Månads arkivering november 2021

”Det måste alltid finnas läkemedel”

0

Nyligen gick Världshälsoorganisationen, WHO, ut med en rekommendation om att vaccinera barn i Afrika med malariavaccinet RTS S. Det är det första godkända vaccinet mot malaria. Rekommendation har dock väckt debatt eftersom vaccinets effekt mot allvarlig sjukdom ligger på 30 procent, en effekt som kritiker anser är alldeles för låg.

En av dem som tycker att man borde ha väntat med en rekommendation tills det hade gjorts fler studier är Anders Björkman, professor och malariaexpert vid Karolinska institutet. Han tror att det kan finnas en bättre vaccinkandidat om cirka tre år. Dock anser han att det inte räcker med att vaccinera mot malaria även om det kommer ett effektivare vaccin.

– Det kommer att finnas en risk att bli infekterad även om man är vaccinerad. Malariaparasiten är dödlig och därför kommer vi inte ifrån att vi också måste ha livräddande medicin, säger han.

Nya läkemedel mot malaria på gång

Antalet dödsfall i malaria har minskat de senaste åren med hjälp av ökad användning av myggnät, bättre diagnostik och mer effektiv behandling. Men trots det dör många människor fortfarande av den parasitorsakade sjukdomen. I Afrika, som är den värst drabbade kontinenten, dör 260 000 barn under fem år i sjukdomen varje år.

Det finns flera nya läkemedel mot malaria under utveckling. Anders Björkman är själv involverad i forskning om en ny läkemedelskandidat. Den testas i en fas II/III-studie som just har startat i Mali, Burkina Faso och Niger.

Men enligt Anders Björkman dröjer det minst fyra år till innan något nytt läkemedel mot malaria kan finnas på marknaden.

Problem med resistensutveckling

När det väl kommer fram ett nytt malarialäkemedel är nästa kritiska fråga hur länge det kan behålla sin effekt. Hittills har det varit ett svårlöst problem att malariaparasiten efter ett tag utvecklar resistens mot de behandlingar som funnits.

Läkemedlet klorokin var till en början ett effektivt läkemedel som bidrog till att barnadödligheten i malaria minskade rejält. Men på grund av resistens som började sprida sig på 1980- och 90-talen fungerar detta läkemedel knappt alls längre.

Det läkemedel som i dag används är artemisinin. Detta ges i kombination med ett eller flera andra malariapreparat. Kombinationen kallas för ACT-behandling och ger ett mycket effektivt skydd mot sjukdomen. Kombinationen ger fler angreppspunkter på parasiten vilket också minskar risken för resistensutveckling.

Men trots detta upptäcktes år 2008 resistens även mot artemisinin. De första fallen upptäcktes i Kambodja, och under åren därpå spreds resistensen även till närliggande länder. I och med att det är en kombinationsbehandling finns det dock åtgärder att ta till.

– Man har kunnat bromsa resistensen genom att byta ut kombinationsläkemedlet i behandlingen. Därmed har det inte blivit samma katastrof som med klorokinresistensen, säger Anders Björkman.

För att stoppa resistensen i Sydostasien har man även arbetat med att bekämpa myggorna med insektsmedel i de områden som har drabbats.

Resistens även i Afrika

Nyligen kom dock rapporter om att resistens mot artemisinin har börjat sprida sig även på den afrikanska kontinenten. Det är mycket oroväckande förklarar Anders Björkman.

– Riskerna vid en eventuell fortsatt resistensutveckling är så enorma för barnens hälsa att det här är ett en högst angelägen fråga. Det är fortfarande inte så att det påverkar behandlingseffekten, men det är extremt alarmerade information som man måste ta tag i så att det inte blir samma katastrof som med klorokin, säger Anders Björkman.

Han menar dock att situationen trots allt troligen är gynnsammare nu än när  klorokinresistensen började att sprida sig. Nyare analysmetoder gör att resistens kan upptäckas tidigare. I fallet med klorokin upptäcktes resistensproblemen först när turister som hade besökt malariadrabbade områden blev sjuka.

– Att den här senaste upptäckten har gjorts så pass tidigt gör att man kan agera med motåtgärder, till exempel lokal intensiv myggbekämpning, bara viljan finns.

Minskning av antibiotika i EU men hög resistens

Antibiotikakonsumtionen minskade under pandemins första år i EU med i genomsnitt 15 procent. Det visar nya data från EU:s smittskyddsmyndighet ECDC.

Men när det gäller förekomsten av antibiotikaresistenta bakterier såg ECDC ingen minskning utan tvärtom en fortsatt ökning.

Antibiotikakonsumtionen minskade av flera skäl

I Sverige sjönk den totala antibiotikakonsumtionen, som Läkemedelsvärlden tidigare rapporterat, med 13 procent under 2020 jämfört med 2019. Men i vårt land  är minskad antibiotikaförsäljning inget nytt, även om fjolårets minskning var betydligt kraftigare än vanligt. Här har den del av konsumtionen som kommer från receptförskrivning minskat under en följd av år.

Den nedgång som ECDC nu rapporterar om gällde de flesta länder i EU och EFTA. Det var framför allt ordinationerna av antibiotika från primärvårdssektorn som minskade kraftigt. ECDC pekar på flera möjliga orsaker. En när att fler med milda infektionssymtom avstod från att söka vård under pandemin, eller hade svårt att boka tid. Detta ledde enligt smittskyddsmyndigheten till att fler lindrigare infektioner gick över av sig själva utan antibiotika. Framför allt i länder där överanvändning av antibiotika tidigare var vanligt gav detta märkbara effekter, skriver ECDC.

Ytterligare en orsak var att pandemirestriktionerna minskade spridningen av även andra luftvägsinfektioner än covid-19.

Sjukhusens användning av antibiotika minskade inte på samma drastiska sätt. I ungefär två tredjedelar av länderna minskade även denna del av konsumtionen, men i övriga länder ökade den. Sverige hörde till de länder som hade en liten minskning även på sjukhussidan.

Ökning av antibiotikaresistens

Beträffande nivån av antibiotikresistens i Europa var dock utvecklingen under 2020 inte uppmuntrande enligt ECDC:s data. Bland de bakterier som fortsatte att visa en oroande resistensökning var Escherichia coli (E. coli) och Klebsiella pneumonia som båda kan orsaka urinvägsinfektion och blodförgiftning. I över en tredjedel av de prover med dessa bakterier som analyserades i fjol påvisade laboratoriet resistens mot minst en viktig antibiotikagrupp. Det var också vanligt med kombinerad resistens mot flera olika grupper av antibiotika.

