Månads arkivering augusti 2021

”Man behöver vara både hårdhudad och ödmjuk”

0

Landets 21 regionala vaccinsamordnare är en liten men mycket synlig yrkesgrupp som uppstått under pandemin. Samordnarna ska se till att vaccinationerna mot covid-19 flyter på så bra som möjligt i respektive region och är ofta i hetluften. Deras yrkesbakgrunder varierar, några är sjuksköterskor, andra är läkare och även andra professioner finns med.

Regionerna har nu lyckats vaccinera över 60 procent av de i befolkningen i Sverige som är 18 år eller äldre med två doser. Men när det uppstår gnissel i maskineriet – då är det ofta vaccinsamordnarna som medierna intervjuar. Om bokningssystem som brakar ihop, vaccinleveranser som uteblir, ojämn vaccinationstäckning och andra problem. Så hur är det att vara vaccinsamordnare egentligen? Läkemedelsvärlden ringde upp Kristine Rygge som är vaccinsamordnare i Västra Götalandsregionen.

Vilka egenskaper behöver man ha för att passa för jobbet?

– Det är viktigt att vara kommunikativ och flexibel, och en fördel att ha en känsla för logistik. Sedan behöver man också kunna tackla att människor blir frustrerade när det uppstår problem, utan att ta det personligt. Förstå att det inte är mig de är arga på. Man behöver vara både lite hårdhudad och samtidigt ödmjuk så att man tar problemen på allvar.

Hur hamnade du själv i den här rollen?

– Jag är läkare och har tidigare arbetat inom regionen bland annat som medicinsk rådgivare vid akutmottagningarna. När pandemin startade fick jag ett uppdrag inom regionens särskilda sjukvårdsledning att bygga upp provtagningsverksamheten för covid-19. Då skapade jag ett bra kontaktnät med kommunerna och primärvården. Så när frågan kom i november 2020 om någon ville hjälpa till med vaccinationerna så tänkte jag att ”där måste ju jag kunna göra nytta”. Annars är jag inte en sådan som räcker upp handen i varje läge, men då gjorde jag det och sedan var det i gång.

Blev det som du trodde?

– Jag var inte förberedd på att det skulle bli så stort fokus på mig som person. Men all denna uppmärksamhet visar vilket enormt engagemang som finns för vaccinationerna i regionen både bland invånare och personal, och det är väldigt roligt.

– Det största problemet har varit att vi nästan hela tiden haft tillgång till mindre vaccin än de mängder vi räknade med från början. Det har skapat ett stort tryck och ibland frustration. Många har hört av sig till mig om ”när är det min tur?”. Men de flesta förstår när man förklarar systemet och vaccinationsordningen. Och en del hör av sig igen när de fått sin spruta och är glada.

Vad tror du om hösten?

– För närvarande är vi över 50 heltidsanställda som jobbar med covid-19-vaccinationerna bara i vår region. Dessutom har vi avtal med 18 externa aktörer som hjälper till med vaccinationerna. Det har ju tillkommit nya åldersgrupper att vaccinera och det är fortfarande många som ännu inte fått sin andra dos. Vi måste också fortsätta arbetet för att nå ut med vaccin till mer svårnådda grupper.

– Så det är en hel del att hålla ihop och än så länge är detta ett heltidsjobb. Jag förväntar mig att det kommer att fortsätta så en bit in på hösten och är beredd att finnas här så länge som det är nödvändigt. Men så småningom kan nog uppdraget fasas ut.

Skulle du tacka ja till jobbet igen med den erfarenhet du har nu?

– Ja, faktiskt. Det har varit en otrolig resa och det är fantastiskt att få jobba tillsammans med så många kompetenta, idérika och engagerade medarbetare i den organisation som vi har byggt upp liksom i primärvården, kommunerna och sjukvårdsförvaltningarna. Det finns mycket ”go” även om vi alla också är trötta. Jag tycker fortfarande det är kul och jag lär mig massor.

Pandemin skapar global brist på RA-läkemedel

Läkemedelsföretaget Roche har gått ut med information om att det kommer att bli en global brist på läkemedlet Actemra/Roactemra (tocilizumab) de närmaste månaderna. Det är i dag ett befintligt läkemedel godkänt mot reumatoid artrit, men anses också vara en potentiell behandling mot covid-19. Efter Roches pressmeddelande har även Världshälsoorganisationen WHO uttryckt sin oro för bristen.

Ökad efterfrågan på tocilizumab

Trots att tocilizumab inte är godkänt mot covid-19 används det i stor utsträckning i behandling av sjukdomen vilket är orsaken till bristen. Efterfrågan på läkemedlet har ökat till oöverträffade nivåer globalt på grund av att det i stor utsträckning har använts för att behandla patienter med svår eller kritisk Covid-19, skriver Roche i ett pressmeddelande. Under 2021 har företaget ökat sina leveranser av läkemedlet med 100 procent jämfört med före pandemin vilket har lett till begränsningar i både tillverkningskapaciteten och råvaruförsörjningen.

WHO rekommenderar sedan i juni att läkemedlet ska användas som behandling av svår covid-19. Tocilizumab kan, tillsammans med syrgas och kortikosteroider, spela en nyckelroll för att minska dödligheten och behovet av respiratorvård bland svårt sjuka patienter, skriver organisationen i ett pressmeddelande. Nu uppmanar WHO, tillsammans med det globala hälsoinitiativet Unitaid, läkemedelsföretaget att säkerställa en rättvis fördelning av läkemedlet i alla länder, inklusive låg- och medelinkomstländer.

WHO eftersöker också intresseanmälningar från andra läkemedelsföretag för att utöka antalet tillverkare av läkemedlet och därmed kunna öka de globala leveranserna.

Även i Sverige råder en brist på tocilizumab. Enligt Läkemedelsverkets lista över restnoteringar är det en pågående brist av substansen i förfyllda injektionspennor som startade den 2 augusti och väntas pågå till den 19 september. Det finns också en prognos för en kommande brist av substansen i förfyllda sprutor från och med den 5 september som väntas pågå till den 8 oktober.

Granskning pågår hos EMA

Tocilizumab har i flera studier visat en liten men statistiskt signifikant minskning av dödlighet i covid-19. Det anses vara en potentiell behandling för covid-19 på grund av att det kan blockera interleukin-6, ett ämne som produceras av kroppens immunsystem som svar på inflammation och som spelar en viktig roll vid covid-19.

