Månads arkivering september 2021

Cancerpatienter i många länder utan läkemedel

Helene Wallskär
-
0
Cancerpatienter i många länder utan läkemedel

Forskare från Storbritannien rapporterar om en mycket ojämn global tillgång till cancerläkemedel. De konstaterar att i de flesta länder i världen kan cancerpatienter inte ens få den viktigaste och mest grundläggande behandlingen. Slutsatsen bygger på en studie som är publicerad i Lancet oncology.

Enkät om global tillgång till cancerläkemedel

Studien genomfördes av forskare i Kings college London global oncology group i samarbete med Världshälsoorganisationen, WHO. Den byggde på en online-enkät till framstående cancerläkare i olika länder. Sammanlagt medverkade 948 cancerläkare i 82 länder.

Deltagarna fick välja ut de 20 cancerläkemedel som de ansåg kunde göra störst nytta för folkhälsan i det egna landet. Därefter fick de svara på hur tillgängliga dessa läkemedel var för cancersjuka i landet.

De läkemedel som cancerspecialisterna ansåg var viktigast var främst äldre, förhållandevis billiga cytostatika och hormonläkemedel. De sju oftast valda läkemedlen var i fallande ordning doxorubicin, cisplatin, paclitaxel, pembrolizumab, trastuzumab, carbloplatin och 5-fluorouracil. Specialisterna menade att dessa var viktigast eftersom de har goda effekter för patienter med en rad olika cancersjukdomar. Med något undantag var de utvalda cancerläkemedlen också identiska med dem på WHO:s lista över essentiella mediciner.

Cancerpatienter har inte råd

När forskarna jämförde länder med olika ekonomisk standard såg de både likheter och viktiga skillnader. 15 läkemedel fanns med på listan oberoende av landets ekonomiska standard. Men på de resterande fem listplatserna syntes olikheter.

Cancerläkarna i låginkomstländer och länder med låg-medelhög inkomstnivå tog inte med några immunterapier på sina listor. Och det enda hormonläkemedlet de inkluderade var tamoxifen. På listorna från höginkomstländer och länder med medelhög-hög inkomstnivå fanns både immunterapier och nyare hormonläkemedel med.

Studien visade också att i låg- och medelinkomstländer har de flesta cancerpatienter svårt att ha råd även med de grundläggande cancerläkemedlen på listan. I många av dessa länder överstiger patientens kostnad för behandlingen 40 procent av kostnaden för mat.

Även från vissa höginkomstländer rapporterades ekonomiska hinder för patienterna att få rekommenderad behandling.

Efterlyser akuta åtgärder

– Vår studie visar att de viktigaste cancerläkemedlen i många länder inte prioriteras tillräckligt av de offentliga hälsosystemen. Den främsta orsaken till att patienter inte har tillgång till behandling är att de inte har råd med läkemedlen. Det är tragiskt eftersom de flesta av dessa läkemedel är äldre generika som innebär stora fördelar för patienten, säger professor Richard Sullivan, King´s college, som ledde studien i ett pressuttalande.

– De här problemen är störst i låg- och medelinkomstländer där cancerfrekvensen också ökar snabbast. Det finns ett akut behov av globala och nationella åtgärder för att se till att cancerpatienter över hela världen har tillgång till effektiva läkemedel.

Nya data ledde till beslutet om pneumokockvaccin

Helene Wallskär
-
0
Nya data ledde till beslutet om pneumokockvaccin

Hösten 2022 inför Sverige avgiftsfri vaccination mot pneumokocker för alla 75-åringar samt för medicinska riskgrupper. Det framgår av budgetpropositionen för 2021 där regeringen har avsatt 40 miljoner kronor per år i statsbidrag till ett sådant vaccinationsprogram.

Vägen fram till detta beslut har inte varit alldeles enkel. Redan 2016 utredde Folkhälsomyndigheten frågan. Men då saknades det enligt myndigheten tillräckligt med kunskap om vilken effekt ett sådant program kan ha när det gäller äldre.

Det var bland annat oklart hur det då relativt nya barnvaccinationsprogrammet mot pneumokocker skulle påverka smittspridningen till äldre. Andra kunskapsluckor gällde vaccinernas skyddseffekt samt vilka pneumokockstammar som orsakar mest problem bland äldre i Sverige.

Vaccination mot pneumokocker i flertalet regioner

Vid den tidpunkten rekommenderade Folkhälsomyndigheten därför gratis vaccination mot pneumokocker enbart för personer i medicinska riskgrupper, från två års ålder och uppåt. De flesta, men inte alla, regioner införde sedan dock ändå kostnadsfritt pneumokockvaccin både för riskgrupper och personer från 65 år.

Riksdagen

I december 2020 gjorde så riksdagen, på initiativ av socialutskottet, ett så kallat tillkännagivande till regeringen. Riksdagen uppmanade regeringen att snarast införa avgiftsfri vaccination för personer som är 75 år och äldre samt för medicinska riskgrupper i hela landet. Åldersgränsen sattes vid 75 år eftersom det då hade kommit data som enligt Folkhälsomyndigheten talade för att det är först från denna ålder som insatsen är kostnadseffektiv för samhället.

Folkhälsomyndigheten fick i uppdrag att uppdatera sitt tidigare underlag och presenterade resultatet i april i år.

Nya data finns

Tack vare nya data är kunskapsluckorna inte lika stora längre. Bland annat finns erfarenheter från Storbritannien, Tyskland och några andra länder som infört pneumokockvaccin i program för äldre. Där tyder resultaten enligt Folkhälsomyndigheten på att ”vaccinerna ger ett visst begränsat skydd” mot både lunginflammation och andra pneumokockinfektioner hos äldre.

Folkhälsomyndighetens sammanvägda bedömning är att det nya vaccinationsprogrammet kommer att minska sjukdomsbördan och kan bedömas som kostnadseffektivt.