Även när det gäller bakterierna Pseudomonas aeruginosa och Acinetobacter, som båda ofta orsakar infektionsutbrott i vårdmiljö, var resistensdata nedslående. Det var där vanligt med resistens mot antibiotikagruppen karbapenemer.

Hos bakterien Enterococcus faecium visade analyserna på en ökning av reistens mot vankomycin. ECDC framhåller att resistens mot vankomycin, karbapenemer och andra läkemedel som hör till dem man tar till när inga andra antibiotika hjälper, är särskilt oroande. Resistens mot dessa sista linjens antibiotika minskar inte bara möjligheterna att överleva svåra infektionssjukdomar utan påverkar även annan livsviktig vård, som exempelvis organtransplantationer.

Novavax ansöker om godkännande i EU

0

EU:s läkemedelsmyndighet EMA har börjat utvärdera en ansökan om villkorat marknadsgodkännande av covid-19-vaccinet från Novavax, ett amerikanskt bioteknikföretag. Om vaccinet blir godkänt kommer det att få varumärkesnamnet Nuvaxovid.

Annan teknologi i covid-19-vaccinet från Novavax

EMA meddelar att granskningen sker med ett accelererat förfarande. Därför kan beslutet komma inom några veckor. Detta är möjligt tack vare att myndigheten redan har granskat mycket av de data som finns om vacciner under en löpande granskning, ”rolling review”.

Om vaccinet blir godkänt innebär det en förnyelse av EU-ländernas verktygslåda i arbetet mot pandemin. Detta eftersom covid-19-vaccinet från Novavax bygger på en annan teknologi än de hittills EU-godkända covid-19-vaccinerna.

Hittills har EU gett villkorat godkännande till två mRNA-vacciner (från Pfizer/Biontech respektive Moderna) och två vektorbaserade vacciner (från Astrazeneca respektive Janssen).

Proteinbaserat vaccin

Men covid-19-vaccinet från Novavax är i stället proteinbaserat. Det innehåller små proteinpartiklar från en laboratorieodlad version av spikeproteinet på covid-19-virusets yta. Dessutom innehåller det en speciell typ av adjuvans, ett ämne som aktiverar immunförsvaret och förstärker dess svar på vaccinet. Det är forskare i Uppsala som har tagit fram den adjuvansteknik som används.

Vaccinet ges i två doser med tre veckors mellanrum. Det kan förvaras i kylskåpstemperatur (2-8 grader Celsius).

Sverige anslöt sig i augusti till EU:s förköpsavtal med Novavax. För svensk del säkrar avtalet leverans av upp till 2,2 miljoner doser under 2022 och 2023. Syftet med att ansluta Sverige till avtalet var att få tillgång till ett komplement till mRNA-vaccinerna med en annorlunda teknologi.

Upptäckt ger förhoppning om nya antibiotika

En ny grupp molekyler som har effekt mot många antibiotikaresistenta bakterier har identifierats av forskare vid Umeå universitet, Karolinska institutet, och Bonns universitet i Tyskland. Eftersom dessa molekyler är små är det lättare att ändra egenskaperna hos dem kemiskt. Därför är förhoppningen att den nya upptäckten så småningom kan leda till utveckling av nya effektiva antibiotika med få biverkningar. Resultaten i studien har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Pnas.

Stort behov av nya antibiotika

Varje år dör omkring 700 000 människor i världen på grund av att antibiotika som tidigare kunde ha räddat dem inte längre hjälper mot många infektioner. Läget förvärras alltmer och av Världshälsoorganisationen, WHO, klassas antibiotikaresistensen i dag som ett av de tio största hoten mot människors hälsa. De senaste 50 åren har få nya antibiotika utvecklats och behovet av att hitta nya antibakteriella substanser är alltså stort.

– Med tanke på att hur stort problemet med antibiotikaresistens är och hur lite nya antibiotika som utvecklas är vår upptäckt väldigt viktig, säger Fredrik Almqvist, professor vid kemiska institutionen på Umeå universitet och en av författarna till studien.

Lättare att förändra

Den största delen av all antibiotika som i dag används kliniskt verkar genom att hämma bakteriernas förmåga att bilda sin skyddande cellvägg. Detta gör att bakterierna lyserar, det vill säga spricker. Till exempel hämmar penicillin enzymer som bygger upp cellväggen.

Nyare antibiotika binder i stället till en fettmolekyl som heter lipid II, som alla bakterier behöver för att bygga upp cellväggen. Sådan antibiotika är oftast mycket stora och komplexa molekyler, vilket gör att de är svårare att förbättra med kemiska metoder.

De nu identifierade antibakteriella substanserna binder också till lipid II, men med skillnaden att de är små.

– Det här är en av de första små substanserna som har utvecklingspotential. Eftersom de är små är de lättare att förändra kemiskt, säger Fredrik Almqvist.

Det forskarna har gjort i studien är att testa ett stort antal kemiska substanser för deras förmåga att lysera bakterier av typen pneumokocker. När forskarna gjorde en uppföljning av aktiva substanser från denna screening upptäckte de att en grupp molekyler som kallas THCz hämmar bildandet av bakteriens cellvägg genom att binda till lipid II. De fann även att molekylerna kunde förhindra bildandet av den sockerkapsel som pneumokocker behöver för att kunna orsaka sjukdom.

Effekt mot antibiotikaresistenta bakterier

I laboratorieförsök visade sig THCz ha antibakteriella effekter mot många antibiotikaresistenta bakterier. Till exempel fungerade de mot meticillinresistenta stafylokocker (MRSA), vankomycinresistenta enterokocker (VRE) och penicillinresistenta pneumokocker (PNSP). Effekten kunde också ses mot gonokocker, som orsakar gonorré, och mykobakterier som kan orsaka tuberkulos. Forskarna identifierade inga bakterier som ledde till resistens mot THCz i laboratoriemiljö.

Nästa steg är att försöka förbättra substanserna och göra dem mer specifika.

– Nu har vi gjort upptäckten om vad som fungerar och inte fungerar. Det vi kommer att göra nu är att förfina substanserna och se om man kan gör dem mindre toxiska för mänskliga celler, säger Fredrik Almqvist.

Hur lång tid skulle det kunna ta innan er upptäckt leder till att nya antibiotika finns på marknaden?

