvisbara nivåer av B-celler (celler som bildar antikroppar) och 55 procent hade T-celler. I tidigare studier på andra populationer har man funnit mätbara nivåer av minnesceller hos de flesta som har haft covid-19, så det var alltså lägre andelar bland unga vuxna.

– Vi kan inte säkert säga vad detta beror på, men tidigare studier har ofta tittat på äldre och sjukare individer. Det skulle kunna vara så att det milda sjukdomsförloppet som ofta ses hos unga personer resulterar i lägre nivåer av minnesceller.

– Vi kommer nu att fortsätta studera hur länge B- och T-cellsimmuniteten varar efter mild infektion hos unga vuxna samt hur vaccination påverkar nivåerna av dessa immunceller, säger studiens sisteförfattare Qiang Pan-Hammarström, professor i klinisk immunologi vid institutionen för biovetenskaper och näringslära vid Karolinska Institutet i ett pressmeddelande.

Studiedeltagarna har ingått i den populationsbaserade studien Bamse som startade 1994 och sedan dess har följt drygt 4000 deltagare från födseln till vuxen ålder med regelbundna enkäter och kliniska undersökningar. Covid-19-projektet inom Bamse är ett samarbete mellan Södersjukhuset, Karolinska institutet, Region Stockholm, Kungliga tekniska högskolan och Scilifelab. Finansiellt stöds projektet av Vetenskapsrådet, Hjärt-Lungfonden och Region Stockholm.

De nu aktuella resultaten kan jämföras med den så kallade Community-studien vid Danderyds sjukhus. Den visade i februari i år att två tredjedelar av de 370 personer som hade antikroppar mot covid-19 i våren innan också hade ett sars-cov-2 specifikt T-cellsminne.

Regeringen går vidare med omstritt förslag

0

En statlig utredning har fått i uppdrag att ta fram lagförslag som ska hindra vård och apotek att äga varandra. Syftet är att minska risken för att vinstintressen leder till onödigt vårdutnyttjande och överförskrivning av läkemedel.

Utredningsuppdraget bygger på en rapport som Läkemedelsverket för två år sedan presenterade på uppdrag av regeringen.

Tätare kopplingar mellan vård och apotek

Sedan apoteksmarknaden omreglerades 2009 gäller att en person som får förskriva läkemedel inte får äga 50 procent eller mer av ett öppenvårdsapotek. Samma sak gäller läkemedelstillverkare och de som innehar godkännande för försäljning av läkemedel (MAH).

Privata vårdföretag kan däremot äga och driva öppenvårdsapotek. Och apoteksaktörer kan äga vårdföretag.

De affärsmässiga kopplingarna mellan vårdgivare och apotekskedjor blir också allt tätare. Bland annat är Apoteket Hjärtat delägare i det företag som driver Min doktor och statligt ägda Apoteket AB har gått in som delägare i Doktor 24. Denna utveckling väcker debatt på grund av farhågor om att kopplingarna skulle kunna bidra till onödig vård och läkemedelsanvändning.

– Det ska vara det medicinska behovet som styr förskrivning och vårdutnyttjande och därför ser vi behov av att reglera ägandet av apotek ytterligare, säger socialminister Lena Hallengren i ett pressmeddelande.

Omstridda förslag

Läkemedelsverket föreslog i rapporten i september 2019 att det bör finnas samma ägandebegränsning för vårdföretag som för förskrivare, tillverkare och de som marknadsför läkemedel. Myndigheten ansåg också att begränsningen även bör gå åt andra hållet så att apoteksaktörer inte kan äga vårdgivare. Detta eftersom ”riskerna torde vara desamma i en motsatt riktning av ägandeförhållandena”.

Efter två år på Socialdepartementets bord blir nu förslagen föremål för en statlig utredning. Utredaren ska ge förslag på konkret lagstiftning i enlighet med Läkemedelsverkets rapport. Ett undantag är dock att myndigheten även ville begränsa parallellimportörers apoteksägande, vilket inte finns med i uppdraget till utredaren.

Förslagen är omstridda. När Läkemedelsverket skickade ut sin rapport på remiss fanns både positiva och kritiska röster. Bland kritikerna fanns Sveriges apoteksförening och Sveriges farmaceuter. Apoteksföreningen ansåg att dagens reglering fungerar väl och att ytterligare begränsningar är onödiga. Sveriges farmaceuter framhöll att ett ökat samägande av apotek och vårdgivare kan vara positivt för både apoteksbranschen och framtidens patienter.

Nu har den statliga utredaren Anna-Lena Sörensson sju månader på sig att ta fram konkreta lagförslag. Den 27 maj 2022 ska hon redovisa dem till regeringen.