Det 23-valenta (skyddar mot 23 bakteriestammar) vaccin som kommer att användas i Sverige har enligt aktuella data en genomsnittlig skyddseffekt på 40-60 procent hos dem som är 75 år eller äldre. Skyddet sjunker med tiden, men det är ännu inte fastställt om det kommer att behövas påfyllnadsdoser.

I underlaget framhåller Folkhälsomyndigheten också att nya vacciner med brett och mer långvarigt skydd sannolikt kommer om några år.

Annons om TBE-vaccin var inte stötande

Marie Ericsson
-
0
Annons om TBE-vaccin var inte stötande

En privatperson ansåg att en annons om TBE-vaccinering innehöll ”skrämselpropaganda” och anmälde därför det ansvariga företaget till Informationsgranskningsnämnden, IGN. Men nämnden anser inte att kampanjen är oetisk eller stötande och ger inte företaget någon anmärkning.

Följde rekommendationer om TBE-vaccinering

Under en reklamkampanj för TBE-vaccinering annonserade företaget Bavarian nordic A/S i Göteborgsposten. Kampanjen uppmanade personer i Västra Götalandsområdet att vaccinera sig mot den fästingburna hjärnhinneinflammationen TBE.

I annonsen fanns en röd och svart stiliserad fästing mot en blå bakgrund, samt fraserna ”Tillbringar du mycket tid utomhus?” och ”Ett bett räcker.” Läsaren hänvisades även till att gå vidare och läsa mer information. Denna utformning av annonsen fick en privatperson att reagera.

I ett klagomål till IGN skriver anmälaren att företaget ”basunerar ut ett skrämselbudskap” om att det räcker med att gå utanför dörren för att bli biten av en fästing. Hen anser att uttrycken om att tillbringa tid utomhus och att det räcker med ett bett i kombination med utformningen av annonsen kan göra att människor övervärderar risken för att bli sjuk. Anmälaren påpekar att hen inte är emot själva vaccineringen, utan annonsens utformning.

Företaget har dock svarat att påståendena i annonsen är sakligt korrekta och även överensstämmer med vad Västra Götalandsregionen och Folkhälsomyndigheten rekommenderar gällande risker och vaccinering mot TBE.

Annonsen inte oetisk

IGN tycker inte att frågan ”Tillbringar du mycket tid utomhus?” strider mot Folkhälsomyndighetens rekommendationer om vilka som bör ta vaccin mot TBE. Detta eftersom kampanjen riktar sig till läsare i ett område med en hög risk för fästingar.

Inte heller påståendet ”Ett bett räcker” är felaktigt anser IGN. Även om andelen av alla fästingar som bär på TBE-viruset är låg, så räcker det med ett bett från ”fel fästing”, skriver nämnden i sitt beslut.

IGN konstaterar att det finns ett stort värde i att personer som befinner sig i områden med hög smittrisk vaccinerar sig mot TBE, eftersom en person som blir smittad löper en risk för allvarlig neurologisk sjukdom. Med anledning av detta samt en samlad bedömning av hur den aktuella kampanjen är utformad, anser IGN inte att annonsen är oetisk eller stötande. Företaget slipper därmed anmärkning.

”Förhoppningar som inte infrias kan skapa risker”

Mikael Hoffmann
-
0
”Förhoppningar som inte infrias kan skapa risker”

BLOGG. Förväntningarna på nationell läkemedelslista, NLL, är stora. Från patienter, från farmaceuter, från vårdpersonal, från apoteken och naturligtvis från myndigheter och politiker. Men många av förväntningarna kommer inte att infrias i närtid och det kan skapa nya risker.

Många patienter, farmaceuter och personer i vården tror att informationen i nationell läkemedelslista blir bättre, säkrare och mer korrekt i och med de delar av NLL som införs de närmaste åren. En del kommer också att bli lite bättre. Men informationen i sig kommer inte att bli mer korrekt förrän förskrivarna – i första hand läkarna – aktivt arbetar i NLL. För detta krävs att NLL är integrerad i patientjournalerna. Och detta kommer inte att hända än på ett antal år. Inte till 2023, snarare först några år senare.

Beror inte på ovilja

Det finns flera orsaker till att läkarna inte kommer kunna arbeta som tänkt i NLL via sina patientjournalsystem. Den enklaste att förklara är att 13 regioner ska byta hela sina patientjournalsystem de närmaste åren. Det tar fokus, tid och resurser från läkemedel. Den mest problematiska orsaken är dock att NLL är byggd på receptlogik och inte på den informatik med ordinationskedjor som vårdens journalsystem arbetar med. Därför är det svårt att bygga samman NLL med patientjournalerna.

Detta har påpekats flera gånger sedan 2019 då de åtta regioner som har systemet Cambio cosmic gemensamt lyfte problemet. Vill du veta mer om den bakomliggande frågan så höll jag ett inledningsanförande på e-hälsokonferensen Vitalis i Göteborg i våras som du kan se här.

Det är alltså inte ovilja eller ”tröghet” från de 21 regionerna som gör det svårt att integrera NLL i patientjournalerna. Snarare beror det på att E-hälsomyndigheten underskattat det problem det innebär att anpassa två skilda informationsmängder till varandra.

Manuellt dubbelarbete ökar risken för fel

Varför kan då läkarna inte bara dokumentera läkemedel i öppenvård i webbtjänsten Förskrivningskollen? Förskrivningskollen är en ny webblösning där läkarna kan se NLL med alla giltiga utfärdade recept kopplade till expedierade läkemedel och även ändra i befintliga ordinationer. Det är bra att den informationen vid behov finns tillgänglig vid beslut. Säkert kommer detta användas för att få information om patientens recept till exempel vid ordination av beroendeframkallande läkemedel. Det innebär också att om läkaren loggar in i Förskrivningskollen så kan läkaren se över recepten och makulera sådana som är inaktuella eller dubblerade.