– Det är omöjligt att svara på. Men utgångsläget är mycket bra eftersom substanserna som vi har identifierat är små med utvecklingspotential. Jag ser inga stora begränsningar i att vi ska kunna fortsätta utvecklingen när det gäller den kemiska biten, men det är ju fortfarande grundvetenskaplig forskning i akademiska laboratorium. För att den på sikt ska leda till nya antibiotika måste förstås läkemedelsindustrin involveras.

Och hur ser du på möjligheterna till det?

– Med bakgrund av att all modern sjukvård är beroende av fungerande antibiotika så har flera initiativ tagits för att se över nya modeller för att finansiera utvecklingen av nya antibiotika. Flera av de större läkemedelsbolagen har startat upp projekt inom infektionsområdet igen så jag är försiktigt positiv.

Global brist på RA-läkemedel växer ytterligare

Problemet med global brist på RA-läkemedel växer. Det framgår av ett brev från läkemedelsföretaget Sanofi till hälso- och sjukvården i många olika länder. Sanofi meddelar att det uppstått brist på läkemedlet Kevzara (sarilumab). Läkemedlet är en IL-6-hämmare som är godkänd för behandling av måttlig till svår reumatoid artrit, RA, hos vuxna som inte tål eller får tillräcklig effekt av andra sjukdomsmodifierande RA-terapier.

Bristen är åtminstone indirekt en följd av att flera reumatologiska läkemedel även används mot covid-19. Tillverkarna har inte kunnat möta den ökade efterfrågan.

Brist på RA-läkemedel orsakas av pandemin

Kevzarabristen är kopplad till att flera reumatologiska läkemedel visat sig hjälpa mot den svåra systemiska inflammation som drabbar vissa covid-19-patienter. Detta gäller bland annat en annan IL-6-hämmare, Roactemra (tocilizumab).

I USA har denna fått ett nödgodkännande som covidbehandling och i EU har tillverkaren Roche ansökt om läkemedelsgodkännande för Roactemra mot covid-19. Världshälsoorganisationen, WHO, rekommenderar att kritiskt sjuka covid-19-patienter behandlas med både kortison och IL-6-hämmare.

Som Läkemedelsvärlden tidigare rapporterat har det nya användningsområdet för Roactemra orsakat en global brist på läkemedlet som oroar patienter och vårdpersonal. I Sverige är för närvarande samtliga beredningsformer av det läkemedlet restnoterade året ut.

Uppmaningar från WHO och Eular

Och i kölvattnet av denna bristsituation har det nu även blivit global brist på ytterligare en IL-6-hämmare, Kevzara. Tillverkaren Sanofi uppger att det beror på ökad efterfrågan till följd av den begränsade tillgången på Roactemra. Många patienter har fått gå över till Kevzara (som dock inte är rekommenderad för covidbehandling).

Sanofi räknar med att det kommer att fortsätta vara brist på Kevzara till åtminstone början av 2022. I Sverige är än så länge en av läkemedlets beredningsformer restnoterad, till årsskiftet.

Både WHO och den reumatologiska paraplyorganisationen Eular har krävt att läkemedelsindustrin snabbt ska se till att öka produktionen av de RA-läkemedel som börjat användas även mot covid-19.

Hemtest för livmoderhals-cancer blir permanent

0

Regioner bör erbjuda alla deltagare i screeningen för livmoderhalscancer provtagning med hpv-analys, i stället för analys för cytologi. Dessutom bör möjligheten till självprovtagning som infördes under pandemin kvarstå. Det är några av de förändringar som Socialstyrelsen föreslår i sin uppdatering av screeningprogrammet för att upptäcka livmoderhalscancer. Myndigheten rekommenderar också att tidsintervallet mellan provtagningar för kvinnor mellan 23 och 49 år förlängs med två år.

De nya rekommendationerna är en uppdatering av den tidigare versionen från 2015. Det är första gången Socialstyrelsen uppdaterar något av sina screeningprogram och det görs med anledning av att kunskapsläget har förändrats.

Livmoderhalscancer kan upptäckas tidigare

I de nya rekommendationerna framförs att regionerna bör erbjuda alla deltagare i screeningen hpv-analys för att upptäcka infektioner av det sexuellt överförda viruset humant papillomavirus, hpv, som kan orsaka livmoderhalscancer. Tidigare rekommenderades en annan analysmetod, analys för cytologi, för de yngre deltagarna.

Med hpv-analys upptäcks risken för cancer tidigare, skriver Socialstyrelsen. Dessutom minskar risken för överdiagnostik och överbehandling med denna metod nu när många yngre är vaccinerade mot vissa högrisktyper av hpv.

Självprovtagning under pandemin

För att screeningprogrammet inte skulle bli fördröjt under pandemin införde Socialstyrelsen en möjlighet till självprovtagning med hpv-analys. Denna möjlighet rekommenderas nu att bli ett permanent alternativ till provtagning hos en barnmorska.

– Självprovtagning är ju betydligt mindre komplicerat eftersom man kan ta provet själv hemma. Det minskar förhoppningsvis hindret att ta sig iväg till en barnmorskemottagning för att göra testet, vilket i sin tur skulle innebära att fler förändringar kan upptäckas i tid, säger Malin Berggrund, projektledare för screeningprogrammet, i ett pressmeddelande.

Ny forskning har visat att självprovtagningen är lika bra, trygg och säker som den som utförs av en barnmorska. Det saknas dock kunskap om hur självprovtagningen påverkar deltagandet i screeningprogrammet samt om följsamheten till uppföljande provtagning. Socialstyrelsen rekommenderar därför regionerna att alltid erbjuda provtagning hos en vårdgivare, men självprovtagningen kan alltså finnas som ett alternativ.

Lägre tidsintervall

En annan förändring i Socialstyrelsens uppdatering är att rekommendationen om tidsintervallet mellan provtagningarna ändras. Hittills har kvinnor mellan 23 och 49 år kallats till provtagning vart tredje år, men nu behöver denna åldersgrupp endast testa sig vart femte år. För kvinnor mellan 50 och 64 år kvarstår den tidigare rekommendationen om att testa sig vart sjunde år.

– Den hpv-analysmetod som används innebär att prover inte behöver tas lika ofta. Med hpv-analys upptäcks risk för livmoderhalscancer tidigare, eftersom det tar lång tid innan en hpv-infektion utvecklas till cancer. Det finns heller inte något vetenskapligt stöd för att provtagning vart tredje år ger något ytterligare skydd, säger Malin Berggrund.