Den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA påbörjade nyligen en granskning av användning av tocilizumab mot covid-19, vilket Läkemedelsvärlden har rapporterat om. I USA har tocilizumab fått en nödgodkännande för patienter med covid-19 som vårdas på sjukhus och redan behandlas med kortikosteroider och är i behov av syrgas eller vård i respirator.

På nytt spår om Alzheimerbehandling

Alzheimerbehandling riktad mot plack av proteinet beta-amyloid som bildas utanför nervcellerna i hjärnan är ett dominerande forskningsspår som även nyligen ledde fram till ett villkorat läkemedelsgodkännande i USA. Men sådan behandling har ändå haft svårt att visa någon riktigt övertygande effekt mot sjukdomssymtomen. Det framhåller ett nordiskt forskarteam som nu lägger fram en alternativ idé om amyloid-betas skademekanismer. Forskarna har publicerat resultat som tyder på att det kan finnas en bättre måltavla för Alzheimerbehandling inuti nervcellerna än utanför.

I studien har forskare vid Lunds universitet samarbetat med forskare i Norge och Finland. Genom experimentell forskning på möss och i cellkulturer har forskarteamet visat att amyloid-beta börjar ansamlas inne i nervcellerna redan långt innan det börjar dyka upp synliga plack mellan cellerna. Det handlar om felveckat amyloid-beta som sedan sprids från cell till cell via nervtrådar. Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Acta Neuropathologica.

Hoppas på bättre Alzheimerbehandling

Proteinet amyloid-beta finns normalt i hjärnan hos friska personer, men vid Alzheimers sjukdom uppkommer en felveckad variant och produktionen ökar kraftigt. Så småningom bildas de skadliga placken, ansamlingar av amyloid-beta som skadar nervcellerna.

Vilka mekanismer som orsakar felveckningen och plackbildningen är inte helt klarlagt. Den nu aktuella studien tyder på att felveckning av proteinet inne i nervcellerna kan vara ett tidigt steg i sjukdomsprocessen.

Forskarna såg också att felveckat amyloid-beta inuti nervceller framkallade en ökad produktion av proteinet och spridning i hjärnan.

– Ökningen av amyloid-beta på grund av att det är felveckat inuti celler kan ge upphov till en ond spiral av mer och mer amyloid-betaproduktion. Det skulle kunna förklara de enorma mängder amyloid-beta som ansamlas i den Alzheimerssjuka hjärnan.

Det säger i ett pressmeddelande studiens försteförfattare Tomas Roos, doktorand vid Lunds universitet och ST-läkare på neurologiska kliniken vid Skånes universitetssjukhus i Lund.

Han framhåller att resultaten av studien tyder på att många av skadeverkningarna av amyloid-beta snarare beror på proteinet inne i cellerna än på placken:

– Detta kan förklara varför så många behandlingsförsök riktade mot placken utanför nervcellerna har misslyckats och indikerar att vi bör rikta vår uppmärksamhet inåt.

Forskarna går nu vidare med forskningsspåret för att försöka bekräfta resultaten i andra modeller av Alzheimers sjukdom.

”Små beslut kan på lång sikt få oväntade effekter”

0

BLOGG. Till synes små beslut kan över tid få stora effekter som inte förutsågs. Men då har förändringarna i samhället redan blivit så stora att det kan vara svårt att riva upp beslutet, eller ens modifiera det. Alltför många har redan vant sig vid det ”nya” och företag med nya intäkter har resurser som gör det möjligt för dem att påverka effektivt genom egen lobbying och andra kanaler.

Som med elsparkcyklarna

Först syntes det några enstaka av dem på centrala platser i staden. De stod och lockade med glada färger och en till synes enkel lösning för längre promenader i staden. De var en sinnebild för framtid och teknikoptimism och som sådana omhuldades de av beslutsfattare villiga att ses som nydanande.

Allt eftersom vi vande oss vid dem så blev elsparkcyklarna fler och fler. Allt fler började använda sig av dem. Framför allt unga. För dem blev det en uppskattad lösning. För andra började de bli störande i trafiken, på trottoarer, i trappor i det offentliga rummet.

Sedan började olyckorna rapporteras. Först för de som hyrde dem. Sedan av funktionshindrade, särskilt de med synnedsättning, som snavade på dem där de var lämnade där det var bekvämast för användaren.

Självklara lösningar som att kräva teknisk begränsning av hastighet vid vissa tidpunkter och kvarter, ansvar för användare och i förlängningen företagen vid slarvig parkering med mera, hade svårt att få genomslag. Tillräckligt många användare tyckte annorlunda och företagen hade både ekonomiska incitament och resurser för att kunna påverka via olika kanaler.

Kvar fanns alla de som undrade hur det kom sig att det blev som det blev och framför allt alla de med olika typer av funktionsnedsättning och särskilda behov att kunna ta sig fram säkert i den offentliga miljön.

Och som med apoteken som äger vård

När jag tänker efter så finns det många liknande små beslut med stora konsekvenser över tid. Konsekvenser som dessutom inneburit att vi fått stora förändringar av offentligt finansierade system. Närmast till hands ligger nog inte själva beslutet om friskolor, men däremot den senare förändringen att ersättningen skulle vara densamma för dessa som för kommunala skolor – trots att de senare har ett större uppdrag.

Och även inom vården finns flera liknande erfarenheter. Idag associerar jag till omregleringen av apoteksmarknaden. Då bedömdes det som viktigt att med lag förhindra att vårdgivare och läkemedelsföretag också skulle kunna äga apotek. Varför? För att det – i Sverige som i många andra länder – ansågs olämpligt att de som ordinerar läkemedel också ska ha ett ekonomiskt intresse i försäljningen av dem.

Däremot så innebar beslutet att det inte fanns några hinder för apotek att äga vårdgivare, eller för den delen att ett företag kunde äga både apotek och vårdgivare.

Vi bygger in oss i ett nytt system

Få om ens någon remissinstans kommenterade denna fråga 2008. Och under många år hände inte så mycket. Men nu har vi en situation där apotek äger vårdgivare och där de hänvisar patienter till varandra. Vi håller långsamt på att bygga in oss i ett annat system, en annan princip för hur vi organiserar vård och apoteksverksamhet – något som inte diskuterades när det avgörande beslutet togs i riksdagen 2009.