Men att arbeta i Förskrivningskollen gör i dagsläget däremot inte att patientjournalen uppdateras, inte förrän ovan nämnda integrering sker. Innan det skett måste läkaren ordinera – sätta in, ändra dos, sätta ut, förlänga behandling, makulera recept och så vidare – två gånger. En gång i Förskrivningskollen och en gång i patientjournalen. Annars saknas information i patientjournalen om ordinationer och kopplingar mellan patientanteckningar och läkemedel. Alla läkemedel och inte bara de som får ändrad ordination måste dessutom ordineras från grunden i patientjournalen vid inläggning, och dessutom både i patientjournalen och Förskrivningskollen vid utskrivning.

All manuell dubbeldokumentation tar tid och ökar risken för fel. Att använda Förskrivningskollen för alla patienter med behov av recept vore att hantera alla dessa patienter på samma mycket osäkra sätt som vi idag hanterar patienter med dosförpackade läkemedel (där ordinationer i systemet Pascal egentligen också ska göras i patientjournalen parallellt).

E-hälsomyndigheten bör vara tydlig

Eftersom läkarna inte, annat än i undantagsfall, kommer att arbeta i NLL förrän NLL är integrerad (och inte bara en eventuell läskopia) i patientjournalen så kommer informationen där sannolikt inte att uppdateras bättre än idag. Då blir informationen i NLL inte heller bättre. Då blir det inte enklare för farmaceuten att expediera läkemedel. Och än viktigare: Det blir inte säkrare för patienten.

Det här är viktigt för alla farmaceuter som expedierar läkemedel på apotek att förstå.  Annars ökar sannolikheten för misstag istället för att minska. Det är också viktigt för patienterna att förstå att Läkemedelskollen (patientens sätt att nå NLL) visserligen kommer ha ett bättre gränssnitt men inte automatiskt vara mer korrekt än dagens alternativ, som underlag för att ta sina läkemedel.

Det är förstås också viktigt för E-hälsomyndigheten att i sin kommunikation vara tydlig med detta. Samt för E-hälsomyndigheten och regionerna att gemensamt så snart som möjligt finna lösningar på det gemensamma problemet att få NLL och patientjournalerna att fungera tillsammans.

Fortsatta vaccinsatsningar i budgetpropositionen

Helene Wallskär
-
0
Fortsatta vaccinsatsningar i budgetpropositionen

Regeringen föreslår stora satsningar på inköp av vacciner mot covid-19 även under de kommande två åren. Det framgår av den budgetproposition som regeringen i dag överlämnade till riksdagen.

Under återstoden av 2021 avsätts ytterligare 1 miljard kronor för vaccininköpen. För nästa år avsätts 3,5 miljarder kronor och för 2023, då Sveriges nuvarande vaccinavtal löper ut, 2 miljarder kronor.

– Det är viktigt att vi håller fortsatt vaksamhet och beredskap för att hantera pandemin. Därför tillför regeringen stora resurser och medel till hanteringen av pandemin, säger socialminister Lena Hallengren i ett pressmeddelande.

Inköp av vacciner mot covid-19 för olika behov

I budgetpropositionen skriver regeringen att covid-19-vaccinens effekt över tid ännu är osäker. Men att de som vaccinerats troligtvis kommer att behöva en påfyllnadsdos för att bibehålla ett gott skydd. Behovet påverkas även av hur viruset muterar.

I de föreslagna satsningarna ingår den påfyllnadsdos till personer med kraftigt nedsatt immunförsvar som Folkhälsomyndigheten redan rekommenderar. Liksom att vid behov kunna ge påfyllnadsdos även till exempelvis äldre på särskilda boenden inför vintersäsongen 2021-2022. När det gäller den stora delen av den vaccinerade befolkningen räknar regeringen med att en första påfyllnad kan komma att behövas under 2022.

Överskott ska säljas vidare

I budgetpropositionen begär regeringen också fortsatt bemyndigande från riksdagen även under nästa år att sälja vidare det överskott av vaccin som Sverige avsiktligt köper in. ”Vid försäljningarna kommer regeringen sträva efter att täcka en så stor del som möjligt av det inköpspris som Sverige betalat och att inga vacciner ska behöva kasseras”, skriver regeringen.

Överskottet kan komma att säljas med prisrabatt till andra stater eller till organisationer som exempelvis Covax, som arbetar för en rättvisare global vaccinfördelning. Möjligheten att ge sådana prisrabatter är inräknad i de anslag som regeringen föreslår för inköp av vacciner mot covid-19.

I budgetpropositionen avsätter regeringen även ytterligare 500 miljoner kronor i år och2,1 miljarder kronor nästa år för ersättning till regionerna för vaccinationsarbetet.

”Det är jätteviktigt att vara lyhörd och respektfull”

Marie Ericsson
-
0
”Det är jätteviktigt att vara lyhörd och respektfull”

I dag lanseras pratavaccin.se, en sajt med råd och tips om hur man kan prata med personer i ens närhet som är skeptiska till eller oroliga för att vaccinera sig mot covid-19. På sajten, som är framtagen av den ideella föreningen Vetenskap & Allmänhet, finns verktyg för hur man kan bemöta myter och missuppfattningar om vaccinerna.

– Många personer känner en genuin oro för att skadas av vaccinet, kanske har de också ett lågt förtroende för myndigheter. Ibland kan det därför vara lättare för en kompis eller släkting att nå fram med informationen och vi vill att vår sajt ska vara ett stöd till dem, säger Gustav Bohlin, utredare på Vetenskap & Allmänhet.

Vetenskapligt förankrad vägledning

Pratavaccin.se vänder sig alltså inte direkt till människor som är skeptiska eller oroliga för att vaccinera sig, utan till personer i deras närhet. På sajten finns vanliga myter om vaccinerna samlade, tillsammans med en tydlig och vetenskapligt förankrad vägledning för hur man kan bemöta dessa myter på ett konstruktivt sätt.

– Frågan om att vaccinera sig är väldigt känslig och den kan ofta vara svår att diskutera. Därför vill vi ge tydliga och enkla tips kring hur man kan närma sig och hålla sådana samtal, säger Gustav Bohlin.

Några av de myter som tas upp på sajten är till exempel att man kan få covid-19 av vaccinerna, att de innehåller mikrochip och att det inte är så viktigt att vaccinera sig om man inte tillhör en riskgrupp.