Fram till den 10 januari finns möjlighet att lämna synpunkter på Socialstyrelsens remissversion. Slutversionen av de nya rekommendationerna väntas vara klar i början av 2022.

”Inget blir bättre av att annat är sämre”

0

BLOGG. ”Sverige stod bättre rustat inför pandemin när det gäller läkemedel än i fråga om skyddsutrustning.” Det sammanfattar coronakommissionen i sitt delbetänkande 2, ”Sverige under pandemin”.

Och slutsatsen verkar ju stämma. Det fullständiga haveriet för tillgången på skyddsutrustning under första delen av coronapandemin 2020 behövde vi lyckligtvis inte uppleva för läkemedlens del.

Men tyvärr verkar jämförelserna med skyddsutrustningskaoset göra att coronakommissionen tar för lätt på läkemedelsproblemen. Den överslätande tonen i delbetänkandets läkemedelsavsnitt oroar. För inget blir ju bättre av att annat är sämre. Vi får inte missa chansen att dra lärdomar om läkemedelsberedskapen som vi kommer att behöva, om inte förr så under nästa pandemi.

Mer tur än skicklighet?

Visst klarade Sverige med något undantag läkemedelsförsörjningen rätt hyfsat under det första dramatiska pandemiåret. Men berodde inte det mer på tur än på skicklighet? Eller i varje fall mer på egna initiativ från olika aktörer än på offentligt beslutad planering, struktur och ledning.

Bland annat var läkemedelsbolagens sedan länge inarbetade logistikrutiner en faktor som starkt underlättade läkemedelsförsörjningen. Det framgår även av coronakommissionens delbetänkande. Läkemedelsbolagen har vanligen lager hos distributörerna som täcker tre till fyra månaders förbrukning. Dessutom finns lager hos apoteken. Detta skapade marginaler som saknades när det gällde skyddsutrustning, konstaterar coronakommissionen.

Men kommissionen reflekterar däremot inte över hur nöjda vi bör vara med detta. Självklart är det positivt att företagen hade sådana rutiner. Men borde inte våra marginaler för att klara ett krisläge vila på en genomtänkt beredskapsplanering i stället för att vara beroende av marknadsbeslut?

Otydlighet har kostat tid

Folkhälsomyndigheten har ansvar för att se till att det finns lager av vissa antivirala läkemedel och antibiotika som kan behövas vid en pandemi. Men i övrigt har ingen statlig aktör ett övergripande ansvar för att analysera de utökade behoven av läkemedel som kan uppstå i ett sådant läge och att agera för att täcka behoven.

Detta otydliga ansvar kostade tid under de första kritiska månaderna av pandemin. Regeringen fördelade flera uppdrag till olika myndigheter, vilket ibland skapade viss förvirring. Det gällde framför allt ett uppdrag som Socialstyrelsen fick i slutet av mars och som även omfattade inköp av läkemedel. Regionerna, läkemedelsbranschen och SKR förstod inte riktigt vilken roll Socialstyrelsen skulle ha. Regionerna och SKR tog därför egna initiativ till gemensamma inköp för regionerna. Den 1 april fick Fyrlänsgruppen – regionerna Skåne, Stockholm, Västra Götaland och Östergötland – mandat att köpa in läkemedel för nationellt behov.

Den nya funktionen kallades ”Nationellt kontrolltorn” och fick regionernas uppdrag att övervaka, prognosticera och omfördela läkemedel mellan olika delar av landet. Socialstyrelsen ställde sig sedermera bakom initiativet.

Överblick saknas

Något annat som har kostat mycket tid under pandemin är avsaknaden av överblick över efterfrågan och tillgången på läkemedel. Detta har bland andra Läkemedelsverket vid flera tillfällen påpekat för regeringen. Läkemedelsverket har även erbjudit sig att ta ansvar för ett system som ger sådan nationell överblick.

Men nu fanns inget system, så myndighetens roll under pandemin blev i stället att vara motor i ett omfattande informationsutbyte mellan vårdrepresentanter, apoteksföreträdare, läkemedelsdistributörer, läkemedelstillverkare och andra aktörer. Genom täta – och tidskrävande – diskussioner höll de varandra uppdaterade. Utbytet handlade om hur mycket av olika läkemedel som gick åt och som förväntades gå åt, liksom om hur mycket som fanns i lager och hur tillgången på marknaden såg ut.

Det fanns säkerligen många viktiga vinster med detta samarbete. Men just funktionen att hålla koll på tillgång och efterfrågan bör kunna lösas på ett säkrare och mindre resurskrävande sätt. Den typen av kritiska analyser saknas dock i coronakommissionens beskrivningar av händelseförloppet.

Lärdomar måste tas till vara

Men i en av underlagsrapporterna till delbetänkandet bränner det ändå till. Då handlar det om intensivvårdens erfarenheter som intensivvårdexperten och seniorprofessorn Bengt Gerdin har utvärderat.

I sin underlagsrapport lyfter han fram att läkemedelsförsörjningen till vården i de flesta regioner bygger på korta leveranstider och begränsad egen lagerhållning. ”Vi får leverans varannan dag”, skriver en intensivvårdsavdelning som svar på den enkät han gjort. Bengt Gerdin menar att denna försörjningsprincip bidrog till den brist på anestesiläkemedlet propofol som skapade en mycket ansträngd situation våren 2020.

Han skriver att regionernas gemensamma upphandling via Fyrlän och ansträngningar för att optimera användningen av propofol lyckades ganska väl. Men detta ”helt utan marginaler och i skuggan av en strikt begränsad användning till annat än de svårast covid-sjukas respiratorvård.”

”Att upprepa ett pandemiscenario med samma grad av oplanerad nyckfullhet i leveransen av ett nyckelläkemedel ter sig inte ansvarsfullt”, konstaterar han torrt. Bengt Gerdin efterlyser antingen större grad av omsättningslagring av nyckelläkemedel eller svensk produktionsberedskap, eller båda. Detta är i linje med utredningen ”En stärkt försörjningsberedskap för hälso- och sjukvården”.

Det är bara att hoppas att dessa och andra lärdomar av läkemedelsförsörjningen hittills under pandemin verkligen tas till vara – även om det fanns annat som fungerade sämre.