I debattartikeln ”Förbjud apoteken att äga vårdgivare” i Expressen 11 augusti lyftes frågan. Denna gång av Magnus Isacson, ordförande i Svensk förening för allmänmedicin, tillsammans med Irene Svenonius, finansregionråd i Region Stockholm (M).

Oavsett vad du tycker i sakfrågan så visst är det intressant att de långsiktiga effekterna av beslutet inte sågs när det togs och att det nu verkar ta tid att få en förändring? Trots att till exempel Läkemedelsverket i en rapport 2019 beställd av regeringen bland annat föreslog att begränsningen också ska gå åt andra hållet, det vill säga att apotek och apoteksaktörer inte ska få äga vårdföretag. Och trots att socialminister Lena Hallengren redan i februari 2020 innan covid-19-pandemin som svar på en skriftlig fråga från farmaceut och riksdagsledamot Lina Nordqvist (L) meddelade att rapporten analyserades vid socialdepartementet.

Global WHO-studie in i ny fas trots besvikelser

Solidarity plus kallas den nya fasen av världshälsoorganisationens, WHO:s, globala projekt för att försöka hitta fungerande behandlingar mot covid-19. Den är en fortsättning på projektet Solidarity under pandemins första år.

utvärderade WHO fyra befintliga läkemedel med hjälp av forskare och vårdpersonal i 36 länder. Dock ej i Sverige som av olika skäl valde att inte delta. Inget av utvalda läkemedlen hydroxiklorokin, lopinavir, interferon eller remdesivir visade någon kliniskt relevant effekt mot covid-19 hos sjukhuspatienter. Nu har WHO valt ut ytterligare tre befintliga läkemedel som experterna bedömer skulle kunna ha effekt mot covid-19.

Solidarity fick kritik

Kritiker har ifrågasatt exaktheten i WHO-studiens forskningsupplägg. Studien var prospektiv och tillägg av de studerade läkemedlen jämfördes löpande med det som vid olika tidpunkter var aktuell standardbehandling i respektive land och vid respektive sjukhus. Det innebär bland annat att resultat för patienter med varierande bakgrundsfaktorer som fått varierande standardbehandlingar läggs samman.

Men WHO håller fast vid upplägget och startar nu nästa fas, Solidarity plus, trots de nedslående resultaten i första fasen.

– Att hitta mer effektiva och tillgängliga behandlingar för covid-19-patienter fortsätter att vara ett kritiskt behov och WHO är stolt att leda denna globala ansträngning, sade WHO-chefen Tedros Adhanom Ghebreyesus i ett pressuttalande.

Experter har valt ut tre läkemedel

I Solidarity plus har antalet medverkande länder ökat till 52, men Sverige finns fortfarande inte med. Tusentals sjukhuspatienter med covid-19 ska rekryteras till studien vid sammanlagt över 600 sjukhus. Patienterna kommer att randomiseras till antingen enbart den lokala standardbehandlingen eller standardbehandling plus ett av de läkemedel som nu ska utvärderas.

En oberoende expertpanel har valt ut de läkemedel som forskarna nu ska studera. Det handlar om tre befintliga läkemedel som bedöms kunna ha potential att minska dödligheten vid covid-19. De tre är malariaterapin artesunat, cancerläkemedlet imatinib och det immundämpande läkemedlet infliximab som bland annat används mot reumatoid artrit och Crohns sjukdom. Företagen bakom de aktuella läkemedlen donerar dem till studien.

Solidarity plus kommer att pågå till i maj nästa år.

IL-6-hämmare mot svår covid-19 granskas av EMA

Den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA har påbörjat en utvärdering av det antiinflammatoriska läkemedlet Roactemra (tocilizumab) för användning hos sjukhusvårdade vuxna med svår covid-19. Granskningen gäller personer som redan får behandling med kortikosteroider och behöver syrgas eller vård i respirator.

Roactemra är ett befintligt läkemedel godkänt mot reumatoid artrit. Det anses vara en potentiell behandling för covid-19 på grund av att det kan blockera interleukin-6, ett ämne som produceras av kroppens immunsystem som svar på inflammation och som spelar en viktig roll vid covid-19.

För närvarande finns ansökningar om godkännande som behandling mot covid-19 för tre läkemedel, varav Roactemra är ett. De andra två är Olumiant (baricitinib) och Kiniret (anakinra).

EMA:s expertkommité CHMP kommer nu att göra en extra snabb bedömning av de uppgifter som lämnats in i ansökan inklusive resultat från fyra stora randomiserade studier som har gjorts på patienter som är inlagda på sjukhus för svår covid-19. CHMP:s rekommendation kommer att skickas till EU-kommissionen som sedan tar det formella beslutet om ett godkännande i EU. Resultatet från CHMP granskning väntas komma i mitten av oktober.

Minskad dödlighet med tocilizumab

I det nationella vårdprogrammet för misstänkt och bekräftat covid-19, som har tagits fram av Svenska infektionsläkarföreningen, Svenska hygienläkarföreningen och Föreningen för klinisk mikrobiologi finns tocilizumab beskrivet. Det finns för närvarande resultat från sex randomiserade kliniska prövningar av tocilizumab. Dessa har visat en liten men statistiskt signifikant minskning av dödlighet och behov av organstödjande behandling.

Enligt vårdprogrammet bör läkemedlet övervägas som tillägg till kortikosteroider hos allvarligt sjuka vuxna patienter med betydande eller ökande syrgasbehov och pågående kraftig inflammation under klinisk försämring tidigt i sjukdomsförloppet.

Tocilizumab infördes i början av 2021 som standardbehandling vid kritisk covid-19 i Storbritannien.

Även i Sverige pågår en klinisk studie av tocilizumab som tidigt visade lovande resultat.

Ännu ingen ansökan om tredje vaccindos i EU

Frågan om en tredje dos covid-19-vaccin ska ges har den senaste tiden varit väldigt omdiskuterad, framför allt på grund av att många människor i världen ännu inte har fått sin första dos. Bland annat anser Världshälsoorganisationen WHO att vaccineringen behöver bli mer jämlik i världen, och uppmanar sina medlemsländer om att vänta med beslutet om en tredje dos åtminstone till i slutet av september.

Förra veckan beslutade den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA om ett godkännande om en tredje dos för personer med nedsatt immunsystem. Något liknande beslut har dock ännu inte tagits av den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA. Enligt Charlotta Bergquist, vaccinkoordinator på Läkemedelsverket, behövs ett sådant godkännande från EMA innan en tredje dos kan bli aktuellt i Sverige och övriga EU.