Det kan ju finnas en risk att skeptiker blir ännu mer skeptiska ju mer fakta man lägger fram. Förutom korrekt fakta, får man tips om hur man ska prata med dessa personer?

– Vi presenterar ett antal generella tips som är bra att tänka på oavsett vilken specifik missuppfattning man vill komma åt. Eftersom övertygelser ofta bygger på känslor och värderingar i högre grad än fakta är det jätteviktigt att vara lyhörd och respektfull gentemot den man pratar med. Andra tips handlar till exempel om hur man kan hitta rätt förutsättningar för samtalet eller minska risken för att bli osams.

Pratavaccin.se vill få fler att vaccinera sig

Vid skapandet av hemsidan har Vetenskap & Allmänhet haft en dialog med flera organisationer och myndigheter som till exempel Folkhälsomyndigheten och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Det övergripande målet med pratavaccin.se är att fler personer ska välja att vaccinera sig mot covid-19. Men Gustav Bohlin framhåller att ett mål också är att lugna ner tonläget i frågan.

– Det är en hård ton både i medierna och privat och jag hoppas på en större respekt för varandra. Det tror jag också är vägen till att fler människor ska välja att vaccinera sig.

Upprop mot brist på reumatologiska läkemedel

Helene Wallskär
-
0
Upprop mot brist på reumatologiska läkemedel

Under pandemin har flera viktiga reumatologiska läkemedel fått stor användning mot den svåra systemiska och livshotande inflammation som drabbar vissa covid-19-patienter. Det har skapat en ökad efterfrågan på dessa antiinflammatoriska läkemedel. En efterfrågan som tillverkarna inte kan hålla jämna steg med.

Läkemedelsvärlden rapporterade till exempel nyligen om global brist på IL-6-hämmaren tocilizumab på grund av denna pandemieffekt. En annan läkemedelsgrupp där brister av samma skäl har uppstått på många håll är glukokortikoider, bland annat dexametason.

Vill se ökad produktion av reumatologiska läkemedel

Nu går organisationen Eular ut och kräver jämlik tillgång till de antiinflammatoriska läkemedlen. Eular är en europeisk paraplyorganisation för vetenskapliga organisationer inom reumatologi i Europas länder samt för vårdprofessioner inom reumatologin och patientföreningar på området.

Eular kräver i sitt upprop även att företagen snabbt ska skala upp produktionen av de aktuella läkemedlen.

– Många läkemedel som traditionellt använts för att behandla reumatiska och muskuloskeletala sjukdomar, RMD:s, har blivit ledande covid-19-behandlingar. Därför måste regeringar och tillverkare snabbt ta nödvändiga steg för att se till att denna ökade efterfrågan inte påverkar livet för européer med reumatiska och muskuloskeletala sjukdomar, säger Eulars ordförande Annamaria Iagnocco i ett pressmeddelande.

Hon framhåller att läkemedlen är nödvändiga för att förebygga försämring och funktionsnedsättningar hos dessa patienter så att de till exempel kan fortsätta att yrkesarbeta. Och att behandlingarna även är viktiga för att förebygga komplikationer som cancer, diabetes och hjärt-kärlsjukdomar.

Eular efterlyser ett ”balanserat”förhållningssätt för att kunna möta covid-19-pandemin och samtidigt respektera behoven hos andra patientgrupper.

Han är ny ordförande i Sveriges apoteksförening

Helene Wallskär
-
0
Han är ny ordförande i Sveriges apoteksförening

Sveriges apoteksförening har utsett Gustav Hasselgren till ny styrelseordförande. Han efterträder Anders Torell som varit ordförande sedan 2019.

Ordförandebytet beror på att Anders Torell nyligen beslutat lämna vd-posten på Kronans apotek. Styrelsen i Sveriges apoteksföreningen ska bestå av de verkställande direktörerna i samtliga medlemsföretag, samt ordföranden i Sveriges oberoende apoteksaktörers förening. Därför lämnar Anders Torell som en följd av sitt avgångsbeslut även apoteksföreningens styrelse.

Hans efterträdare på ordförandeposten, Gustav Hasselgren, är vd för Axfood-ägda Apohem, ett helt nätbaserat apotek.

– Konkurrensen är stor inom apoteksbranschen i Sverige och det gör att vi aktörer ständigt behöver utveckla vårt erbjudande till kund. Samtidigt finns det stora gemensamma frågor inom exempelvis regulatoriska frågor, utbildning och miljö där Sveriges apoteksförening fyller en viktig funktion för hela branschens utveckling, säger Gustav Hasselgren i en presskommentar.

Apohem blev medlemmar i Sveriges Apoteksförening 2019 och sedan dess har Gustav Hasselgren ingått i organisationens styrelse.

Kombinerat vaccin kan bli verklighet

Marie Ericsson
-
0
Kombinerat vaccin kan bli verklighet

Läkemedelsföretaget Novavax planerar att påbörja en klinisk prövning av ett kombinerat vaccin som ger ett skydd mot både mot säsongsinfluensa och covid-19. Även företaget Moderna genomför en studie om ett kombinerat vaccin mot dessa sjukdomar.

– Det är många frågor att lösa innan ett sådant vaccin går att använda i praktiken, men det finns absolut fördelar med ett kombinerat vaccin, säger Ali Mirazimi, virusforskare på Karolinska institutet och sakkunnig på Folkhälsomyndigheten.

Oklart när på året covid-19-vaccin ska ges

Deltagarna i Novavax studie, som är i en tidig fas, kommer att få ett kombinerat vaccin som använder företagets covid-19-vaccinkandidat NVX-CoV2373 och dess influensavaccinkandidat Nanoflu. Båda dessa är proteinbaserade. Studien kommer att genomföras i Australien och innefatta 640 friska personer.

Samtidigt utför också Moderna en liknande studie i ett tidigt stadium. Där undersöker företaget en kombination av sitt covid-19-vaccin Spikevax och sin vaccinkandidat mot influensa. Båda bygger på mRNA-teknik. Kliniska prövningar av Modernas kombinerade vaccin väntas starta inom sex till tolv månader.