Forskning om postcovid får 50 miljoner kronor

På uppdrag av regeringen delar Vetenskapsrådet ut sammanlagt 50 miljoner kronor till forskning om postcovid. Syftet är att förbättra diagnos och behandling för personer med långvariga symtom efter covid-19.

Som Läkemedelsvärlden nyligen rapporterade visar forskning att det är vanligt med återstående besvär efter konstaterad covid-19. I en stor internationell kunskapsöversikt hade över hälften av patienterna fortfarande minst ett symtom ett halvår efter infektionen. Fyra femtedelar hade dock vårdats på sjukhus vilket innebär att studien främst speglar effekter av måttlig-allvarlig infektion.

Anslag till 14 projekt om postcovid

De 50 miljoner i anslag som Vetenskapsrådet nu fördelar går till nio projekt vid Karolinska institutet, två projekt vid Göteborgs universitet och ett projekt vardera vid Linköpings universitet, Stockholms universitet och Umeå universitet. Vetenskapsrådet beviljade 14 av 56 ansökningar om anslag.

De projekt som får stöd söker svar på frågor som till exempel: Orsakas postcovid av en autoimmun reaktion eller av kvarvarande virus? Finns det genetiska variationer i immunsystemet hos de som drabbas? Finns det långsiktiga effekter på hjärnan? Vilka neurologiska symptom förekommer och varför drabbas vissa?

─ Det finns stora behov av att få mer kunskap om postcovid. Kompetensen inom de forskningsområden som ligger inom denna utlysning är hög i Sverige, vilket återspeglas i de ansökningar som kommit in. Det finns därmed goda förutsättningar för att öka kunskapen på många fronter och i förlängningen förbättra vård och behandling av de patienter som är drabbade, säger Madeleine Durbeej-Hjalt, huvudsekreterare för medicin och hälsa på Vetenskapsrådet, i ett pressmeddelande.

Ny FDA-chef nominerad av president Biden

0

Vita huset bekräftar i ett pressmeddelande att president Biden har nominerat en ny FDA-chef. Det blir forskaren, kardiologen och folkhälsoexperten Robert Califf som tar över rodret på Food and drug administration, FDA, om senaten ställer sig bakom presidentens förslag.

”Dr. Robert Califf är en av de mest erfarna kliniska forskarna i landet, och har erfarenheten och kunskapen för att leda the Food and drug administration under en kritisk tid i vårt lands kamp för att få ett slut på coronapandemin”, säger presidenten i ett uttalande.

När Donald Trump lämnade presidentposten slutade också dåvarande chefen för FDA Stephen M. Hahn. I väntan på tillsättning av en ny FDA-chef har Janet Woodcock tjänstgjort som tillförordnad chef sedan i januari i år. Enligt amerikanska medier har Biden-administrationen gått igenom ett antal möjliga kandidater innan valet slutligen föll på Robert Califf.

Han har redan lett FDA under en tidigare period, närmare bestämt elva månader under 2016, när Barack Obama var president. Robert Califf är kardiolog, har en lång forskarkarriär och arbetar för närvarande som professor vid the Duke university school of medicine.

Enligt Washington post är nomineringen inte helt okontroversiell. Robert Califfs motståndare anser bland annat att han har alltför nära kopplingar till läkemedelsindustrin. Men han har också många förespråkare och hade ett starkt stöd i senaten under sin förra period som FDA-chef. Biden-administrationen räknar därför med att han kommer att få stöd även denna gång.

Fram till dess att tillsättningen är helt klar fortsätter Janet Woodcock att leda myndigheten.

Vill införa ”bortglömt” antibiotikum

En studie vid svenska sjukhus visar att antibiotikumet temocillin kan vara ett bättre alternativ än dagens standardbehandling mot urinvägsinfektion med feber, njurbäckeninflammation. Temocillin ger lika god effekt, men lägre förekomst av antibiotikaresistenta tarmbakterier. Det visade analyser av patienternas tarmflora.

– Konsekvensen är att man får mindre selektion av resistenta bakterier i sjukhusmiljön. Detta kan bidra till att minska sjukhusrelaterade infektioner med resistenta bakterier, säger Håkan Hanberger, professor vid Linköpings universitet och överläkare på infektionskliniken på Universitetssjukhuset i Linköping.

Regeringsuppdrag till Folkhälsomyndigheten

Håkan Hanberger var medicinskt ansvarig för studien, som publicerats i the Lancet infectious diseases. Studien ingår i Folkhälsomyndighetens regeringsuppdrag att studera hur vi kan använda redan existerande antibiotika på bästa sätt.

– Efter en behovsinventering hos vården initierade vi denna studie. Fokus låg på påverkan på tarmfloran, förklarar professor Charlotta Edlund som var ansvarig projektledare från Folkhälsomyndigheten.

Forskarna går nu vidare med att undersöka hälsoekonomiska aspekter och möjligheterna att gå över till mindre resistensdrivande preparat. Det sker bland annat inom ramen för forsknings- och utvecklingssatsningen Platinea 2.0. Inom denna Vinnovafinansierade satsning samverkar många aktörer för ökad tillgänglighet till och individanpassad användning av antibiotika.

Temocillin har funnits länge

Temocillin är ett penicillin som har funnits i flera decennier. Det marknadsförs inte i Sverige, men i vissa andra europeiska länder, då under produktnamnet Negaban. Precis som ett antal andra äldre antibiotika med smalare spektrum föll det lite i glömska när tredje generationens cefalosporiner gjorde sitt intåg på marknaden. Med brett antibakteriellt spektrum var cefalosporinerna i början ytterst effektiva och de hade samtidigt få biverkningar.

Ett av läkemedlen i gruppen cefalosporiner är cefotaxim, dagens intravenösa standardbehandling mot njurbäckeninflammation. Med tiden har en allt större andel av sjukdomsframkallande bakterier utvecklat resistens mot cefotaxim och andra cefalosporiner. I Sverige är 8 procent av Escherichia coli-bakterier (E. coli) som kan ge blodförgiftning numera resistenta mot cefotaxim. Motsvarande siffra för EU är i genomsnitt 15 procent.

– Först nu när resistensproblematiken blivit allt tydligare har det uppstått ett behov av alternativ till cefalosporiner. Det gör att äldre  antibiotika kan bli intressanta inte bara i Sverige utan även globalt, säger Håkan Hanberger.