De ansvariga vaccinföretagen behöver också komma in med en ansökan om ändringar i produktbeskrivningen innan en rekommendation om en tredje dos kan bli aktuell.

– Än så länge har det inte inkommit någon sådan ansökan om ändring i EU, säger Charlotta Bergquist.

Vaccinerna från Pfizer/Biontech och Moderna, som är de vacciner som i dag används i Sverige, är godkända med produktinformationen om att de ska ges i två doser.

Kan bli aktuellt för riskgrupper i Sverige i höst

Folkhälsomyndigheten meddelande i början av augusti att en tredje dos covid-19-vaccin för vissa riskgrupper kan bli aktuell till hösten. Sannolikt kommer en större del av befolkningen att få en tredje dos nästa år men enligt myndigheten är omfattningen ännu oklar. Detta beror bland annat på eventuella nya virusvarianter och på vad studier kommer att visa om hur länge vaccinernas skydd håller.

De riskgrupper som eventuellt kan få en påfyllnadsdos redan till hösten är äldre personer som bor på särskilda boenden, personer över 80 år och personer med kraftigt nedsatt immunförsvar. Detta förutsätter dock alltså ett godkännande från EMA.

Tredje dos covid-19-vaccin godkänd i USA

FDA:s godkännande om en tredje dos gäller covid-19-vaccinerna från Pfizer/Biontech och Moderna. De som berörs av beslutet, och därmed bör ta en tredje dos, är främst personer som har genomgått en organtransplantation, skriver FDA i ett pressmeddelande. Övriga personer som är fullvaccinerade behöver inte få en tredje dos.

Till grund för FDA:s godkännande ligger två studier av Pfizer och Modernas vacciner. I studien av Pfizers vaccin gavs en tredje dos till 99 personer som hade genomgått en organtransplantation. Personerna fick den tredje dosen två månader efter den andra. Fyra veckor senare sågs en ökning av antikroppar, som forskarna ansåg var signifikant, hos 68 procent av deltagarna. Inga allvarliga biverkningar rapporterades.

Studien av Modernas vaccin var en randomiserad, placebokontrollerad studie som gjordes på 120 personer som hade genomgått en organtransplantation. Cirka två månader efter den andra dosen gavs en tredje dos vaccin till hälften av dessa. I jämförelse gavs den andra hälften placebo. Fyra veckor efter den tredje dosen visade nivåerna av antikroppar ett signifikant svar hos 55 procent av deltagarna som hade fått vaccinet. Motsvarande siffra i placebogruppen var 17,5 procent. Inte heller i denna studie sågs några allvarliga biverkningar.

Injektioner gav bättre hiv-skydd än tabletter

0

Preexpositionsprofylax, Prep, är förebyggande behandling för att minska risken att bli hiv-smittad för personer med riskbeteende. Vanligen används tablettbehandling med läkemedel med de aktiva substanserna emtricitabin och tenofovirdisoproxil (i Sverige preparatet Truvada och dess generika).

I en ny internationell studie såg forskare att skyddseffekten blev bättre när denna behandling ersattes av injektioner med ett anti-hiv-läkemedel. Studien är publicerad i New England journal of medicine.

Vill utveckla enklare Prep

Trots Prep och andra förebyggande åtgärder smittas fortfarande varje dag tusentals personer med hiv runt om i världen. Ett problem med nuvarande Prep-strategi är att den kräver god följsamhet till den förskrivna tablettbehandlingen, skriver forskarna bakom den aktuella studien. De menar att långverkande förebyggande behandling som inte kräver att man tar en tablett varje dag skulle kunna fungera bättre för många och därmed minska hiv-spridningen.

I den placebokontrollerade, dubbelblinda fas IIb-III-studien prövade forskarna att ersätta tablettbehandlingen med långverkande intramuskulära injektioner med anti-hiv-läkemedlet cabotegravir var åttonde vecka.

Studien genomfördes mellan december 2016 och mars 2020 i USA, Latinamerika, Asien och Afrika. De sammanlagt 4 566 deltagarna var hiv-negativa personer som biologiskt var födda som män och som hade sex med män. Forskarna jämförde säkerhet och effekt hos injektionsbehandling med cabotegravir med vanlig tablettbehandling med emtricitabin och tenofovirdisoproxil.

Skyddade bättre

Deltagarna randomiserades så att hälften fick cabotegravirinjektioner och placebotabletter och hälften tvärtom fick placeboinjektioner och riktiga tabletter. Forskarna följde deltagarna under 153 veckor. Det primära utfallsmåttet var konstaterad hiv-infektion.

Resultatet visade att risken för att bli hiv-smittad var 66 procent lägre i cabotegravir-gruppen än i gruppen som fick tablettbehandling. I cabotegravir-gruppen blev totalt 13 personer hiv-smittade trots behandling vilket motsvarar en incidens på 0,41 per 100 personår. I kontrollgruppen blev 39 smittade trots behandlingen, vilket ger en incidens på 1,22 per 100 personår.

Forskarna framhåller att cabotegravir-injektionerna gav ett bättre skydd än standardbehandlingen och att en studie med liknande upplägg bland kvinnor i Afrika fått stoppas i förtid för att det syntes så stor effektskillnad till injektionernas fördel. De vanligaste biverkningarna av injektionerna var reaktioner på injektionsstället, inga allvarliga säkerhetsproblem rapporterades under studien.

Inom förmånen i Sverige sedan 2018

I Sverige beräknas omkring 500 personer kunna ha nytta av Prep för att minska sin hiv-risk. Det bedömde NT-rådet – regionernas gemensamma organ för införande av nya terapier – 2018. Det handlar om en liten grupp av främst män som har sex med män under riskabla former. Exempelvis oskyddat sex i länder med hög hiv-förekomst och sex i samband med droger.

Hiv-negativa sexpartners till personer som lever med hiv i vårt land behöver däremot normalt inget sådant skydd. Detta eftersom nästan alla med känd hiv i Sverige står på virusdämpande behandling som gör smittrisken försumbar.

Som Läkemedelsvärlden rapporterade gav NT-rådet 2018 regionerna klartecken för att förskriva Prep i form av tabletter med emtricitabin och tenofovirdisoproxil. Behandlingen förskrivs inom läkemedelsförmånen och är ett komplement till bland annat information och rådgivning om säkert sex.