Ett eventuellt problem som Ali Mirazimi ser med ett kombinerat vaccin mot båda sjukdomarna är att vi ännu inte vet när på året vi kommer att behöva covid-19-vaccin.

– När det gäller influensavaccin vet vi precis när säsongen drar i gång och när man behöver vaccineras. Men den informationen har vi ännu inte om covid-19. Därför tror jag att det är det bättre med två olika sprutor tills vi vet det, säger han.

Folkhälsomyndigheten utreder

En aktuell fråga nu när influensasäsongen börjar närma sig är just om det går att vaccinera mot influensa samtidigt som covid-19. Förra veckan kom medierapporter om att Folkhälsomyndigheten utreder den frågan, eftersom vissa personer kan vara aktuella för en tredje dos covid-19-vaccin samtidigt som influensavaccineringen.

– Generellt är det inga problem att ge två vacciner samtidigt. Men ibland kan man rekommendera att ta olika vaccin med en tid emellan, säger Ali Mirazimi.

Vilka fördelar kan finnas med att kunna ge skydd mot båda sjukdomarna i samma vaccin?

– Det skulle förstås vara enklare att bara ta en spruta. Det skulle underlätta både i det administrativa arbetet och även kanske i produktionskedjan.

Men skulle ett kombinerat vaccin rentav kunna ge ett bättre skydd mot sjukdomarna än om man får vaccinen separat?

– Det vet vi inte idag, men den viktigaste frågan är om det ger ett minst lika bra skydd.

Även biverkningsriskerna med ett kombinerat vaccin är ännu okänd mark.

– Men om man belastar immunsystemet för mycket skulle kanske biverkningarna kunna bli svårare, säger Ali Mirazimi.

Kombinerat vaccin mot fler sjukdomar

Moderna hoppas så småningom att kunna lägga till ännu fler vacciner i kombinationen, till exempel ett vaccin mot RS-virus. Enligt Ali Mirazimi är det svårt att säga hur många virus man skulle kunna bygga in i ett och samma vaccin.

– När det gäller mRNA-tekniken, så finns det data på att det fungerar att få bra immunsvar med två olika proteiner/virus, och även tre fungerar. Dock kan skyddet då bli lite sämre. Det finns ett tak, men tekniken blir hela tiden bättre så det är inte säkert att taket stannar där det är i dag.

Covid-19-vaccinering rekommenderas från 12 år

Marie Ericsson
-
0
Covid-19-vaccinering rekommenderas från 12 år

Alla barn mellan 12 och 15 år rekommenderas nu vaccination mot covid-19. Det meddelande regeringen och Folkhälsomyndigheten på en presskonferens under torsdagen.

– Det här gör vi för barnens skull, sa statsminister Stefan Löfven.

Till skillnad från i Norge, där barn mellan 12 och 15 år endast kommer att vaccineras med en dos, kommer barn i Sverige att få två doser på samma sätt som vuxna. Covid-19-vaccinering för barn från 12 år kommer att inledas i november.

– Det finns vaccin och avsatta ekonomiska resurser för att genomföra dessa vaccinationer, sa socialminister Lena Hallengren.

Fördelar med covid-19-vaccinering överväger

Flera länder har redan påbörjat vaccineringen av barn från 12 år medan Sverige fram tills i dag har valt att avvakta. Men nu bedömer Folkhälsomyndigheten att det finns tillräckligt med data som bekräftar att nyttan med vaccineringen är större än riskerna för biverkningar. Bedömningen görs utifrån barnens bästa.

– Vi har gjort en samlad bedömning och tittat på de underlag som finns både i Sverige och i andra länder, följt utvecklingen de senaste månaderna och vägt fördelar mot nackdelar. Och vi har alltså landat i bedömningen att även i de här åldersgrupperna så överväger fördelarna för vaccination, sa Folkhälsomyndighetens generaldirektör Johan Carlson.

Även om det är ovanligt att barn blir allvarligt sjuka i covid-19 är risken inte obefintlig.

– Det här är säkra effektiva vaccin som skyddar mot allvarlig sjukdom och död. Det är de äldsta som har störst behov av skydd, men även yngre löper risk att drabbas av svår sjukdom, sa Johan Carlsson.

Det tillstånd som barn framför allt har drabbats av kallas multisystemiskt inflammatoriskt syndrom, MIS-C, och innebär hyperinflammation med hög feber och i vissa fall en påverkan på organ i kroppen. I Sverige har hittills omkring 250 barn under 18 år drabbats av MIS-C under pandemin.

Tagit hänsyn till utbildning

En annan aspekt som ligger till grund för beslutet om covid-19-vaccinering är barnens utbildning.

– Vaccinet kommer att skydda barn och ungdomar från sjukdom, men det kommer också att hjälpa oss att hålla skolorna öppna. Det är även bra för den enskilda eleven vars risk för frånvaro minskar på grund av sjukdom, sa utbildningsminister Anna Ekström.

Hon poängterade också att det är viktigt att regionerna, som har huvudansvaret för vaccineringen, samarbetar med skolornas huvudmän.

Nästan 20 miljoner barn i världen över 12 år har fått något av mRNA-vaccinerna från Moderna eller Pfizer som är de vacciner som är godkända från den åldern. Ett fåtal barn har fått en biverkning i form av hjärtmuskelinflammation. Biverkningen är dock mycket ovanlig och i regel övergående. Dock uppmanar Folkhälsomyndigheten att man ska vara uppmärksam på symptom som till exempel bröstsmärta de närmsta dagarna efter vaccinationen.

Hpv-infektion ökade risken för en för tidig födsel

Helene Wallskär
-
0
Hpv-infektion ökade risken för en för tidig födsel

Forskare i Kanada rapporterar att hpv-infektion under graviditet ger en signifikant ökad risk för att föda för tidigt. Slutsatsen kommer från en studie där forskarna följde 899 gravida kvinnor från första trimestern till förlossningen. Studien är publicerad i Jama open networks.