I detta läge har temocillin tilldragit sig forskares intresse som möjligt alternativ vid allvarlig urinvägsinfektion. Preparatet är verksamt mot E.coli, den tarmbakterie som oftast orsakar dessa infektioner. Det är också fastställt att temocillin har effekt mot de flesta bakteriestammar som producerar enzymer som förkortas ESBL, enzymer som gör att cefotaxim tappar sin effekt.

Delvis blindad studie av temocillin

I den aktuella studien inkluderade forskarna 152 patienter vid tolv sjukhus mellan maj 2016 och juli 2019. Patienterna hade symtom på njurbäckeninflammation, som behandlas med intravenös antibiotika.

Deltagarna randomiserades till att antingen få standardbehandling med cefotaxim eller alternativet temocillin, båda intravenöst. De fick denna behandling i minst tre dygn.

Forskarna tog prover från ändtarmen hos patienterna före den första antibiotikadosen, efter den sista dosen av cefotaxim eller temocillin samt sju till tio dagar efter behandlingen. Patienter och läkare visste vilket av de två preparaten som respektive deltagare fått, men de som analyserade proverna hade inte den informationen.

Störde tarmfloran mindre

Provanalyserna visade att temocillin resulterade i mindre störningar av patienternas tarmflora. Förekomst av resistenta tarmbakterier påvisades efter behandlingen hos 26 procent av dem som fått temocillin och hos 48 procent i cefotaximgruppen.

Den kliniska effekten var samtidigt lika bra för båda behandlingarna och även biverkningarna var likvärdiga.

– Därför kan det finnas fördelar för både patienter och samhället i stort med att gå över till temocillin mot allvarliga urinvägsinfektioner som kräver sjukhusvård, framhåller Håkan Hanberger.

Han hoppas att kommande studier  ska klargöra om en sådan förändring är kostnadseffektiv i Sverige eller andra länder med ännu högre cefotaximresistens.

Funderar på nästa steg

Han har också börjat fundera på om det skulle kunna gå att fortsätta med temocillin även när patienterna blivit lite bättre och skrivs ut. I dag avslutas då den intravenösa behandlingen. Patienten får i stället gå över till tablettbehandling i någon vecka. Men vanligen skriver läkaren då ut kinoloner, som även de är kopplade till växande resistensproblem. Att ersätta även kinolonerna med temocillin skulle därför kunna vara ytterligare ett steg i rätt riktning ur resistenssynpunkt.

Men eftersom temocillin måste ges intravenöst finns det ett praktiskt problem att lösa för att patienten ska kunna fortsätta med detta preparat hemma. Lösningen skulle kunna vara en så kallad ”home pump”, engångspumpar som allt mer används för intravenös behandling utanför sjukvården, menar Håkan Hanberger.

– Om det vore genomförbart så skulle det vara en viktig innovation.

Klartecken för monoklonala antikroppar mot covid-19

Två läkemedel med monoklonala antikroppar mot covid-19 får nu klartecken av expertkommittén CHMP vid EU:s läkemedelsmyndighet EMA. CHMP  säger ja till marknadsgodkännande av covid-19-läkemedlen Ronapreve (casirivimab/imdevimab) och Regkirona (regdanvimab). Läkemedlen blir därmed den andra och tredje EU-godkända covid-behandlingen efter Veklury (remdesivir) som fick sitt godkännande i juni i fjol.

Monoklonala antikroppar hindrar infektion

Både Ronapreve och Regkirona består av monoklonala antikroppar riktade mot spikeproteinet på viruset sars-cov-2. Viruset använder spikeproteinet för att ta sig in i våra celler. Genom att binda till detta protein hindrar de monoklonala antikropparna viruset från att infektera cellerna.

De monoklonala antikropparna är framför allt tänkta att användas till personer med mild-måttlig infektion som har förhöjd risk att bli allvarligt sjuka. Om läkemedlen sätts in tidigt i förloppet kan de förhindra att personen kraftigt försämras.

Cocktail av monoklonala antikroppar

Antikroppscocktailen Ronapreve marknadsförs av läkemedelsföretaget Roche och består av de två antikropparna casirivimab och imdevimab. CHMP rekommenderar att produkten godkänns för behandling av covid-19 av vuxna samt barn från 12 år och uppåt som väger minst 40 kg.

Godkännandet gäller behandling av patienter som inte behöver tilläggsbehandling med syrgas och som har en risk för allvarlig sjukdom. Ronapreve kan, skriver CHMP, även användas för att förebygga covid-19 hos personer i dessa åldrar och med förhöjd risk för svår covid-19.

EU-kommissionen har sista ordet

Regkirona marknadsförs av läkemedelsföretaget Celltrion healthcare Hungary. De innehåller bara en antikropp, regdanvimab. Här gäller CHMP:s rekommendation inte barn utan bara vuxna covid-patienter som inte behöver syrgas men har ökad risk att bli allvarligt sjuka.

Inför besluten har CHMP granskat studier som visar att båda läkemedlen signifikant minskar sjukhusinläggningar och dödsfall hos covid-patienter med förhöjd risk. Beträffande Ronapreve finns även en studie som visar att läkemedlet kan skydda den som bor i samma hushåll som en covid-19-smittad från att själv få infektionen.

CHMP:s rekommendationer går vidare till EU-kommissionen som utfärdar det slutliga marknadsgodkännandet. Normalt följer kommissionen expertkommitténs rekommendationer.

Sverige har haft begränsad tillgång

I Sverige har en begränsad tillgång hittills påverkat användningen av monoklonala antikroppar mot covid-19. Socialstyrelsen har gjort en nationell upphandling av Ronapreve och en annan, ännu ej godkänd, antikroppscocktail. Det pågår en diskussion inom den svenska covidvården om möjligheterna att öka användningen av monoklonala antikroppar.

”Det här är bara början”

Scheelesymposiet samlade under torsdagen ett 70-tal forskare från akademi och industri och olika delar av världen i Stockholm. Dessutom medverkade ytterligare ett 30-tal digitalt. Symposiet arrangerades av Apotekarsocieteten för att uppmärksamma årets Scheelepristagare Craig Crews från Yale university i USA. Under en avslutande prisceremoni mottog han priset av Sveriges forskningsminister Matilda Ernkrans, som gästade symposiet.

Dagen blev ett intensivt kunskaps- och idéutbyte på det snabbt växande nya fält inom läkemedelsforskningen som Scheelepristagaren lagt grunden för.

– Jag möttes av mycket skepsis i början, men  nu har det här fältet exploderat, sade Craig Crews under sin Scheeleföreläsning.