Svenska forskare deltar i europeiskt vaccinprojekt

Ett nytt europeiskt forskningssamarbete ska snabba på processen att ta fram vacciner. I projektet, som kallas Inno4vac, ingår experter från elva länder och den europeiska läkemedelsindustrin och EU satsar totalt 33 miljoner euro på samarbetet. Från Sverige medverkar forskare från Göteborgs universitet samt Lunds universitet.

I projektet ska forskarna ta fram humana 3D-modeller som ska kunna användas för forskning om vacciner mot infektion i luftvägar, mag-tarmkanal samt sexuellt överförbara sjukdomar.

Behöver effektivisera framtagningen

Att vaccinerna mot covid-19 kunde tas fram på så kort tid är exceptionellt. I genomsnitt tar det mer än tio år att forska fram ett vaccin och det kostar minst 800 miljoner euro, enligt European vaccine initiative som samordnar projektet. RNA-vacciner kunde tas fram i rekordfart eftersom det fanns många års grundforskning.

Men det är många sjukdomar som lämpar sig för RNA-baserade vacciner. Vi behöver metoder att snabba på och effektivisera framtagningen även av andra nya vaccin, både för att minska kostnaderna och för att korta utvecklingstiden, säger Ali Harandi, som leder en forskargrupp inom immunologi och vaccinforskning vid institutionen för biomedicin på Göteborgs universitet, i ett pressmeddelande.

Inno4vac ska förutsäga bästa kandidaterna

I det nya projektet deltar totalt 41 parter från akademi och läkemedelsindustri i elva länder.

Forskarna ska tillsammans utveckla och tillämpa nya modeller som är baserade på immunologi och datavetenskapliga algoritmer. Dessa ska sedan kunna användas för att förutsäga vilka vaccinkandidater som kommer att fungera bäst i kliniska prövningar. I dag testas potentiella vacciner först i cellodling, sedan i djurmodeller och därefter i flera steg i kliniska prövningar på människor.

– Det är tyvärr mycket vanligt att vaccinkandidater som ger bra resultat i djurstudier fungerar betydligt sämre för människa. Målet är att ta fram modeller och metoder som tidigt kan användas för att välja den bästa kandidaten, för att spara både tid och pengar, säger Ali Harandi.

Inno4vac startar i september och kommer att pågå fram till våren 2027.

”Vi har redan fått betydande donationer”

I början av coronapandemin startades virus- och pandemifonden, en verksamhet på ideell basis som har som syfte att samla in pengar till virusforskning. Läkemedelvärlden har pratat med Niklas Arnberg, ordförande för fonden samt professor i virologi vid Umeå universitet, om hur den första tiden har varit.

Hur har arbetet med virus- och pandemifonden gått det första året?

– Det har gått bra. Vi måste lägga ner mycket tid och det har varit mer jobb än vad vi trodde från början. Men det utvecklar sig i rätt riktning och vi är nöjda med att ha kommit så långt som vi har gjort. I början tog det lite längre tid eftersom folk inte visste vilka vi var, men nu börjar vi synas och höras mer och vi ser optimistiskt på framtiden. Vi har redan fått betydande donationer från till exempel läkemedelsföretag, och hoppas så klart på ännu fler.

Vad har ni för målsättning?

– Målsättningen är att samla in pengar för att stärka och utveckla svensk virusforskning, så att forskningen kan ge oss nya, fler, och bättre antivirala läkemedel, vaccin och diagnostik. Nu under pandemin har det blivit uppenbart att vi inte har läkemedel mot virus på liknande sätt som vi har antibiotika mot bakterier.

– Hade vi till exempel haft läkemedel mot andra coronavirus när covid-19-pandemin bröt ut så hade det sannolikt inte gått så illa som det nu har gått. Därför vill vi samla in pengar för att utveckla denna forskning. Vi vill också fungera som en kunskapsportal för allmänheten, företag och medier.

Hur kom ni på idén?

– Vi hade funderat på att starta en sådan här fond långt innan covid-19-pandemin. Men när den sedan bröt ut så tänkte vi att det är nu eller aldrig. Det bästa hade varit om fonden hade funnits för 20 år sedan, det hade kanske kunnat bidra till att minska spridningen av sars-cov-2. Men det är bättre att starta nu än inte alls. En målsättning är att forskning som finansieras via fonden bidrar till att nästa pandemi inte slår lika hårt.

Men finns det inte pengar som går till virusforskning?

– Jo, både regeringen och Vetenskapsrådet finansierar sådan forskning så det är inte så att det inte finns några pengar alls. Men det finns så många virus att forska på som vi inte kan göra med de medel som finns i dag. Vi vill att fonden blir ett betydande komplement till de resurser som redan finns.

Hur ser du på framtiden för virus- och pandemifonden?

– Förhoppningsvis kommer vi i framtiden att bli en stor organisation som samlar in tiotals eller hundratals miljoner kronor som kan delas ut till svensk virusforskning varje år. Det är en hög ambition men det behövs för att problemen med virusinfektioner är så stora. Vi måste lägga ribban högt för att kunna göra skillnad.

– Virusinfektioner är ett stort problem även när det inte är pandemi och kostar mycket pengar för samhället. Mycket orsakas till exempel av att barn är sjuka, vilket leder till att föräldrar måste vara hemma från jobbet. De kan också leda till att annan vård, som till exempel cancerbehandlingar ställs in. Det är ett stort berg att bestiga, men vi hoppas kunna klättra högre med hjälp av virus- och pandemifonden.

Immundämpande läke-medel försämrar vaccinsvar

0

Patienter med immundämpande läkemedel bör få minst två doser covid-19-vaccin. Det kan även bli aktuellt att som i vissa andra länder införa en tredje dos i deras grundvaccination. Det skriver en grupp av experter från Svenska infektionsläkarföreningen, Svenska hygienläkarföreningen och Föreningen för klinisk mikrobiologi.

Expertgruppen har nyligen publicerat den tredje reviderade versionen av ett nationellt vårdprogram för covid-19. Vaccinering av personer som står på immundämpande behandling är en av de många frågor som får ökad belysning i denna nya version.

Många använder immundämpande läkemedel

Immundämpande läkemedel används vid en rad vanliga kroniska sjukdomar – bland annat vid reumatologiska tillstånd som ledgångsreumatism, inflammatoriska tarmsjukdomar och neurologiska sjukdomar som MS. Det gör att det är en stor och blandad grupp i befolkningen som har sådan behandling under lång tid. Många av dem hör till riskgrupper som generellt har en förhöjd risk att få allvarlig covid om de blir smittade.