Riskökningen gällde inte alla typer av hpv, humant papillomvirus, utan enbart typerna 16 och 18. Hpv 16 och 18 är även de vanligaste högrisktyperna när det gäller hpv-orsakad cancer. Skydd mot dessa hpv-typer finns i alla de vacciner som används mot hpv.

Studerade hpv-infektion under graviditet

Det är känt att genitala virusinfektioner hos gravida kan bidra till att förlossningen startar för tidigt. Svagare samband mellan just hpv och för tidig födsel än i den kanadensiska studien har hittats i flera tidigare studier. Men enligt de kanadensiska forskarna är deras studie den första som följt gravida löpande under graviditeten med DNA-typning av samtliga hpv-varianter.

En skillnad jämfört med tidigare forskning är också att forskarna skilt mellan riskökning på grund av infektionen och riskökning på grund av eventuell behandling av infektionen.

Forskarna genomförde studien vid tre universitetssjukhus mellan 2010 och 2016. De gravida kvinnor som deltog lämnade vaginalt hpv-prov genom självprovtagning under den första och den tredje trimestern. Dessutom togs prov på moderkakan efter förlossningen.

Mer än tredubblad risk

Femtiofem av kvinnorna födde för tidigt, 38 spontant och 17 efter medicinsk igångsättning. Den definition av för tidig födsel som forskarna använde var födsel eller dödfödsel mellan starten av graviditetsvecka 20 och slutet av graviditetsvecka 36.

Totalt hade 42 procent av kvinnorna en hpv-infektion i början av graviditeten. Men att ha hpv av vilken typ som helst ökade inte risken att föda för tidigt. Det tydliga sambandet syntes enbart för kvinnor med hpv 16 eller 18 vars infektion fanns kvar till slutet av graviditeten. Den gruppen hade mer än tre gånger så hög risk som kvinnor utan hpv.

Även att viruset infekterat moderkakan var en signifikant riskfaktor för att föda för tidigt. Hpv-virus fanns i en dryg tiondel av moderkakorna.

Pekar på vaccinets roll

vaccin

Forskarna framhåller att om dessa resultat kan bekräftas i fortsatt forskning, visar det att hpv-vaccinering kan spela en viktig roll i arbetet med att förebygga för tidiga födslar. De förutspår att det sannolikt kommer att kunna gå att se denna positiva vaccineffekt under det kommande decenniet eftersom många flickor i dagens hpv-program nu får vaccin före sexdebuten.

I Sverige var i slutet av fjolåret 78 procent av pojkarna och 84 procent av flickorna födda 2009 vaccinerade med en dos av hpv-vaccin. Vaccination av denna årskull pågår även innevarande läsår, och därmed kommer andelen vaccinerade att öka framöver.

Företag vill få covid-19-vaccin godkänt från fem år

Marie Ericsson
-
0
Företag vill få covid-19-vaccin godkänt från fem år

TEXTEN HAR UPPDATERATS.

Det händer mycket just nu när det gäller barnvaccinering mot covid-19. Samtidigt som Sverige fram tills i dag har avvaktat med beslut om vaccinering av barn mellan 12 och 15 år har andra länder börjat att vaccinera ännu yngre barn. Flera vaccintillverkare har också pågående studier för barn ända ner till sex månaders ålder.

Vill få sitt vaccin godkänt för femåringar

Företaget Biontech, som tillsammans med Pfizer har tagit fram mRNA-vaccinet Comirnaty, kommer inom kort att ansöka om ett godkännande för sitt covid-19-vaccin för barn från fem år, även i Europa. Det har Biontech meddelat till tyska medier, uppger Reuters.

Företaget kommer i september att lämna resultatet från sin vaccinstudie på barn mellan fem och elva år till tillsynsmyndigheterna för granskning. Det har också planerat att ansöka om godkännande för sitt vaccin för barn mellan sex månader och två år senare i år. Yngre barn kommer att få en lägre dos av vaccinet, meddelar företaget.

Även företaget Moderna genomför studier på barn mellan sex och elva år. Det arbetar också med att ta fram den bästa dosen för spädbarn.

Vissa länder vaccinerar ännu yngre barn

Flera länder som till exempel Norge, Danmark, Tyskland och USA, har börjat att vaccinera barn från 12 år, och i vissa länder har man även börjat att vaccinera ännu yngre barn. På Kuba börjar vaccineringen av barn från två år denna vecka, rapporterar New York times.  Det är den yngsta åldersgruppen som hittills vaccineras mot covid-19. På Kuba används vaccinerna Soberana 2 och Soberana Plus som är inhemskt producerade konjugatvaccin.

I juni godkände Kina covid-19-vaccinet från Sinovac för akut användning för barn från tre år. Detta vaccin är ett så kallat inaktiverat vaccin och innehåller avdödat covid-19-virus tillsammans med hjälpämnen. Även i Chile har detta vaccin godkänt från sex års ålder.

I Israel har man godkänt Pfizer/Biontechs vaccin för barn från fem år som av någon anledning riskerar att bli allvarligt sjuka i covid-19.

Storbritannien har ändrat sitt beslut

Förra veckan rapporterade Läkemedelsvärlden om att UK’s joint committee on vaccination and immunisation, JCVI, avrådde från en bred vaccinering av barn mellan 12 och 15 år i Storbritannien. Nu har dock ett nytt besked kommit om att alla barn i denna åldersgrupp i Storbritannien ska erbjudas en dos av Pfizer/Biontechs vaccin.

I Sverige har man dock fram till dagens besked valt avvaktat med en rekommendation om en bred vaccinering från 12 år.

I en skrivelse till Folkhälsomyndigheten framhöll Barnläkarföreningen nyligen flera argument som talar för att erbjuda vaccination till samtliga barn från 12 år. I början av veckan gick även Smittskyddsläkarföreningen ut med att den vill se en vaccinering av denna åldersgrupp. Föreningen anser att det nu finns så pass mycket data om barnvaccinering i andra länder som visar att nyttan överväger riskerna.