Många läkemedelskandidater på gång

Som Läkemedelsvärlden tidigare berättat har Craig Crews arbete med målriktad proteinnedbrytning och hans utveckling av tekniken Protac (Proteolysis targeting chimera) öppnat vägen för en helt ny typ av läkemedel. Ännu finns inga marknadsgodkända terapier, men många läkemedelsföretag har lovande substanser i klinisk forskningsfas, bland annat på cancerområdet.

Det nya koncept som kemisten och proteinforskaren Craig Crews skapat går ut på att ta kontroll över cellens eget nedbrytningsmaskineri och rikta det mot vissa sjukdomsalstrande proteiner. På så sätt får man cellen att själv städa bort skadliga proteiner. Det börjar även verka möjligt att enbart bryta ned muterade varianter av ett visst protein, förklarade Craig Crews i sin föreläsning. Detta kan i så fall öka precisionen i behandlingen genom att skona normala varianter av ett protein, något som bland annat kan minska biverkningsrisker.

– Detta tar precisionsmedicin till en ny nivå, sade Craig Crews.

Scheelesymposiet präglat av optimism

Stor optimism präglade även övriga föreläsningar under dagen. Flera föreläsare återkom till att det nya konceptet kommer att göra det möjligt att behandla tillstånd som inte går att påverka med de typer av läkemedel vi har hittills. Med riktad proteinnedbrytning, targeted protein degradation, väntas det bli möjligt att nå måltavlor (proteiner) i cellerna som idag betraktas som omöjliga att komma åt, ”undruggable”.

Många av föreläsarna på Scheelesymposiet vittnade också om vilken betydelse som Craig Crews haft för dem som mentor och inspiratör inom det tidigare smala forskningsområdet. Bland föreläsarna, varav många i dag är framstående forskare inom riktad proteinnedbrytning, fanns flera som gjort sin post doc i hans laboratorium eller samarbetat med honom på andra sätt.

Och Craig Crews själv förklarade hur mycket detta växande utbyte med andra forskare betyder för honom själv och hans arbete:

– Det är underbart att se alla som nu kommer med sin kreativitet, sina idéer och sin kunskap till ett område som jag arbetat med länge. Det här är bara början.

Ångestsymtom minskade vid fysisk träning

Att fysisk träning förbättrar symptomen vid depression har kunnat ses i många tidigare studier. Men nu visar forskare vid Göteborgs universitet att träning även kan vara en effektiv behandling mot ångest. I studien, som har publicerats i Journal of affective disorder, sågs att både måttlig och mer intensiv fysisk träning dämpade symptomen, även vid långvarig eller kronisk ångestsjukdom.

– Effekten av fysisk träning på ångestsymtom i vår studie visade sig vara oberoende av eventuell depression hos patienterna. En hypotes är att träningen har en neurokemisk effekt på hjärnan, nervceller kan nybildas och “repareras” till exempel via tillväxthormonet  IGF-1, insulin-like growth factor 1, som i tidigare studier på möss har visat sig minska symtom på ångest, säger Malin Henriksson, doktorand på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och en av författarna till studien, till Läkemedelsvärlden.

Tränade tre gånger i veckan

I studien ingick 286 patienter mellan 18 och 65 år inom primärvården i Göteborg och norra Halland. Alla var diagnostiserade med generaliserat ångestsyndrom, paniksyndrom eller hade en blandning av ångest och depression. Svårighetsgraden av symptomen hade värderats via självskattningsformulären Beck anxiety inventory och Montgomery Åsberg depression rating scale. Medelåldern bland deltagarna var 39 år och 70 procent av dem var kvinnor.

Studiedeltagarna delades slumpmässigt in i tre grupper. Två grupper tilldelades ett gruppträningsprogram med antingen en måttlig eller en mer intensiv fysisk träning. Den tredje gruppen var en kontrollgrupp som vid ett tillfälle fick allmänna råd om träning av en fysioterapeut, men som inte tränade någonting under studien.

Båda träningsgrupperna fick under tolv veckor genomföra en timme långa gruppträningspass som innehöll både konditions- och styrketräning tre gånger i veckan. Träningen bestod, efter uppvärmning, av cirkelträning vid tolv stationer följt av nedvarvning och stretchning.

Gick från hög ångest till mild

Resultatet av studien visade en påtaglig förbättring av ångestsymtomen för patienterna. Detta gällde även de med kroniska tillstånd, och de som led av svår ångest.

– Innan studien hade de flesta deltagarna en hög ångest enligt skattningsformulären. Nästan alla deltagare gick från hög ångest innan till mild ångest efter träningsprogrammet, säger Malin Henriksson, som också är specialistläkare i allmänmedicin inom Region Halland.

Den grupp som tränade på måttlig nivå skulle uppnå 60 procent av maxpuls medan gruppen som tränade mer intensivt skulle uppnå 75 procent. Studien visade en statistisk trend att de som tränade mer intensivt mådde lite bättre.

– Båda träningsformerna gav dock en väldigt bra effekt. Resultaten visade en nästan en fyra gånger ökad chans till förbättring vid måttlig träning jämfört med kontrollgruppen. Det betyder att man inte måste träna högintensivt för att uppnå förbättring och att man med enkla medel kan hjälpa dessa patienter, säger Malin Henriksson.

Men kan inte de positiva resultaten handla om att man träffas i grupp och får mer social kontakt?

– Det är också en hypotes vi har att det sociala sammanhanget kan spela en roll i detta, att man tränar i grupp och att en fysioterapeut finns med som stöttning hela tiden. Vi tror också att kontinuiteten, att man träffades regelbundet på fasta tider under så pass lång tid som tolv veckor kan vara en del av förklaringen.

Komplement till standardbehandling

I dag är standardbehandlingarna mot ångest kognitiv beteendeterapi (KBT) och psykofarmaka. En del patienter med ångest svarar dock inte på de medicinska behandlingarna, och det är också vanligt med biverkningar av läkemedlen. Dessutom kan väntetiderna till KBT försämra prognosen.

– Det går inte att säga att träning skulle kunna ersätta standardbehandlingarna mot ångest, men jag tror att den skulle kunna vara ett bra komplement, säger Malin Henriksson.

Hon tror att det skulle vara möjligt att ordna detta inom vården.

– Vi skulle gärna se att det implementeras i primärvården där de flesta söker vård för sin ångest. Vi tror att man med ganska enkla medel, tillsammans med rehabpersonal och bra lokaler, kan möjliggöra träning som en kompletterande behandling framöver.