Problemet är att flera av de vanligaste immundämpande läkemedlen, exempelvis rituximab och metotrexat, ofta gör att immunförsvaret svarar sämre på vacciner och därmed att vaccinet inte ger lika bra skydd. Och att detta verkar gälla även vaccinerna mot covid-19.

Personer med denna typ av behandling fanns inte med i de stora studier som var basen för godkännandena av covid-19-vaccinerna. Men senare har forskare gjort ett antal mindre studier där resultaten tyder på att immundämpande behandling leder till ett något svagare vaccinsvar än hos jämförbara personer utan sådan behandling.

I en studie i Israel gav två doser av Pfizervaccinet Comirnaty till exempel en skyddseffekt på cirka 70 procent hos personer som av olika skäl hade sänkt immunförsvar. Det finns också forskning som har visat ett betydligt sämre svar efter dos 1 hos personer med immundämpande behandling.

Viktigt informera patienterna

Svenska infektionsläkarföreningen har börjat arbeta med att ta fram ett separat nationellt vårdprogram just för covid-19-vaccinering av personer med nedsatt immunförsvar. Men i väntan på att det blir klart har området efter den senaste revideringen även fått ökat utrymme i det övergripande nationella vårdprogrammet för covid-19.

”Det är därför viktigt att särskilt informera patienter med immunmodulerande behandling att de förmodligen inte har ett lika bra skydd som personer utan immunmodulerande behandling mot covid-19 efter en dos vaccin och att det därför är särskilt viktigt att de vaccineras med dos 2”, skriver expertgruppen i vårdprogrammet.

Monoklonala antikroppar känsliga för mutationer

Ett annat område som presenterar betydligt mer utförliga data i denna version av vårdprogrammet än föregångaren gjorde, är behandling med monoklonala antikroppar mot covid-19. Expertgruppen skriver att sådan behandling kan övervägas så tidigt som möjligt i sjukdomsförloppet (inom max tio dagar) till patienter som inte har covid-19-virus i blodet och som har hög risk för att bli svårt sjuka. Rekommendationen gäller någon av kombinationerna bamlanivimab/etesevimab eller casirivimab/imdevimab.

När det gäller patienter med uttalad dämpning av immunförsvaret, till exempel på grund av läkemedelsbehandling, kan antikroppsbehandling enligt vårdprogrammet övervägas även efter längre sjukdomstid.

Expertgruppen påpekar också att effekten av monoklonala antikroppar är känslig för mutationer hos coronaviruset. Deltavarianten som nu är på väg att bli dominerande är, enligt vårdprogrammet, inte känslig för bamlanivimab men för casirivimab, imdevimab och etesivimab.

Ny uppdatering i höst

Andra nyheter i det uppdaterade vårdprogrammet är kunskapssammanfattningar och rekommendationer om covid-19 hos gravida, covid-19 hos barn samt om covid-19-vaccination efter genomgången infektion. Många områden som fanns med även i den förra versionen har också fått fördjupade och tydligare rekommendationer.

Vårdprogrammet har varit ute på remiss till ett flertal specialistföreningar och andra experter på olika områden, inom vården, forskningen och på myndigheter, däribland Läkemedelsverket.

– Vi har fått många svar och vi är väldigt tacksamma för det stödet och engagemanget, säger Lars-Magnus Andersson, ordförande i infektionsläkarföreningen och samordnare i expertgruppen.

På grund av den snabba kunskapsutvecklingen sker, som Läkemedelsvärlden tidigare berättat, löpande mindre uppdateringar av programmet och en större revidering varje halvår. Nästa reviderade version kommer senare i höst.

Fem nya vacciner under EMA-granskning

0

Sverige har anslutit sig till EU:s förköpsavtal med den amerikanska vaccinutvecklaren Novavax. Företaget utvecklar ett proteinbaserat vaccin mot covid-19 som regeringen hoppas under 2022 och 2023 ska bli ett komplement till de mRNA-vacciner Sverige i dag främst använder.

Vaccinet från Novavax är ännu ej godkänt någonstans i världen, men företaget har ansökt om godkännande i Indien, Indonesien och Filippinerna. Mot slutet av 2021 räknar företaget med att ansöka även i bland andra USA och EU.

I EU är vaccinet från Novavax en av fem vaccinkandidater mot covid-19 som för närvarande är föremål för läkemedelsmyndigheten EMA:s löpande granskning. Sådana granskningar startar när tidiga data visat lovande resultat.

Novavax är proteinbaserat

Novavax kandidat är ett proteinbaserat vaccin som ges i två doser. Det innehåller små proteinpartiklar från en laboratorieodlad version av spikeproteinet på covid-19-virusets yta. Dessutom innehåller vaccinet en speciell typ av adjuvans, ett ämne som aktiverar immunförsvaret och förstärker dess svar på vaccinet. Det är forskare i Uppsala som har tagit fram den adjuvansteknik som här används.

Vaccinet har testats i två större fas III-studier. En studie i USA och Mexiko visade en skyddseffekt på omkring 90 procent mot de varianter av coronaviruset som cirkulerade där i slutet av 2020 och början av 2021. När det gäller deltavarianten är skyddseffekten ännu mer oklar.

Kandidater med olika teknologier

Bland de övriga fyra kandidaterna under EMA-granskning finns ytterligare ett proteinbaserat vaccin. Det är Sanofi Pasteurs kandidat Vidprevtyn. Den löpande granskningen av detta vaccin startade i slutet av juli.

En annan av kandidaterna är vaccinet från Curevac som liksom dagens vacciner från Pfizer och Moderna är ett mRNA-vaccin. EU och Sverige har tecknat förköpsavtal om detta vaccin, men data om skyddseffekten som presenterades i juni var sämre än förväntat och det är osäkert om och när ett godkännande kan bli aktuellt.

Dessutom finns ett så kallat vektorvaccin och ett mer traditionellt vaccin baserat på inaktiverat virus bland dem fem.

Ett ryskt och ett kinesiskt vaccin

Vektorvaccinet är det ryska Sputnik V. Liksom Astrazenecas Vaxzevria, som Sverige nu fasar ut, bygger på att inaktiverat förkylningsvirus transporterar genetisk information för tillverkning av coronavirusets spike-protein in i kroppens celler.

Det mer traditionella vaccinet är det kinesiska företaget Sinovacs kandidat Vero cell som innehåller avdödat covid-19-virus tillsammans med adjuvans.