Läkemedelsverket vill nystarta Läkemedelsboken

Helene Wallskär
-
0
Läkemedelsverket vill nystarta Läkemedelsboken

I dag redovisar Läkemedelsverket ett regeringsuppdrag om framtiden för Läkemedelsboken. Myndigheten har gjort en förstudie om hur den skulle kunna leva vidare och drivas i framtiden.

Uttrycker behov av Läkemedelsboken

Läkemedelsboken 2014

Läkemedelsboken är ett numer webbaserat kunskapsstöd som beskriver läkemedelsbehandling av de vanligaste folksjukdomarna ur ett svenskt vårdperspektiv. Den är producentobunden och vänder sig till breda målgrupper. Till dessa hör läkare, sjuksköterskor, apotekare och receptarier. Läkemedelsboken har funnits sedan 1977 och gavs tidigare ut av Apoteket AB. Vid omregleringen av apoteksmarknaden tog Läkemedelsverket över ansvaret.

År 2018 beslutade dock verkets styrelse att sluta uppdatera publikationen på grund av bristande ekonomiska resurser. Det väckte debatt. I slutet av 2020 fick myndigheten det regeringsuppdrag som lett fram till den förstudie som nu är klar.

Under arbetet med detta har Läkemedelsverket diskuterat med företrädare för målgrupperna. De har uttryckt behov av Läkemedelsboken. Och något annat som tyder på att kunskapsstödet är efterfrågat är, enligt förstudien, antalet besökare. Under 2020 hade webbpublikationen cirka 2,6 miljoner unika besök. Detta trots att innehållet inte uppdaterats på två år.

Kräver ny it-lösning

Läkemedelsverket föreslår nu att myndigheten ska få i uppdrag att återuppbygga Läkemedelsboken. Förslaget innebär också att verket sedan ska driva den vidare enligt en ny modell. Detta kräver en ny it-lösning. Sedan ska allt material i den befintliga Läkemedelsboken granskas, uppdateras och kvalitetssäkras innan det förs över till den nya it-lösningen.

Myndigheten räknar med att arbetet med ny it-lösning och uppdatering av innehållet kommer att ta två år och kosta sammanlagt närmare 24 miljoner kronor.

Enligt förslaget ska innehållet sedan löpande uppdateras med hjälp av en redaktion som består av medarbetare på Läkemedelsverket. Denna interna grupp ska ha stöd av en extern referensgrupp som bidrar med aktuell klinisk kompetens och information om vilka kunskapsbehov som finns ute i vården.

Om en tredjedel av innehållet uppdateras varje år skulle driften av Läkemedelsboken enligt förstudien kosta 10,3 miljoner kronor det första året. Sedan sjunker driftskostnaden till runt 9,5 miljoner kronor per år.

Ser fram emot fortsatt förtroende

Maja Marklund
Maja Marklund.

– I vår utredning har vi samverkat med en rad intressenter om vilka behov och krav de har på it-lösningen och Läkemedelsboken som kunskapsstöd, och om förslag på utveckling av produkten. Det har landat i en bra modell som vi tror på och vi ser fram emot att få ett fortsatt förtroende att driva och förvalta Läkemedelsboken, säger Maja Marklund, direktör, Läkemedelsverket, i ett pressmeddelande.

– Mycket arbete krävs för uppdatering av innehåll och etablering av ny teknik och process, och Läkemedelsverket är beredda att ta sig an ett sådant uppdrag.

I en debattartikel i Dagens medicin understryker Läkemedelsverkets generaldirektör Björn Eriksson tillsammans med verkets styrelseordförande Nils Gunnar Billinger idag behovet av producentobunden läkemedelsinformation.

”Sveriges sjuk- och hälsovård och patientorganisationer är i behov av relevant och producentobunden information. Vi på Läkemedelsverket ser det som en av våra uppgifter och är beredda att ta det ansvaret, bland annat genom att ansvara för Läkemedelsboken”, skriver de.

Flera skäl till lågt bruk av alkoholläkemedel

Marie Ericsson
-
0
Flera skäl till lågt bruk av alkoholläkemedel

Att det är få personer med alkoholberoende som behandlas med receptbelagda läkemedel kan bero på för lite kunskap hos läkare samt patienter. En anledning kan också vara att dessa patienter föredrar psykologisk behandling framför läkemedelsbehandling. I vissa fall kan också fysiska skador, som leverskador, göra att viss behandling med alkoholläkemedel är olämplig.

Det menar forskarna bakom en studie från Karolinska institutet som visar just att det är få personer som behandlas med läkemedel mot alkoholberoende, och att nivån i stort sett var oförändrat den studerade nioårsperioden.

– Det finns en mängd möjliga förklaringar som vi behöver fortsätta att utforska för att förstå varför dessa godkända och bevisat effektiva läkemedel används i så pass liten utsträckning när vi vet att skadligt alkoholbruk ökar risken för en rad sjukdomar och för tidig död, säger Sara Wallhed Finn. korresponderande författare och forskare på Karolinska institutet, i ett pressmeddelande.

Undersökte fyra alkoholläkemedel

I studien, som har publicerats i tidskriften Drug and alcohol dependence, har forskarna undersökt förskrivningen av fyra godkända läkemedel mot alkoholberoende; disulfiram, naltrexon, akamprosat och nalmefen. Totalt ingick 130 000 vuxna personer som hade fått en alkoholberoendediagnos mellan åren 2007 och 2015.

Enligt studien varierade andelen individer som hämtade ut alkoholläkemedel mellan 22,8 och 23,9 procent. Siffrorna var i stort sett oförändrade över den studerade tidsperioden.

I studien såg forskarna också vissa individuella skillnader. Resultatet visade att alkoholläkemedel förskrevs i mindre utsträckning till män, äldre personer, personer med lägre utbildnings- och inkomstnivå, boende utanför storstadsregionerna och individer med andra fysiska sjukdomar.