Företag fälls för marknads-föring till minderåriga

Informationsgranskningsnämnden, IGN, fäller företaget Galderma nordic AB för marknadsföring till minderåriga av läkemedel. Sådan marknadsföring till barn under 18 år är förbjuden i det etiska regelverket.

Galderma marknadsför acneläkemedlet Basiron 5%. IGN har uppmärksammat att företaget har publicerat en annons för Basiron på webbplatsen twitch.tv. Detta är en webbplats för bland annat direktsänd videoströmning av material som handlar om datorspel. Användare kan skapa sin egen kanal och lägga ut filmer på när de spelar. Man kan livekommentera och chatta.

IGN pekar på att användarvillkoren för twitch säger att tjänsterna får användas av personer från 13 år och uppåt. Eftersom läkemedelsbranschens etiska regelverk förbjuder läkemedelsreklam till minderåriga anser IGN att annonsen är en överträdelse.

I sitt svaromål framhåller Gadema att annonsering på twitch inte automatiskt strider mot regelverket eftersom det på plattformen går att styra annonser till en målgrupp över 18 år. Företaget skriver vidare att dess policy är att alltid styra annonser i digitala medier till en vuxen målgrupp.

Dock hade en miss i kommunikationen om Basiron-annonseringen gjort att twitch inte gjorde sådan styrning denna gång. Företaget förklarar att informationen om åldersstyrning föll bort i sista steget av kommunikationen med webbföretaget.

”Det inträffade är mycket olyckligt, men en enskild företeelse orsakad av den mänskliga faktorn”, skriver företaget som medger sitt misstag.

IGN beslutar att Galderma ska betala 55 000 kronor i straffavgift.

Tidsintervallet till tredje dosen kortas en månad

0

Folkhälsomyndigheten kortar tidsintervallet mellan dos 2 och 3 med en månad för personer som är 65 år och äldre. Den nya rekommendationen innebär att den tredje dosen covid-19-vaccin nu kan ges från att det har gått minst fem månader efter den tidigare dosen.

Syftet är att fler personer ska kunna vaccineras så snart som möjligt och få ett starkare skydd när smittspridningen väntas öka de närmaste månaderna.

– Vi ser en ökande smittspridning i flera länder i Europa, och enligt våra scenarier kan vi räkna med en uppgång även i Sverige. Med ett kortare tidsintervall mellan dos två och påfyllnadsdosen hinner fler vaccineras så snart som möjligt, och har bra skydd mot sjukdomen inför julhelgerna, säger Anders Tegnell, statsepidemiolog och avdelningschef på Folkhälsomyndigheten i ett pressmeddelande.

I nuläget rekommenderar Folkhälsomyndigheten en påfyllnadsdos till alla som är 65 år och äldre, till vissa riskgrupper samt till personal inom hemtjänst, hemsjukvård och på särskilda boenden.

”Mitt råd är att man ska göra det man tycker är kul”

I morgon är det dags för professor Craig Crews från Yale University i USA att motta Scheelepriset för sitt arbete med riktad proteinnedbrytning, targeted protein degradation. En av dem som ska tala på Scheelesymposiet, där prisceremonin äger rum, är läkemedelskemisten Mariell Pettersson. Hon arbetar i dag som associate principle scientist på Astrazeneca, men gjorde för fem år sedan sin post doc-utbildning hos professor Craig Crews. Läkemedelsvärlden ringde upp och ställde fem frågor om hennes tid i USA.

Hur kom det sig att du gjorde din post doc-utbildning hos professor Craig Crews?

– Jag har en doktorsexamen i organisk kemi med inriktning mot läkemedelskemi. Där fokuserade jag på design och syntes av bioaktiva föreningar, men när jag var i startgroparna för att göra min post doc-utbildning så kände jag att jag också ville lära mig praktiskt hur man biologiskt testar föreningarna. Så det var på den vägen jag hörde av mig till Craig, men främst för att han är en väldigt innovativ forskare som arbetar tvärvetenskapligt, vilket han har möjliggjort genom att bygga upp ett labb där han rekryterar både biologer och kemister, med mycket fokus på kemisk biologi.

Vad gjorde du där?

Protac, PROteolysis TArgeting Chimera, är en teknik som togs fram i Craig Crews laboratorium. Protac använder sig av en ny verkningsmekanism vilket innebär ett nytt sätt att angripa sjukdomsalstrande proteiner. De projekt jag var involverade i syftade till att expandera Protac-teknologin till läkemedelsmål som man inte kan kontrollera med traditionella modaliteter såsom småmolekyler. Under min tid i Craigs forskargrupp lärde jag mig dels design och syntes av bifunktionella Protac-föreningar, men även att biologiskt evaluera dessa.

Vad har tiden hos honom betytt för dig?

– För mig har det alltid varit viktigt att få ”hands-on experience” för att lära mig något nytt. Hos Craig fick jag möjligheten att göra de biologiska experimenten själv, vilket har varit väldigt lärorikt. Även om det finns överlapp i läkemedelsutvecklingen mellan småmolekyler och Protacs, så är det skillnader i hur man utvärderar deras biologiska aktivitet. Erfarenheten och kunskapen som jag erhöll i Craigs forskarlabb har hjälpt mig i mitt arbete inom Protacs-projekt på Astrazeneca. Jag upplever att det bland annat har underlättat för mig i samarbeten med biologer, vilket i sin tur ofta lett till snabbare projektprogression.

Vad har du för förväntningar på Scheelesymposiet i morgon?

– Det ska bli jättekul att träffa Craig och personligen gratulera honom till Scheelepriset, ett erkännande av hans forskning som jag tycker är oerhört välförtjänt. Det ska också bli kul att träffa andra ledande forskare inom forskningsfältet targeted protein degradation. Jag ser även fram emot min föreläsning där jag kommer att prata om min tid hos Craig, vad jag forskade på samt hur jag använder den kunskapen i min nuvarande roll på Astrazeneca. Min förhoppning är att min presentation ska inspirera yngre forskare att forska inom targeted protein degradation.

Vad har du för råd och tips till unga forskare inom området?

– Mitt generella råd är att man ska göra sådant som man tycker är kul. Jag upptäckte ganska tidigt att jag tyckte det var spännande med läkemedelskemi. Att forska inom ett område där man har potential att i slutändan förbättra behandlingar av sjukdomar är något jag finner väldigt motiverande.