En löpande granskning pågår till dess att företaget fått fram tillräckligt med data för att ansöka om ett godkännande. I nuläget har EMA ingen sådan ansökan under behandling.

Han blir ny vd och koncernchef för Apoteket

0

Rasmus Nerman blir ny vd och koncernchef för Apoteket AB. Han har sedan 2015 varit vd och koncernchef för Humana AB och innan dess koncernchef för Innovativ omsorg i Norden. Han har även varit verksam inom Boston consulting group med inriktning mot hälsovård.

Rasmus Nerman är utbildad civilekonom och har även en master i International management. Han tillträder sin nya befattning senast under det första kvartalet 2022.

– Jag är mycket stolt över mitt kommande uppdrag som vd på Apoteket. Personligen är jag glad över att få arbeta på nya sätt med hälsovårdsfrågor som jag har ägnat mig åt i olika roller i hela mitt professionella liv, säger han i ett pressmeddelande.

Rasmus Nerman efterträder Ann Carlsson som slutar på egen begäran efter elva år. Hon kommer att fortsätta som vd under resten av 2021, innan hon tillträder sin nya tjänst som vd för Systembolaget.

Därför börjar Finland vaccinera barn från 12 år

0

Snart börjar skolorna igen efter sommaren, samtidigt som smittspridningen av covid-19 ökar i flera delar av världen. En fråga som har varit högst aktuell den senaste tiden är om barn bör vaccineras mot sjukdomen. Trots att både vaccinen från Pfizer/Biontech och Moderna är godkända från 12 års ålder i EU väljer Nordens länder att göra på olika sätt.

Sverige har just börjat att vaccinera 16- och 17-åringar, men vaccinering av yngre barn rekommenderas inte i nuläget. I Finland har man däremot beslutat att vaccinera barn från 12 år med start denna vecka. Läkemedelsvärlden har pratat med Hanna M. Nohynek, överläkare på enheten för smittsamma sjukdomar och vacciner på Finlands institut för hälsa och välfärd, om vad som ligger till grund för beslutet.

– Vi har haft en expertgrupp som noga har utrett säkerheten med covid-19-vaccinen för barn från 12 år och har kommit fram till slutsatsen att nyttan överväger riskerna, säger hon.

Ska kunna återgå till aktiviteter

En av de stora diskussionspunkterna när det gäller covid-19-vaccinering av barn har handlat om syftet med vaccineringen. Ska den i första hand göras för att skydda det enskilda barnet mot sjukdom, eller ska den snarare göras för att skydda andra individer och minska smittspridningen i samhället? I Finland har båda dessa aspekter spelat roll, men man har också tagit hänsyn till att barnen ska kunna röra sig mer fritt i samhället.

– I första hand handlar det om att skydda barnen mot allvarlig sjukdom. Men det handlar även om att barnen ska känna sig trygga med att komma tillbaka till skolan och till sina aktiviteter utan rädsla för smitta. Pandemin har lett till stora konsekvenser för deras leverne. I andra hand handlar det också om ett skydd för samhället i stort, säger Hanna M. Nohynek.

Även i Danmark rekommenderas att barn från 12 år vaccineras mot covid-19. Där har dock den främsta motiveringen varit att nå flockimmunitet i samhället.

Tillräcklig data för att vaccinera barn från 12 år

Ett argument för att avvakta med barnvaccinering har i Sverige varit att det ännu finns för lite data om vaccinets säkerhet och effekt för barn mellan 12 och 15 år, vilket Läkemedelsvärlden tidigare har skrivit om. Det är dock inte säkert att vaccinet skulle rekommenderas till denna åldersgrupp även om det skulle komma mer data som styrker säkerheten. Det sa statsepidemiolog Anders Tegnell nyligen till Dagens nyheter.

I Finland gör man dock en annan bedömning när det gäller säkerhetsunderlaget.

– Vaccineringen av barn i denna åldersgrupp pågår redan i flera länder, till exempel USA. Det finns sällsynta biverkningar som allvarlig anafylaktisk allergi och även mycket sällsynt myokardit/perikardit. Men återigen anses fördelarna vara mycket högre än riskerna. En annan sak som stöder användningen är att tillsynsmyndigheterna, däribland EMA, har gett sitt godkännande baserat på data som säger att nyttan är större än skadorna, säger Hanna M. Nohynek.

Sverige och Finlands beslut om vaccinering av barn skiljer sig åt. Varför har beslutsfattarna resonerat så olika tror du?

– Jag kan förstås inte tala för Sveriges del, men om man tänker på skydd från allvarlig sjukdom kan jag förstå deras beslut eftersom det är få barn som blir allvarligt sjuka. Men om man tänker på alla andra fördelar, som till exempel att barnen kan möta vänner och familj utan rädsla för smitta om de är vaccinerade, anser jag att nyttan överväger riskerna.

– En annan fråga är också vaccinets eventuella inverkan på långtidscovid, som vi också hoppas kunna förhindras av vaccinet. Det vet vi dock inte säkert ännu eftersom det finns för lite data, säger Hanna M. Nohynek.

Fanns det något motstånd bland beslutsfattarna i Finland eller var alla överens om att barn från 12 år ska rekommenderas covid-19-vaccin? 

– ­Vi behövde inte rösta om beslutet utan alla var överens. Sedan finns det förstås en del motstånd ute i samhället om att man inte borde vaccinera barn, säger Hanna M. Nohynek.

I Finland fortsätter man att följa utvecklingen av vaccineringen mot covid-19, och planerar för att eventuellt kunna utvidga den till att även vaccinera barn som är yngre än 12 år.

– Vi kommer att undersöka sjukdomsbördan och alla relevanta uppgifter om vaccinets effektivitet och säkerhet så att vi är redo att fatta beslut om eller när vaccinerna har godkänts, säger Hanna M. Nohynek.

Spruta med antikroppar stoppade smitta i hemmet

En injektion med monoklonala antikroppar mot covid-19 skyddade ovaccinerade personer som levde tillsammans med en covidsjuk från att själva bli sjuka. Det visar en studie som har publicerats i New England journal of medicine.

Hittills under pandemin har monoklonala antikroppar mot covid-19 främst använts till konstaterat covidsmittade i riskgrupp, för att minska risken att bli allvarligt sjuk. EMA och andra läkemedelsmyndigheter har rekommenderat flera läkemedel med monoklonala antikroppar för behandling av patienter med bekräftad covid-19 som inte behöver syrgas och som har hög risk att få allvarlig sjukdom. Behandlingen ges då som infusion och behöver sättas in tidigt i sjukdomsförloppet för att ha avsedd effekt.