– Resultatet visar att det finns en stor underförskrivning av alkoholläkemedel och även skillnader mellan olika grupper i samhället. Detta är problematiskt med tanke på det stora lidande som alkoholberoende vållar, både för individen och samhället, säger Sara Wallhed Finn, som också är psykolog inom specialistvården vid Beroendecentrum Stockholm.

Vad orsakerna till skillnaderna vet forskarna inte fullt ut ännu.

– Vi vet väldigt lite om orsakerna till dessa individuella skillnader. Ett skäl kan vara att tillgången till vård ser olika ut över landet, där specialiserad beroendevård till största del finns i storstadsregionerna. Ett viktigt resultat är att förskrivningen är särskilt låg för individer med andra fysiska sjukdomar. Detta trots att de fysiska sjukdomarna inte var ett hinder för förskrivning av alkoholläkemedel. Orsakerna till detta behöver vi mer kunskap om, säger Sara Wallhed Finn.

Vissa begränsningar

I studien ingår endast personer som har vårdats för alkoholberoende inom specialistvården, vilket är en begränsning eftersom nästan hälften av alkoholberoendediagnoserna ställs i primärvården. Studien var också begränsad till recept som hämtats ut. Dock har en annan tidigare studie visat att förskrivningar och uthämtade läkemedel i stort sett överensstämmer.

Ny deadline för e-recept som huvudregel

Helene Wallskär
-
0
Ny deadline för e-recept som huvudregel

Den 10 maj 2022 blir elektronisk förskrivning av läkemedel huvudregel i Sverige. Det står klart sedan Läkemedelsverkets generaldirektör Björn Eriksson beslutat att det är då som föreskriftsändringen ska börja gälla.

Elektronisk förskrivning på gång länge

Införandet av elektronisk förskrivning som huvudregel är en långdragen följetong. Startdatumet har flyttats fram ett flertal gånger.

Redan 2016 fick Läkemedelsverket och Socialstyrelsen regeringens uppdrag att utreda lagkrav på elektronisk förskrivning. Sedan de redovisade sitt uppdrag har förberedelser pågått.

I juli 2020 skulle Läkemedelsverket enligt den ursprungliga planen ha infört den nya regeln. Men pandemin kom i vägen och myndigheten mötte många invändningar mot valet av tidpunkt. Visserligen är 99 procent av alla recept redan elektroniska, men det finns fortfarande förskrivare som inte har tillgång till ett elektroniskt receptsystem, bland andra pensionerade förskrivare. Och för att E-hälsomyndigheten skulle hinna bli klar med en teknisk lösning för denna grupp satte Läkemedelsverket ett nytt startdatum under våren 2021.

Förskrivningskollen inte helt klar

Den tekniska lösning det handlar om är ett webbaserat förskrivningssystem, Förskrivningskollen, som E-hälsomyndigheten utvecklar. Förskrivningskollen ska bland annat fungera som en tillfällig lösning tills alla ordinarie vårdsystem, senast 1 maj 2023, är anslutna till den nya Nationella läkemedelslistan. Det ska också gå att skriva ut läkemedel via Förskrivningskollen för förskrivare som inte har tillgång till ett elektroniskt receptsystem.

Det visade sig dock att förskrivningsfunktionen inte hann bli klar till det nya startdatum Läkemedelsverket hade satt. Myndigheten flyttade därför fram ikraftträdandet ännu en gång, till 1 oktober i år. Men måste nu alltså flytta det en gång till. Detta eftersom fullversionen av Förskrivningskollen inte beräknas bli klar förrän i november.

Farmaceuter vill inte se fler förseningar

Att Läkemedelsverket väljer 10 maj nästa år som nytt datum beror enligt myndighetens utredning på att det ”behövs en övergångsperiod mellan det datum då Förskrivningskollen lanseras och ikraftträdandet av huvudregeln om elektronisk förskrivning”.

Den ändrade föreskriften med det nya datumet beräknas komma från trycket på torsdag och det är då som den officiellt börjar gälla.

När den senaste ändringen var ute på remiss hörde fackförbundet Sveriges farmaceuter till dem som svarade. Förbundet sade ja till ändringen men poängterade att den nya regeln om elektronisk förskrivning redan skjutits fram vid minst två tillfällen. ”Detta nya datum i föreskrifterna ska vara ett absolut slutdatum, utan möjlighet till ytterligare förskjutningar”, skriver Sveriges farmaceuter.

Öronmärkning ska ge rättvisare fördelning

Marie Ericsson
-
0
Öronmärkning ska ge rättvisare fördelning

Tillgången till covid-19-vaccin i världen är fortsatt ojämlik. I Europa och USA har omkring 60 procent av befolkningarna fått sin första dos medan motsvarande siffra i Afrika är två procent. Regeringen öronmärker därför 2,1 miljarder kronor av biståndsbudgeten 2022 för att bidra till en mer rättvis fördelning och öka tillgången av vaccin i låginkomstländer. Detta ska bland annat göras genom ett ökat stöd till det globala vaccinprogrammet Covax.

– Den ojämna tillgången till vaccin globalt är oacceptabel. Vi har ett ansvar att agera i solidaritet med utvecklingsländer som inte kunnat köpa egna doser.

– Genom att använda svenskt bistånd för att främja vaccintillgång för alla kan vi minska död och lidande och få fart på skolorna, ekonomierna och sjukvården globalt. Det är samtidigt viktigt för att minska risken för nya skadliga mutationer, säger Per Olsson Fridh, minister för internationellt utvecklingssamarbete, i ett pressmeddelande.

Rättvis fördelning av covid-19-vaccin

Pengarna kommer att användas för att finansiera donationer av svenskt vaccinöverskott samt till ett ökat finansiellt stöd till Covax som arbetar för en mer rättvis fördelning av covid-19-vaccin i världens länder.

Förra veckan gick representanter från Covax ut med en uppmaning till givare och tillverkare att säkerställa att länder som ingår i programmet får tillgång till vaccin. Bland annat uppmanades länder som är långt framme i sina vaccinationsprogram att utöka och påskynda sina donationer.

1234Sida 2 av 4