Monoklonala antikroppar mot covid-19 på nytt sätt

Att patienten behöver få antikropparna i form av intravenös infusion innebär praktiska svårigheter eftersom den möjligheten inte finns överallt i vården. I Sverige har användningen av monoklonala antikroppar mot covid-19 bland annat därför till stor del begränsats till personer med kraftigt försämrat immunförsvar.

Forskarna bakom den nu aktuella studien undersökte om denna typ av behandling även kan ges på ett enklare sätt. I studien gav vårdpersonalen antikropparna i form av en vanlig subkutan (=under huden) injektion. Målgruppen var ovaccinerade personer som ingick i ett hushåll där någon av de andra hade konstaterad covid-19.

Personer i samma hushåll löper stor risk att själva smittas och familjen är en av de miljöer där coronasmittan framför allt sprids. Forskarna ville därför ta reda på om en spruta med monoklonala antikroppar kunde minska friska hushållsmedlemmars risk att smittas och bli sjuka.

Ovaccinerade familjemedlemmar fick injektion

Den placebokontrollerade, dubbelblinda fas III-studien genomfördes vid 132 kliniker i olika stater i USA samt i Rumänien och Moldavien. Den drevs av läkemedelsföretaget Regeneron som tillverkar den studerade antikroppskombinationen, av myndigheten National institute of allergy and infectious diseases, NIAID, samt forskningsnätverket The covid-19 prevention network.

De drygt 1500 studiedeltagarna var friska frivilliga från 12 års ålder och uppåt som varken var vaccinerade mot covid-19 eller hade haft infektionen. De bodde tillsammans med någon som inom de senaste fyra dygnen hade fått ett provsvar som bekräftade covid-19-infektion.

Deltagarna randomiserades till en subkutan injektion med antingen en kombination av de monoklonala antikropparna casirivimab och imdevimab eller placebo.

Gav tydlig riskminskning

Av de 753 som fick antikroppscocktailen var det 11 deltagare (1,5 procent) som fick symtomgivande covid-19 under de två första veckorna. Bland de 752 i placebogruppen var motsvarande siffra 59 (7,8 procent).

Under de följande två veckorna insjuknade ytterligare två (0,3 procent) i antikroppsgruppen och 27 (3,6 procent) i placebogruppen.

De som insjuknade i antikroppsgruppen fick vanligtvis mildare sjukdom än de i placebogruppen. Biverkningarna av antikroppsinjektionen var milda, placebogruppen rapporterade fler biverkningar än de som fick aktiv behandling.

Forskarna beräknar att injektionen med antikroppskombinationen i deras studie i genomsnitt minskade risken för symtomgivande covid-19 med omkring 80 procent. De framhåller att studien ger stöd för att en injektion med casirivimab/imdevimab kan användas till personer som akut behöver skydd mot covid-19.

Sådana behandlingar kommer trots vaccinerna att behövas även framöver, menar forskarna. Dels för att tillgången till vacciner och viljan att vaccinera sig varierar starkt i världen och dels för att det är oklart hur vaccinskyddet kommer att påverkas av framväxten av nya virusvarianter.

Ny metod kan förhindra infektioner på implantat

Forskare vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg har utvecklat en metod för att förebygga bakterieinfektioner på medicinska implantat. Metoden går ut på att förse implantatet med ett grafenbaserat material med bakteriedödande molekyler som hindrar bakterierna från att fastna på implantatets yta. Studien har publicerats i Nature scientific reports.

En stor andel av alla vårdrelaterade infektioner beror på bakterieangrepp på olika slags medicinska hjälpmedel och implantat. I värsta fall kan infektionerna leda till att implantaten behöver plockas ut igen.

Infektionerna orsakas av bakterier som när de fastnat på en yta börjar att föröka sig. De bildar då en bakteriebeläggning, så kallad biofilm. Bakterier i biofilm är mer motståndskraftiga än andra bakterier och infektionerna är därför ofta svårbehandlade. För att förebygga dessa infektioner används antibiotika, vilket i sin tur leder till utvecklingen av antibiotikaresistens.

Använde material baserat på grafen

Det forskarna vid Chalmers tekniska högskola har gjort är att utveckla en metod för att täcka ett grafenbaserat material med bakteriedödande molekyler, som skulle kunna förhindra dessa infektioner.

– Vi har visat att vi kan binda vattenolösliga antibakteriella molekyler till grafen och att molekylerna frigörs kontinuerligt och kontrollerat från materialet. Det är en förutsättning för att metoden ska fungera. Dessutom är vår metod för att binda de aktiva molekylerna till grafen väldigt enkel och kan också enkelt anpassas till industriella processer, säger Santosh Pandit, forskare på institutionen för biologi och bioteknik vid Chalmers och en av författarna till studien, i ett pressmeddelande.

Det finns många vattenolösliga läkemedel och molekyler som skulle kunna användas som antibakteriell behandling. Men för att få dessa att fungera måste de alltså fästa på ytan vilket ofta är svårt och tar lång tid.

– Grafen har stor potential att interagera med hydrofoba molekyler eller läkemedel och vi har utnyttjat dessa egenskaper när vi har skapat vårt material. Processen för att binda de antibakteriella molekylerna sker bland annat med hjälp av ultraljud, säger Santosh Pandit.

Usnic-syra som utvinns ur lavar

Forskarna täckte grafenmaterialet med så kallad usnic-syra (UA) som utvinns ur vissa lavar. UA har visat sig ha bakteriedödande egenskaper.

I studien testades materialet motståndskraft med de patogena bakterierna Staphylococcus aureus och Staphylococcus epidermidis. Dessa bakterier bildar ofta biofilm på medicinska implantat. Materialet visade flera egenskaper som gav lovande resultat, bland annat frisläpptes UA-molekylerna kontinuerligt och hindrade därmed att biofilm bildades på ytan.

– Men ännu viktigare är att våra resultat visar att vi kan binda hydrofoba läkemedel till grafen med en enkel metod. Det banar väg för ett mer effektivt antibakteriellt skydd av biomedicinska produkter i framtiden. Nu planerar vi försök där vi kommer att binda in andra hydrofoba läkemedel med ännu större potential för att behandla eller förhindra olika kliniska infektioner, säger Santosh Pandit.